Budget 2016
Förord
I ett oroligt läge, såväl inrikespolitiskt som säkerhetspolitiskt, lägger vi fram en ansvarsfull och balanserad budget. Vi ska ha ordning och reda i de kom- munala finanserna och genom tydlighet och prioriteringar har vi lyckats öka resurserna till skolan och omsorgen med 105 miljoner kronor.
Utbildningsnämnden tillförs totalt 75 miljoner och pengbeloppen för för- skola, pedagogisk omsorg, grundskola och gymnasiesärskola höjs med 3,25 procent. Gymnasieskolan räknas upp med Kommunförbundet Stockholms län, KSL:s förslag om programpeng inom den gemensamma gymnasieregio- nen motsvarande 2 procent.
Omsorgs- och socialnämnden tillförs totalt 30 miljoner och pengbelop- pen för hemtjänsten, särskilda boenden och servicehus höjs med 3,35 procent. Pengbeloppen för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med 2,35 procent.
Utöver detta riktar vi särskilda satsningar till barn och unga som far illa, till introduktionspro- grammet på Hersby gymnasium för att lyfta kunskaperna och resultaten för studiesvaga elever samt till sänkt avgift för familjerådgivningen och fler sommarjobb för ungdomar.
De stora utredningar som majoriteten initierade i våras, och framför allt effektiviseringsut- redningen, kommer att ge effekt i kommande budgetar. Genom att systematiskt genomlysa hela stadens verksamhet och ifrågasätta hur skattemedlen används visar vi respekt för Lidingöbornas skattepengar. Men redan nu tar vi steg mot en effektivare kommun; den centrala administrationen får inga ökande resurser utan får för 2016 klara sig genom med oförändrade medel. Vår förhopp- ning är att dessa utredningar och de löpande effektiviseringarna ska leda till att vi kan frigöra mer resurser till kärnverksamheterna inom skolan och omsorgen.
Vår ambition är också att sänka skatten. Men Lidingö står inför stora utmaningar de kommande åren. Lidingö drabbas påtagligt negativt av den kommunala skatteutjämningen, populärt kall- lad Robin Hood-skatten. Redan idag betalar Lidingö in 300 miljoner kronor per år till Malmö och Göteborg. Inom några år ökar belastningen med ytterligare 80 miljoner kronor per år. Denna straffskatt motsvarar en extra skattebetalning för Lidingöborna med 2,55 kronor per hundralapp.
Få kommuner i landet, om ens någon, är lika hårt drabbad som Lidingö.
Krig och oroligheter i vår omvärld påverkar även Lidingö. Vi ser en växande utmaning i det ökade mottagandet av flyktingar och ensamkommande unga. Det kommer att krävas nya lösning- arna inom bland annat skolan. Det kommer även krävas vissa resurstillskott. Vi arbetar därför målmedvetet för att integrationen ska gå fortare och att så många som möjligt snabbt kommer i arbete och självförsörjning.
Slutligen så har vi betydande investeringar framöver. En ny bro, en renovering av stadshuset, eventuellt en ny simhall och nya skollokaler är några av projekteten som ligger i planeringsfasen.
År 2016 uppgår investeringarna till 360 miljoner kronor och beräknas öka de följande två plan- åren.
Utöver detta har vi dagsläget en dialog med Sverigeförhandlingen om en omdragning av spårtrafiken via Lidingö centrum. I februari vet vi om Lidingö är intressant för fortsatta diskussio- ner och kan inleda förhandlingar.
Jag gläds åt att det finns en bred samsyn i fullmäktige för majoritetens politiska ekonomiska inriktning. Det är i grunden bra och borgar för en stabil utveckling av viktiga verksamheter och säkrar de större viktiga framtidsinvesteringarna. Jag ser med tillförsikt fram emot kommande år.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Året som kommer ... 6
Stadens vision och strategiska mål ... 7
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ...10
Omvärlden ...12
Befolkningsprognos ...14
Stadens ekonomi ...16
Resultatbudget (mnkr) ...18
Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mnkr) ...19
Balansbudget (mnkr) ...20
Finansbudget (mnkr) ...21
Investeringsplan (mnkr) ...22
Fem år i sammandrag (mnkr) ...24
Ordförklaringar ...25
Nämndernas verksamhetsplaner Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret ...26
Konsult- och servicekontoret ...32
Miljö- och stadsbyggnadskontoret ...41
Fastighetskontoret ...50
Utbildningsnämnden ...62
Omsorgs- och socialnämnden ... 103
Kultur- och fritidsnämnden ... 124
Tekniska nämnden, anslagsfinansierad verksamhet ... 140
Avgiftsfinansierad verksamhet, Vatten och avlopp ... 157
Avgiftsfinansierad verksamhet, Avfall ... 166
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ... 175
Bilagor Investeringsplan, detaljerad ... 176
Sammanställning över nämndernas verksamhetsmål och indikatorer med måltal ... 180
Sammanfattning
Skatteväxling med landstinget
Lidingö stads kommunalskatt föreslås uppgå till 18,64 kronor 2016. Genom en
överenskommelse inom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) som omfattar samtliga kommuner i länet samt Stockholms läns landsting så tar kommunerna över utförandet från landstinget av viss hälso- och sjukvård inom LSS-verksamheterna. Övertagande medför en skatteväxling med konsekvensen att utdebiteringen på Lidingö höjs med två öre samtidigt som den sänks med motsvarande belopp för landstinget.
Den samlade kommunalskatten kommer att uppgå till 30,72 kronor, vid en oförändrad
landstingsskatt. Sedan 2006 har skatten sänkts vid fyra tillfällen. Totalt har skatten sänkts med 0,73 kronor från nivån 19,37 kronor år 2005 till föreslagna 18,64 kronor.
Stabil ekonomi
Lidingös ekonomi är i grunden stark och stabil med goda resultat, hög soliditet, betydande tillgångar avsatta för att möta stadens pensionsåtaganden, förhållandevis låg skuldsättning, få borgensåtaganden samt en skattesats under riksgenomsnittet. Därutöver har staden betydande värden bundna i stadens bolag.
Lidingö stad har under hela 2000-talet, med undantag för år 2004, redovisat positiva resultat.
De positiva resultaten har möjliggjort skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och äldreomsorgen samt omsorgen av funktionshindrade. Även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll samt parkskötsel, landskapsvård och åtgärder mot klotter har förstärkts. Årligen har betydande ekonomiska resurser tillförts stadens
kärnverksamheter för ökade volymer.
Utmaningar framöver
För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten. Det medför betydande investeringsinsatser. Dessutom sker större förändringar i skatteutjämningssystemet vilket påverkar Lidingö på markant negativt sätt när resurser försvinner iväg till andra kommuner.
Under 2000-talets första decennium upplevde staden en babyboom som kom att kräva en omfattande och snabb utbyggnad av förskolan. Detta tillskott av barn kräver under detta decennium en utbyggnad av grundskolan. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 600 till år 2019 jämfört med 2012. Vidare kräver det ökande antalet äldre Lidingöbor en utökning av resurserna till äldreomsorgen under de närmaste åren.
Investeringsverksamheten beräknas öka de kommande åren. För 2016 beräknas
investeringarna uppgå till 361 mnkr. De påföljande åren beräknas investeringarna uppgå till 661 mnkr respektive 545 mnkr. Det omfattande investeringsbehovet hänför sig främst till behovet av skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan, byggnation av Lilla Lidingöbron samt effektivisering av stadshuset men också åtgärder inom stöd- och omsorgens lokaler samt fritidsanläggningar.
En extra utmaning för staden är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av de senaste förändringarna innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca
Utgångspunkter i budget
I december 2014 fattades beslut om stadens budget och plan 2015-2017. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjdes med 3 procent. Förskoleklass och grundskola höjdes med 3,9 procent. Pengbeloppen gällde från och med 1 januari 2015 vilket innebar ett extra tillskott på cirka 16 mnkr. Pengbeloppen för särskilt boende, servicehus, hemtjänst och verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin höjdes med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknades upp med 2 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 32 mnkr. Ytterligare resurser tillfördes
verksamheterna för bland annat ekonomiskt bistånd och ökade driftskostnader i anläggningar.
Budgeten för 2016 och planen för åren 2017-2018 utgår från stadens vision och strategiska mål som fastställdes av kommunfullmäktige i juni 2009. Med utgångspunkt från visionen och de strategiska målen har nämnderna format verksamhetsmål samt indikatorer till dessa.
Vidare bygger budgeten på de budgetdirektiv med ekonomiska ramar som kommunstyrelsen lämnat.
Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för
utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering.
Under 2015 och 2016 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att skatteunderlaget utvecklas bra, främst beroende på ökad sysselsättning. Kommunernas och landstingens
skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter dessa år är denna ekvation inte lika lätt att lösa.
Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande 1 procent av verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader, dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet ska uppgå till cirka 28 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål.
Skola och omsorgen om äldre och funktionshindrade prioriteras
Resultatet för 2016 budgeteras till 30 mnkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med tillägg utifrån kommunstyrelsens förslag.
Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg höjs med 3,25 procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslagit. Peng- beloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,5 mnkr.
Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjs med 3,35 procent och pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med 2,35 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter inom omsorgs- och socialnämnden räknas upp med 1 procent. En riktad satsning görs på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelas nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelas för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga.
För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillförs verksamheterna 51 mnkr år 2016 och ytterliggare 27 mnkr år 2017. För planåren 2017- 2018 tillförs nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 1 procent i generell uppräkning år 2017 och ytterligare 1 procent år 2018.
En översyn av stadens förvaltning pågår med fokus på ökad effektivitet.
Effektiviseringarna ska förutom besparingar också leda till en kvalitetshöjning.
Stadsledningskontoret har initierat ett projekt som i den inledande fasen ska utreda behovet av- och sedermera lämna förslag- på utformning av ett effektivare stadshus.
Det reviderade miljöprogrammet med miljömål till 2020 ska implementeras i förvaltningar och kommuniceras ut bland organisationer och Lidingöbor.
Efter antaget planprogram för Centrum Torsvik pågår arbete med de första detaljplanerna vid Lidingö Centrum och dess närområde.
Samråd för program för Högsätra planeras till våren 2016.
Lidingös stadsmiljöpris ska delas ut för andra gången hösten 2016. Syftet är att skapa engagemang för god arkitektur och stadsutveckling.
Nya Sticklinge förskola tas i bruk från och med januari 2016. Den ersätter Hopprepets och Forellens förskolor.
Det pågår detaljplaneprocesser för att kunna ersätta nuvarande Kalvhagens förskola och paviljongdelen av Äppelbo förskola med permanenta förskolebyggnader.
Planering pågår för om- och tillbyggnad av Torsviks, Källängens och Ljungbackens grundskolor.
Införande av lagen om valfrihet, LOV, inom daglig verksamhet ska utredas.
Stadsbiblioteket firar 20 år i centrum.
Utifrån Lidingö stads Policy för integration och inkludering av nyanlända på Lidingö kommer under 2016 handlingsplaner inom respektive förvaltning tas fram.
Gamla Lidingöbron inspekteras och underhålls enligt framtagen plan. För Lilla
Lidingöbron, Ny Bro 2020, inklusive rivning av Gamla Lidingöbron, kan upphandling av broentreprenör bli aktuell under 2016.
En trafikplan för alla trafikanter och trafikslag har tagits fram som ett led efter en av kommunfullmäktige antagen trafikstrategi. Fokus kommer att ligga på trafiksäkerhet främst på bostadsgator, kompletteringar i gång- och cykelvägnätet i form av mindre justeringar samt nya länkar
Under 2016 ska fastighetsnära hämtning av farligt avfall införas, i form av batterier och ljuskällor samt mindre elavfall, från flerbostadshus i likhet med röda boxen-systemet som finns hos småhus.Stadens vision och strategiska mål
Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering.
Vision för Lidingö – hälsans ö
På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa.
Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag.
Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö.
Lidingö har Sveriges bästa skolor.
På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden.
Strategiska mål
Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
Finansiellt mål
Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader.
Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta.
Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service.
Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs.
Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för
Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighets-utövning ska ske korrekt och utan fördröjning.
Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar.
Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. De lokala miljömålen finns i bilaga.
Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska
fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta.
Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.
Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet.
Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi.
Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas.
Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart.
Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen.
Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner.
Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser.
För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom
verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner.
I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden.
Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter.
För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter.
Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras.
Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi.
Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att
kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.
God ekonomisk hushållning
Från och med den 1 januari 2013 har i Kommunallagen skrivningen runt god ekonomisk hushållning förstärkts. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen. Dessa riktlinjer ska följas upp i årsredovisningen.
Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god
ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om.
Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning.
Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en
välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för
verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.
Målkedjan
Lidingö stads vision och strategiska samt finansiella mål fastställdes i kommunfullmäktige i juni 2009. Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna utarbeta verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Ett första steg att utifrån visionen och de strategiska målen formulera verksamhetsmål togs av nämnderna i samband med budgeten för 2010 och har utvecklats vidare därefter.
Nämndernas verksamhetsmål är kompletterade med indikatorer och måltal för att möjliggöra en god måluppföljning. En samlad målkedja från de strategiska målen ned till indikatorerna för de olika nämnderna återfinns i slutet av budgeten.
Uppföljning och rapportering
Det finns inom staden ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden
rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna.
Kvaliteten på verksamheterna följs upp på olika sätt Vartannat år genomförs en bred
attitydmätning bland Lidingöborna. Vad är man nöjd med och vad tycker man kan bli bättre.
Inom många verksamheter görs brukarundersökningar. Staden har kundvalssystem inom skola, förskola, familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande.
Koncernsamordning
Staden har ett tydligt decentraliserat ansvar till nämnder och förvaltningar för den löpande verksamheten. För att säkerställa ”god ekonomisk hushållning” finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering, informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Samordningen utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret.
Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksam-heter utvecklas.
Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom
regelbundet återkommande medarbetarenkäter.
Resultatutjämningsreserv
Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsättning till eller disposition av RUR sker årligen för att motsvara storleken på samtliga nämnders resultatutjämningsfonderingar.
Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen.
Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR.
De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska
styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget.
Finansiella krav och mål
Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade
balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare.
Lidingö har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett underskott på 22 mnkr. Detta återställdes påföljande år då staden kunde redovisa ett positivt resultat på 82 mnkr i förhållande till balanskravet. För år 2015 indikerar prognosen i
delårsrapporten på positivt resultat på 27 mnkr efter balanskravsjusteringar.
Budget för 2016 utmynnar i ett resultat på 30 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål.
Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning.
Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och
arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent.
De följande åren (dvs. åren 2017–2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda.
Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent.
I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den
konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt.
Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts är denna ekvation inte lika lätt att lösa. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov som motsvarar en kostnadsökning på ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren 2015–2019 att uppgå till i genomsnitt 1,6 procent per år.
De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på många verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal
asylsökande som leder till ett ökat tryck på såväl skolan som på integrationsarbetet. En fråga som verkar växa i omfattning är riktade statsbidrag och de försämrade
planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Dessa omfattande förväntade kostnadsökningar kräver nytt arbetssätt och nya metoder i kommunerna.
Staden
Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten beräknas till 67 procent för 2015 och 41 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som
ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på
kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro.
Låneskulden kommer att öka i takt med att investeringsvolymerna överstiger avskrivning på anläggningstillgångar och årliga resultatöverskott. Stadens egen finansiering av investeringar 2015 beräknas till 45 procent.
De senaste fyra åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens skatteintäkter. Stadens delårsrapport indikerar att den negativa trenden nu är bruten och skatteintäkterna beräknas öka mer än nettokostnaderna för helåret 2015. I budget 2016 beräknas kostnaderna öka med 3,4 procent och skatteintäkterna med 4,0 procent jämfört med prognos 2015.
De genomförda förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av genomförda och aviserade förändringar innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor ytterligare till utjämningssystemet gradvis fram till 2019.
Det budgeterade resultatet för 2016 är positivt och når stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarade 1 procent av verksamhetens kostnader. Det kommer med nuvarande inflations- och löneökningstakt krävas en hög kostnadsmedvetenhet, fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar för att uppnå det budgeterade resultatet samtidigt som ambitiösa mål för verksamheterna ska uppnås.
Lidingö hade 45 465 invånare i januari 2015. Lidingös folkmängd har ökat de senaste åren och det finns ingenting som tyder på att trenden skulle brytas framöver. I snitt beräknas Lidingö växa med nästan 400 nya invånare varje år under prognosperioden, vilket motsvarar en årlig förändring på 0,9 procent. I slutet av prognosperioden beräknas att stadens befolkning 2024 uppgår till 49 500 invånare. De närmaste åren spelar utbyggnaden av Dalénum en stor roll för befolkningstillväxten. De första lägenheterna blev inflyttningsklara under 2012 och när området är färdigbyggt beräknas det ha 2 000 invånare.
Befolkningsutveckling i procent 2004-2014 samt prognos 2015-2024
Babyboomen under åren efter millennieskiftet är passerad, och de senaste åren har barnafödandet sjunkit för att stabilisera sig på en mer genomsnittlig nivå.
Barnkullarna i förskolan väntas bli mindre medan antal skolbarn ökar under prognosperioden.
Lidingö har generellt stor inflyttning av barnfamiljer med barn upp till ungefär sjuårsåldern, och det mönstret väntas hålla i sig.
Under perioden fram till 2024 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för personer i åldersgrupperna 13-19 år, 50-63 år och 73-85 år.
0,0%
0,5%
1,0%
1,5%
2,0%
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
Befolkningens ålderstruktur år 2014 och prognos för år 2024
De demografiskt betingade behoven påverkar stadens ekonomi. Diagrammet nedan visar den årliga och ackumulerade procentuella förändringen av befolkningen i olika åldersklasser.
Index utgår från första januari 2010. Prognosen visar att det år 2024 kommer att vara 25%
fler 65-79 år och 80 år och äldre jämfört med 2010.
Indexerad befolkningsförändring 2010-2024
0 100 200 300 400 500 600 700 800
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
2014 2024
80 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
1-5 6-15 16-18 65-79 80-w
Ålder Antal
Index
År
Stadens ekonomi
Resultatbudget
Stadens resultatbudget för 2016 innebär ett positivt resultat på 30 mnkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,64 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos.
Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 4,7 procent 2015 och 5,4 procent 2016. Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2016 beräknas öka med 4,0 procent i jämförelse med prognos 2015. Den lägre utvecklingen för staden beror främst på förändringarna i skatteutjämningssystemet.
Sammantaget ökar kostnaden för generella statsbidrag och utjämning netto med 45 mnkr jämfört med 2015. Förändringen beror främst på förändringar i utjämningssystemet men även regleringar utifrån riksdagsbeslut och skatteutveckling påverkar.
Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mnkr, vilket motsvarar det som lagen anger som skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås en vinstutdelning på 10,0 mnkr för år 2016.
Finansnettot har beräknats till 13,5 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader för stadens lån på 3,0 mnkr.
Balansbudget
De immaterilla och materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 232,4 mnkr och uppgår till 2 465,1 mnkr vid 2016 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 360,9 mnkr och beräknade avskrivningar på 128,5 mnkr.
De långfristiga placeringarna beräknas uppgå till 696,4 mnkr. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 2 298,8 mnkr vid utgången av 2016.
Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas minska med 1,2 mnkr till 76,0 mnkr.
Avsättningen består av garantipensioner, efterlevandepensioner och förmånsbestämd pension för de som gick i pension före 2009, samt särskild avtalad ålderspension. Från 2009 försäkrar staden de förmånsbestämda pensionerna och någon avsättning för dessa görs inte därefter.
Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden redovisas som ansvarsförbindelser och beräknas uppgå till 845,1 mnkr den 31 december 2016.
Finansbudget
Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i rörelsekapitalet väntas frigöra 178,2 mnkr för att finansiera verksamheten. Genomförande av investeringsplanen på 360,9 mnkr resulterar i ett finansieringsunderskott på 182,7 mnkr. Med en upplåning på 150 mnkr ökar låneskulden till 675 mnkr och likviditeten minskar med 32,2 mnkr.
För extern upplåning 2016 föreslås en upplåningsram på 775 mnkr.
Driftbudget
Stadens driftbudget presenteras på sidan 17. Där framgår också de anslag av
kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensionskostnader har budgeterats till 79,9 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 5 mnkr.
Nettokostnaden uppgår till 2 494,2 mnkr och ökar med 82,9 mnkr, eller 3,4 procent jämfört med prognosen för 2015 om man bortser från 2015 års jämförelsestörande poster.
Investeringsplan
Stadens investeringsplan innebär för 2016 att investeringar för 361 mnkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, nya förnyelse av va-ledningar, ombyggnation av stadshuset och ny bro (Lilla Lidingöbron) är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen.
Investeringsreserven uppgår till 134 mnkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande.
Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2017 beräknas 661 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och 2018 545 mnkr. Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering. Investeringsplanen redovisas på sidan 20.
Övrigt
Anslagsbindningen för resultatbudget fastställs till nämndsnivå. För investeringsbudgeten fastställs anslagsbindningen till respektive investeringsobjekt.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2015 till 2016 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2015 till 2016 via överföringsbudget.
Bokslut Prognos Budget Plan Plan
2014 2015 2016 2017 2018
Verksamhetens intäkter 456,6 420,0 463,1 456,7 461,8
Jämförelsestörande intäkter 34,6 20,9 - - -
Verksamhetens kostnader -2 688,4 -2 706,6 -2 828,8 -2 888,0 -2 949,3
Jämförelsestörande kostnader -31,9 - - - -
Avskrivningar -114,6 -124,7 -128,5 -121,7 -123,9
Verksamhetens nettokostnader -2 343,7 -2 390,4 -2 494,2 -2 553,0 -2 611,4
Skatteintäkter 2 469,3 2 592,7 2 734,5 2 847,3 2 983,8
Generella statsbidrag/utjämning (not 1) -150,9 -188,8 -233,5 -292,2 -360,0
Utdelning från av staden ägda bolag 6,3 0,2 10,2 0,2 0,2
Finansnetto 24,4 19,6 13,5 7,1 2,4
Årets resultat 5,4 33,3 30,5 9,4 15,0
Resultat efter balanskravsjusteringar 2,7 26,5 30,5 9,4 15,0
(not 1) Bokslut Prognos Budget Plan Plan
2014 2015 2016 2017 2018
Inkomstutjämning -477,5 -507,0 -580,2 -608,1 -653,1
Kostnadsutjämning 206,2 219,1 238,9 241,4 243,6
Kommunal fastighetsavgift 66,0 68,0 70,0 70,0 70,0
Regleringsbidrag 10,5 -1,8 -1,3 -9,1 -21,7
Införandebidrag 44,9 26,1 42,3 16,9 4,5
LSS-utjämning -1,0 3,4 -3,2 -3,3 -3,3
Kompensation för höjda sociala avgifter för unga - 3,4 - - -
Summa -150,9 -188,8 -233,5 -292,2 -360,0
Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mnkr)
Verksamhetens Kommunal- intäkter kostnader skattebidrag
Central politisk org. och stadsledningskontoret 4,2 79,1 74,9
- varav den centrala politiska organisationen - 15,3 15,3
- varav stadsledningskontoret 4,2 63,8 59,6
Konsult- och servicekontoret* 111,3 111,3 -
Miljö- och stadsbyggnadskontoret 15,4 44,8 29,4
Fastighetskontoret 323,5 342,2 18,7
Utbildningsnämnden - anslag 18,9 158,4 139,5
Utbildningsnämnden - skolpengsram 101,0 1 172,1 1 071,1
Omsorgs- och socialnämnden 144,1 1 088,9 944,8
Kultur- och fritidsnämnden 37,3 122,3 85,0
Tekniska nämnden - skattefinansierad verksamhet 12,4 102,8 90,4
Tekniska nämnden - vatten, avlopp och avfall 86,8 86,8 -
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden - 0,7 0,7
Övrigt** - 94,8 94,8
Summa*** 854,9 3 404,2 2 549,3
Avgår internränta -55,1
Verksamhetens nettokostnader 2 494,2
* Konsult- och servicekontoret är intäktsfinansierat, därav inget kommunalskattebidrag.
** Varav centrala pensionskostnader 79,9 mnkr samt medel till kommunstyrelsens förfogande 5 mnkr.
*** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive internränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster.
Budget Prognos Bokslut
2016 2015 2014
Immateriella anläggningstillgångar 4,6 4,7 4,4
Materiella anläggningstillgångar 2 460,5 2 228,3 2 001,3
Aktier i av staden ägda företag 6,3 6,3 6,3
Andra aktier och andelar 117,1 117,1 117,1
Andra fordringar 44,5 44,0 44,9
Summa anläggningstillgångar 2 633,0 2 400,4 2 174,0
Övriga fordringar 201,5 212,2 213,7
Placeringar 696,4 708,4 720,4
Kassa och bank 42,6 74,8 75,4
Summa omsättningstillgångar 940,5 995,4 1 009,5
SUMMA TILLGÅNGAR 3 573,5 3 395,8 3 183,5
Eget kapital 2 298,8 2 271,9 2 238,6
därav årets resultat 30,5 33,3 5,4
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser 76,0 77,2 80,3
Övriga avsättningar 36,0 35,0 34,0
Summa avsättningar 112,0 112,2 114,3
Lån 675,0 525,0 325,0
Andra skulder 37,0 36,0 33,8
Summa långfristiga skulder 712,0 561,0 358,8
Skulder till av staden ägda företag 20,0 20,0 25,8
Övriga skulder 430,7 430,7 446,0
Summa kortfristiga skulder 450,7 450,7 471,8
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 573,5 3 395,8 3 183,5
Ansvarsförbindelse avseende pensions-
åtaganden (inklusive löneskatt) 845,1 871,2 900,8
Finansbudget (mnkr)
Budget Prognos Budget Bokslut
2016 2015 2015 2014
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat 30,5 33,3 26,9 5,4
Vinst vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter - -6,8 - -34,6
Justering för av- och nedskrivningar 128,7 124,7 134,3 114,6
Utrangering - - - 5,5
Justering för gjorda avsättningar -0,2 -2,1 -1,2 10,6
Överlåtelse av Lidingöbron - - - 29,4
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital 159,0 149,1 160,0 130,9
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7,2 1,5 -17,2 -19,0
Ökning/minskning kortfristiga placeringar 12,0 12,0 10,0 19,1
Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,0 -21,1 -5,4 31,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten 178,2 141,5 147,4 162,1
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar -2,0 -1,7 -2,6 -3,1
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - -
Investering i materiella anläggningstillgångar -358,9 -350,3 -374,6 -273,7
Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 6,8 - 41,4
Investering i finansiella anläggningstillgångar - - - -
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - - -
Kassaflöde från investeringsverksamheten -360,9 -345,2 -377,2 -235,4
Finansieringsöver-/underskott -182,7 -203,7 -229,8 -73,3
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån 150,0 200,0 200,0 75,0
Amortering skuld - - - -
Ökning/Minskning långfristiga fordringar -0,5 0,9 -0,5 0,4
Ökning/Minskning långfristiga skulder 1,0 2,2 2,0 6,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 150,5 203,1 201,5 82,3
Årets kassaflöde -32,2 -0,6 -28,3 9,0
Likvida medel vid årets början 74,8 75,4 79,8 66,4
Likvida medel vid årets slut 42,6 74,8 51,5 75,4
2016 2017 2018
Kommunstyrelsens kontor 37,0 2,0 2,0
It-investeringar
2,0 2,0 2,0
Lilla Lidingöbron
35,0 se investeringsreserv
Fastighetskontoret 78,8 73,1 53,5
Skollokaler
23,0 17,0 11,3
Förskolelokaler
14,8 7,4 4,5
Omsorgs- och sociala lokaler 16,4 12,2 10,1
Idrottslokaler/anläggningar och sambrukslokaler 7,2 12,8 17,8 Stadshuset
4,4 4,0
Övrigt
13,0 19,8 9,8
Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7
Lokalanpassningar och inventarier
Omsorgs- och socialnämnden 4,7 2,2 2,2
Lokalanpassningar och inventarier
Kultur- och fritidsnämnden 4,7 5,7 8,5
Hamnanläggningar
1,3 1,3 1,5
Lidingövallen förbättringar
1,0
Byte konstgräs Breviks IP
4,0
Spontanaktivitetsplatser
0,5 2,0 0,5
Idrottsredskap, maskiner m m 0,3 1,9 2,2
Övrigt
1,6 0,5 0,3
Tekniska nämnden 98,0 87,9 91,0
Vatten, avlopp och avfall 35,9 34,8 24,4
Parker och lekparker
6,5 8,5 8,0
Broar, gångtunnlar, stödmurar 4,5 4,5 4,5
Gatu- och parkbelysning, förnyelse 7,0 7,0 5,0
Gång- och cykelvägar
15,1 0,5 5,0
Beläggningsarbeten, vägar och gång- o cykelvägar 14,0 14,0 12,0 Övrigt
15,0 18,6 32,1
Investeringsreserv 134,0 486,0 384,0
Generell reserv 70,0 70,0 70,0
Lilla Lidingöbron 0,0 131,0 125,0
Skolor och förskolor 40,0 135,0 89,0
Stadshuset 24,0 150,0 100,0
Summa investeringar 360,9 660,6 544,9
En mer detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet av dokumentet.
150 200 200 200 250 325
prognos 525
budget 675
1125 plan
1525 plan
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Långfristiga låneskuldens utveckling 2009-2018
mnkr
158 212 186 191
251 277
prognos 352 361 budget
plan 661
plan 545
0 100 200 300 400 500 600 700
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Investeringar 2009-2018
mnkr
Prognos
2015 2014 2013 2012 2011
Verksamhetens intäkter 420,0 456,6 432,8 440,7 434,1
Jämförelsestörande intäkter 20,9 34,6 37,9 39,4 51,9
Verksamhetens kostnader -2 706,6 -2 688,4 -2 574,6 -2 485,4 -2 395,6
Jämförelsestörande kostnader - -31,9 - - -
Avskrivningar -124,7 -114,6 -107,3 -109,9 -96,7
Verksamhetens nettokostnader -2 390,4 -2 343,7 -2 211,2 -2 115,2 -2 006,3
Skatteintäkter 2 592,7 2 469,3 2 458,7 2 357,1 2 246,8
Statsbidrag/utjämning netto -188,8 -150,9 -203,1 -182 -134,8
Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 6,3 0,3 0,4 0,4
Finansnetto 19,6 24,4 17,6 26,1 17,6
Jämförelsestörande finansiell kostnad - - -3,0 - -3,9
Årets resultat 33,3 5,4 59,3 86,4 119,8
Justerat resultat enligt balanskravet 26,5 2,7 49,1 76,7 67,9
Andel av nettokostnader (%) 1 95,0 96,0 94,9 94,0 92,9
Investeringsutgifter 352,0 276,8 251,2 190,8 186,0
Kassalikviditet (%) 2 221 214 227 230 63
Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 871,2 981,1 1 006,0 943,6 959,7
Låneskuld 525,0 325,0 250,0 200,0 200,0
Eget kapital 2 271,9 2 238,6 2 233,2 2 173,8 2 087,4
Soliditet (eget kapital/
totala tillgångar) (%) 67 70 73 74 74
Utdebitering, Lidingö stad 18:62 18:62 18:62 18:62 18:62
1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning.
2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder
Ordförklaringar
Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, kan vara immateriella (icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm).
Ansvarsförbindelser En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller landstingets kontroll, inträffar eller uteblir.
Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd.
Avsättning En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.
Balansbudget En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid budgetårets utgång.
Driftbudget Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och externa poster, samt det kommunalskattebidrag som
verksamheterna tilldelats.
Finansbudget Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investerings- verksamhet samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen av likvida medel.
Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.
Eget kapital Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder.
Investeringsbudget Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar.
Internränta Kalkylmässig räntekostnad för det kapital som binds i
anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna.
Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är hänförliga till den löpande verksamheten.
Likviditet Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.
Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år.
Nettokostnad Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga ersättningar.
Omsättningstillgångar Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank m m.
Resultatbudget Sammanställning av årets driftverksamhet.
Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret
Kommunstyrelsens förslag
För att klara framtidens välfärd ska staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för Lidingöborna. Detta kan ske genom
verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning och genom samverkan och jämförelse med andra kommuner.
Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att utreda hur staden ska kunna bli mer effektiv, genom att genomlysa hela verksamheten, så att resurser kan frigöras till de kommunala kärnuppgifterna. Det är en viktig åtgärd för att säkerställa en väl fungerande kommunal service i framtiden. Stadsledningskontoret har även påbörjat en stadshusutredning, som kommer att pågå parallellt med effektivitetsutredningen. Resultatet av dessa båda utredningar ska tillvaratas av stadsledningskontoret och förslag på åtgärdes ska presenteras i god tid, våren 2016, inför budgetarbetet 2017.
Den ekonomiska ramen för den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret minskas med en procent.
För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige och införandet av surfplattor, och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museumsverksamhet tilldelas den centrala politiska organisationen 1,1 mnkr.
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2016 inklusive taxor och avgifter innebärande att kommunstyrelsen anslår 74,9 mnkr i kommunalskattebidrag.
Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2016 på 35,0 mnkr.
Stadsledningskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé
Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd.
Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den
övergripande inriktningen på de olika verksamheterna inom konsult- och servicekontoret.
Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar.
Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets verksamhetsidé:
”Stadsledningskontoret ska med framsynthet och kraft – alltid med hälsa i fokus - leda och stimulera utvecklingen av stadens verksamheter.”
2. Verksamhetsmål
Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet är beslutade av fullmäktige. Dessa ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och
ekonomiska planering. Stadsledningskontoret verkar, som stabskontor till kommunstyrelsen, för att stödja, utveckla, följa upp och styra stadens verksamheter till en bättre uppfyllelse av de strategiska målen.
Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
2.1 Hälsa
Stadsledningskontoret har uppdraget att vårda och utveckla varumärket Lidingö som har hälsa som kärnvärde. Uppdraget innefattar kommunikationen med såväl invånare och medarbetare som företag och besökare. Inriktningsmålen för hälsa ska genomsyra alla stadens
verksamheter och resultera i konkreta aktiviteter som skapar förutsättningar för hälsa hos invånarna. Det blir därmed lättare att fylla varumärket och kommunicera ett tydligt innehåll.
Stadsledningskontorets roll är att samordna och kommunicera vilka aktiviteter Lidingö stad genomför inom hälsa, framför allt inom mat, motion och mötesplatser. Syftet är både att kommunicera till Lidingöborna vad som görs och att stadens personal motiveras att genomföra åtgärder som främjar hälsa.
Fokus i hälsoarbetet under 2016 kommer att styras dels av resultaten från verksamheternas uppföljning av sina respektive hälsomål och dels av resultaten från SCB:s
medborgarundersökning som staden deltar i under hösten 2015. Lidingöborna har då bland annat chansen att tala om hur väl de tycker att platsen Lidingö lever upp till namnet Hälsans ö. Andra frågor som går in under hälsa är nöjdhet med tillgången till att utöva
fritidsaktiviteter, tillgången på gång- och cykelvägar och tillgängligheten på idrotts- och motionsanläggningar.
3. Året som kommer
Effektivisering av Lidingö stad
En översyn av stadens förvaltning pågår med fokus på ökad effektivitet.
Effektiviseringarna ska förutom besparingar också leda till en kvalitetshöjning.
Översynen ska vara klar i februari 2016.
Effektivisering av stadshuset
Stadsledningskontoret har initierat ett projekt som i den inledande fasen ska utreda behovet av- och sedermera lämna förslag- på utformning av ett effektivare stadshus.
Projektet pågår och kommunstyrelsen ska besluta om den fortsatta inriktningen hösten 2015.
Medborgardialog
Utvecklingen av webb, e-tjänster och dialogmöten är viktiga delar för att öka öppenheten och för att involvera Lidingöborna i viktiga frågor.
Utveckla målstyrningsprocessen, riskanalysen och den interna kontrollen.
Syftar till en effektiv styrning från vision och de strategiska målen till verksamhetsmål och aktiviteter längst ut i organisationen.
Utvecklande medarbetarskap
Efter genomförandet av utvecklande ledarskap i staden kommer vi nu att genomföra en satsning på det utvecklande medarbetarskapet. Arbetet kommer att bl.a. ske i samarbete med försvarshögskolan.
Centrum-Torsvikprojektet
Planering av näringslivsinnehåll kopplat till detaljplanearbetet i stadens centrala delar.
Lösningar för mobilitet
Införande av olika lösningar för möjligheten att nå stadens it-miljö oberoende av tid och rum.
Reviderat miljöprogram
Det nya miljöprogrammet med miljömål till 2020 ska implementeras i förvaltningar och kommuniceras ut bland organisationer och Lidingöbor.
Krisberedskapsarbete
Intensifiera övning och utbildning i krishantering i stadens förvaltningar samt implementering av nya rutiner och riktlinjer. Särskilt fokus på dialog och samverkan med externa utförare. En informationskampanj till stadens medborgare kommer att genomföras.
Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret
4. Ekonomisk plan
4.1 Resultaträkning (mnkr)*
Bokslut Budget Budget Plan Plan
2014 2015 2016 2017 2018
kommunalskattebidrag 77,2 75,1 74,9 75,6 77,9
statsbidrag 2,1 0,6 1,3 1,3 1,3
taxor och avgifter 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0
övriga intäkter 8,5 8,0 2,9 2,9 2,9
Summa intäkter 88,3 83,7 79,1 79,8 82,1
kostnader för arbetskraft 27,4 26,9 23,7 23,9 24,2
varor och material 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5
entreprenader och köp av verksamhet 19,5 20,6 19,7 19,9 20,1
tjänster och avgifter 30,9 27,8 27,6 27,9 29,7
hyror 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9
bidrag 5,6 3,5 3,9 3,9 3,9
avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
internränta 1,5 1,5 0,8 0,8 0,8
Summa kostnader -88,4 -83,7 -79,1 -79,8 -82,1
Årets resultat -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Behållning i resultatutjämningsfond 3,6
* exklusive nämnds-/kontorsinterna poster
4.2 Kommentarer till resultaträkningen
Kostnaderna består huvudsakligen av kostnader för arbetskraft, förbundsavgiften till Storstockholms brandförsvar samt kostnader för tjänster och avgifter. Tjänster och avgifter består i sin tur främst av direktfinansiering av konsult- och servicekontorets verksamheter och it-tjänster.
Kostnaden för bidrag består främst av partistöd och verksamhetsbidrag till Millesgården.
5. Verksamhetsförändringar och konsekvenser
5.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret
Enligt kommunstyrelsen direktiv har en sänkning av de ekonomiska ramarna skett med en procent. För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige, införandet av surfplattor och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museiverksamhet ökar anslaget med 1,1 mnkr.
Exploateringsenheten, budget och skuldrådgivningen samt samordning av brottsförebyggande åtgärder har flyttat från stadsledningskontoret till andra verksamheter inom staden. Anslaget har minskats med motsvarande kostnadsminskningar på 5,7 mnkr. Kontoret har även minskat personalstyrkan då en tjänst som strategisk utredare inte har återbesatts.
Stadsledningskontoret finansierar ett antal utvecklingsinsatser inom bland annat it, e-handel och ekonomi på konsult- och servicekontoret.
5.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3
Enligt kommunstyrelsen direktiv har en uppräkning av de ekonomiska ramarna skett med en procent. År 2018 är det val vilket ökar kostnaderna.
Politiska organisationen
21% (19%)
Stadsledning 52% (53%) Räddningstjänst
27% (28%)
Nettokostnader budget 2016 (budget 2015)
Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret
6. Investeringar för planperioden (mnkr)
Nr Benämning
Budget tom 2015
(mnkr)
2016 2017 2018
Budget totalt 1 Lilla lidingöbron (KS) 25,0 35,0 131,0 125,0 550,0 1. Lilla Lidingöbron
Utredningskostnader och därefter produktion med anledning av inriktningsbeslutet. Projektet drivs av tekniska förvaltningen men budgeten finns hos kommunstyrelsen.
I inriktningsbeslutet ingår att den nya bron ska tas i bruk år 2020. Detta innebär att alla tillstånd behöver vara klara och en entreprenör kontrakterad under första halvåret 2016, så att entreprenaden av nya bron kan starta under andra halvåret 2016. I arbetena ingår den nya bron samt rivning av Gamla Lidingöbron.
7. Personal
Stadsledningskontoret har budgeterat för 13 (18 föregående år) anställda. Fyra personer är anställda på exploateringsenheten som har flyttat till miljö- och stadsledningskontoret.
8. Entreprenader och köp av verksamhet
Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet som redovisas i resultaträkningen avser till sin helhet ersättningen till Storstockholms brandförsvar som bedriver räddningstjänst åt staden.
Konsult- och servicekontoret
Kommunstyrelsens förslag
Konsult- och servicekontoret inrymmer en mångfasetterad serviceverksamhet riktad primärt till den kommunala organisationen och därmed finansierad genom att kostnaderna fördelas till stadens övriga förvaltningar. Konsult- och servicekontorets priser bibehålls till 2015 års nivå.
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2016.
Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2016 på 2,0 mnkr.
Konsult- och servicekontorets förslag 1 Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag
Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av stadsledningskontoret, stadens förvaltningar och Lidingö stads Tomtaktiebolag med att ge råd, stöd och service. Inom
konsult- och servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och förnyelse inom staden.
Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling och e-handel, löner,
fordonsadministration, HR, kommunikation, kundtjänst, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av bostadssocial kö och kö till seniorboende, mottagning av nyanlända,
arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av stadens måltidsservice.
Kostnaderna för stadens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders verksamheter för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av konsult- och servicekontorets basutbud som inte utgör central administration, såsom arbete som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom
hushållstidningen Vårt Lidingö, utvecklingsarbete samt extern service som inte hör till
nämndernas verksamheter finansieras av stadsledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom mottagning av nyanlända, arbetsmarknadsåtgärder och
ersättning till gode män för ensamkommande barn helt eller delvis genom statsbidrag.
It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen.
Verksamhetsidé
Konsult och servicekontoret ska med högsta kompetens vara steget före och ge bästa råd, stöd och service till kunderna.
