• No results found

Minnesanteckning Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdsamverkan Fyrbodals kansli, Vänerparken, Vänersborg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Minnesanteckning Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdsamverkan Fyrbodals kansli, Vänerparken, Vänersborg"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2016-04-25 Minnesanteckning Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdsamverkan Fyrbodals kansli, Vänerparken, Vänersborg

Närvarande: Lena Johansson (ordf.), Nina Roos, Maj Lätto, Charlotta Wilhelmsson, Marianne Laiberg, Ulrika Holmqvist, Tove Holmgren, Magnus Kronvall (vice ordf), Per Lundgren, Anti Stridsman, Malin Krantz, Amira Donlagic (adjungerad), Anette

Forsberg (adjungerad) och Maria Fredriksson (adjungerad), Förhindrade: Brita Lindahl, Lena Mossberg, Sandra Sundblad

1. Godkännande av dagordning/anmälan av övriga frågor

Dagordningen godkändes. Övrig fråga – nulägesrapport implementering av distansmöte som mötesform vid samordnad vård- och omsorgsplanering.

2. Föregående minnesanteckningar

Föregående minnesanteckningar läggs till handlingarna.

http://www.vardsamverkanfyrbodal.se/sv/Vardsamverkan-

Fyrbodal2/Organisering/Ledningsgrupp/Ledamoter1/Minnesanteckningar1/

Beslutspunkter

3. Uppdragshandlingar till beredningsgrupper

Mötet föreslår korrigeringar i utsända förslag till uppdragshandling för respektive beredningsgrupp avseende:

 Representantskap – funktioner från respektive verksamhet anges inte, istället anges antal representanter samt att dessa ska ha chefsfunktion eller

samordningsuppdrag. Undantaget kommunrepresentanter där funktion anges.

 Beredningsgruppen ansvar – inga punkter under rubriken stryks enligt framförda synpunkter från Beredningsgrupp psykiatri och missbruk.

 Ledamotens ansvar i beredningsgruppen – skrivning ändras till Förankra förslag till beslut i din verksamhet/nätverk.

Beslut: Uppdragshandlingarna antas efter korrigeringar av föreslagna ändringar.

4. Kommunikationsstrategi Vårdsamverkan

Diskussion: Sammantaget i kommunikationsplanen bör man inte gå in på

verksamheternas interna ansvarsområde. Viktigast i kommunikationsplanen att det framgår vilka budskap som går ut och hur.

Förslag:

(2)

 Mall kommunikationsplan Mål – omformulera texten enligt diskussion på mötet

Beslut: Antas efter korrigering enligt mötets förslag ovan.

5. Styrprocess för planering, genomförande och utvärdering enligt kvalitetsledningssystem.

Diskussion: Bra med tydlig struktur. Tidschemat tufft med ett extra LG möte. Inte överarbeta kvalitetsrapporter, d.v.s. skaffa fler administrativa rutiner. Svårt att i årsplaneringen låsa sig vid ett fast datum eftersom det finns andra inplanerade datum att förhålla sig till, å andra sidan framförs att poängen med att sätta datum så långt i förväg är att det borde underlätta. Betonas att det behöver få ta tid att få ny struktur på plats fullt ut.

Förslag: Minska tiden för strategidagen till en halvdag och slå ihop med ordinarie ledningsgruppsmöte.

Beslut: Korrigeras avseende ledningsgruppens mötesantal – åter nästa möte för att sätta datum och beslut.

6. Verksamhetsberättelse 2015

Diskussion: Pascals olämplighet som ordinationsunderlag. Det är ett förskrivningsverktyg, och problematiken är bristen på gemensamt ordinationsunderlag. Detta är ett nationellt problem.

Förslag till korrigeringar:

 Ändra organisationsbilden avseende presidiets placering. Missvisande som det är nu.

 Omsorgskoordinatorer på akuten är inte ett infört arbetssätt utan ett projekt.

 Samlat/ tydligt ordinationsunderlag. Följande tillägg önskas: Det är stora kvalitetsskillnader. Det har framkommit att det är stora kvalitetsskillnader i läkemedelsbehandlingen utifrån om patienten har Pascal eller inte. Det fungerar sämre om patienten har Pascal. Detta beror inte på

handhavandefel. Listorna i Pascal är inte stabila.

Beslut: Verksamhetsplanen antas efter justering med ovanstående förslag till korrigering.

(3)

7. TNE, tillnyktringsenhet, uppdragsbeskrivning Förslag uppdragsbeskrivning utskickat med kallelsen.

Diskussion: Saknar underlag från arbetsgrupp i form av rapport och presentation.

Beslut: Åter till beredning psykiatri och missbruk för ytterligare beredning och förankring av förslaget, t.ex. en förstudie som underlag. Därefter åter till ledningsgruppen.

8. Förvaltning 48-72, justering från kommunsida

Presenterat och förankrat i MAS nätverket, vilka inkommit med önskemål om tillägg.

Diskussion: Behövs förvaltning av ett implementerat arbetssätt. Innebär dock ingen överbyggnad i organisationen. Graden av detaljbeskrivning bör vara lika i

beskrivningen för de olika verksamheterna.

Förslag: Utifrån tidigare diskussion under mötet om Pascal som ett

förskrivningsverktyg bör Pascal tas bort som skrivning generellt i dokumentet. Räcker med läkemedelslista.

Beslut: Antas i nuvarande form efter korrigering av ovanstående förslag, men utvärderas efter ett år.

9. Sommarsamverkan 2016

Förslag till arbetsordning och dagordning har bifogats kallelsen.

Diskussion: Vilken dag är lämplig? NU-sjukvården har dagligen avstämningar avseende aktuell vårdplatsbeläggning, samt måndagar sommarsamverkan med övriga sjukhus. Är flexibla och anpassar sig efter vad kommunernas anser bäst.

Önskemål från kommunhåll att även primärvården ska delta i skype-mötet, vilket också framkommit i utvärderingsenkäten. Svårt för någon primärvårdsrepresentant att svara för hela primärvården. Erfarenhet i NU-sjukvården från föregående sommar är att mötet skapade ett lugn i organisationen.

Beslut: Kommunerna och NU-sjukvården ställer sig bakom förslaget. Primärvården tar med sig frågan tillbaka och diskutera representantskap. Återkoppla till Amira.

Fastställd dag tisdagar kl. 14:00.

10. Jämlik strokevård, genombrottsprogram under hösten 2016

Förslag till beslut bifogat i kallelsen. Ett team utses i varje NSV område. Fyrbodal sist ut, övriga samverkansarenor har haft sina utbildningsprogram. Utbildning för

teamen omfatta 5 dagar fördelade under hösten 2016, utgår från

(4)

Diskussion: Närhälsan kan inte ställa sig bakom förslaget. Anser det vara alltför stort för att få genomslagskraft. Framförs att den mest utsatta gruppen är de som skrivs ut från NU-sjukvården som inte har kommunal HSV-sjukvård. Föreslås att NU-

sjukvården skickar ett team för att lära sig metodiken. Dock är fokus utanför slutenvården. Vad har övriga regioner gjort? Vilka har deltagit i utbildningen? Vilka effekter kan vi få? Bra att höra sig för i övriga område. Det framgår att beredningen inte var eniga i sitt förslag. Uppenbart är inte frågan färdigutredd. Möjlighet att utnyttja erbjudandet gäller under hösten 2016.

Beslut: Åter till beredningsgruppen för ytterligare beredning.

11. Pilot i Fyrbodal (Uddevalla) för test av det nya IT stödet SAMSA

Införande av nytt IT-stöd för samordnad vård- och omsorgsplanering kommer att ske hösten 2016. Information gått ut till chefer från regionala projektet samt från

delregionala projektgruppen Fyrbodal. Förfrågan har ställts till Fyrbodal att

genomföra pilot under oktober månad. Berörda verksamheters ledningsfunktion har kontaktats av projektägare Jan Carlström, även verksamhetschefer är tillfrågade.

Förvaltare för KLARA SVPL är positiva och med i diskussionen kring det praktiska genomförandet.

Förslag till ingående verksamheter:

 Uddevalla kommun

 Vårdcentraler 3-4, Mobila teamet, Rehabmottagning 1

 NU-sjukvården (vårdplaneringsenheten)

Krav som ställs från Fyrbodal är att pilotens användare får utbildning av leverantören Cerner, att support från bl.a. leverantören Cerner och VGR IT finns tillgänglig samt att projektledningen är kontaktpersoner för piloten.

Beslut: Ledningsgruppen säger ja till pilot i Fyrbodal. Maria tar beslutet vidare.

Diskussionspunkter

12. Namnbyte Vårdsamverkan och närsjukvårdsgrupper?

Viktigt att det framgår av namnet att handlar om vård. En anledning att frågan kom upp är att det i vissa fall handlar om förebyggande och hälsofrämjande arbete. NU- sjukvården och primärvården med i Vårdsamverkan utifrån hälso- och

sjukvårdsfrågor. Inte aktuellt med namnbyte just nu avseende Vårdsamverkan och närsjukvårdsgrupper. Avvaktar med ställningstagande tills utvärdering om ett år.

(5)

13. Uppföljning den nya organisationen, närsjukvårdsgrupper

Sammanställning över hur närsjukvårdgrupperna i varje kommuner hittills valt att organiserat har bifogats kallelsen. Kansliet har hittills medverkat i 7

närsjukvårdsgrupper vid deras uppstartsmöte.

Framfört under mötet: Närhälsan område 1 – vårdcentralscheferna positiva, de flesta närsjukvårdgrupperna i området samlar alla samverkansgrupper vid ett gemensamt möte. I övriga Fyrbodal är det lite varierande hur man organiserat sig, flera har uppdelade möten.

Informationspunkter

14. Länets handlingsplan 2016-2018 ”Det goda livet för mest sjuka äldre i VG”

Allt material samlat på en hemsida. Handlingsplanen kommer att återkomma på nästa LG efter beredning och prioritering i beredning personer med sammansatt behov. Länkar finns på hemsidan för att följa lokala resultat. Framförs på mötet som positivt att det är kort och koncis.

vastkom.se/detgodalivet vgregion.se/detgodalivet

15. Lägesrapport kring sommarbemanning från respektive verksamheter NU- sjukvården: Ser i dagsläget inte ut att vara varken fler eller färre vårdplatser än förra sommaren. Arbetsmiljöverket inkopplat avseende överbeläggningar i

korridorer. Kan leda till att man tvingas stänga intaget. Ingen önskan från övriga verksamheter om direkta åtgärder för att bemöta problemet men information avseende läget.

Kommunerna: Har aldrig sett så dåligt ut som i år p.g.a. brist på baspersonal och därmed svårigheter att hålla en god kvalitet personalmässigt.

16. Samverkans avtal 2017-2019 Magnus K & Charlotta W.

Arbetar vidare på framtagandet av samverkansavtal. Samsyn råder, eventuellt dela i två delar. Inga revolutionerande förändringar. Angående kansliets arbetsuppgifter finns behov av att öka resurser alternativt begränsa uppgifter. Åter till LG med ambitionen att vara klara innan sommaren.

17. Lägesrapport utskrivningsklara/hemtagning av patienter

Den nedåtgående trenden avseende antalet utskrivningsklara patienter som var klara att lämna sjukhuset vid jul och nyår tenderar att åter stiga. Uppgår just nu till ett antal som motsvarar 2-3 vårdavdelningar. Varierar över tid vilken kommun som har svårast att ordna plats eller starta upp insatser. NU-sjukvården upplever att kontakt och dialog med berörd kommun har positiv inverkan.

(6)

Diskussion:

Vi behöver prata om att titta på hur vi kan lösa problemet istället att alltid

konstatera att vi har problem. Kan vi göra något mer och djupare t.ex. i samarbete med FoU? Vet man varför en enskild kommun blir bättre på att ta hem patienter från sjukhus eller är det en slump? Kan man identifiera framgångsfaktorer kanske det även skulle vara lättare att förstå varför det ibland fungerar sämre. Det skulle kunna vara ett underlag att titta närmare på för FoU.

18. Rapport 48-72 Sven Kylén & Lena Larsson

Lars Friden redogör för bakgrunden. Projektledare Anders Hansson har tidigare hållit ihop de tre delområdena, det arbetet har nu övertagits av Lena G Larsson.

Fullständiga rapporter finns upplagda på Vårdsamverkan Fyrbodals hemsida.

Projektet är unikt på så vis att fyra parter deltar - Högskolan Väst, primärvården, NU- sjukvården och kommunerna.

Del 1 - Uppföljning efter sjukhusvistelse (48-72)

 Kartläggning

Målgruppen för 48-72 beskrivs utifrån ett antal kriterier för att hitta de patienter som antas ha ett behov av uppföljning, men möjlighet fanns också för patienter utanför målgruppen att ingå. Ur målgruppen blev 15% involverade, av dessa hade 80% varit inlagda på MÄVA. Hela 14% rekryterade utanför målgruppen. Av de som följdes upp behövde 40% ett hembesök, oftast gällde det då läkemedelshantering – trots läkemedelslista.

 Intervjuer

Framkom att en viktig framgångsfaktor är om man förstår sin del i sammanhanget runt patienten.

Del 2 – Utvidgad genomgång av webbkollen – återinskrivning

Tjugo patientintervjuer med journalgranskning visade bl.a. att de flesta åker in med ambulans, tre patienter försökte få tid eller kontakt med primärvården, fyra ville absolut inte bli återinlagda. Annat som framkom var avsaknad av välbefinnande och fysisk förmåga, bristande utskrivningsrutin, bristande informationsöverföring och oro för framtiden.

Del 3 - Forskningsrapport – Förbättrade insatser – vem har bollen.

Tre intervjugrupper - utmynnar i konkreta förslag. Nämner speciellt

överföringsrutiner mellan sjukhusläkare och distriktsläkare samt bedömning till hemsjukvård. Viktigt att implementera och göra känt det som finns, inte hitta på något nytt.

(7)

Genom projektet hittat en modell för lärande som vi tror kan bli användbart i framtiden.

Högskolan Väst föreslår sina studenter att gör ett arbete utifrån vad som händer kring dessa patienter. Mycket önskas – vi ser att det redan finns mycket – varför används inte det som finns. Finns här ett underlag för olika typer av

implementeringsprojekt.

Diskussion: Vad ser ni att vi skulle kunna bidra med i fortsättningen?

Förslag att lyfta in i beredningsgruppen personer med sammansatta behov och prioriteringsarbetet med handlingsplanen för mer sjuka äldre i Västra Götaland.

Frågan om FoU medverkan har även diskuterat vid ledningsgruppens tidigare internat. Kansliet får i uppdrag att skapa kontakt mellan beredningen och FoU.

19. Utvecklingsarbete våld i nära relationer Anders, Anna och Gerd.

Fyra delar i uppdraget, tillika fyra punkter som vi har med oss in i projektet.

 Öka kunskapen

 Inventera och kartlägga

 Ge förslag

 Hitta samverkansformer

Hur sjösätta ett sådant här förslag. Tänkt att göra i två steg.

Steg 1 – Kompetensstöd

En personalresurs som stöd till kommuner samt hälso- och sjukvården för att bibehålla existerande funktioner.

Steg 2 - Insatser och stöd, Gruppverksamhet

Mål är att att sjösätta steg 2. Hur omfattande behöver resursen i steg 2 vara? Finns goda exempel i Västra Götaland att titta på och ta lärdom av.

Räknar på finansiering - steg 1 - 1 tjänst, samt steg 2 – flera tjänster. En tanke är att rekrytera ur existerande grupperingar. Behövs någon ytterligare i.o.m. att man vänder sig mot flera kommuner. Processen fortsätter och kommer att lyftas även till politiska samrådet juni 2016.

Diskussion: Hur skulle organiseringen av en samordnare ordnas, vem ska vara styrgrupp? Viktigt att inte alla resurser går att för att samverka utan det finns tid över praktiskt arbete.

Det blir synligt att det finns en stark koppling till psykisk ohälsa och förebyggande arbete. Varje kommun mäktar inte med ensamt. Viktigt att öka kännedomen om vad som finns att tillgå inom hälso- och sjukvårdande insatser. Blir det en parallell till

(8)

20. Övriga frågor

Nulägesrapport implementering av distansmöte som mötesform vid samordnad vård- och omsorgsplanering.

Amira visar kartbild över hur implementeringsarbetet fortskrider. I tre kommuner har man kommit igång med möten där samtliga parter d.v.s. kommun, sjukhus och primärvård deltagit. Fler är på gång.

21. Ärenden till nästa möte Samverkans avtal 2017-2019 Kvalitetsledningssystem Sommarsamverkan

Antecknat av Maria Fredriksson

References

Related documents

Vårdsamverkan – information sänds från vårdsamverkan på veckobasis Covid, planeringsarbete pågår för lokala nätverk för att flödet och delaktighet från olika lokala

Vi kartlägger vilka komponenter som är unika för en elbil och ser över vilka aktörer inom Fyrbodal som kan vara tänkbara leverantörer av dessa komponenter. Det fortsatta arbetet

Beslut: Beredningsgruppen får i uppdrag att kalla till ett strategimöte med några representanter från varje part innan nästa

Skaraborgs arbetsgrupp; Framtagande av nya arbetssätt inför samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård övergår till Implementeringsgrupp i Skaraborg för samverkan

Deltagaren har ingen arbetsförmåga och får hjälp att komma vidare till fortsatt rehabili- tering och/eller ”rätt” instans.. När deltagaren slutfört utredning och prak- tik

Fördelning av andelen hembesök mellan åren 2005 - 2009 i förhållande till normtalen 80% för alla nyfödda och 95% för första

Samverkansparterna inom ReKo sjuhärad (Kommunerna i Sjuhäradsbygden, Primärvården Södra Älvsborg samt Södra Älvsborgs Sjukhus) har utsett en person vardera, som ska

Besök hos kurator inom primärvården är också vanligare inom primärvården i Dalsland jämfört med Norra Bohuslän och Trestad där man istället besöker psykologen i