Förbättringskunskap. SSK T5 Lund

(1)

Förbättringskunskap

SSK T5 Lund

(2)

Uppvärmning

1. Vad innebär förbättring? För vem?

2. Varför förbättra?

3. Vad krävs för att förbättring skall ske?

4. Hur vet vi att det blivit bättre?

(3)

Behov

Avser det som är viktigt för kunden (har ett Kundvärde), t.ex.:

• Både diagnos och behandling

• Omvårdnad

• Bemötande och service

• Kunskap om kunden och dess behov

• Kontinuitet

• Se hela patienten som människa, inte som symtom eller diagnos; Koordinering/samverkan mellan vårdinstanser

• Information till/kommunikation med berörda på det sätt som möter behovet

• …

Finns alltså både allmängiltiga behov och individuella som man behöver beakta!

(4)

Kvalitet

”Hur väl man tillgodoser/uppfyller kundens behov”

Här ser man alltså till samtliga behov!

Betyder att medicinsk kvalitet möter ett av de viktiga behoven men det finns som regel andra, t.ex. rätt information i rätt tid, ett korrekt och

respektfullt bemötande,…

(5)

Förbättring - ”KLEA”

Aspekter som brukar användas för att studera hur välfungerande en verksamhet är:

• Kvalitet

• Leveranstid (Genomloppstid=tiden från att behov uppstår tills behovet är tillgodosett!)

• Effektivitet (Nytta av insatta resurser)

• Arbetsmiljö

Källa: M. Lord

(6)

Kultur i förbättrings- sammanhang

”Det första man måste driva ut ur en verksamhet är rädslan”

Källa: W. E. Deming

Fundera på vad det betyder och varför han påstår detta:

• Rädsla för vad?

• Hur påverkar rädslan vår förmåga att förbättra?

(7)

Exempel på beteenden som kännetecknar en förbättringskultur

• Arbeta med sant ”kundfokus” – leda utifrån kända behov (Vad är viktigt för ”kunden”? Hur kan vi leda verksamheten utifrån detta?)

• Försöka förstå inflöde/behov för att matcha förmågan

• Bejaka och ”belöna” att problem lyfts, aktivt förhindra skuldbeläggning

• Eftersträva pro-aktivitet (agera på risk snarare än händelse)

• Skapa utrymme för ”positivt ifrågasättande”

• Prioritera utifrån överenskomna principer

• Involvering av teamet (de som påverkar flödet) på daglig basis

(8)

Exempel på beteenden som kännetecknar en förbättringskultur

• Efterfråga och använda beprövade metoder, t.ex.

problemlösning

• Beskriva problem och söka orsak

• Säkra kompetens genom ständig kompetensutveckling och baserat på kunskap

• Följa upp och säkra resultat av valda insatser

• Visualisera så mycket som möjligt!

• Försöka se helhet ur kundens synvinkel – eftersträva samarbete över professions- och organisationsgränser

(9)

Begriplighet

Hanterbarhet Menings-

fullhet

Upphovsman: Aaron Antonovsky (1923-1994)

Känsla av sammanhang (KASAM)

Kultur och människosyn

Meningsfullhet:

Du är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet.

Meningsfullhet omfattar begrepp som delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet.

Hanterbarhet:

Du kan hantera tillvaron.

Hanterbarhetomfattar begrepp som resurser, kompetens, tillgångar, rimlig belastning och möjlighet att påverka.

Begriplighet:

Det som händer i livet går att förklara och förstå.

Begriplighet omfattar begrepp som

förutsägbarhet, information, struktur och

regelbundenhet.

(10)

”Systematiskt förbättringsarbete”

Gemensamma principer, metoder och verktyg för att uppnå förbättring (och långsiktigt skapa en förbättringskultur!)

Man måste förstå varför och vad det skall leda till! Kultur och tankesätt är både mål och medel.

(11)

Quality and Safety Education for Nurses (QSEN)

sex kärn-

kompetenser

personcentrerad vård samverkan i team

evidensbaserad vård

förbättringskunskap och kvalitetsutveckling

säker vård informatik

I Sverige finns Svensk sjuksköterskeförening som ligger i framkant avseende att sprida kunskap om de sex kärnkompetenserna

(12)

• Legitimerad sjuksköterska ska utveckla omvårdnad utifrån patientens behov och resurser för en god och säker vård. Det innebär att förstå hur vårdorganisationer och deras olika

system är utformade, se förändringar över tid och förstå vikten av att mäta och följa upp vårdens kvalitet.

Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling

• Identifiera, leda, utvärdera och dokumentera systematiskt förbättringsarbete.

• Samverka för kvalitetsutveckling av omvårdnad med myndigheter, vårdgivare och intresseorganisationer.

• Kritiskt reflektera över befintliga rutiner och metoder samt

inspirera till dialog kring implementering av ny kunskap och nya arbetssätt.

• Kritiskt reflektera över och utveckla en god och säker vårdmiljö.

• Aktivt involvera patienter och närstående i förbättringsarbete.

Legitimerad sjuksköterska ska kunna:

Ur KOMPETENSBESKRIVNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA - SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 2017

(13)

Förbättringskunskap och –kompetens

(14)

System- förståelse

• Hur olika delar är beroende av

varandra för att fungera

Förståelse för variation

• Hur processer beter sig

• Naturlig och skapad variation

Förändrings- psykologi

• Hur människor reagerar på förändrings- processer

Kunskaps- teori

• Hur vi mäter,

testar, utvärderar och lär oss

Förbättringskunskap

(15)

Ett system är ett antal komponenter (delar av systemet) som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål.

System

(16)

System

Utfall/Resultat ”Y”

Information i remiss, diagnosresultat, labsvar, behandlingsresultat, svarstid, vårdtid…

”Indata”; patientbehov, resurser, kompetens, planeringsrutiner, överenskomna metoder, systemstöd,…

”Hur vi gör”; Utförande, bemötande, samarbete,…

System

(17)

Varför är systemförståelse centralt?

• Förutsättningarna att göra rätt bestäms av systemet

• Vill vi förbättra resultatet måste vi förstå vad som gjorde att det kunde gå fel

• Det går fel för att det kan gå fel – ”Var tuff mot processen, inte personen!”

Detta är ett fundamentalt

synsätt för att vi skall våga lyfta

fel utan risk för skuldbeläggning!

(18)

efter Paul Batalden

Professionell kunskap

 Ämneskunskap

 Personliga färdigheter

 Värderingar, etik

Förbättring av diagnos och

behandling

Förbättringskunskap

 System

 Variation

 Förändringspsykologi

 Lärandestyrt

förändringsarbete

Förbättring av

processer och system i hälso- och sjukvården

+

Ökat värde för dem vården finns till för

Att förbättra system

(19)

Förmåga

Att kunna genomföra något

Vilja

Att faktiskt försöka göra det!

Kunskap Färdigheter +

Kompetens

(20)

Problem och problemlösning

Bygger på att:

• Se oönskade händelser eller situationer som ”Problem”

och beskriva yttringen=det vi ser!

• Beskriva nuläget

• Förstå rotorsakerna

• Sätta medvetna och rimliga men utmanande mål

• Sätta in åtgärder på rotorsakerna

• Följa upp resultat (efter-läget) och se till att förbättringen stannar kvar

• Dokumentera och sprida lärandet!

Om inte lösningen är uppenbar!

(21)

Kvalitet = ”Hur väl man tillgodoser/uppfyller kundens behov”

Vad är ett problem?

Skillnaden i kvalitet mellan vad som behövs och vad som ges

Exempel:

• Vårdskador

• Långa väntetider/bristande tillgänglighet

• Brister i bemötande

• Hygienbrister

• Fel i kommunikation vård/patient eller inom vården

• Otillförlitlig data (felaktiga uppgifter, t.ex. läkemedelslistor)

• Felaktiga remissuppgifter, remisser som kommer bort

• …

Hur det borde vara

Hur det är

Problem

”Problem”: Vad är det? Låter jobbigt!

(22)

”Nästan 9 procent av patienter vårdade på sjukhus i somatisk vård drabbas av en

vårdskada. Dessa vårdskador leder till i genomsnitt sex extra vårddygn, vilket

motsvarar ca 10 procent av landets samtliga vårddygn”

Soop M, Fryksmark U, Köster M, Haglund B. Vårdskador på sjukhus är vanliga. Majoriteten går att undvika, visar journalstudie. Läkartidningen.

2008;105:1748-52.

Kvalitetsbrist som problem

(23)

Konsekvens/ -er Konsekvens/ -er Konsekvens/ -er Orsak/ -er

Orsak/ -er Orsak/ -er

Problemlösning

Problem

Orsak/ -er Konsekvens/ -er

Hur metoden går till:

Det som inte är som det borde

vara

Steg 1. Beskriva det vi ser (s.k. problemformulering)

Steg 2. Beskriva nuläget och förstå ”systemet”; vad som orsakar/bidrar

Steg 4. Åtgärda

Steg 5. Säkra resultat Steg 3. Sätta mål för förbättringen

(24)

Problemformulering

Vad är det?

En tydlig, fullständig och specifik beskrivning av problemet

Varför göra?

• För att veta att vi angriper rätt problem och att detta är angeläget

• För att problemlösningsmetodiken skall kunna användas som avsett

• För att säkerställa att alla intressenter förstår varför vi skall driva detta

förbättringsinitiativ

”Ett väl beskrivet problem är halva

lösningen!”

(25)

Under perioden maj till september 2014 ändrades 12% av planerade behandlingar på avdelning X 2 dagar innan ingreppet vilket skapar lidande, oro och logistiska bekymmer för patienten

Hur vet jag att jag har beskrivit mitt problem korrekt?

En bra problemformulering bör innehålla…:

När / hur länge Symtomet/Felet Hur mycket

Objektet Var vi ser Konsekvens

Problemformulering

(26)

• Vad verkar vara problemet d.v.s. hur yttrar det sig?

Vad är det som händer till skillnad från vad som

”borde” hända?

• Vad får problemet för konsekvens på ”kunden”

• Vem påverkar problemet och vem påverkas av det?

Vem är intresserad av att problemet blir löst?

• Var finns problemet (och var finns det inte?) (Tanken med detta är att isolera problemet och veta var man skall fokusera)

• När upplever vi problemet, hur ofta och hur länge?

Har det blivit värre och i så fall sedan när? (Är det mer uttalat under vissa tider än andra?)

• Vilken typ av problem handlar det om och går det att formulera som någon mätbar egenskap

• Har vi mätdata på föregående punkt som styrker att problemet finns? (Svarar på: ”Hur vet vi?”)

”7 frågor” (eng. 5W2H)

(27)

En enkel metod… ”A3”

• Följa tankeprocessen i problemlösning, från problem till beständig förbättring

• Dokumentera arbetet

för sig själv och andra

– skapar lärande!

(28)

Bakgrund och problemformulering Problem/ Avvikelse/ Ämne:

A3 Problemlösning Avd/ Enhet:

Nuläge

Grundorsaker

Framtida läge/ Mål

Resultat och Lärdomar

Upprättad av: xx

Att göra (inkl test av lösning/ar)

Vad? Vem? Klart när?

Uppföljning

Godkänd av: xx Version och datum: xx

Syfte;

Förstå problemet/ouppfyllt behov och hur detta skall kunna ”fångas” (=mätbar

egenskap)

Syfte;

Förstå nuläget, dagens arbetssätt och kartlägga tänkbara orsaker

Syfte;

Förstå rotorsaker/-er (”de vitala få”)

Syfte;

Beskriva mål/ambition baserat på:

1. ”Baslinjen”=nuläget för den mätbara egenskapen 2. Förståelse för rotorsakerna

Syfte;

Beskriva planen för valda förbättringsåtgärder

Syfte;

Följa upp och beskriva lärdomar och

resultat samt säkra beständighet över tid

(29)

Nuläge

Grundorsaker

Uppföljning

Syfte;

egenskap)

Syfte;

(30)

Processkartläggning

Nybesök Opera-

tion

Åter- besök

Remitterad patient

Diagnosticerad patient

Opererad patient

Färdig- behandlad

patient

Lab

Lab- svar Prover

Obs! Om syftet är att förstå, beskriv hur det är!

(31)

Mäta

Mäta och

arbeta med

data

(32)

Variation

Vad är variation och hur kan variation visualiseras?

Histogram Tidsserie

(33)

Typer av variation

Naturlig variation

• Demografiska skillnader

– Kön – Ålder

– Socioekonomi – Osv…

• Geografi

• Tid på året, tid i veckan, tid på dygnet

• Karaktär på sjukdom

• …

Skapad variation

• Medarbetarnas skicklighet och sammansättning

• Schemaläggning, möten

• Frånvaro:

– Planerad frånvaro – Oplanerad frånvaro

• Organisation: funktionell, process, matris osv.

• Tillgång till byggnader

• Tillgång till teknologi

• …

(34)

Typer av variation

Styrdiagram

”Slumpmässig variation”

”Systematisk variation” – något ovanligt har skett

(35)

Kontrollblad

Fiskbensdiagram Styrdiagram

Sambandsdiagram

Paretodiagram

Histogram

Stratifiering

procent

Att arbeta med och presentera data

(36)

Kontrollblad

• Beskrivning

– Detta är helt enkelt att samla ihop data under egenvalda rubriker. I sin enklaste form drar man ett streck för varje uppkomst av en specifik händelse

• Används…

– När data kan observeras och samlas in av samma (eller några få) personer på samma ställe – För att samla data kring ”hur många”, ”hur ofta” etc

– För enkel datainsamling i en operativ process – Som input till annan metod att visualisera data

A B C D

(37)

Fiskbensdiagram

(även känd som Ishikawa-diagram efter upphovsmannen)

Visar tänkbara orsaker och verkan

(38)

Nuläge

Grundorsaker

Uppföljning

Syfte;

egenskap)

Syfte;

(39)

Vanliga verktyg att visa på orsaker

”Multiröstning”

Sambandsdiagram utfall

”Är det rimligt att anta att B orsakas av A?”

B

A

(40)

Patienten kom sent till röntgen

Transportören kunde inte köra patienten på utsatt tid

De var tvungna att hitta en fungerande rullstol

Den ordinarie var utsliten och farlig

Den hade inte kontrollerats på länge

Personalen visste inte att den behövde kontrolleras

Varför?

(41)

Nuläge

Grundorsaker

Uppföljning

Syfte;

egenskap)

Syfte;

(42)

”SMART:a mål”:

Specifikt

Är målet tydligt och kan inte missförstås? Vem gäller målet?

Mätbart

Hur mäter vi måluppfyllnad? Hur vet vi att vi lyckats nå målet?

Accepterat

Upplevs målet som relevant? Har det / kommer det att accepteras av medarbetare och/eller de som påverkas?

Realistiskt

Är det rimligt att tro att vi kommer att nå målet (inte bara av oss utan av övriga som omfattas)?

Tidssatt

När ska målet vara uppfyllt?

Sätta verklighetsförankrade mål

(43)

Nuläge

Grundorsaker

Uppföljning

Syfte;

egenskap)

Syfte;

(44)

Nuläge

Grundorsaker

Uppföljning

Syfte;

egenskap)

Syfte;

(45)

Hur påvisa förbättring

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Tidigare Efter förbättringen

Antal strukna operationer Antal operationer utförda enligt plan

(46)

Robusta förbättringar

Hur kan man ”bygga in” kvalitet i

arbetssättet så att fel förebyggs och därmed förhindras?

”Lätt att göra rätt och svårt att göra fel”

Hur bra lösningen skall vara på att förebygga fel, måste utgå från

allvarligheten i konsekvenserna om det går fel!

Ex. Allvarlig konsekvens – Säker lösning som minimerar, helst eliminerar, risk för fel

Ex. Mindre allvarlig konsekvens – Lägre säkerhet i lösning kan vara acceptabelt

(47)

Exempel; tidigare A3:or som presenterats

(48)

Arenan för förbättringsarbete

Med arena menar vi plats och tid för

förbättringsarbete; en beprövad metod att skapa förutsättningar för förbättringskultur!

Detta är vanligtvis ett möte vid en tavla

(Mötet är metoden, tavlan är verktyget som skall stödja metoden!)

Hur?

• Täta möten för att kunna agera nu

• Fokus på prestation där de viktigaste indikatorerna*

visualiseras och följs upp

• Tydlig bild av hur vi ligger till och hur vi ser till att ha kontroll, t.ex. aktuellt in- och genomflöde, planering, belastning och personalsituation

• Fångst av problem och förbättringsmöjligheter

• Uppföljning av tidigare aktiviteter och beslut

Varför?

• Ha koll på läget

• Involvera alla i ledningen av arbetet

• Ta rätt beslut i rätt tid

• Fånga upp behoven

• Agera för att slippa reagera

• Säkra att vi ”tänker KLEA”!

(49)

Summering

1. Vi behöver vara överens om vad vi menar: Ex. Behov, Kvalitet, Förbättring

2. Förbättringskulturen=våra beteenden är nyckeln till framgång! ”Vet vi inte vart vi ska är alla vägar rätt.”

3. Vi är alla delar av ett system där systemet bestämmer prestationen. Vill vi förbättra, måste vi förändra

systemet!

4. Det finns väl beprövade metoder för förbättring, t.ex.

problemlösning med A3 och ”arenan för

förbättringsarbete”. Rätt använda stödjer de strävan mot förbättringskulturen.

5. Det är psykologisk säkerhet och aktivitet som

förbättrar → Våga utmana det invanda och agera!