Diarienummer: DELMOS 2021/13 Årsredovisningen består av 40 sidor. Foto: Ulrika Pudas (sidan 4) Anneli Tillberg (sidan 8 och 25)

ÅRSREDOVISNING

2020

Diarienummer: DELMOS 2021/13 Årsredovisningen består av 40 sidor.

Foto:

Ulrika Pudas (sidan 4)

Anneli Tillberg (sidan 8 och 25)

Arbetsmarknadsdepartementet (sidan 15) Layout:

Innehållsförteckning

1 Direktören har ordet 4

2 Myndighetens uppdrag

och inriktning 6

2.1 Instruktion 6

2.2 Reformprogram och långsiktig strategi 6

2.3 Verksamhetens inriktning 6

2.4 Organisation 7

2.5 Väsentlig information 8

3 Resultatredovisning 9

3.1 Verksamhetens intäkter och kostnader 10

3.2 Utveckling 10

3.3 Kunskap 14

3.4 Statsbidrag 20

3.5 Kommunikation 24

3.6 Kompetensförsörjning 26

3.7 Arbetsmiljö och hälsa 26

4 Finansiell redovisning 27

4.1 Resultaträkning 28

4.2 Balansräkning 29

4.3 Anslagsredovisning 31

4.4 Tilläggsupplysningar 32

4.5 Noter 34

4.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter 38

5 Årsredovisningens

undertecknande 39

1 Direktören har ordet

Segregation handlar om att människor får olika livschanser beroende på var de bor. Den geografiska platsen påverkar således möjlig- heterna i livet och det blir svårare för människor att nå sin fulla potential – vi blir fattigare som samhälle.

Segregationen har ökat under en längre tid, men det är ingen naturlag. Om samhället beslutar om och genomför adekvata åtgärder och insatser, går segregationen att bryta! Delegationen mot segregation bidrar genom att belysa vad det är som påverkar, hur det sker och vad som kan göras för att minska och motverka segregationen.

Hur omfattande segregationen blir handlar i stor utsträckning om hur vi bygger vårt samhälle, inte minst för att klara kriser. Det har blivit särskilt aktuellt under 2020. Coronapandemin har inne burit en stor påfrestning för samhället och för enskilda individer. Den ojämlikhet och segregation som finns i samhället har visat sig spela roll för risken att drabbas av pandemins negativa konsekvenser.

Trots att samhället har kraftsamlat för att minska de negativa effekterna av pandemin, är risken stor att ojämlikheten och segregationen ökar.

I denna krishantering har det varit viktigt att försöka lyfta blicken och bidra till bästa möjliga kunskapsunderlag. Delegationen mot segregation tog därför under året fram en serie artiklar om segregation och covid-19, där flera forskare och andra experter inom bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, civilsamhälles- och brottsfrågor fick beskriva hur pandemin har påverkat och skulle kunna påverka segregationen i Sverige, samt vad som kan göras åt det. Artikelserien

kommer att fortsätta under 2021. Delegationen mot segregation tog även fram en samman- ställning till regeringen om hur covid-19 har påverkat arbetet mot segregation hos kommuner och i civilsamhället.

Myndigheten har under året också bidragit med annan kunskap om hur segregationen faktiskt ser ut, i syfte att förbättra förutsättningarna att motverka den. I mars publicerade vi rapporten

”En demokrati för alla?”, där myndigheten kunde visa att det finns en demokratisk ojämlikhet som är kopplad till var i landet människor bor.

Myndigheten har också påbörjat ett arbete med att mäta och följa segregation och under 2021 kommer vi dels att kunna rapportera om segrega- tionens utveckling i Sverige de senaste 10 åren, dels kunna erbjuda ett verktyg för uppföljning av segregationen. Verktyget, som är ett webbaserat

uppföljningssystem, är det första i sitt slag för att samlat mäta och följa segregationens utveckling på bred basis och kommer att kunna användas i bland annat kommuners och regioners konkreta arbete för att minska och motverka segregation.

Kommuner och regioner har också haft möjlighet att som ett konkret verktyg i arbetet mot segregation ansöka om statsbidrag från myndigheten. Det gäller även ideella föreningar och stiftelser. Under 2020 fördelade myndigheten 82 miljoner kronor till segregationsarbete hos 39 kommuner och regioner och 31 ideella föreningar och stiftelser.

Då arbetet mot segregation främst bör bedrivas av aktörer tillsammans, har 2020 års utlysning fokuserat på att främja en strategisk och lång siktig samverkan lokalt mellan civilsamhälle och offentlig sektor.

Coronapandemin har under året påverkat myndig- hetens arbete, inte minst i vårt uppdrag att främja samverkan mellan aktörer som ska arbeta mot segregationen. Många planerade evenemang har ställts in och verksamheten har ställts om till att bedriva arbetet via digitala plattformar, exempelvis genom webbinarier. Myndigheten har etablerat flera olika nätverk bestående av kommuner,

myndigheter och organisationer inom civilsam- hället. Nätverken är viktiga digitala mötesplatser och har fungerat bra för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte och vi kommer därför att fortsätta med formatet.

Delegationen mot segregation är en liten myndighet med ett stort uppdrag. Därför måste vi ägna oss åt sådan verksamhet som ger största möjliga effekt på segregationen. Efter att under 2019 hanterat både en nedläggning och en ny uppstart av myndigheten, har 2020 präglats av ett fokus på verksamhet och produktion. Jag vill särskilt tacka alla kompetenta och kunniga medarbetare som tillsammans har gjort en kraftsamling för att göra detta till ett produktivt år, där resultatet förhopp- ningsvis kommer att märkas en lång tid framöver.

Huddinge, den 22 februari 2021

Anders Kessling

2 Myndighetens uppdrag och inriktning

Här redovisas myndighetens uppdrag enligt instruktion samt den inriktning som regeringen har angett för myndigheten i form av strategi och reformprogram. Även myndighetens organisering och väsentliga händelser för året beskrivs.

2.1 Instruktion

Delegationen mot segregation ska genom ett sektorsövergripande arbete bidra till att öka de långsiktiga effekterna av insatser för att minska och motverka social och ekonomisk segregation på nationell, regional och lokal nivå. Detta omfattar insatser för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation.

Delegationen mot segregation har i uppdrag att främja ökad samverkan mellan myndigheter, regioner, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra relevanta aktörer. Myndigheten ska även bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt stödja relevanta aktörer i att utföra ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete som följs upp och utvärderas.

Delegationen mot segregation har även i uppdrag att följa och sprida forskning och annan kunskap i frågor som rör segregation. Myndigheten ska även bidra till kunskapsutveckling genom analyser av bakomliggande orsaker till segregation och av insatser och metoder som kan bidra till att minska och motverka segregation. Denna kunskap ska göras tillgänglig och spridas till relevanta aktörer. Myndigheten ska också förse regeringen med analyser, utredningar och sektors- övergripande uppföljningar av utvecklingen i frågor som rör segregation.

Delegationen mot segregation fördelar statsbidrag enligt författningar där myndigheten fått ett sådant uppdrag.

2.2 Reformprogram och långsiktig strategi

Regeringen beslutade 2017 om ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. Syftet var att förbättra situationen i områden med socio- ekonomiska utmaningar och att motverka struk- tu rella orsaker till segregation. Som en vidareut- veckling av reformprogrammet beslutade regeringen under 2018 om en långsiktig strategi för att minska och motverka segregation. I strategin presenteras övergripande mål för arbetet: minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla. Reformprogrammet och strategin innehåller fem prioriterade områden:

• Boende

• Utbildning

• Arbetsmarknad

• Demokrati och civilsamhälle

• Brottslighet

Delegationen mot segregation har i uppdrag att bidra till strategins genomförande och uppföljning samt fungera som ett nav i arbetet med att minska och motverka segregation.

2.3 Verksamhetens inriktning

För att tydliggöra myndighetens uppdrag och inriktning har en vision, ett syfte och en verksam- hetsidé tagits fram.

2.3.1 Strategiska prioriteringar 2020–2023

Myndigheten har redovisat till regeringen vilka strategiska prioriteringar som har gjorts

respektive planeras för verksamheten under 2020 och framåt.

Delegationen mot segregations uppdrag är brett och omfattande. För att på bästa sätt använda myndighetens resurser så att de kommer till nytta för dem som kan göra störst skillnad i arbetet med att minska och motverka segregation, fokuserar myndigheten på att bidra till fördjupad kunskap och ökad förståelse för den geografiska platsens betydelse. Det sker genom att:

• tillgängliggöra och målgruppsanpassa aktuell kunskap,

• skapa ett gemensamt lärande tillsammans med berörda aktörer,

• utveckla ett uppföljningssystem,

• ta fram och bidra till ny kunskap.

Myndigheten är också en central aktör på nationell nivå. Genom att ta en aktiv roll kan myndigheten bidra i utvecklingsarbete som leder till långsiktiga strukturella förändringar.

2.4 Organisation

Delegationen mot segregation är en enrådighets- myndighet. Myndigheten är organiserad i Ledning, Utveckling, Kunskap, Administrativt stöd och Kommunikation. Myndigheten leds av Anders Kessling, som tillsattes som direktör den 1 juli 2020. Den 7 februari tog Anders Kessling över posten som tillförordnad direktör på myndigheten efter den tidigare tillförordnade direktören Charlotte Johansson.

2.4.1 Insynsråd

Delegationen mot segregation har ett insynsråd med uppgift att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har genomfört tre möten under 2020. Samtliga möten var digitala på grund av coronapandemin.

Direktören är ordförande för insynsrådet.

Följande personer har varit med i rådet under 2020:

Petra Albuschus – HR-direktör Ica Gruppen, (förordnad från den 15 maj 2020)

VISION, SYFTE OCH VERKSAMHETSIDÉ Vision: Ett samhälle som håller samman och där alla har likvärdiga förutsättningar och möjligheter.

Syfte: Vi bidrar till att minska och motverka segregationens effekter och strukturella orsaker.

Verksamhetsidé: Vi arbetar sektorsöver- gripande, kunskapsbaserat och långsiktigt i samverkan med andra på nationell, regional och lokal nivå.

Figur 1 – Myndighetens modell som beskriver utvecklingen i förändringsarbetet

På grund av coronapandemin har myndighetens möten med insynsrådet varit digitala.

Leila Ali Elmi – Riksdagsledamot (Mp) (förordnad från den 1 maj 2020)

Roger Andersson – Seniorprofessor i kultur- geografi vid Institutet för bostads- och urban- forskning, Uppsala universitet

Jonas Carlehed – Hållbarhetschef, IKEA Sverige (förordnandet avslutat den 30 april 2020)

Maria Caryll – Sektionschef, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Maria Eka – Chefsrådman, förvaltningsrätten i Stockholm (förordnad från den 1 maj 2020) Ali Esbati –Riksdagsledamot (V) (förordnad från den 1 maj 2020)

Anja Frey – Chef, Fryshuset Stockholm (förordnandet avslutat den 30 april 2020)

Manne Gerell – Universitetslektor i kriminologi, Malmö Universitet

Mats Green – Riksdagsledamot (M) (förordnad från den 1 maj 2020)

Amelie Silfverstolpe – Ansvarig Hållbar Innovation, Axfoundation (förordnad från den 1 maj 2020)

2.5 Väsentlig information

I regleringsbrevet för 2019 fick Delegationen mot segregation i uppdrag att avveckla myndigheten.

Regeringen beslutade sedan under våren samma år att myndigheten ska fortsätta vara verksam.

Detta påverkade i stor utsträckning myndighetens arbete under 2019. Omställningen innebar en ansträngd arbetssituation, relativt stor personal- omsättning samt att en ny ledningsgrupp tillträdde 2020. Arbetet under verksamhetsåret 2020 har i många avseenden präglats av en återuppbyggnad av myndigheten. Myndigheten har återupptagit verksamhet som avbrutits, till exempel implemen- teringen av ett ärendehanteringssystem och hanteringen av statsbidrag.

I resultatredovisningen redogörs för i vilken utsträckning coronapandemin har påverkat verksamheten under året.

xxx

Resultatredovisning

3 Resultatredovisning

I detta kapitel redovisas och kommenteras Delegationen mot segregations resultat i förhållande till myndighetens instruktion, regleringsbrev, särskilda regeringsuppdrag eller förordningar. När redovisningen avser ett särskilt återrapporteringskrav finns en markering i marginalen.

Kapitlet inleds med en fördelning av verksam- hetens intäkter och kostnader. Därefter följer en redovisning av myndighetens uppdrag kopplat till utveckling, kunskap och statsbidrag.

Myndighetens ambition är att verksamhetens olika delar enskilt och gemensamt ska bidra till uppdraget. För att göra resultatredovisningen tydlig redovisas verksamhetsdelarna var för sig.

Varje avsnitt inleds med myndighetens beskrivning av uppdraget inom respektive del av verksamheten.

Myndighetsgemensamma delar såsom kommuni- kation, kompetensförsörjning samt arbetsmiljö och hälsa redovisas därefter.

3.1 Verksamhetens intäkter och kostnader

Delegationen mot segregations verksamhet finansieras med anslag. 2020 hade myndigheten ett förvaltningsanslag om 18 000 tkr och ett anslagssparande på 666 tkr. Myndigheten har förbrukat 18 123 tkr av förvaltningsanslaget.

Därutöver tilldelades myndigheten ett ramanslag om 85 000 tkr att använda till fördelning av statsbidrag i syfte att minska och motverka

segregation. Av detta anslag fick högst 3 000 tkr användas för administration av statsbidragen.

Myndigheten har betalat ut 80 314 tkr i bidrag och använt 2 862 tkr till förvaltningskostnader.

Myndighetens kostnader under 2020 uppgick till 21 008 tkr.

Delegationen mot segregation delar in verk- samheten i tre delar: Utveckling, Kunskap och Statsbidrag. Därtill finns Ledning, Kommunika tion och Administrativt stöd som är gemen samma för myndigheten. Fördelningen av de myndighetsge- mensamma kostnaderna grundar sig på löne- kostnader inom respektive del av verksamheten.

Eftersom myndigheten inte har tidredovisning har en uppskattning gjorts av hur medarbetarnas arbetstid har fördelat sig i verksamheten.

Hur intäkter och kostnader fördelade sig på myndighetens verksamhetsdelar under 2020 framgår av Tabell 1 på nästa sida.

3.2 Utveckling

Delegationen mot segregation ska driva på och bidra till arbetet med att minska och motverka segregation nationellt, regionalt och lokalt. Det innebär bland annat att myndigheten ska stimulera till samverkan och samordning av berörda aktörers insatser som gynnar arbetet med att minska och motverka segregation. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är centralt i denna

samverkan.

Tabell 1 – Delegationen mot segregations totala intäkter och kostnader per verksamhetsdel 2020 (tkr) Utveckling Kunskap Statsbidrag Summa

Intäkt av anslag 9 385 6 119 5 481 20 985

Intäkt av avgift och finansiella intäkter

Intäkt av bidrag 11 7 5 23

Summa intäkter 9 396 6 126 5 486 21 008

Kostnad 9 396 6 126 5 486 21 008

3.2.1 Nätverk för 32 kommuner

Delegationen mot segregation har sedan myndig- hetens start arbetat för att etablera ett långsiktigt samarbete mellan myndigheten och de 32 kommuner som ingår i regeringens särskilda satsning på kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar.

Myndigheten har prioriterat att besöka

kommunerna. Syftet var att fördjupa kunskapen och förståelsen för kommunernas förutsättningar och utmaningar, samt att öka kommunernas kunskap om segregation och dess mekanismer.

Under 2018–2019 besökte myndigheten 19 kommuner. Ambitionen var att besöka resterande kommuner under 2020. Myndigheten besökte Stockholms stad i början av året, men på grund av coronapandemin valde myndigheten att avvakta med ytterligare kommunbesök.

Under 2019 initierade myndigheten ett nätverk för de 32 kommunerna. Ett syfte med nätverket är att ge kommunerna ökad kunskap om aktuell forskning och om vilka insatser och metoder som fungerar i arbetet mot segregation. Ett annat syfte är att erbjuda kommunerna en mötesplats för att skapa möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte.

Dessutom ger nätverket myndigheten ökad kunskap om kommunernas utmaningar och förutsättningar för deras segregationsarbete.

Nätverket genomförs i samverkan med Tillväxt- verket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Under 2020 har myndigheten erbjudit nätverket en digital mötesplats för att dialogen inte ska avstanna under coronapandemin. Den digitala mötesplatsen har fungerat bra för kunskapsin- hämtning och erfarenhetsutbyte såväl mellan de 32 kommunerna som mellan myndigheten och kommunerna.

Samverkan med Tillväxtverket och SKR har fortlöpt under året. Delegationen mot segregation har fungerat som ett stöd till Tillväxtverket i myndighetens arbete med att ta fram den årliga lägesrapporten över de 32 kommunernas genomförda arbete med stöd av den statliga satsningen.

REGERINGENS SATSNING PÅ 32 KOMMUNER Regeringen beslutade 2018 om en satsning på 32 kommuner med områden som har socioeko- nomiska utmaningar. Syftet med satsningen är att bryta segregationen, minska klyftorna och bygga ett tryggt och hållbart samhälle. Sedan 2018 har de 32 kommunerna haft möjlighet att söka statsbidrag. Statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas långsiktiga arbete för att minska segregationen i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.

Statsbidraget har under 2018, 2019 och 2020 fördelats av Tillväxtverket.

3.2.2 Samverkan på nationell nivå

Delegationen mot segregations nationella arbete ska bidra till att insatser mot segregation ska bli bättre koordinerade och att myndigheter ska samarbeta och samverka. Syftet är att bidra till att arbetet sker på ett effektivt sätt på såväl nationell, regional och lokal nivå.

Under 2020 har Delegationen mot segregation utvecklat samarbetet med berörda myndigheter.

Utgångspunkten för samarbetet är att myndig- heternas olika sakfrågor och insatser behöver samordnas för att arbetet mot segregation ska bli effektivt. Samarbetet med de berörda myndig- heterna ska fokusera på att skapa gemensamma nulägesbilder, att myndigheterna känner till vilka insatser som krävs för förändring och att myndig- heterna arbetar tillsammans med andra aktörer när det krävs.

Under året fördjupades samarbetet mellan de myndigheter vars sakområde och sakkunskaper har relevans för segregation. Delegationen mot segregation har genomfört två träffar med myndigheterna. Se Tabell 2 för deltagande myndigheter.

Vid dessa möten var syftet bland annat att beskriva Delegationen mot segregations arbete med att utveckla ett uppföljningssystem för att kunna mäta och följa segregation. Dialogen under mötena handlade om hur myndigheter ska kunna dra nytta av Delegationen mot segregations arbete, men också om andra myndigheters erfarenheter av att mäta och följa statistik inom sina respektive sakområden.

Delegationen mot segregation har medverkat i andra myndigheters regeringsuppdrag och i några av regeringens tillsatta utredningar. Se samman- ställning på nästa sida. Myndigheten har i det arbetet tillfört kunskap om segregation.

Delegationen mot segregation har också medverkat i andra samarbeten och nätverk där myndigheten har förmedlat sin kunskap om segregation och vikten av ett långsiktigt, sektors- övergripande arbete som grund för gemensamma diskussioner kring utmaningar och behov. Genom dessa nätverk håller myndigheten sig uppdaterad på relevant forskning, utredningar, praktik, nyheter och debatter.

Tabell 2 - Deltagande aktörer på nationell nivå 2020

Deltagande myndighet 27 augusti 23 oktober Antal representanter Antal representanter

Arbetsförmedlingen 1 0

Boverket 1 0

Brottsförebyggande rådet 1 1

Folkhälsomyndigheten 1 0

Försäkringskassan 1 0

Migrationsverket 1 1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 1 1

Polismyndigheten 1 0

Skolinspektionen 1 0

Skolverket 1 0

Socialstyrelsen 1 1

Sammanställning över utredningar och andra myndigheters regeringsuppdrag som Delegationen mot segregation har i uppdrag att medverka i

Uppdrag Ansvarig myndighet/

departement Beskrivning SCB:s användarråd för

befolkning, demografi och integration

Statistikmyndig-

heten (SCB) Uppdrag att skapa ett system med organiserade användarkontakter. Användarråden som är knutna till statistikämnen har även en aktiv roll i prioriterings- och uppföljningsfrågor, samt en rådgivande funktion till SCB.

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) (U2020/00363/S, U2017/01236/GV)

Statens skolverk och Social- styrelsen

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Syftet är att barn och unga ska få tidiga och samordnade insatser.

Trygghetsberedningen

(Dir. 2020:32) Justitie-

departementet Uppdrag att bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik. Beredningen ska bidra till att uppfylla de kriminalpolitiska målen, att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Utveckling av samordning av tidiga våldsförebyggande insatser (A2020/01468/JÄM)

Jämställdhets-

myndigheten Uppdrag att lämna förslag på hur samordningen mellan berörda myndigheter kan stärkas när det gäller primärpreventiva insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i ungas partnerrelationer.

Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar (Ju 2019:14)

Justitie-

departementet Uppdrag att beskriva och analysera verksamheter inom kommunerna som kan bidra till det brottsföre- byggande arbetet. I uppdraget ingår också att föreslå hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsföre- byggande arbetet bör utformas och vilka verksamheter som bör omfattas av ett sådant ansvar.

Uppföljning av Agenda 2030 (M2020/00628/KI, Fi2018/02412/SFÖ)

SCB Uppdrag att samordna uppföljningen av hur Sverige lever upp till mål och delmål i Agenda 2030.

Stödstruktur för en god och

jämlik hälsa (S2019/04313/FS) Folkhälso- myndigheten (FHM)

Uppdrag att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser samt redovisa en samlad strategi för hur detta arbete ska ske.

Utveckla ett nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) (U2017/04044/UF, U2018/00951/UF)

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor (MUCF)

Uppdrag att kartlägga, identifiera och analysera hinder för samverkan mellan olika myndigheter i frågor som rör unga som varken arbetar eller studerar. Uppdraget ska leda till ett bättre stöd till kommuner för deras arbete med målgruppen.

Stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins utmaningar och möjligheter (Ku2020/00917/MD)

Stockholms

universitet (SU) Uppdrag att stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins utmaningar och möjligheter samt bidra till ett ökat intresse för demokratifrågor med fokus på elever från studieovana miljöer. SU ska anordna demokratimässor för gymnasieelever där ett brett utbud av forskning om politik och demokrati tillgäng- liggörs.

Förstudie om delaktighet och deltagande i den lokala demokratin

(Ku2020/01402/MD)

Jämställdhets-

myndigheten Uppdrag att genomföra en förstudie om förutsätt- ningarna och möjligheterna för kvinnor och män i områden med socioekonomiska utmaningar att delta i demokratiska processer och att utöva inflytande lokalt.

3.3 Kunskap

Delegationen mot segregation ska utveckla och förmedla kunskap om segregationens orsaker, konsekvenser samt om vad som är verkningsfulla insatser för att minska och motverka segrega- tionen. Myndigheten ska analysera segregation utifrån ett helhetsperspektiv och i analysen omfatta samtliga prioriterade områden i regeringens strategi för att minska och motverka segregation (se avsnitt 2.2). Myndig heten ska också bidra i arbetet med att följa upp regeringens strategi.

3.3.1 Sammanställa och sprida befintlig kunskap

Delegationen mot segregation arbetar med kunskapsspridning utifrån två delmål:

• Att etablera Delegationen mot segregation som ledande arena för kunskapsförmedling och kunskapsutbyte inom sakområdet.

• Att etablera Delegationen mot segregation som en kunskapsbaserad samlad röst i samhälls- debatten för arbetet mot segregation.

Under hösten 2019 påbörjade Delegationen mot segregation ett arbete med att sammanställa kunskap. Målet var att sammanställa befintlig kunskap om vilka de bakomliggande orsakerna till segregation är, hur segregationen ser ut, utvecklas och påverkar samhälle och individ, samt vilka arbetssätt och metoder som har effekt för att minska och motverka segregation. Detta för att sedan ge relevanta aktörer tillgång till den befintliga kunskapen. Till följd av merarbetet med att först avveckla och sedan återuppta myndig- hetens verksamhet, har det sistnämnda målet inte kunnat fullföljas.

Under hösten 2020 planerade myndigheten att ta fram två kunskapsöversikter, en om bakom- liggande orsaker till segregation och en om insatser och metoder mot segregation. I och med coronapandemin valde myndigheten dock att

ändra fokus och arbetade istället fram en arti- kelserie på temat (läs mer i avsnitt 3.3.4.6).

3.3.1.1 Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020

Under 2019 gav Delegationen mot segregation Ramboll Management Consulting AB (Ramboll) i uppdrag att genomföra en kunskapsöversikt om segregation. Kunskapsöversikten syftade till att ge en samlad bild av segregationens utveckling över tid i Sverige, orsaker till segregationen, segregationens konsekvenser inom olika områden och kunskap om de insatser som har genomförts för att bryta segregationen eller minska dess negativa konsekvenser.

Förutom att ”Kunskapsöversikt om boende- segregation 2020” publicerades på myndighetens webbplats¹ lades en videopresentation av rapporten ut på Youtube den 11 juni 2020. Videon som heter

”Webbinarium: Kunskapsöversikt om boende- segregation 2020” har visats 82 gånger per den 31 december 2020.²

Syftet med kunskapsöversikten är att aktörer som arbetar mot segregation på lokal, regional och nationell nivå ska få baskunskaper som kan skapa en större förståelse och ett bättre underlag för arbetet mot segregation.

3.3.1.2 Delegationen mot segregations annonsbilaga i Dagens samhälle

Den 5 mars 2020 publicerade tidningen Dagens samhälle en annonsbilaga från Delegationen mot segregation. Annons- bilagan, som gick ut till alla Dagens samhälles prenume- ranter, innehöll bland annat exempel på myndighetens arbete för att minska och motverka segregation, exempel på hur arbetet mot segregation

1. Kunskapsöversikt om boendesegregation (delmos.se)

2. Webbinarium: Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020 – YouTube

Delegationen mot segregations annonsbilaga som publicerades i Dagens samhälle den 5 mars 2020.

kan se ut hos kommuner, civilsamhällesorganisa- tioner och myndigheter samt ett antal forskares syn på bakomliggande orsaker till segregation.

Syftet med bilagan var att sprida kunskap om forskning om segregation samt ge konkreta exempel på hur aktörer kan arbeta för att minska och motverka den.³

3.3.2 Representera myndigheten

Delegationen mot segregations uppdrag med att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte är brett. Eftersom arbetet med att minska och motverka segregation är omfattande, komplext och sträcker sig över flera politiska områden, förutsätter det tydliga prioriteringar gällande vilka sammanhang myndigheten medverkar och syns i.

I oktober besökte Anders Kessling, direktör för Delegationen mot segre- gation, Södertälje kommun tillsammans med ministrarna Åsa Lindhagen och Morgan Johansson. Syftet var att ta del av Södertäljes arbete för att minska och motverka segregation. På bilden syns också Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande.

Under 2020 fortsatte myndigheten sitt arbete med att representera myndigheten utåt. Delegationen mot segregation har under året medverkat i sammanhang som har bedömts som strategiskt viktiga. På grund av coronapandemin ställdes flera aktiviteter in eller sköts på framtiden, bland annat Järvaveckan, Råd för framtiden och Mänskliga rättighetsdagarna.

Myndigheten förberedde ett seminarium där Polismyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Region Örebro län skulle ha medverkat för att belysa utmaningar och framgångsfaktorer med att mäta skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor mellan geografiska områden. Seminariet genomfördes inte på grund av coronapandemin.

Delegationen mot segregations direktör Anders Kessling har under hösten 2020 medverkat i flera strategiska sammanhang, exempelvis besökte han Södertälje kommun tillsammans med ministrarna Åsa Lindhagen och Morgan Johansson samt medverkade som öppningstalare på Agenda 2030 i västs forumträff.

3.3.3 Remisser

Delegationen mot segregation har besvarat totalt nio remisser under 2020. Myndigheten har genomgående påpekat vikten av att öka de långsiktiga effekterna av insatser för att minska och motverka social och ekonomisk segregation på nationell, regional och lokal nivå. I de fall det har saknats en konsekvensbeskrivning ur ett segregationsperspektiv har myndigheten nämnt det.

Myndigheten har i flera remisser påtalat att det behövs en fördjupad kunskap och förståelse för platsens betydelse och att det behöver genomföras analyser mellan geografiska områden som är mindre än kommuner. Det handlar exempelvis om jämförelser mellan demografiska statistik-

områden (DeSO) eller mellan demografiska regionala statistikområden (RegSO).

I de fall det har varit aktuellt har myndigheten framfört att det kommer att finnas anledning att ta vara på det webbaserade uppföljningssystem som Delegationen mot segregation håller på att ta fram. Myndigheten har också betonat vikten av likvärdighet, extra beredskap samt förstärkning av resurser och insatser för att kompensera olika gruppers utsatthet.

3. Delegationen_mot_segregation_annonsbilaga_dagens_samhalle.pdf (delmos.se)

Följande remisser inkom och besvarades under 2020:

• SOU 2020:32 Grundpension

• SOU 2020:47 Språkplikt

• SOU Promemoria med förslag till förordning om stöd för gröna och trygga samhällen

• SOU 2019:65 Långtidsutredningen

• SOU 2020:69 Validering – för kompetensför- sörjning och livslångt lärande

• SOU 2020:21 Betänkandet Sveriges Museum om Förintelsen

• SOU 2020:28 En mer likvärdig skola

• SOU 2020:33 Gemensamt ansvar

• SOU 2020:34 Stärkt kvalitet och likvärdighet.

3.3.4 Utveckla ny kunskap

I myndighetens instruktion ingår uppdraget att utveckla och ta fram ny kunskap om segregation.

Myndighetens arbete inom området har under 2020 främst fokuserat på tre områden:

1) att redovisa regeringsuppdrag

2) att mäta och följa segregationens utveckling 3) att belysa coronapandemins påverkan på segregation.

3.3.4.1 Deltagandet i demokratin i områden med socioekonomiska utmaningar

Delegationen mot segregation har enligt ett regeringsuppdrag från 2018 genomfört en undersökning av politiskt deltagande och upplevd delaktighet i demokratin bland invånare i

områden med socioekonomiska utmaningar.

Därtill har myndigheten inom ramen för uppdraget undersökt engagemang i det civila samhället, tillit till och synen på demokratiska institutioner samt bedömningen av den egna

förmågan att delta i demokratiska processer, till exempel att påverka offentligt beslutsfattande.

Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om det demokratiska deltagandet bland invånare i områden med socioekonomiska utmaningar.

Myndigheten slutredovisade uppdraget i mars 2020. Uppdraget presenterades i en rapport med namnet ”En demokrati för alla?” som

myndigheten tryckte och distribuerade samt publicerade på myndighetens webbplats.⁴

Tillsammans med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) höll myndigheten ett

webbinarium där resultaten presenterades.

Myndigheten kunde i sin analys konstatera att:

• Boende i områden med socioekonomiska utmaningar deltar i lägre utsträckning i de allmänna valen. Exempelvis är deltagandet i riksdagsvalet 19 procentenheter lägre jämfört med boende i områden med goda socioeko- nomiska förutsättningar.

• Färre är engagerade i ideellt arbete i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med i områden på landsbygden och riket i stort.

• Boende i områden med socioekonomiska utmaningar har i högre grad svarat fel på frågor som mäter politisk kunskap.

• En större andel av boende i områden med socioekonomiska utmaningar anser att de kan föra fram sina åsikter till beslutsfattare i Sverige och EU än de som bor i andra områden.

• Generellt sett finns det ett lägre förtroende för olika samhällsinstitutioner i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med andra områden och riket i stort.

• Boende i områden med socioekonomiska utmaningar tenderar att ha lägre tillit till medmänniskor i allmänhet och till människorna i området där de bor (57 procent), jämfört med andra områden samt riket i stort (69 procent).

Särskilt regerings- uppdrag

4. En demokrati för alla? (delmos.se)

3.3.4.2 Mäta och följa segrega- tionens utveckling i Sverige

I regleringsbrevet för 2020 fick myndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning och analys av utvecklingen av den socioekonomiska segregationen i Sverige. Delegationen mot segregation ska redovisa uppdraget till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 30 juni 2021. Myndigheten kommer att redovisa uppdraget i form av en skriftlig rapport.

Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om hur utbredd den socioekonomiska segregationen är och om den har ökat eller minskat över tid. I uppdraget har myndigheten valt att fokusera på tre av de fem prioriterade samhällsområden som är fastställda i regeringens långsiktiga strategi för att motverka och minska segregation:

• boende

• utbildning

• arbetsmarknad.

Rapportens empiriska ansats är kvantitativ och kommer att tillämpa relevanta statistiska metoder på svenska registerdata tillhandahållna av SCB.

Under 2020 har Delegationen mot segregation arbetat med litteraturöversikt och research.

Myndigheten har också upprättat en analysplan samt beställt in och påbörjat analys av data från SCB. Utöver detta har myndigheten upprättat en referensgrupp bestående av forskare vid flera svenska universitet. Forskargruppen kommer att bistå med granskning och genomlysning av myndighetens aktuella kunskapsuppdrag och därmed också i arbetet med rapporten.

Rapporten ska ses som den första i en serie av kommande årsrapporter från myndigheten.

3.3.4.3 Ett webbaserat uppföljnings- system för att mäta och följa segregation

Under 2020 har myndigheten påbörjat arbetet med att upprätta ett webbaserat uppföljnings- system för segregation i Sverige. Myndigheten planerar att publicera verktyget externt under 2021. Uppföljningssystemet är det första i sitt slag att samlat mäta och följa segregationens

utveckling på bred basis.

Uppföljningssystemet ska göra det möjligt att mäta och följa upp segregationen och dess utveckling på nationell, regional och lokal nivå samt på ännu mer detaljerad nivå inom

kommuner. Uppföljningssystemet ska också ge användarna möjlighet att ta fram en samlad bild av segregationen med hjälp av viktiga indikatorer inom statistikområden som arbete, bostad, utbildning, demokrati och hälsa.

Myndighetens arbete med att upprätta ett webbaserat uppföljningssystem har under 2020 fokuserat på förberedelse och uppstart. Som en förberedelse har myndigheten fört dialog med andra myndigheter med erfarenhet av att upprätta webbaserade uppföljningssystem. Syftet med dialogerna var att de i ett tidigt skede skulle bidra till kravställningen av systemet. Under uppstarten har myndigheten haft nära kontakt med SCB gällande statistikbeställningen till uppföljnings- systemet.

Delegationen mot segregation har under perioden skapat en referensgrupp som består av represen- tanter från myndigheter, SKR samt enskilda regioner och kommuner. Myndigheten har även sammankallat forskare från flera universitet.

Referensgruppen och forskargruppen har i ett tidigt skede fått ta del av skisser av systemet samt gett synpunkter och förslag till det fortsatta arbetet med att skapa ett webbaserat uppföljnings- system för segregation.

Uppdrag enligt reglerings- brev

3.3.4.4 Rikstäckande index

Myndigheten fick under hösten 2020 i uppdrag av regeringen att tillsammans med SCB utveckla ett rikstäckande index som belyser hur olika områden förhåller sig till varandra avseende socioeko- no misk status. I uppdrags beskrivningen framgår det att myndigheterna ska utgå från den områdes- indelning som SCB har tagit fram för att genom föra en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden.

Indexet ska baseras på relevanta statistiska indikatorer som vägs samman till ett samman- hållet index. Uppdraget ska rapporteras in till regeringen senast den 30 juni 2021.

Under hösten har Delegationen mot segregation och SCB bland annat analyserat ett urval av indikatorer samt påbörjat arbetet med att konstruera indexet. Detta arbete kommer att fortlöpa under 2021.

Myndigheterna har i ett tidigt skede fört en dialog med SKR och presenterat uppdraget i SCB:s användarråd för befolkning, demografi och integration. Delegationen mot segregation har även presenterat uppdraget för referensgruppen för det webbaserade uppföljningssystemet och för forskargruppen för myndighetens samlade uppdrag med att mäta och följa segregationens utveckling.

Delegationen mot segregation ska också inom ramen för uppdraget ta fram en definition av vad som menas med begreppet ”områden med socioekonomiska utmaningar”. Myndigheten ser också att det är nödvändigt att i utvärderingssyfte definiera andra typer av områden, det vill säga områden med bättre socioekonomiska förutsätt- ningar.

3.3.4.5 Aggregering av DeSO

Myndigheten har under året deltagit i ett reger- ingsuppdrag där SCB skulle ta fram en riks- täckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomisk segregation.

Regeringsuppdraget, som Delegationen mot segregation deltog i, baserades på modell två som presenterades i SCB:s förstudie om en riks- täckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden.

Modellen utgick från demografiska statistik- områden (DeSO) som aggregerades till namnsatta områden baserat på geografi och ett urval socio- ekonomiska indikatorer. Syftet var att förbättra möjligheterna att analysera och redovisa statistik på områdesnivå.

Inom ramen för regeringsuppdraget hade Delega- tionen mot segregation initialt en rådgivande roll tillsammans med SKR. I ett senare skede har myndigheten tillsammans med SCB testat och analyserat färdiga sammanslagningar för att följa upp hur kommunerna har aggregerat sina

områden. Utifrån kommunernas sammanslag- ningar skapade SCB den nya regionala indelningen RegSO.

Uppdraget har haft stor betydelse för myndig- hetens fortsatta arbete med att mäta och följa socioekonomisk segregation, eftersom RegSO är en indelning som myndigheten bland annat kommer att nyttja inom ramen för det webbaserade uppföljningssystemet.

Särskilt regerings- uppdrag Särskilt

regerings- uppdrag

3.3.4.6 Segregation och covid-19

Delegationen mot segregation har genom kontakt med civilsamhälle, kommuner, myndigheter och forskare följt utvecklingen av hur covid-19 påverkar segregationen och arbetet mot den.

Under året har myndigheten arrangerat tre samråd med civilsamhället, fört dialog med kommuner och uppmärksammat aktörer på att ta hänsyn till coronapandemin i samband med ansökan om myndighetens statsbidrag för arbetet med att minska och motverka segregation. I juni lämnade myndigheten en sammanställning till regeringen om hur covid-19 har påverkat arbetet mot segregation. Sammanställningen tar bland annat upp lägesbilder, risker och rekommenda- tioner.

Delegationen mot segregation insåg att det var viktigt att utveckla kunskap om hur pandemin skulle kunna påverka segregation på lång sikt.

Delegationen mot segregation bad därför ett antal forskare och myndigheter att bidra till en artikel- serie på temat segregation och covid-19.

Myndigheten önskade en kvalitativ analys där skribenterna skulle utgå från aktuell kunskap om hur tidigare och liknande kriser påverkat

samhällsutvecklingen.

Syftet med artikelserien är att bidra till att öka kunskapen om hur en omfattande samhälls- situation som coronapandemin kan påverka segregationen i samhället på kort och lång sikt samt vilka konsekvenser det får. Syftet är också att öka kunskapen om vilka åtgärder som behöver vidtas för att förebygga fördjupad segregation och de negativa konsekvenserna för segregationen till följd av covid-19.

Myndigheten tog emot 13 kvalitativa analyser från 14 forskare och 2 myndigheter om hur covid-19 kan komma att påverka segregationen.

8 av dessa publicerades i artikelseriens första del under perioden från den 16 november till den 10 december. Artiklarna belyste de prioriterade

områden som nämns i regeringens strategi för att minska och motverka segregation; boende, arbetsmarknad, utbildning, civilsamhälle och demokrati samt brottslighet. Under 2021 planerar myndigheten att fortsätta med artikelserien i en andra del med fokus på områden med socioeko- nomiska utmaningar.

I samband med att artiklarna publicerades på Delegationen mot segregations webbplats genomfördes en kampanj på sociala medier (Facebook och LinkedIn).

Myndighetens förhoppning är att artikelserien bidrar till en samhällelig beredskap för att hantera coronapandemins eventuella negativa konse- kvenser på segregationen i Sverige.

3.3.4.7 Redovisning av statsbidrag 2019

Myndigheten har i uppdrag från regeringen att årligen, senast den 1 juni, lämna en samman- fattande redogörelse för vad statsbidragen har använts till. Myndigheten ska också, när det är möjligt, ge en samlad bedömning av statsbi- dragens resultat i förhållande till bidragens ändamål. Delegationen mot segregation utbetalade under 2019 totalt 6 240 tkr till två kommuner och två ideella föreningar för genom- förande av långsiktiga åtgärder mot segregation. I rapporten till regeringen i juni 2020 redogjorde myndigheten för sina iakttagelser kopplat till arbetet som de två kommunerna och de två organisationerna utförde under 2019. I rapporten står det bland annat att:

• Aktörernas arbete genererade kunskap om nuläge, orsaker, problem och behov i arbetet mot segregation, i kommunen eller i ett specifikt geografiskt område.

Uppdrag enligt för- ordning

• Aktörerna bedrev verksamhet för att stödja utvecklingen av samarbetsstrukturer inom kommunen eller mellan aktörer lokalt.

Aktörerna arbetade också för att stödja utvecklingen av föreningarnas eller

kommunernas verksamhet. De ideella fören- ingarna påbörjade en utveckling av nya modeller för det lokala arbetet. Kommunerna genomförde förvaltningsövergripande arbete.

All verksamhet genomfördes i samverkan med olika aktörer.

• Myndigheten bedömde att aktörerna planerade och genomförde arbetet på ett tillfreds-

ställande sätt och att deras arbete ledde till förväntade resultat på kort sikt. Myndigheten bedömde att:

- Aktörerna i huvudsak genomförde det arbete de beviljats medel för i sin ansökan.

Det skedde vissa förändringar under genomförandet, till exempel att tidsplanen försköts, budgetposter justerades och att vissa aktiviteter inte kunde genomföras som planerat.

- Samtliga aktörers arbete gav resultat, antingen lokalt, för andra organisationer eller inom den kommunala organisationen.

De viktigaste resultaten, enligt

myndigheten, var de ideella föreningarnas arbete för samordning och koordinering, samt kommunernas stöd till ett tvärsekto- riellt arbete. Förutsättningarna för resultatens hållbarhet såg olika ut.

Delegationen mot segregation bedömer att statsbidragen har bidragit till att lägga en viktig grund för en mängd aktörers kunskap om segregation.

3.4 Statsbidrag

Myndigheten ska fördela statsbidrag. I myndighetens instruktion är denna uppgift en del av uppdraget med att främja samverkan och kunskapsutbyte. Statsbidragen ska skapa förutsättningar för kunskapsbaserade insatser i samverkan mellan aktörer och är på så vis en central del i verksamheten, med tydlig koppling till både verksamhetsdelen Kunskap och verksamhetsdelen Utveckling.

3.4.1 Process för bidragsgivning

Under 2020 fick myndigheten i uppdrag att fördela 85 000 tkr i bidrag till kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser som stöd för arbetet mot segregation enligt bidragsförordningarna:

• förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och regioner för att minska och motverka segregation

• förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation.

Förordningarna har lite olika inriktningar, men myndigheten har samordnat arbetet för att skapa synergieffekter. Syftet har varit att åstadkomma en så tydlig och enkel process som möjligt för sökande aktörer samt att skapa ett effektivt arbete internt.

Under 2020 har myndigheten utvecklat och tydliggjort inriktningen för bidragsgivningen i samband med utlysningen. En viktig del i arbetet med myndighetens statsbidrag har varit att stödja aktörer med att ta fram kunskap om segrega- tionens nuläge och orsaker lokalt och att, utifrån den kunskapen, samverka med andra aktörer på

lokal och/eller regional nivå. Delegationen mot segregation ville också att den verksamhet som bedrevs med stöd från myndigheten skulle vara kunskapsbaserad, långsiktig och främja både tvärsektoriell och sektorsövergripande samverkan.

Det var också viktigt att verksam heten var förankrad hos invånare och beslutsfattare.

Delegationen mot segregation föreslog under 2020 att regeringen skulle ändra anslagsvillkoret så att en större andel av medlen kunde utbetalas till ideella föreningar och stiftelser. Detta för att möjliggöra att fler ideella föreningar och stiftelser med hög kvalitet på ansökningarna skulle kunna beviljas bidrag. Regeringen beviljade förslaget.

3.4.2 Rådgivande expertgrupp för bidragsgivning

Delegationen mot segregation har en expertgrupp knuten till statsbidragen. Expertgruppens roll är att ge myndigheten stöd att se lokala och regionala aktörers samt det civila samhällets perspektiv, behov och förutsättningar i stats-

bidragsgivningen. Gruppen ska även bidra med sakområdeskompetens. Expertgruppen träffades i mars 2020 och lämnade då synpunkter inför utlysningen av statsbidragen.

Representerade myndigheter och organisationer i expertgruppen var:

• Arbetsförmedlingen

• Boverket

• BRÅ

• Civilsamhällets organisationer i samverkan (CIVOS)

• Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA)

• MUCF

• Skolverket

• SKR.

3.4.3 Kvalitet i bidragsgivning

I regleringsbrevet för budgetåret 2020 fick myndigheten i uppdrag att analysera sin adminis- tration av statsbidragen avseende transparens, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet.

Analysen skulle även inkludera frågan om tydlighet gällande bidragsprojektens mål och resultat samt om bidragsgivningen bidrar till ökad jämställdhet och integration. Analysen skulle också innehålla vilka utvecklingsinsatser som myndigheten såg behov av samt en plan för hur insatserna ska genomföras.

I analysen framhöll Delegationen mot segregation att myndigheten strävar efter en väl avvägd hantering vad gäller ändamålsenlighet, transparens och kostnadseffektivitet, men också gällande rättssäkerhet och tydlighet i vilka resultat som arbetet förväntas leda till. Målet med stats- bidragen är att de ska fungera som ett relevant utvecklingsstöd i det lokala och regionala arbetet för att minska och motverka segregation.

Uppdrag enligt reglerings- brev Kunskapsbaserad – utgår från en

lägesbild och utformas utifrån evidens- och erfarenhetsbaserade metoder.

Långsiktig – att effekten av de beviljade bidragen ska bestå även efter avslutad finan- siering av statsbidrag.

Sektorsövergripande – arbetssätt som involverar aktörer från flera olika samhälls- sektorer, till exempel civilsamhället, offentlig sektor och näringsliv.

Tvärsektoriellt – arbetssätt som genomsyrar olika delar av en verksamhet med flera

sakområden, exempelvis en kommuns bostads- och utbildningsförvaltning.

Myndighetens analys visade att 2018 års utlys- ningsprocess var svår att få kostnadseffektiv.

Myndighetens förutsättningar med att hantera statsbidragen har stärkts över tid. Under 2020 har utvecklingsarbetet bland annat handlat om att vidareutveckla styrningen och genomförandet av statsbidragshanteringen exempelvis genom att:

• Påbörja implementering av ett digitalt ärende- hanteringssystem som ersätter den manuella hanteringen.

• Vidareutveckla infrastrukturen för kunskaps- utveckling, uppföljning och utvärdering av statsbidragens användning bland annat genom att göra det möjligt för målgrupperna att ansöka om medel för följeforskning eller utvärdering av sitt arbete mot segregation.

• Fortsätta det löpande interna utvecklings- arbetet av statsbidragshanteringen, exempelvis genom att ha principdiskussioner om rollför- delning, genom digitalisering av läges- och slutrapportering och genom att förankra utlysnings- och bidragsprocessen hos målgrupperna.

• Kommunicera med målgrupperna genom webbinarier och liknande informationsmöten.

3.4.4 Utfall ärenden statsbidrag 2020

Här redovisas inkomna och beviljade ärenden, samt beslutade och utbetalade belopp.

Myndigheten redovisar också vilka aktörer som har beviljats medel och med vilka belopp.

3.4.4.1 Samlad översikt över antalet inkomna och beviljade ärenden 2020

Delegationen mot segregation tog emot 272 ansökningar om statsbidrag för att minska och motverka segregation. Se fördelningen i Tabell 3.

Efter myndighetens bedömning och beslut beviljades 70 aktörer medel.

Myndigheten har fördelat bidrag till kommuner och regioner i 17 olika län. Medel har beviljats till befolkningsmässigt såväl små, som medelstora och stora kommuner. Myndigheten beviljade bidrag till flera olika inriktningar, varav ett var kartläggning och analys av segregationens nuläge och ett annat rörde främjande av förvaltningsö- verskridande eller sektorsövergripande samverkan. Några ansökningar byggde på en fördjupning kring en särskild tematik, som ungas fritid, samhällsbyggnad eller trångboddhet.

De beviljade ansökningarna från civilsamhället var fördelade över 12 län och en stor del av verksamheten ägde rum i storstadsregionerna.

Myndigheten beviljade några ansökningar där verksamhet fanns i flera län. I utlysningen fokuserade myndigheten på att främja en strategisk och långsiktig samverkan mellan aktörer inom det civila samhället och offentlig sektor. Syftet var att samordna insatser lokalt.

Flera av de beviljade ansökningarna var därför inriktade på att etablera samverkansplattformar och mötesplatser. Många ansökningar handlade om brister i infrastruktur, informationsinsatser och hantering av coronapandemin eller avsaknad av trygghet hos invånare i områden med socio- ekonomiska utmaningar.

Tabell 3 – Antal ansökningar och beviljade bidrag 2020

Aktivitet Kommuner

och regioner Ideella fören. och stiftelser

Totalt

Inkomna

ansökningar 67 205 272

Beviljade

ansökningar 39 31 70

3.4.4.2 Samlad översikt över vilka som fått bidrag och med vilka belopp 2020

Delegationen mot segregation ska enligt förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och regioner för att minska och motverka segregation, och förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation, i sin årsredovisning lämna en samlad redovisning av vilka aktörer som har beviljats bidrag och med vilka belopp.

Delegationen mot segregations beslut om

statsbidrag 2020 uppgick till ett belopp om 81 999 316 kr, 44 171 322 kr gick till kommuner och regioner och 37 827 994 kr till ideella föreningar och stiftelser. Alla belopp betalades ut under 2020, vid två utbetalningstillfällen. En kommun drog tillbaka sin ansökan under hösten.⁵

Myndigheten beslutade efter delrapporteringen att inte betala ut fullt beviljat belopp till en förening och två kommuner.⁶

Tabell 4 – Utbetalade statsbidrag 2020 (tkr) Kommuner och regioner Bidrag

Ale kommun 433

Bodens kommun 673

Bollnäs kommun 596

Borås stad 2 110

Eskilstuna kommun 80

Filipstads kommun 1 521

Göteborgsregionens

kommunalförbund 793

Huddinge kommun 669

Hultsfreds kommun 331

Hälsinglands utbildningsförbund 808

Järfälla kommun 1 981

Uppdrag enligt för- ordningar

forts. Kommuner och regioner

Krokoms kommun 700

Linköpings kommun 477

Malmö stad 5 565

Region Skåne 2 190

Region Stockholm – TF 500

Region Uppsala 910

Region Västerbotten 588

Region Västmanland 397

Ronneby kommun 2 190

Skellefteå kommun 611

Skövde kommun 0

Tierps kommun 527

Trollhättans stad 617

Uddevalla kommun 577

Umeå kommun 680

Uppsala kommun 2 700

Vänersborgs kommun 710

Västerås stad 1 706

Växjö kommun 1 910

Ängelholms kommun 400

Borlänge kommun 2 430

Landskrona stad 1 300

Markaryds kommun 1 806

Sollentuna kommun 500

Strömsunds kommun 587

Sundbybergs stad 1 124

Upplands Väsby kommun 480

Östra Göinge kommun 547

Totalt 42 723

5. Skövde kommun, som beviljades 544 tkr.

6. Ale kommun beviljades 865 tkr, Filipstads kommun beviljades 1 993 tkr och Somaliska Fred och Framtidshopp beviljades 473 tkr.

Tabell 5 – Utbetalade statsbidrag 2020 (tkr) Ideella föreningar och stiftelser Bidrag Biblioteksvänner i Biskopsgården 1 710

Bollnäs GIF 1 310

FOLK i Skärholmen 1 394

Folkets Hus och Parker 2 615

Folkets Husby 1 600

Hela Malmö 1 596

KC Kompetenscenter 508

Medborgarskolan Mälardalen 702

Origo 1 075

RF SISU Örebro län - Vox 1 097

Rosengårds Folkets Hus 904

Rädda Barnen Göteborg 1 578

Rädda Barnens Riksförbund 615 Sensus studieförbund region

Skåne-Blekinge 927

Skellefteå Röda Korset 761

Studiefrämjandet Västerbotten 1 249

Support Group Network 1 519

Valsta utveckling 378

Hyresgästföreningen

Riksförbundet 3 210

Studieförbundet Vuxenskolan

Blekinge 566

Somaliska Fred och

Framtidshopp 237

Folkbildarna i Värmland 836

KISAM - Världens mammor 1 583

Fryshuset 2 354

Svenska Röda Korset 1 334

Kista Sports Club KFUM 846

Läsfrämjarinstitutet 1 471

Korpen Huddinge Botkyrka 119

Hela Ideella 2 090

Malmö mot Diskriminering 986

The Good Talents 425

Totalt 37 591

3.5 Kommunikation

Kommunikationsverksamheten ska bidra till en sammanhållen extern röst för myndigheten samt hålla samman myndighetens interna kommuni- kation.

3.5.1 Strategisk kommunikation

Delegationen mot segregation har ett tydligt kommunikativt uppdrag. Myndigheten ska dels sprida forskning och annan kunskap, dels bidra till samverkan mellan särskilt utsedda aktörer och målgrupper. I det uppdraget är strategisk kommu- nikation ett centralt verktyg.

Kommunikationsarbetet sker i nära samverkan samt integrerat med den övriga verksamheten och dess aktiviteter. Myndigheten har i första hand ägnat 2020 åt att driva och utveckla det löpande kommunikationsarbetet samt fördjupa satsning arna på planerad kommunikation.

Myndigheten har även prioriterat att arbeta vidare med grundläggande ramar för kommunikations- verksamheten, som rutiner och riktlinjer, för att myndigheten mer effektivt och sammanhållet ska kunna nå sina målgrupper med sina budskap. En målgruppsanalys togs fram i början av året för att stärka det kommunikationsstrategiska arbetet.

3.5.2 Digitala kanaler

Delegationen mot segregations samtliga digitala kanaler är centrala i arbetet med att etablera myndigheten som ledande arena för kunskapsför- medling och kunskapsutbyte inom sakområdet.

Webbplatsen är myndighetens viktigaste kanal för att nå målgrupperna och för att säkerställa att de har tillgång till relevanta fakta, metoder och verktyg i arbetet mot segregation, samt för att sprida kunskap om segregation till allmänhet och media. Under 2020 arbetade Delegationen mot segregation vidare med att utveckla webbplatsen, bland annat genom att ta fram texter, bilder och förbättra tekniska funktioner samt se till att

webbplatsen lever upp till lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.

Under 2020 har Delegationen mot segregation haft 78 342 besök på webbplatsen. Antalet sidvisningar var 208 649. Den mest besökta sidan var startsidan med 27 024 besök, följt av sidan Om segregation med 18 611 besök. På grund av tekniska problem under 2019 var det inte möjligt att ta fram tillför- litlig användarstatistik för helåret 2019, utan bara från och med den 10 juni 2019. Antal besök mellan den 10 juni och den 31 december 2019 var 23 848. Motsvarande siffra för samma period 2020 var 38 773.

Delegationen mot segregation har under 2020 ökat sin aktivitet i de digitala kanalerna. Exempelvis har myndigheten skickat ut fler nyhetsbrev med jämnare intervall och gjort fler poster i sina sociala medier.

Myndigheten har en Facebook-sida som i slutet av 2020 hade 535 följare, vilket innebär en ökning med cirka 27 procent från föregående år.

Myndigheten har även en LinkedIn-sida som i slutet av året hade 503 följare. Antalet följare har mer än tredubblas från föregående år. Myndig- heten har under året även startat en Youtube-kanal och börjat publicera webbinarium i den.

En viktig kanal för målgruppsanpassade utskick är myndighetens nyhetsbrev. I december 2020 hade Delegationen mot segregations nyhetsbrev 616 bekräftade prenumeranter, att jämföra med 468 bekräftade prenumeranter i december 2019.

Totalt hade 4 585 adresser skickats in till första steget i prenumerationssystemet den 31 december 2020. Motsvarande siffra år 2019 var 970 adresser.

Under 2020 skickade myndigheten ut sex nyhets- brev, att jämföra med fem stycken under 2019.

3.5.3 Genomslag i media

Delegationen mot segregation har under 2020 arbetat med att fortsatt synliggöra myndighetens verksamhet i media i syfte att nå målgrupperna

och att etablera Delegationen mot segregation som en kunskapsbaserad samlad röst i samhällsdebatten för arbetet mot segregation.

Under 2020 har 200 artiklar, där myndigheten nämnts, publicerats av media. Av dessa artiklar rörde 52 stycken de aktörer som beviljats stats- bidrag under 2020, och 37 artiklar rörde hur coronapandemin har påverkat segregationen. 19 gånger har journalister vänt sig till myndigheten direkt för frågor om myndighetens verksamhet eller frågor rörande segregation.

2019 publicerades totalt 480 artiklar som nämnde myndigheten. Skillnaden mellan 2019 och 2020 förklaras framförallt av att många medier under 2019 uppmärksammade att myndigheten skulle förbereda avveckling (155 artiklar) och att dåvarande direktör Inger Ashing utsetts till chef på Save the Children International (76 artiklar).

Myndigheten har under 2020 skickat ut fyra pressmeddelanden som gått ut i riksmedia. Ett av pressmeddelandena rörde att Anders Kessling utsetts till ny direktör för Delegationen mot segregation, det andra rörde det stora intresset för att ansöka om statsbidrag 2020, det tredje rörde rapporten ”En demokrati för alla?” och det fjärde

Delegationen mot segregations direktör Anders Kessling blir intervjuad av Kirsi Heikel från YLE om segregationen i Sverige och myndighetens arbete.