• No results found

Förskoleforums digitala konferens. Maria Heimer Språk och demokrati

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förskoleforums digitala konferens. Maria Heimer Språk och demokrati"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förskoleforums digitala konferens

Maria Heimer – Språk och demokrati

(2)

Tack för att du deltog i den femte delen av Förskoleforums digitala konferens 2021 – Maria Heimer med ”Språk och demokrati”.

I detta dokument hittar du Marias föreläsning i PDF och dessutom länkar till några av de artiklar och artikelserier som publicerats på Förskoleforum som stöd för ditt arbete med språkutveckling skrivna av Maria.

Kartlägg ert språkutvecklande arbete Checklista förskolans språkutvecklande arbete

Demokrati i förskolan

Variera läsutbudet i förskolan – att läsa faktaböcker Variera läsutbudet – Maria Heimer berättar Läsa med inlevelse – Maria Heimer berättar

Samtal som redskap för att bearbeta högläsningen – Maria Heimer berättar Intertextualitet som redskap i högläsningen – Maria Heimer berättar

Högläsning – samverkan mellan förskola, hem och bibliotek Högläsning – läsmiljö, samtal och språkutveckling

Bokslokens boktips

Tack för din medverkan! Återkoppla gärna till mig liselott.svensson@studentlitteratur.se gällande önskemål och synpunkter.

För den som vill fördjupa sig i ämnet ytterligare har Maria Heimer tillsammans med Ann S Pihlgren skrivit en ny bok - Demokrati för förskolebarn – undervisning i åtta nyckelkompetenser och det finns även en fördjupande föreläsning samt

digitalt utbildningspaket Språk och demokrati att hitta på studentlitteratur.se

(3)

SPRÅK OCH DEMOKRATI

Maria Heimer, Förskoleforum 2021

(4)

MARIA HEIMER

➤ Författare, föreläsare, handledare

➤ Lärare, skolbibliotekarie

➤ Utvecklingspedagog, förskola

och skola

(5)

barns språkutveckling nyckelkompetensen

läs- och skrivkunnighet

1

Som barn räknas varje människa under 18 år.

2

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Ingen får diskrimineras.

3

Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas det som bedöms vara barnets bästa.

4

Varje stat ska ta ansvar för och nyttja sina resurser till fullo för att uppfylla barns rättigheter. Där det behövs ska stater samarbeta internationellt.

5

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda.

6

Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

7

Barn har rätt till ett eget namn och ett medborgarskap.

Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka dess föräldrar är och få deras omvårdnad.

8

Barn har rätt till sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktförhållanden.

9

Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa.

10

Barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats.

11

Varje stat ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.

12

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

13

Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

14

Barn har rätt att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls.

15

Barn har rätt att delta i föreningar och fredliga sammankomster.

16

Barn har rätt till ett privatliv.

17

Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.

18

Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd.

19

Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

20

Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem.

21

Vid adoption ska staten säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa.

22

Barn på flykt har rätt till skydd, och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemedlemmar.

23

Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.

24

Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

BARNK ONVENTIONEN

REGLER OM BARNS RÄTTIGHETER

Det här är en sammanfattning av barnkonventionen. För mer information och för att läsa barnkonventionen i sin helhet:

unicef.se/barnkonventionen

25

Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl.

26

Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser.

27

Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.

28

Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obliga- torisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

29

Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter.

30

Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.

31

Barn har rätt till lek, vila och fritid.

32

Barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot arbete som är skadligt eller som hindrar barnets skolgång.

33

Barn ska skyddas från narkotika.

34

Barn ska skyddas från alla former av sexuellt ut nyttjande och sexuella övergrepp.

35

Varje stat ska förhindra bortförande och försäljning av, eller handel med, barn.

36

Varje stat ska skydda barn från alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet.

37

Barn ska inte utsättas för tortyr, annan grym behandling, bestraffning eller dödsstraff. Frihets berövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast an vändas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.

38

Varje stat ska säkerställa skydd och omvårdnad av barn som berörs av en väpnad konflikt.

39

Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabili tering och social återanpassning.

40

Barn som anklagas för brott, eller har blivit dömt för en straffbar handling, har rätt att behandlas rättvist och respekt fullt, få juridiskt stöd samt återanpassas i samhället.

41

Om det finns bestämmelser i en stat, som går längre för barns rättigheter än innehållet i barnkonventionen, gäller de bestämmelserna.

42

Varje stat ska göra barnkonventionen allmänt känd bland både vuxna och barn.

43–54

Regler om hur barnkonventionen följs upp och vad stater ska göra för att följa den.

UNICEF är FN:s barnfond och arbetar i 190 länder för att barnkonventionen ska följas.

Vi kämpar för att alla barn, över hela världen, ska få sina rättigheter uppfyllda.

förutsättningar för läs-

och skrivkunnighet

(6)

NYCKELKOMPETENSER

➤ Läs- och skrivkunnighet

➤ Flerspråkighet

➤ Digital kompetens

➤ Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig lära

➤ Matematisk kompetens och

kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörskap

➤ Medborgarkompetens

➤ Entreprenörskompetens

➤ Kompetens på området kulturell

medvetenhet och kulturyttringar.

(7)

LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHET

➤ Kunskaper i att läsa och skriva

➤ God förståelse av skriftlig

information ( ordförråd, grammatik och språkets funktioner )

➤ Kunna kommunicera i både tal och skrift i en rad olika

situationer

➤ Anpassa sin egen

kommunikation till de krav som situationen ställer

➤ Använda olika typer av källor

➤ Söka information och kritiskt

granska information

(8)

FÖRSKOLANS LÄROPLAN

➤ Nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och

kommunicera …

➤ Intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla

budskap

➤ Stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till

högläsning och samtala om

litteratur och andra texter.

(9)

SPRÅKUTVECKLING

- en central byggsten

(10)

SPRÅKMILJÖER

”Barn som växer upp i språkligt rika miljöer har större möjlighet att förstå och påverka sin egen situation,

närmiljö och samhällsutveckling.”

Andersson & Åkerblom (red.) 2019, s. 131

(11)

MÖTESPLATS FÖR SPRÅK

Det är omöjligt att avgränsa språket till en fysisk plats. Språket finns i och omkring oss hela tiden, förutom i det verbala språket exempelvis även i symboler som skrift och siffror, blickar, tonlägen, rörelser och olika estetiska uttryckssätt. Språket kan aldrig förpassas in i en hörna eller begränsas i rum. Därmed är mötesplatsen för språk

hela förskolan.

Katinka Vikingsen, 2020, s. 193

(12)

VAD SIGNALERAR FÖRSKOLANS MILJÖER?

(13)

SPRÅKTRAPPAN

Barbro Bruse, ur Skriva för livet(Heimer, 2021)

➤ Fonologi

➤ Morfologi

➤ Syntax

➤ Semantik

➤ Pragmatik

SPRÅKOMRÅDEN

(14)

SPRÅKLIG MEDVETENHET

Vilka ord rimmar? hatt–katt, hatt–katt–keps

Vilket ord är längst av tåg och daggmask?

Klappa stavelser: må-la och ba-ka

Leka med fonem - lyssna efter första respektive sista ljudet

(15)

Observation och samtal

Fokus och genomförande

Utvärdering

Justering av strategier

(16)

DET BETYDELSEFULLA SAMTALET

➤ Förskolans mest demokratiska redskap

➤ Gemensamt innehåll och

gemensamma referensramar

➤ Trygghet

➤ Utmaning

➤ Öppna–slutna frågor

➤ Äkta–falska frågor

➤ Vad tror, tycker och tänker barnen?

Vilket problem stöter flickan på?

Varför är vargen ett

problem, tror du?

(17)

LIKA TALUTRYMME

Alla har rätt till en röst såväl i rutinsituationer som i undervisning.

5 % 25 %

70 %

källa: Språkleka i förskolan,

Catarina Sjöberg, 2018, s. 57

(18)

kommunikation

gester

ansikts- uttryck ögon-

kontakt dans

verbal

bilder imitation

tröst

Inflytande - Lyssna till hur varje barn kommunicerar - kommunicera på olika sätt.

(19)

LÄRA SIG ORD

➤ Rasande tempo

➤ Kvantitet och kvalitet

➤ Receptivt och produktivt

➤ Planering och eftertanke

➤ Meningsfulla sammanhang

➤ Upprepning av ord

(20)

BARNS SKILDA SPRÅKLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR

➤ Det kan skilja 700 ord i

treårsåldern, 500–1200 ord.

(Betty Hart & Todd R Risley)

➤ Hur barnets språkliga

kunskap är i treårsåldern,

skapar förutsättningar för hur många ord barnet kommer att lära sig.

(Golinkoff & Hirsch-Pasek)

➤ Matteuseffekten

(21)

FEM INFALLSVINKLAR

➤ Beskrivning – Hur ser det ut?

➤ Kontext – Var hittar man det?

➤ Funktion – Hur används det?

➤ Kategori - Vilken tillhörighet har det?

➤ Likhet – Vad liknar det?

(22)

BILDSTÖD

➤ Underlättar fokus och uppmärksamhet

➤ Stödjer arbetsminnet

➤ Stödjer föreställningsförmågan

➤ Längre tid att bearbeta information

➤ Kan underlätta att uttrycka tankar och känslor

➤ Underlättar att se hur delar

blir till ett sammanhang

(23)

VARDAGSSPRÅK - ÄMNESSPRÅK

(24)

VARIFRÅN KOMMER ORDEN?

(25)

RIKARE ORDFÖRRÅD

”Barn som ingår i en språkgemenskap med

högläsning och samtal med utgångspunkt från det lästa har ett större och rikare

ordförråd än barn som inte får möjlighet till det.”

Caroline Liberg, 2003 Shirley Brice Heath, 1983

bild: Stockholms stadsbibliotek

(26)

EN SPRÅKUTVECKLANDE HÖGLÄSNING

➤ Syfte

➤ Huvudroll

➤ Tidpunkt, grupp och plats

➤ Val av litteratur

➤ Samtal och bearbetning

➤ Central roll i ett tema

➤ Inflytande

(27)

MEDVETANDEGÖRA BARNEN – DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER

https://forskoleforum.se/artiklar/barnlitteratur-fns-barnkonvention

(28)

ÅTERBERÄTTA

(29)

LEKMILJÖER

”Barn som får möjlighet att lära sig ord i lekande kontexter lär sig orden bättre och de kommer bättre ihåg orden och dess funktioner.”

Han med flera, 2005

(30)

INFLÖDE-INTAG-UTFLÖDE

➤ Inflöde - att få höra språk

- Är jag en språklig förebild?

- Är mitt språk rikt, varierat och begripligt?

- Utmanar jag varje barn språkligt genom mitt eget språkbruk?

- Upprepar jag mig så att barnet får en chans att bearbeta och lagra i långtidsminnet?

➤ Intag - att få bearbeta språk

- Ger jag varje barn tillräckligt med tanketid?

- Uppmuntras varje barn att tänka på fler språk än svenska?

➤ Utflöde - att få använda språk

- Ger jag varje barn utrymme att producera språk i olika sammanhang?

- Uppmärksammar jag hur inflödet barnet exponeras för skiljer sig från det utflöde som barnet klarar av att producera?

- Stöttar jag och utmanar jag barnets språkliga utflöde?

s. 221

(31)

SKRIVKUNNIGHET

Skriva - ett sätt att kommunicera

(32)

SKRIVKUNNIGHET

➤ Tillgång till materiel och digitala verktyg.

➤ Namna lådor och hyllor.

➤ Samla ord.

➤ Formulera meddelande till vårdnadshavarna.

➤ Upptäcka och skapa bokstäver.

➤ Skapa poetiska texter.

➤ Skapa texter till ordlösa böcker.

(33)

SKAPA TEXTER

(34)

VÅRDNADSHAVARES BETYDELSE

FÖR SITT BARNS SPRÅKUTVECKLING

(35)

SPRÅK OCH DEMOKRATI

➤ Alla barn ska ges en röst och ett språk.

➤ Alla barn ska uppleva att

deras röst räknas och att allas tankar är lika mycket värda.

➤ Barnet ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet.

➤ Olika åsikter ska ses som en

tillgång. https://forskoleforum.se/artiklar/kartlagg-ert-sprakutvecklande-arbete

(36)

FÖRLAGSHUSET - HUR BLIR EN BOK TILL?

Arbetstitel: Undervisa för förståelse och kunnande i förskolan

(37)

TACK!

https://mariaheimer.se/

https://forskoleforum.se/

(38)

Kontakta mig gärna gällande Förskoleforum och utbildningar!

Liselott Svensson Kundansvarig 046-31 21 94

liselott.svensson@studentlitteratur.se

References

Related documents

Resultatet i studien visar att det finns olika situationer under barnets dag där deras AD/HD beteenden blir extra synliga, men att det även finns situationer

Om en sådan rättighet kan anses vara för handen kommer jag även att undersöka hur stark barns rätt till bostad kan anses vara.. Uppsatsen kommer inte att behandla barns rätt

Arvlåtarens barn och barnbarn är första arvtagare (bröstarvingar) och i brist på sådana ärver någon ur nästa arvsklass. Gränsen dras slutligen innan kusiner vilka ej

operationaliseras genom följande intervju- frågor: ”Beskriv dina arbetsuppgifter som speciallärare.”, ”Hur arbetar du runt elever eller grupper inom läs- och

Deras kamp är ett gott exempel för andra områden där människor fortfarande kämpar för sin rätt att inte bli utsparkade från sina hem. Trots överenskommelsen de lyckades uppnå

Gustav III:s genomdrivande av förenings- och säkerhetsakten har stått i centrum för forskningens intresse när det gäller den dramatiska riksdagen år 1789 vilken, även

Att de ska finna rätt arbetssätt så att barnen får lust att träna på sina språkliga svårigheter betonar vissa lärare medan andra arbetar för att barnen ska se och

Syftet är att studera kvinnors "motiv" till att arbeta ideellt i en idrottsförening för barn och ungdomar, om deras motiv kan relateras till de normativa riktlinjer som