Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

20. Siljans näravrinningsområde

Version 1.0 2015-03-16

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Naturvärden och skyddade områden... 5

Kulturmiljö ... 6

Sjöar och vattendrag ... 7

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 7

Miljögifter ... 12

Tillståndet i miljön ... 12

Källor till påverkan ... 12

Undersökningar och övriga insatser ... 18

Genomförda och pågående åtgärder ... 18

Övergödning ... 20

Försurning ... 21

Fysisk påverkan ... 23

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 24

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 24

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 25

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 26

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 26

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 26

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 27

(4)

Sammanfattning

Siljans näravrinningsområde ligger till hälften i Mora kommun och den övriga halvan delas mellan kommunerna Orsa, Leksand och Rättvik. Inom området finns tio riksintressen för kulturmiljövård varav flera är vattenanknutna.

Sjön Siljan har genom tiderna varit en viktig knutpunkt i landskapet och omgivningen är rik på kulturmiljöer från alla historiska perioder. De äldsta lämningarna härrör från istiden och har påträffats utmed Siljans östra sida. Samhällen och näringar runt Siljan har knutits samman av transport över vattnet, en tradition som fortfarande hålls vid liv med de årliga kyrkbåtsroddarna. Runt sjön finns fortfarande fina båthusmiljöer som visar på sjöns stora betydelse för transport och fiske.

Flottningen över Siljan har varit omfattande och det finns belägg för att flottningen skett så tidigt som 1600-talet, men kan även ha förekommit tidigare än så.

Siljans näravrinningsområde präglas av metallbearbetning och sågverk. Dock finns denna typ av verksamheter endast på ett fåtal platser runt Siljan, avrinningsområdets största vattenförekomst. På grund av Siljans stora vattenvolym är det troligt att

miljögiftspåverkan från områdets verksamheter reduceras tack vare den utspädning som sker i Siljan. Däremot finns det en stor risk att miljögifter lokalt kan ha en stor negativ påverkan på vattenmiljön.

Området har kända problem med försurning och övergödning.

(5)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Glistjärn, med vattenanknutna livsmiljöer i form av naturligt eutrofa sjöar.

Större delen av området utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken.

I området ligger också naturreservatet Vinäsgraven.

Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är Siljan med biflöden utpekad ur fiskesynpunkt. Motiven är främst den så kallade Siljansöringen. Själva Siljan är även utpekad ur naturvårdsynpunkt.

Fyra av de allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Garsås (2001), Gesunda (2004), Sundet (1990) och Barkdal (1990). Den nyare vattentäkten Mjälgen saknar skydd. Det finns vidare ett vattenskyddsområde vid den nedlagda Almo allmänna vattentäkt som inte upphävts ännu.

(6)

Kulturmiljö

Siljan har genom alla tider varit en viktig knutpunkt i landskapet. Området är rikt på kulturmiljöer från alla perioder och olika typer av brukande. Utmed östra sidan av Österviken vid Siljan, har några av de äldsta fynden från mänsklig aktivitet påträffats, vilket visar en tidig närvaro med vattenanknutna kulturyttringar, direkt efter istiden.

Transport över vatten har varit väldigt viktig för att knyta samman samhällen och näringar runt Siljan, något som fortfarande hålls vid liv traditionellt med de årliga

kyrkbåtsroddarna. Runt sjön finns fortfarande fina båthusmiljöer som visar på sjöns stora betydelse för transport och fiske.

Runt Siljan finns ett flertal gravar och gravfält i sjönära läge.

Flottningen över sjön har varit omfattande. Flottning på Siljan finns belagd från 1600- talet men kan ha förekommit tidigare. Mångåns flottning beskrivs som omfattande och med stort behov för återställningsåtgärder. Då inga större återställningsåtgärder

genomförts kan det finnas välbevarade kulturmiljöer knutna till flottning och annan näring som bör särskilt beaktas.

Siljan är reglerad och vid lågvatten kan fornlämningar framträda som vanligtvis ligger under vatten.

Inom området finns tio riksintressen för kulturmiljövård varav flera är vattenanknutna.

Exempel på dessa är Sollerön¹, Skejsnäset², Digernäset³ och Lissön⁴. Riksintresseområdet Grändenbyarna⁵ ligger inom området och består av en centralbygd samt industrimiljön Kullsbergs kalkbruk.

Vattenavrinningsområdet ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005), Siljansområdet, och har en mångfald av vattenanknutna kulturvärden.

Inom området finns 27 områden sedda som övriga intressen för kulturvård, kopplade främst till bebyggelse- och fornlämningsmiljöer.

Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden.

Fornminnesinventering i området har skett åren 1967, 1969, 1972, 1993 samt 1994.

Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag och sjöar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.

1 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/62-069.txt

(7)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 20. Runns näravrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

(8)

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).

Löp- nr

Vattenförekomster i Siljans näravrinningsområde

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Si l ja n

SE673490-145597

2 Hedbä cken SE673205-145468 3 Styrs jön

SE673120-145397 4 Al moå n

SE673632-144714 5 Sa l uå n

SE674624-146104 6 Ammtjä rns å n

SE675647-146009 7 Hos jön

SE675618-146124 8 Bys jön

SE675758-146146 9 Myrbä cken

SE675364-145110 10 Åbä cken

SE673932-144499 11 Må ngå n

(Må ngs jön - Si l ja n) SE675057-143325 12 Må ngå n

(Norra Fjä rden - Må ngs jön) SE674697-143255

13 Norra Fjä rden SE674578-143037 14 Ekorrå n/Ros s bergs å n

SE674992-143078 15 Lå ngs jön

SE674853-142541 16 Ol oks å n

SE674282-142805 17 Grundmå ngen

SE674289-142673 18 Må ngå n

SE674036-142629 19 Fuå n

SE676081-144060 20 Fuå n

SE676639-143997

Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Rä ttvi k

GKSS 2015

GKSS 2015 Ej

kl a s s a d

Mora , Äl vda l en Kemi s k s ta tus Mi l jöprobl em

Ekol ogi s k s ta tus

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

Ej

kl a s s a d X

X

X X

X

Leks a nd, Rä ttvi k

Mora , Äl vda l en X

X

Mora , Äl vda l en

Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Rä ttvi k

Rä ttvi k Mora ,Rä ttvi k

Leks a nd

Mora , Äl vda l en

X

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

Ej kl a s s a d

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

GKSS 2015 X

X God

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

X

X X

X GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015

Må ttl i g

GES 2021

GES 2027

GES 2021

God

Må ttl i g

X X

GES 2021

GES 2015

GES 2021

GES 2021 GES 2021

GES 2021

X X

X

Leks a nd X

Må ttl i g

Må ttl i g Må ttl i g

Må ttl i g

X Må ttl i g

Må ttl i g

GES 2021

Leks a nd, Mora , Rä ttvi k Leks a nd

Leks a nd X

GES 2021

X GKSS 2015

GKSS 2015

(9)

Löp- nr

Vattenförekomster i Siljans näravrinningsområde

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

21 Tjä rnbä cken SE676131-144167

22 Mel l a n Ös ter- och Vä s tertjä rnen SE676168-144317

23 Fuå n (N Få s jön - S Få s jön) SE677270-144031

24 Ges undå n SE675265-142983 25 Bos s å n

SE676121-142771 26 Björnå n

SE676003-142581 27 Bos s å n

SE676297-142512 28 Vå l bä cken

SE676265-143856

Ekol ogi s k s tatus Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em

Mora , Äl vda l en GKSS 2015

GKSS 2015 Mora ,

Äl vda l en X

Ej X kl a s s a d Ej kl a s s a d Må ttl i g GES 2021

X Mora ,

Äl vda l en

God GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Ors a

GES 2021 Må ttl i g

GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Mora , Äl vda l en

God GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 Mora , Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Mora , Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015

Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Mora , Äl vda l en God

(10)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Siljans näravrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även

kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(11)

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Siljans näravrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(12)

Miljögifter

Avrinningsområdet präglas av metallbearbetning och sågverk, men dessa typer av verksamheter finns endast på få platser runt Siljan som är den största vattenförekomsten inom avrinningsområdet. Eftersom Siljan är en mycket stor vattenförekomst är det troligt att det sker en utspädning av miljögifter som lokalt sprids i miljön, däremot finns det stor risk att miljögifterna lokalt kan ha en stor negativ påverkan på vattenmiljön.

Tillståndet i miljön

Inom Siljans näravrinningsområde har inga vattenförekomster uppmätta problem med miljögifter (Tabell 1), däremot finns det en risk att Siljans näravrinningsområde lokalt har problem med miljögifter. Provtagning för analys av miljögifter har skett i en

vattenförekomst inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej klassade”. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna

vattenförekomsterna.

De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som riskerar att ej uppnå god kemisk.

Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter.

Siljan (SE673490-145597)

Vattenförekomsten uppnår god kemisk status, men det finns en risk att den kemiska statusen påverkas negativt. I sediment och vattenprover har ett flertal organiska miljögifter uppmätts i Siljans nordligaste delar, men inga av de påträffade ämnena översteg några gränsvärden eller klassgränser för sediment eller ytvatten. Däremot är halterna av PAH:er i sedimenten förhöjda.

Det finns verksamheter i Mora, Rättvik och Vikarbyn som lokalt kan ha en mycket stor påverkan på Siljan. Vid Mora och Rättvik bedrivs metallbearbetning (se ”Källor till påverkan” för detta delavrinningsområde (20), men även för delområde 15 och 19), och i Mora och Vikarbyn finns det sågverk med pentaklorfenoldoppning och impregnering (se ”Källor till påverkan” nedan). Sågen i Vikarbyn har även doppat virke i karbendazim.

Båda dessa bekämpningsmedel är mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan därmed ha stor negativ effekt i närliggande vattenmiljö.

Källor till påverkan

Pågående miljöfarlig verksamhet

Det finns totalt 26 pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter inom detta

avrinningsområde (Figur 4). Sju av dessa är täkter med en liten miljöpåverkan. Mora-Siljan flygplats är den enda A-verksamheten. Fyra avloppsreningsverk (ARV) är verksamma i området, dessa är Siljansnäs, Lerdals, Tällbergs och Solvikens ARV. Det finns inga uppgifter om utsläpp av miljögifter från dessa ARV till vatten sker, men vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via

reningsverken.

Olika branscher utgör resten av verksamheterna på B-nivå. Bland annat metallbearbetning (AB WIBE), ytbehandling av metall (Ovako Mora) och avfallsförbränning (Mora) som

(13)

också är så kallade IPPC-anläggningar. Andra verksamheter i området är sågverk, ytbehandling, mellanlagring av farligt avfall, fiskodling, värmeverk med flera. Det är framförallt metallbearbetning och ytbehandlingsverksamheterna som bidrar till utsläpp av framförallt metalliska föreningar till vatten. Förbränningsanläggningarna bidrar med diffusa utsläpp av bland annat metaller och dioxiner till luft. Hanteringen av kemikalier i fiskodlingarna har hittills varit så pass begränsad att den i allmänhet utgör ett litet

problem i fiskodlingarna. Vissa kemikalier används bland annat som behandling mot olika sjukdomar. Antibiotika används för medicinering av fisksjukdomar. Antibiotika kan spridas till omgivningen med foderrester och avföring från odlingen.

Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre, miljöfarliga verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.

(14)

Förorenade områden

Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Siljans näravrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Sammanlagt 185 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har sammanlagt 54 objekt tilldelats riskklass 3 och 4, två objekt tilldelats riskklass 1 och 13 riskklass 2. Det är två nedlagda sågverk som har tilldelats riskklass 1; Ströms sågverk och Vikarbysågen. Förorenade områden i riskklass 2 består av fem nedlagda kommunala avfallsdeponier (Åkerö, Kullberg, Färnäs, Siljansnäs, Igelberget), ett sågverk med doppning (Saxviks sågverk) och Siljansnäs sågverk som utförde träimpregnering. Två nedlagda verksamheter utförde ytbehandling av metallprodukter. Bland förorenade områden i riskklass 2 finns även en kemtvätt, oljedepå samt drivmedelshantering.

(15)

Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området.

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 1 Ströms sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, PAH,

dioxin, kadmium

Siljan (SE673490- 145597)

1 Vikarbysågen Sågverk med doppning Pentaklorfenol, Benomyl, dioxin, karbendazim, oljor, alifatiska kolväten

Siljan (SE673490- 145597)

2 Saxviks sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, dioxin Siljan (SE673490- 145597)

2 Siljans sågverk Träimpregnering Arsenik, koppar, krom Siljan (SE673490- 145597)

2 Trio Kemtvätt, Moragatan

Kemtvätt - med lösningsmedel

Perkloretylen, freon Siljan (SE673490- 145597)

2 Sediment vid Bärsbäck (Bergskans

metallisering)

Sediment BKL 2 Ev metallförorenat (Cu, Cr, Pb, Ni, Zn) sediment i vik vid Bärsbäck orsakat av utsläpp av processvatten till dagvattnet från Bergskans metallisering AB

Siljan (SE673490- 145597)

Krom inkl. 6-värt från hård förkromning.

Cr^VI uppmätt i grundvattnet.

2 AB Wibe Ytbehandling av metaller

elektrolytiska/kemiska processer

Oljor, trikloretylen, zink, syror

Siljan (SE673490- 145597) via dike

2 Åkerö avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, jord &

massor. Metaller

Bäck (SE673205- 145468), Yttre vattenskyddsomr åde

2 Färnäs avfallstipp 1 Kommunal avfallsdeponi Industriavfall, hushållsavfall, byggavfall, skrot

Vinbäcken (SE676265- 143856) 2 Ovako Mora AB Ytbehandling av metaller

elektrolytiska/kemiska processer

Siljan (SE673490- 145597) via Missbäcken

(16)

Vikarbysågen

På fastigheten Vikarbyn 42:41 har det bedrivits sågverksamhet sedan tidigt 1900-tal fram till 1989 då verksamheten lades ner. Enligt muntliga uppgifter har doppningen

genomförts för att motverka uppkomst av grönmögel och blånadssvamp på sågade trävaror. Detta utfördes i ett kar på fastigheten varefter brädorna lades upp för torkning.

Ämnet som användes för doppningen var enligt uppgift benomyl som är ett kemiskt bekämpningsmedel som i nedbrytningsprocessen i mark och vatten bildar ämnet

karbendazim. När doppningen påbörjades är oklart men den upphörde 1984 då benomyl förbjöds i Sverige. Förutom sågning och doppning har det inom verksamheten funnits en fastbränslepanna (som eldats med främst spill från verksamheten), en verkstad för fordon samt en hydrauldriven kran för upptag av timmer från sjön. I områdets södra del

påträffades under den genomförda undersökningen massor som kan härledas till en tänkbar deponi för städbark, aska och så vidare. I områdets södra del, i anslutning till järnvägen, har även ett upplag av kreosotimpregnerade slipers funnits. Detta upplag som utgjordes av ditkörda slipers tillhörde SJ (Banverket). Sågverksamheten sista

verksamhetsutövare var Stora Kopparberg Bergslag AB som fram till nedläggningen 1989 drev sågen. På 1990-talet köptes fastigheten av Rättviks Lådfabrik som 2002 köptes upp av AB Karl Hedin som nu äger fastigheten. Jordprover har analyserats med avseende på metaller, oljekolväten och bekämpningsmedel (karbendazim, och pentaklorfenol) samt dioxin. I en provpunkt, vid smörjgropen, påträffades förhöjda halter av organiska föroreningar i form av alifater. Halterna är upp till 8 gånger högre än det generella riktvärdet för känslig mark (KM). Dioxin har uppmätts i halter över det generella riktvärdet för KM vid två provpunkter. Rester av bekämpningsmedlet karbendazim har uppmätts i en provpunkt i halter som överskrider holländska riktvärden för jord med cirka 12 gånger. Bekämpningsmedlet pentaklorfenol har påträffats i en provpunkt och låg då strax över generella riktvärdet för KM (Östman 2009).

Siljanssågen

Vid Siljanssågen har impregnering av sågat virke bedrivits under åren 1944-1976. För impregnering användes ett metallsalt som innehöll arsenik, koppar och krom. Inom området förekommer arsenik i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) i flertalet punkter. Förhöjda halter av arsenik har

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 2 Industritipp för

Kullsbergs kalkbruk

Industrideponier Aska, gummi, tegelavfall, kalkrestprodukter,.

Metaller, arsenik, PAH, svavel, kalcium

Bysjön/Glistjärn (SE675758- 146146)

2 Boggs grus AB Drivmedelshantering Petroleumprodukter, oljor, metaller, mm.

Dagvatten leds till bäck som mynnar ut i Siljan (SE673490- 145597)

2 AB Svenska Shells depåanläggning

Oljedepå Metaller alifatiska &

aromatiska kolväten, MtBE, BTEX, PAH

Dagvatten leds till bäck som mynnar ut i Siljan (SE673490- 145597)

(17)

även påträffats i grundvattnet söder om impregneringsområdet (Westerlund och Bergquist 2010).

Saxviken

Inom området Saxviken har sågverksamhet bedrivits sedan 1892. Verksamheten har bedrivits främst av Saxvikens Sågverks Aktiebolag och Ströms Sågverks Aktiebolag.

Verksamheten vid Saxvikens sågverk drevs vidare efter aktiebolagets likvidation under verksamhetsutövarna Domänverket, Aktiebolaget Statens skogsindustrier (ASSI) respektive Siljans Sågverks Aktiebolag tillsammans med Fredells Trävaru Aktiebolag.

Ströms sågverk bedrevs enkom av Ströms Sågverks Aktiebolag fram till nedläggningen.

Sammanlagt bedrevs denna typ av verksamhet i nästan 90 år inom det aktuella området innan den upphörde runt 1980. Det som orsakade föroreningar var förutom kolning främst doppning och besprutning av virke inom sågverksamheten. Inom det för

undersökningen aktuella området, Ströms sågverk, finns idag bostäder och strövområde.

F.d. Ströms sågverk

Området där Ströms sågverk tidigare låg är lokaliserat vid Siljans strand och utgörs i dagsläget av bostadsfastigheter och rekreationsområde. Halterna dioxin (TCDD- ekvivalenter) i gräsmattorna vid bostadshusen varierar mellan 180-1200 ng/kg TS. Att samtliga av dessa provytor har höga halter är inte förvånande eftersom den ursprungliga mulljorden i området har skrapats ihop, sorterats och lagts ut som anläggningsjord. Bland annat har jord från området kring doppningskaret, vilket ofta är den mest förorenade platsen inom sågverksområden, använts på det sättet. Detta förfarande gör att halterna i den ytliga jorden blir relativt jämnt fördelade. Det betyder också att i vissa gräsmattor förekommer dioxin troligen enbart i den ditlagda anläggningsjorden medan det i andra gräsmattor, exempelvis nära doppningskaret, finns höga halter även under ditlagd jord.

Medelvärdet för halterna dioxin i gräsmattorna är 550 ng/kg TS (8 provytor) vilket skiljer sig från de halter på 200 respektive 220 ng/kg TS som uppmättes i de större provytorna i gräsmattorna i förstudien (Björkman 2012).

I de övriga analyserade ytproven varierar halterna dioxin mellan 7-330 ng/kg TS. Halterna förefaller vara högre kring de potentiellt förorenade verksamheterna av typen spån- och barktipp/spånhus/hyvleri, doppningen och virkestorken. Höga halter dioxin har också uppmätts där ingen tydlig koppling till en särskild verksamhet kan göras. Lägre halter dioxin har uppmätts i ytterkanterna av området i norr och väst där förorenande verksamhet inte bedrivits i samma omfattning. I strandområdet i norr har det också förmodligen fyllts ut med massor efter att sågverket lades ned.

Vid spån- och barkdeponin har två grundvattenprov tagits och analyserats. Det ena provet analyserades inklusive partiklar och uppvisade en mycket hög halt dioxin (0,87

(18)

men man har inte hittat spår efter klorfenoler. Vid Saxnäs vårdlokaler påträffades dioxiner på djupet 3,1–3,9 meter. Jordprover från ytligare jordlager innehåller inte dioxiner i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (Engström 2009, Lidén 2009).

Undersökningar och övriga insatser

Siljan (SE673490-145597)

Sedimentprovtagning av branschtypiska föroreningar för sågverk, träimpregnering och metallbearbetning, exempelvis dioxiner, pentaklorfenol, karbendazim, tungmetaller och PAH:er.

Genomförda och pågående åtgärder

Siljans sågverk

Efterbehandlingsåtgärder vidtogs delvis 1976 i form av borttagning av impregnerings- utrustning.

Ovako Mora AB

En sanering av marken genomfördes år 2000 på platsen där containers med

metallhydroxidslam (kromhaltigt avfall) stått. Även efter saneringen uppmättes förhöjda halter av krom i marken och i grundvattnet (Lidén 2010a, Lidén 2010b). Kvarvarande Cr³⁺ binder hårt till marken och därför minskar riskerna att det sprids till omgivande vattendrag.

Företaget har till kommunen tillsynsmyndigheten lämnat in en anmälan om behandling av förorenat grundvatten. Grundvatten från det förorenade området pumpas upp satsvis och reduktionsmedel tillsätts för att reducera mobilt Cr⁶⁺ till Cr³⁺ som binds hårt till fast material i marken. Vattnet tappas efter kontrollerande provtagning ner i en

infiltrationsanläggning inom fastigheten för att säkerställa reduktion. Det förorenade grundvattnet kontrolleras månadsvis och grundvattnet från infiltrationsanläggningen kvartalsvis.

Åkerö avfallstipp

Täckt med jord. Täckningen är sämre i tippkanterna.

Färnäs avfallstipp

Deponin är helt täckt.

Siljansnäs soptipp

Deponin är täckt med jord men bristfälligt nedanför slänter.

Igelbergets avfallstipp

Deponin är täckt.

Saxviks sågverk

En viss schaktning i samband med bygget av vårdcentralen.

Ströms sågverk

Schaktningsarbete i samband med husbygge.

Boggs grus AB

Sanering av oljeföroreningar i dike vid fastighetens nordöstra sida.

(19)

Moravatten AB har haft problem med olja i det dike som passerar Boggs Grus ABs fastighet och till vilket verksamhetens dagvatten tillförs, samt stora problem med oljor i dagvattenledningen nedströms fastigheten inklusive klagomål från boende efter

dagvattendiket nedströms industriområdet. Moravatten AB har spolat den privata dagvattenkulvert som löper från järnvägen genom fastigheten till kommunens dagvattenledning, och även installerat oljeavskiljare i ledningen nedströms

industriområdet, spolat hela dagvattenledningen, samt sanerat bäcken ut till Siljan.

AB Svenska Shells depåanläggning

Schaktning av oljeförorenad jord under järnväg vid järnvägslossningen samt sanering efter spillolycka.

(20)

Övergödning

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Siljans näravrinningsområde. I de fall då vattnet anges som ”Ej klassat”

saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1.

(21)

Försurning

(22)

Figur 8. Pågående kalkningsåtgärder i Siljans näravrinningsområde.

(23)

Fysisk påverkan

(24)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 9. Dammar inom Siljans vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.

(25)

Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Siljans näravrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

(26)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 11. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Siljans näravrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

Genomförda och pågående åtgärder

(27)

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

(28)

Referenser

Björkman P. 2012. Förstudie Ströms f.d. sågverksområde. Ramböll Sverige AB

Engström, A. 2009. Strömsgården – fd Saxvikens sågverk. PM. Sweco Environment AB.

Eriksson M. 2012. Fördjupad riskbedömning avseende ytlig jord vid f.d. Ströms sågverk, Saxnäs. Ramböll Sverige AB.

Lidén, O. 2009. Strömsgården – f d Saxvikens sågverk, kompletterande undersökning juli 2009. PM. Sweco Environment AB

Lidén P. 2010a. Anmälan om behandling av förorenat grundvatten. Sweco Environment AB

Lidén P. 2010b. Kontroll av markförorening Ovako Mora. Sweco Environment AB Westerlund, L., Bergquist, L. 2010. Siljansågen – Miljöteknisk markundersökning. WSP Östman, P. 2009. Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2. Undersökning av

Vikarbysågen i Rättvik. Sweco Environment AB

(29)

Bilagor

Bilaga 1. Provtagning miljögifter

I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Siljans näravrinningsområde för matriserna vatten och sediment. Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.

Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen

Siljan Vatten - -

SE673490-145597

2012 - -

Sediment 2006 - -

2012 - PAHer

2004- 2008

(30)

Externa bilagor

Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.

andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se

Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten

(31)