6925/17 /ub
DGD 1B
SV
Europeiska unionens råd
Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en)
6925/17
ASIM 21 RELEX 205 NT 1
CO EUR-PREP 13 FÖLJENOT
från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
inkom den: 2 mars 2017
till: Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
Komm. dok. nr: COM(2017) 204 final
Ärende: RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Femte lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet
För delegationerna bifogas dokument – COM(2017) 204 final.
Bilaga: COM(2017) 204 final
SV
SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.3.2017 COM(2017) 204 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Femte lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet
2
Femte lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet
Inledning
Nästan ett år efter uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 20161 bekräftas i denna femte rapport2 att uttalandet ger påtagliga resultat, trots svåra omständigheter. Antalet passager efter uttalandet är fortfarande lågt och förlusterna av människoliv har hejdats.
Medan EU:s och medlemsstaternas insatser har fortsatt för att stärka de grekiska myndigheternas migrationshantering och kapacitet att behandla asylansökningar, har antalet ankommande till de grekiska öarna sedan den fjärde rapporten minskat till färre än 50 om dagen. För närvarande kommer det dock fler migranter till de grekiska öarna än som återsänds därifrån till Turkiet. Levnadsvillkoren i de överbelastade mottagningscentrumen på öarna har fortsatt att vara mycket svåra, i synnerhet under en ovanligt sträng vinter.
Framsteg har också gjorts med andra delar av uttalandet, bl.a. en mer regelbunden takt av vidarebosättning av syriska flyktingar från Turkiet och den intensifierade arbetstakten inom faciliteten för flyktingar i Turkiet.
Utbetalningarna har ökat till 750 miljoner euro (från 677 miljoner euro). Av de 2,2 miljarder euro som redan anslagits för perioden 2016–2017 har avtal nu undertecknats för 39 projekt för ett ökat belopp på 1,5 miljarder euro, hälften av budgeten på 3 miljarder euro, och alla projekt har börjat genomföras. I december 2016 lade kommissionen också fram ett förslag till förhandlingsdirektiv för rådet för att modernisera den befintliga tullunionen mellan EU och Turkiet för att ytterligare fördjupa handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Turkiet.
Europeiska rådet upprepade vid sitt möte den 15 december 2016 sitt stöd till uttalandet, underströk vikten av ett fullständigt och icke-diskriminerande genomförande av alla aspekter och godkände den gemensamma handlingsplanen om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet som utarbetats gemensamt av Grekland och kommissionen3. I denna femte rapport beskrivs framstegen sedan den 8 december 2016 samt de åtgärder som fortfarande krävs för ett fullständigt genomförande av uttalandet.
1. Nuläge
Sedan den fjärde rapporten har totalt 3 449 personer (8 december 2016–26 februari 2017) kommit från Turkiet till de grekiska öarna, vilket motsvarar i genomsnitt 43 personer per dag. Antalet är fortfarande mycket lägre än under samma period föregående år (nästan 200 000 under de två månaderna från den 8 december 2015 till den 26 februari 2016) och än månaden närmast före uttalandet (då det genomsnittliga antalet anländande var över 1 700 personer per dag). 70 döda och saknade personer i Egeiska havet har registrerats sedan uttalandet från EU och Turkiet4. Detta är en mänsklig tragedi, men utgör ändå en väsentlig minskning från de ca 1 100 personer som omkom samma period 2015–2016.
1 http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/03/18-eu-turkey-statement/
2 Tidigare rapporter: COM(2016) 231 final av den 20 april 2016 (den första rapporten), COM(2016) 349 final av den 15 juni 2016 (den andra rapporten), COM(2016) 634 final av den 28 september 2016 (den tredje rapporten) samt COM(2016) 792 final av den 8 december 2016 (den fjärde rapporten).
3 http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/12/15-euco-conclusions-final/
4 Uppgifter från Internationella organisationen för migration. Gäller 1 april 2016–23 februari 2017.
3 Bättre samordning och samarbete
EU:s samordnare samarbetade nära med de grekiska myndigheterna, EU-organen, de internationella organisationerna och medlemsstaterna för att genomföra den gemensamma handlingsplanen5 om genomförande av uttalandet från EU och Turkiet. EU-samordnaren sörjde också för den dagliga uppföljningen av uttalandet tillsammans med grekiska och turkiska myndigheter, EU-organ, internationella organisationer och andra medlemsstater med fokus på att påskynda asylprocesserna, öka antalet migranter som återvänder från de grekiska öarna till Turkiet och införa lämpliga säkerhetsåtgärder i mottagningscentrumen. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att förbättra levnadsförhållandena och bygga upp lämplig logi, inbegripet slutna förvar på öarna, samt att göra överklagandekommittéerna mer produktiva6.
Europeiska rådet har upprepade gånger framhållit att medlemsstaternas insatser är oumbärliga för att EU- organens stöd för att genomföra uttalandet från EU och Turkiet ska bli effektivt. De humanitära och säkerhetsmässiga riskerna med det stora antalet irreguljära migranter och asylsökande på öar med begränsad mottagningskapacitet gör det ännu mer angeläget för medlemsstaterna att skyndsamt tillgodose de behov som identifierats av Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.
5 Operativa åtgärder i Greklands och kommissionens gemensamma handlingsplan syftar till att påskynda handläggningen av asylansökningar, även överklaganden, förbättra samordning, förvaltning och säkerhet på öarna, öka antalet återsändanden av asylsökande som fått sina ansökningar avvisade eller avslagna till Turkiet eller deras hemländer genom bättre incitament till självmana återvändanden, bygga upp ökad mottagnings- och förvarskapacitet på öarna och förbättra infrastrukturen samt överföra migranter som hänförts till den reguljära asylprocessen, inbegripet sårbara grupper, till särskilda anläggningar på det grekiska fastlandet. De viktigaste aktörerna som genomför den gemensamma handlingsplanen är den grekiska asylmyndigheten, mottagnings- och identifieringstjänsten, överklagandemyndigheten, den grekiska polisen, Europeiska stödkontoret för asylfrågor samt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. EU:s samordnare övervakar genomförandet, sammanställer en rapport varannan vecka (se bilaga 1) och ger vid behov stöd så att tidsfristerna hålls.
6 Verksamheten samordnas genom möten varannan vecka i styrkommittén, möten varannan vecka mellan organen och veckomöten i EU:s regionala arbetsgrupp. EU:s regionala arbetsgrupp intensifierar sin operativa samordning så att den blir den viktigaste plattformen för diskussion om vissa viktiga migrations- och säkerhetsfrågor och de operativa utmaningarna vid mottagningscentrumen. Därför kommer möten mellan organen framledes att sammankallas vid behov för att diskutera åtgärder som inbegriper vissa särskilda berörda parter.
0 2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 15 000 17 500 20 000 22 500
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8
Irreguljära passager till sjöss till Grekland från Turkiet 2016-2017 per vecka
18/3-Uttalandet från EU och Turkiet
2016 2017
4
Den utstationerade personalens effektivitet kan också maximeras genom att man tillgodoser behoven med angiven kompetensprofil och mer långsiktiga utstationeringar för att bygga upp effektiviteten.
Europeiska stödkontoret för asylfrågor har uppmanat medlemsstaterna att bidra med experter till reserven för asylinsatser, som när som helst och i tillräckligt stort antal ska kunna ge stöd till medlemsstaterna i frontlinjen. Dessutom har det utvecklats ett heltäckande försöksutbildningsprogram så att handläggare med begränsad nationell erfarenhet ändå kan användas för att stödja de grekiska myndigheterna. De brister som identifierats i tidigare rapporter har dock ännu inte åtgärdats till fullo. Den 27 februari hade Europeiska stödkontoret för asylfrågor placerat ut 118 tolkar i Grekland och 89 experter från medlemsstaterna varav 73 i mottagningscentrumen, varav 59 handläggare. Detta innebär att det nu saknas 77 experter.
När det gäller gränsstödet har Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån placerat 790 tjänstemän i Grekland, varav sammanlagt 70 tjänstemän för stöd till återtagande inom ramen för uttalandet. Det finns ingen brist på tjänstemän för ledsagning och återtagande, samtidigt som det saknas tjänstemän och teknisk utrustning för gränsövervakning. När det gäller Europol har en reserv på 116 gästtjänstemän som utstationerats av medlemsstaterna och utbildats av Europol inrättats för att tillhandahålla stöd när så behövs.
De har satts in i roterande tremånaderspass på de fem grekiska mottagningscentrumen sedan september 2016.
Efter en andra inbjudan att anmäla intresse gör Europol nu ett urval för att öka reserven till cirka 250 gästtjänstemän. Antalet gästande tjänstemän kan variera varje vecka. För närvarande är tolv tjänstemän utplacerade i de grekiska mottagningscentrumen för sekundära säkerhetskontroller. Dessutom är tre tjänstemän utstationerade i EU:s regionala insatsstyrka i Pireus för samordning. Utstationering av en europeiska sambandsman till Turkiet den 1 februari bidrar också till samordningsarbetet.
Nato bidrar till internationella insatser mot smuggling och irreguljär migration genom underrättelseverksamhet, övervakning och spaning i Egeiska havet. Insatser av den europeiska gräns- och kustbevakningen och Nato omfattar bl.a. systemen för tidig varning och bevakningen och spridningen av operativa underrättelser till de grekiska och turkiska kustbevakningarna. Den europeiska gräns- och kustbevakningen och Natos marina ledning fortsätter att arbeta tillsammans för att skapa en gemensam lägesbild. Målet är att bygga upp kunskap om smugglingsincidenter och rutter, förbättra informationsutbytet och slutligen att öka antalet upptäckta och gripna människosmugglare. Nato har tillhandahållit utrustning så att den europeiska gräns- och kustbevakningen får tillgång till dess regionala begränsade nätverk. Byrån har å sin sida också öppnat sin rapporteringstillämpning för informationsutbyte, och en sambandsman vid Nato ombesörjer löpande operativ samordning7.
Informationsinitiativ
Kommissionens arbetsgrupp för information till migranter har lagt grunden så att ett högprofilerat mediekonsortium kan inrätta den flerspråkiga informationsportalen ”InfoMigrants.net”. Meningen är att nå miljontals potentiella migranter i hela världen och informera dem om farorna och de rättsliga förhållandena, och en andra version av portalen ska lanseras i mars 2017.
På öarna har Grekland inrättat informationskontor på Chios och Lesvos för att föra ut ett enhetligt budskap till migranter. Landet har nu för avsikt att vidta liknande åtgärder på de andra mottagningscentrumen.
Informationsmaterial och foldrar med ett tydligt, enhetligt budskap är också under utarbetande i samarbete med de grekiska myndigheterna, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Internationella organisationen för migration och FN:s flyktingkommissariat. De ska systematiskt delas ut till migranterna när de anländer.
Viktiga utmaningar och nästa steg
• Medlemsstaterna ska snarast möjligt tillhandahålla den personal som krävs för att tillgodose de behov som identifierats av Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, inklusive de angivna profilerna och utplaceringar på längre sikt.
7 Dessutom anordnar Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns högkvarter och Natos marina ledning strategiska operativa möten regelbundet.
5
2. Återsändande av alla nya irreguljära migranter från Grekland till Turkiet
Enligt uttalandet ska man återsända alla nya irreguljära migranter och asylsökande vars asylansökningar avvisats eller avslagits och som tar sig från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars. Dessa åtgärder genomförs i strikt överensstämmelse med EU-rättens och folkrättens krav och med full respekt för principen om non-refoulement8.
Nuläget
Sedan den fjärde rapporten till och med den 24 februari har 151 personer som anlänt till Grekland via Turkiet återsänts enligt uttalandet från EU och Turkiet, däribland 64 syrier. Andra nationaliteter var pakistanier (35), algerier (17), marockaner (10), bangladeshier (7), iranier (6), nigerianer (5), irakier (3), afghaner (2), egyptier (1) och palestinier (1). Det totala antalet migranter som återsänts till Turkiet efter uttalandet är 1 487. De återsända hade antingen fått avslag på sina asylansökningar (inklusive avslag efter överklagande), dragit tillbaka ansökan om asyl eller internationellt skydd eller hade över huvud taget inte ansökt om asyl.
Även om det genomförs återsändanden från de grekiska öarna till Turkiet, är antalet återsända personer fortfarande mycket lägre än antalet anlända, vilket ökar pressen på mottagningscentrumen på öarna. Detta beror på ärendebalansen i alla stadier av handläggningen av asylansökningar på de grekiska öarna och svårigheter att hitta migranterna i de olika stadierna av deras asyl- och återvändandeförfaranden. Några av åtgärderna i den gemensamma handlingsplanen syftar till att hantera denna fråga: inrätta ett effektivt system för spårning av ärenden, fortsätta att förbättra de geografiska restriktionerna för migranter på öarna samt skapa tillräcklig mottagningskapacitet, däribland slutna förvar, på öarna. Arbetet med dessa åtgärder pågår och bör intensifieras för att möjliggöra framsteg i fråga om återvändande.
För att stärka samarbetet och förbättra återvändandeinsatserna hölls ett första trepartsmöte mellan kommissionen, Grekland och Turkiet i Ankara den 20 januari 2017. De ditillsvarande insatserna för återvändande diskuterades i detalj för att identifiera problem och lösningar för framtiden. Kontaktpunkter har utsetts av Turkiet och Grekland för direkt kommunikation, bl.a. om enskilda återsändanden, och för uppföljning av eventuella hinder, och det har överenskommits att treparsmöten ska hållas regelbundet varannan månad.
Ytterligare ansträngningar behövs för att ge migranterna möjlighet att självmant återvända till Turkiet eller till sina ursprungsländer. Insatser för att öka de självmana återvändandena från de grekiska öarna uppmuntras av det nyligen stärkta programmet för självmant återvändande och återflyttning, som omfattar återanpassningspaket för alla deltagare. Under de tolv veckorna sedan den fjärde rapporten har omkring 283 migranter återvänt självmant till sina ursprungsländer från öarna (samt 900 från fastlandet), med stöd av det grekiska programmet. Detta innebär att sammanlagt omkring 7 000 migranter har använt programmet sedan början av 2016. Grekland uppmanas dessutom att delta fullt ut i EU-finansierade gemensamma program för återvändande (särskilt programmet för det europeiska nätverket för återanpassningsinstrument) genom att arbeta nära och aktivt med genomförandeorganen och utnyttja tillgängligt ekonomiskt och tekniskt stöd till fullo.
Andra migranter än syrier skickas tillbaka från de grekiska öarna till Turkiet med båt och överförs till ett förvar i Kirklareli där de informeras om sina rättigheter, däribland möjligheten att ansöka om skyddsstatus i Turkiet. Hittills har 55 personer9 lämnat in ansökningar till de turkiska myndigheterna: en person har beviljats flyktingstatus, 43 ansökningar handläggs och fyra personer har fått ett negativt beslut10. 529
8 Alla som anländer till de grekiska öarna efter den 20 mars har rätt att söka asyl. Varje ansökan handläggs individuellt mot bakgrund av sökandens särskilda omständigheter, i enlighet med direktivet om asylförfaranden.
Detta utesluter alla former av kollektiva utvisningar. De sökande har rätt att överklaga och rätt till effektiva rättsmedel mot beslut om deras asylansökan som går dem emot. Både Grekland och Turkiet har vidtagit och vidtar lämpliga rättsliga åtgärder för att garantera fullständig respekt för EU:s lagstiftning och folkrätten.
9 Enligt de turkiska myndigheternas uppgifter.
10 Dessutom har sju ansökningar klassificerats som ”övriga” (drogs tillbaka o.d.).
6
personer som inte ansökt om flyktingstatus i Turkiet har återsänts till sina ursprungsländer. EU:s myndigheter kunde vid ett besök nyligen kontrollera att situationen i förvaret uppfyller de standarder som krävs. Syrier återsänds från de grekiska öarna med flyg och placeras i ett flyktingläger i Duzici. De har rätt att ansöka om tillfälligt skydd och, efter en snabb förregistrering för tillfälligt skydd, släpps de och är fria att bosätta sig i en provins efter eget val eller stanna i lägret. Fram till i dag har alla återsända syrier förregistrerats, med undantag för tio som bestämt sig för att frivilligt återvända till Syrien. 133 av dem valde att bo utanför lägret, medan 16 bestämde sig för att stanna i lägret.
Juridiska åtgärder
Den grekiska överklagandemyndigheten har nu inrättat 13 överklagandekommittéer, sju fler sedan den fjärde rapporten, varav tolv är operativa. Sedan den 20 juli hanterar de överklaganden av beslut från första instans, både på formella och materiella grunder.
När det gäller ärenden på de grekiska öarna uppgår det totala antalet överklaganden av asylmyndighetens 11 752 beslut11 i första instans av formella och materiella skäl till 2 84612. När det gäller dessa 2 846 överklaganden har hittills 1 319 beslut fattats i andra instans (dvs. i 46 % av ärendena). Av 439 överklagade beslut på formella grunder har hittills 24 beslut i andra instans bekräftat beslutet i första instans, medan 415 beslut i andra instans har ändrat beslutet i första instans.13. Vad gäller de 880 överklagade besluten i sak har 876 beslut i andra instans bekräftat den första instansens negativa beslut, medan man i fyra ärenden14 har ändrat negativa beslut.
De nya överklagandekommittéerna har fortsatt att fatta beslut långsamt. Hittills har de utfärdat 880 beslut inom ramen för uttalandet från EU och Turkiet, varav 21 på formella grunder och 85915 på grund av sakförhållanden. I sitt avgörande av den 15 februari 2017 i ett ärende ingett av två syriska medborgare och en grekisk icke-statlig organisation beslutade den fjärde avdelningen av den grekiska högsta förvaltningsdomstolen att låta domstolen i plenum uttala sig om huruvida överklagandekommitténs beslut att förklara sökandenas asylansökan ogiltig på grundval av begreppet säkert tredjeland var förenligt med grekisk lag och EU-rätten. Den hänskjutna frågan rör även frågan huruvida sökanden hade tillgång till effektiva rättsmedel. Domstolens beslut i plenum har ännu inte avkunnats. Datum för plenarförhandlingarna har fastställts till den 10 mars 2017.
Operativa åtgärder
Åtgärder vidtogs av de grekiska myndigheterna, med stöd från kommissionen, för att ta itu med situationen på mottagningscentrumen och de svåra förhållandena för migranterna, för ortsborna och för dem som arbetar på öarna. Enligt de grekiska myndigheterna finns det nu 14 371 migranter16 på öarna, samtidigt som det endast finns 7 450 platser på officiella mottagningsanläggningar och ytterligare 1 564 platser via FN:s flyktingkommissariats hyresprogram. Den tunga börda som de grekiska myndigheterna drabbats av med ungefär 62 300 migranter på fastlandet och öarna sammanlagt komplicerar också hanteringen av situationen på mottagningscentrumen.
Grekland har vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra situationen, genom att uppgradera anläggningarna och genom att säkerställa effektivare rutiner. Åtgärder vidtogs med stöd av kommissionen för att säkerställa vinterbonade mottagningsanläggningar för alla migranter och ge humanitärt bistånd som omfattar livsmedel,
11 Den 19 februari hade sammanlagt 14 259 asylansökningar lämnats in på de grekiska öarna sedan uttalandet. Av dessa 14 259 ansökningar har den grekiska asylmyndigheten fattat 11 752 beslut inom ramen för förfaranden på öarna sedan den 20 mars, varav 8 378 om giltighet och 3 374 om sakförhållanden.
12 Per den 19 februari 2017.
13 Det totala antalet omfattar beslut i andra instans som ändrar beslut i första instans om avvisande av ansökan samt beslut om beviljande av flyktingstatus.
14 Detta totala antal inbegriper inte beslut i andra instans om beviljande av flyktingstatus eller avvisningsbeslut i första instans som ändras i andra instans. Detta är en annan metod än i den fjärde rapporten.
15 Bekräftade den första instansens negativa beslut i 876 ärenden och ändrade beslutet i fyra ärenden.
16 Per den 27 februari 2017.
7
kläder, läkarvård samt vattenförsörjning och sanitet. På Lesvos har nu alla migranter som bott i improviserade enskilda tält flyttats till bättre vinterbonad logi, medan byggen pågår för att förbättra levnadsvillkoren i Morialägret och expandera kapaciteten i Kara Tepe-lägret. Migranterna har bl.a. överförts till hotell och lägenheter, till Kara Tepe-lägret, till bättre vinterbonade tält samt till Rub Hall nära Morialägret. Arbete pågår också på Samos med logi på befintliga mottagningscentrum.
Åtgärder för att förbättra villkoren och begränsa antalet migranter vid mottagningscentrumen har också inneburit överföring av utsatta migranter och familjer till hotell eller hyrd logi inom ramen för FN:s flyktingkommissariats hyresprogram. Flyktingar och migranter som inte kan sändas tillbaka till Turkiet, till exempel utsatta grupper och ensamkommande barn, håller också på att överföras till fastlandet17. Cirka 5 400 sådana personer har nu överförts till fastlandet.18
De permanenta grekiska samordnarna, som tillträdde sina tjänster vid alla mottagningscentrum den 20 februari, ansvarar för den övergripande förvaltningen av centrumen och särskilt problem med säkerhet och allmän ordning. Riktlinjerna för nödsituationer, inklusive anvisningar för utrymning, har utarbetats med Europeiska unionens regionala arbetsgrupp, som även involverar den grekiska mottagnings- och identifieringstjänsten. Den grekiska polisen håller på att utveckla övergripande säkerhetsplaner för varje mottagningscentrum, som kommer att omfatta säkerhet för både personal och migranter, och omfatta officiella utrymningsplaner för båda.
Vad gäller handläggningens effektivitet är tanken att den gemensamma handlingsplanen för genomförande av uttalandet ska inriktas på denna fråga genom att handläggningen av asylansökningar i första och andra instans påskyndas. Den grekiska asylmyndigheten har också ökat sin kapacitet och mer personal sänds ut till öarna med mottagningscentrum.
Trots de åtgärder som vidtagits enligt den gemensamma handlingsplanen återstår mycket att göra för att komma till rätta med situationen på öarna. Registrerings- och identifieringstjänsten bör, som en prioriterad fråga, färdigställa och anta standardrutinerna för mottagningscentrumen, med fullt beaktande av uttalandet från EU och Turkiet. Tidsfristen för att lämna in en ansökan bör dessutom minskas i enlighet med artikel 6.2 i direktivet om asylförfaranden, som kräver att en person som gjort en asylansökan har en faktisk möjlighet att lämna in sin ansökan så snart som möjligt. Även om den europeiska gräns- och kustbevakningen medfinansierar utstationeringen av 280 grekiska poliser till mottagningscentrumen, måste en samordnad och effektiv användning av dem underlättas ytterligare och planeras för att garantera bästa möjliga säkerhet för områdena.
EU:s ekonomiska stöd till Grekland
Översynen av de grekiska nationella programmen för perioden 2014–2020 inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden är nu färdig, och den inom ramen för Fonden för inre säkerhet håller för närvarande på att slutföras, och Grekland har till slut börjat använda resurserna i dessa program.
Kommissionen fortsätter dock att uppmana de grekiska myndigheterna att använda sina nationella program19 på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. De grekiska myndigheterna bör vidta alla relevanta lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och operativa åtgärder och förbättra samordningen mellan de olika intressenterna, stärka den operativa kapaciteten och förbättra genomförandemekanismerna, bland annat genom att rationalisera upphandlingsförfarandena. Krisstöd till Grekland genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet har ökats till 356,8 miljoner euro, varav uppskattningsvis 70
17 Sådana överföringar får endast ske i särskilda fall när asylansökan har bedömts i första instans och har behövt hänskjutas till det ordinarie asylförfarandet för vidare bearbetning.
18 Per den 10 februari 2017. Dessa personer har förts till FN:s flyktingkommissariats hyresprogram eller till boende på fastlandet, eller så ordnade de själva med boende. Lämpligt boende för ensamkommande barn har fortfarande högsta prioritet för kommissionen, som har gjort medel tillgängliga för ytterligare mottagningskapacitet, och kommissionen har uppmuntrat medlemsstaterna att påskynda omplaceringen av ensamkommande barn från Grekland och Italien.
19 509 miljoner euro finns tillgängligt för perioden 2014–2020 inom dessa nationella program.
8
miljoner euro i direkt stöd till genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, antingen direkt till de grekiska myndigheterna eller via EU-organ och internationella organisationer20.
Under 2016 kontrakterade kommissionen dessutom ut 192 miljoner euro i enlighet med det nya instrumentet för krisstöd för att arbeta med internationella och icke-statliga organisationer för att hantera de humanitära behoven hos flyktingar i Grekland. Ytterligare 253,6 miljoner euro kommer att tillhandahållas under 2017 genom instrumentet för att fortsätta biståndsarbetet. Även om större delen av anslagen är inriktade på människor på fastlandet, främjar de också åtgärder på öarna där stödet tillhandahålls genom kontantstöd för flera ändamål, och tillhandahållande av hälso- och sjukvård, livsmedel, sanitet och andra grundläggande tjänster.
Viktiga utmaningar och nästa steg
• Snarast påskynda handläggningen av asylansökningar och antalet beslut per omprövningskommitté, prioritera öarna och öka takten i återvändandena till Turkiet enligt uttalandet från EU och Turkiet.
• Se till att erforderlig mottagningskapacitet finns, inklusive slutna förvar på öarna.
• Slutföra och anta standardrutiner för mottagningscentrumen, med fullt beaktande av uttalandet från EU och Turkiet.
• Snarast införa all lagstiftning och administrativa och operativa åtgärder som krävs för att garantera ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av EU-medel tillgängliga för Greklands nationella program.
3. Vidarebosättning från Turkiet till EU enligt principen ”ett till ett”
Nuläget
Den 27 februari 2017 uppgick det totala antalet syrier som vidarebosatts från Turkiet till EU enligt 1:1- överenskommelsen till 3 565 personer. Sedan den fjärde rapporten har 954 syrier vidarebosatts i nio medlemsstater (Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Lettland, Luxemburg och Nederländerna)21. Det totala antalet personer som godkänts och som väntar på vidarebosättning är för närvarande 965. Precis som under den föregående rapporteringsperioden är vidarebosättningarna långt framskridna jämfört med återvändandena från de grekiska öarna, och vidarebosättningar sker i en jämn takt22 som bör upprätthållas och stärkas ytterligare .
Medlemsländernas förberedelser för ytterligare vidarebosättningar går framåt. Detta gäller bland annat resor till Turkiet för att intervjua kandidater för vidarebosättning. De turkiska myndigheterna har även följt upp sitt åtagande om att tillhandahålla längre kandidatlistor. Sedan början av året har de till FN:s flyktingkommissariat lämnat in nya kandidatlistor med över 11 000 personer. EU:s medlemsstater har samtidigt till FN:s flyktingkommissariat lämnat sina vidarebosättningskvoter för i år. I detta sammanhang bör det noteras att de beslut som nyligen fattats i USA kan få följder för EU, genom en avsevärd minskning av de reguljära alternativ som är tillgängliga för nästan 300 000 andra personer än syrier som registrerats hos FN:s flyktingkommissariat i Turkiet och som är intresserade av vidarebosättning.
20 Detta betydande ekonomiska stöd från EU har använts för logi, boende, hälso- och sjukvård, transport m.m. på mottagningscentrumen och andra platser på öarna genom stöd till försvarsministeriet och FN:s flyktingkommissariat, ökad kapacitet hos ministeriet för inrikes frågor och administrativ reform för behandling av asylansökningar och service till medborgare från tredje land, ökat antalet anställda på första linjens mottagningscentrum, samt stärkt kapaciteten hos Europeiska stödkontoret för asylfrågor när det gäller asylhantering och fingeravtryck.
21 Uppgifter till och med den 27 februari 2017. Dessutom har Norge sedan den 4 april hittills vidarebosatt 150 syrier från Turkiet. Trots att Norge tillämpar de standardrutiner för vidarebosättning som man kommit överens med Turkiet om inom ramen för 1:1-systemet räknas antalet vidarebosättningar till Norge inom 1:1-systemet inte av mot återvändande syrier från Grekland.
22 COM(2017) 74 final av den 8 februari 2017 och COM(2017) 202 final av den 2 mars 2017.
9 Operativa åtgärder
Som omedelbar uppföljning av rådets beslut (EU) 2016/175423 har kommissionen tagit emot de första uppgifterna från medlemsstaterna om antalet syrier i Turkiet som medlemsstaterna planerar att bevilja laglig inresa enligt rådsbeslutet. På grundval av detta planerar medlemsstaterna att ta emot över 34 000 syrier från Turkiet, bland annat enligt ett-till-ett-principen för vidarebosättning från Turkiet till EU. Efter dessa utfästelser såg kommissionen över de nationella programmen i de berörda medlemsstaterna inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden och lade till anslag på totalt cirka 213 miljoner euro för mottagande av syriska medborgare som för närvarande befinner sig i Turkiet. Hälften av detta belopp har redan betalats ut i form av förhandsfinansiering.
Viktiga utmaningar och nästa steg
• Upprätthålla tempot i vidarebosättningen.
4. Hindra nya rutter för irreguljär migration till sjöss eller på land
Det finns inte många tecken på att insatserna för att kontrollera migrationsströmmarna på den östra Medelhavsrutten har orsakat någon betydande omdirigering från Turkiet. Under rapportperioden anlände trots att Turkiet fortsatte insatsen ”Safe Med”24 dock sju båtar med totalt 580 migranter till Italien från Turkiet och tre båtar anlände till Cypern med totalt 123 migranter ombord25, nästan alla syrier.
Antalet upptäckta irreguljära gränspassager av Turkiets landgräns till Bulgarien och Grekland tycks ha förblivit lågt under de senaste sex månaderna: ett dagligt genomsnitt på omkring åtta irreguljära gränspassager till Grekland har registrerats, och fem till Bulgarien. Sedan det europeiska gräns- och kustbevakningssystemet togs i drift i oktober 2016 är 114 tjänstemän för närvarande utstationerade vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet.
5. Frivilligt humanitärt mottagandesystem
Efter ett expertbesök i Turkiet nyligen ser kommissionen fram emot att snabbt slutföra standardrutinerna för det frivilliga humanitära mottagandesystemet tillsammans med rådet och Turkiet. När standardrutinerna väl är godkända bör det göras en bedömning av huruvida förutsättningarna för att börja tillämpa systemet föreligger. Enligt uttalandet från EU och Turkiet kommer systemet att börja tillämpas när de irreguljära inresorna från Turkiet till EU har upphört eller åtminstone minskat betydligt och på ett bestående sätt. Att införa systemet så snart som möjligt skulle sätta ny fart på genomförandet av uttalandet och ge syrierna ett tryggt och lagligt alternativ till irreguljär migration till EU.
6. Viseringsliberalisering
När det gäller genomförandet av färdplanen för viseringsliberalisering finns det fortfarande sju mål som måste uppfyllas såsom angetts i de tidigare rapporterna:
• Utfärdande av biometriska resehandlingar som är helt kompatibla med EU:s standarder.
• Antagande av åtgärden för förebyggande av korruption enligt färdplanen.
23 Antagandet av rådets beslut (EU) 2016/1754 av den 29 september gör det möjligt för medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1601 genom att använda de ofördelade 54 000 platserna för att antingen omflytta personer som sökt internationellt skydd från Italien och Grekland eller ta emot syriska medborgare som är i klart behov av internationellt skydd och som befinner sig i Turkiet, genom vidarebosättning eller andra former av lagligt tillträde.
24 Enligt de turkiska myndigheternas uppgifter deltar 1 100 personer, 21 fartyg från den turkiska kustbevakningen och fyra helikoptrar och flygplan från den turkiska kustbevakningen i ”Safe Med”, och markfordon med mobila radarsystem sätts också in.
25 Sedan uttalandet från EU och Turkiet har det totala antalet irreguljära migranter från Turkiet till Cypern uppgått till 447.
10
• Avtal om operativt samarbete med Europol.
• Översyn av lagstiftning och praxis när det gäller terrorism i linje med europeiska normer.
• Anpassning av lagstiftningen om skydd av personuppgifter till EU:s normer.
• Effektivt straffrättsligt samarbete med alla EU-medlemsstater.
• Genomförande av samtliga bestämmelser i återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet.
Såsom rapporterats tidigare fortsätter kommissionen att uppmuntra Turkiets ansträngningar för att uppnå alla kvarstående mål i färdplanen för viseringsliberalisering så snart som möjligt. När det gäller alla kvarstående mål har kommissionen och Turkiet har fortsatt en aktiv dialog för att finna lösningar, inbegripet de ändringar av lagstiftning och förfaranden som behövs.
När det gäller målet om biometriska resehandlingar har den andra generationens pass utfärdats temporärt sedan november 2016, men den tredje generationens pass (samfinansierade av EU och i full överensstämmelse med EU:s standarder och målet i färdplanen för viseringsliberalisering) förväntas börja utfärdas under andra halvåret 2017.
Kommissionen har vid upprepade tillfällen bett Turkiet att fortsätta att tillämpa de bilaterala återtagandeavtalen med Grekland, Bulgarien och Rumänien. Praktiska arrangemang mellan Bulgarien och Turkiet för återtagande av tredjelandsmedborgare överenskoms i september 2016, men hittills har Turkiet av bulgariska framställningar om återtagande av 735 personer godtagit 19, vilket lett till sex återvändanden. När det gäller det bilaterala protokollet om återtagande mellan Grekland och Turkiet har parterna koncentrerat sina resurser på genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet och återvändanden från öarna.
Den 7 december enades rådet och parlamentet om kommissionens förslag26 om att stärka den befintliga upphävandemekanismen, som fastställer vilka omständigheter som leder till upphävande av viseringsfria resor för medborgare från alla länder som omfattas av viseringsliberalisering. Ändringen av förordning (EG) nr 539/200127 förväntas träda i kraft i slutet av mars 2017.
7. Faciliteten för flyktingar i Turkiet
Sedan den fjärde rapporten har kommissionen fortsatt sina ansträngningar för att ta sig an flyktingarnas och de turkiska värdsamhällenas mest akuta behov. Det totala belopp som betalades ut28 ökade till 750 miljoner euro inom faciliteten för både humanitärt och icke-humanitärt bistånd. Genom 39 projekt har de kontrakterade beloppen ökat på rekordtid till 1,5 miljarder euro av de 2,2 miljarder euro som redan anslagits för perioden 2016–2017. Detta utgör hälften av totalt 3 miljarder euro för perioden 2016–2017. De humanitära insatser som man planerar att besluta om i nästa möte i styrkommittén i mars höjer den totala tilldelningen till nära 3 miljarder euro.
Det senaste mötet i styrkommittén den 12 januari 2017 visade att den finansiering som samordnas genom faciliteten har fortsatt att ha en väsentlig direkt inverkan ute på fältet. Ett antal resultat hittills visar de positiva effekterna av projekten: över 250 000 flyktingar har redan fått stöd via det sociala nödskyddsnätet, 5 200 turkiska språklärare har rekryterats och utbildats och 1 800 rektorer har fått utbildning om integration av syriska elever29. Kommissionen har ett nära samarbete med de turkiska myndigheterna och andra partner för att ytterligare påskynda kontraktsskrivande, genomförande och utbetalning.
26 COM(2016) 290 final av den 4 maj 2016.
27 Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav.
28 Medlen utbetalas i omgångar tills projekten är slutförda, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.
Som ett led i facilitetens utåtriktade verksamhet visar en interaktiv karta de olika projektens läge och förväntade resultat: http://ec.europa.eu/enlargement/news_corner/migration/index_en.htm.
29 De första utbildningarna enligt det direkta bidragsavtalet med det turkiska utbildningsministeriet för 300 miljoner euro inleddes i oktober 2016.
11 Humanitärt bistånd
Kommissionen har fortsatt att genomföra sin strategi för humanitärt bistånd inom ramen för faciliteten30. Kontrakteringen har utökats till 551 miljoner euro (av 595 miljoner euro som anslagits hittills) genom 28 humanitära projekt med 19 samarbetspartner för att tillgodose grundläggande behov, skydd, utbildning, hälsa, mat och logi. Av kontrakterade 551 miljoner euro har 411 miljoner euro betalats ut hittills.
Sedan den fjärde rapporten har genomförandet av det sociala nödskyddsnätet snabbats på betydligt. Cirka 200 000 ansökningar har kommit in, vilket motsvarar nästan en miljon utsatta flyktingar som har ansökt om månatliga kontantutbetalningar av 100 turkiska lira per person. Av dessa ansökningar har ungefär en tredjedel bedömts vara giltiga enligt kriterierna för det socialt nödskyddsnätet. I slutet av februari 2017 hade sammanlagt över 250 000 flyktingar fått stöd genom programmet. Diskussioner pågår med Världslivsmedelsprogrammet, turkiska Röda halvmånen och de ansvariga turkiska ministerierna för att anpassa kriterierna och eventuellt beloppen för att maximera täckningen och effekterna av det som är EU:s största humanitära program hittills.
När det gäller skydd har den heltäckande beredskapsplanen färdigställts och ett brett spektrum av skyddsåtgärder pågår redan. Nu senast ingicks ett kontrakt på 5 miljoner euro med den icke-statliga organisationen Mercy Corps i slutet av december 2016. Syftet med projektet är att förbättra skyddet för 50 000 flyktingar genom att bygga upp deras kapacitet (självskydd) och bygga upp samhällenas skyddsnät för att underlätta säker tillgång till tjänster som hälso- och sjukvård, dokumentation, inkomststöd (t.ex. det sociala nödskyddsnätet), juridisk rådgivning, utbildning, översättning och transporter.
Ett kontrakt på 34 miljoner euro undertecknades nyligen med FN:s barnfond Unicef om villkorade utbetalningar för utbildning. Detta projekt kommer att kopplas till det sociala nödskyddsnätet och kommer att bidra till att öka och förbättra närvaron för de mest utsatta barnen.
Icke-humanitärt bistånd
Kontrakten för icke-humanitärt bistånd inom faciliteten har ökat till 944 miljoner euro, och utbetalningarna till partnerorganisationerna till 339 miljoner euro. De medel som uppbådats (cirka 1,6 miljarder euro) har tilldelats nästan fullständigt.
Ytterligare två kontrakt på sammanlagt 200 miljoner euro undertecknades med den tyska utvecklingsbanken KfW och Världsbanken i december 2016, för att bygga och utrusta 70 nya skolor i provinser med många syriska flyktingar. Detta skulle gynna 50 000 syriska barn. Kontrakten kommer också att öka det turkiska utbildningsministeriets genomförande- och förvaltningskapacitet31.
Ett kontrakt undertecknades den 2 februari inom EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Detta projekt på 5,9 miljoner euro genomförs av den nederländska icke-statliga organisationen Spark, och syftar till att öka deltagande i och lika tillgång till vidareutbildning och högre utbildning av utsatta syriska ungdomar. Målet är bl.a. att ge 484 syriska studerande på grundutbildningsnivå heltäckande stipendier, inbegripet transport, kost och logi.
Till följd av utbildningsprojekten för flyktingar i skolåldern i Turkiet inom ramen för faciliteten har skolutrustning köpts in för 60 000 elever och incitament skapas för nästan 8 000 syriska volontärlärare, skolkuratorer och annan personal. Projekten syftar till att ge formell utbildning till 500 000 barn och skolskjuts för 40 000 barn.
30 Det humanitära biståndet inom faciliteten fortsätter att ges enligt EU-lagstiftningen om humanitärt bistånd och enligt principerna i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.
31 Projektet utförs vid sidan av ett liknande projekt – värt 70 miljoner euro – som syftar till att bygga och utrusta 26 ytterligare skolor, dock utanför faciliteten.
12
Kommissionen håller på att utarbeta ytterligare åtgärder inom faciliteten för socioekonomiskt stöd, kommunal och hälso- och sjukvårdsrelaterad infrastruktur, och kontrakt om det torde undertecknas under första halvåret 2017. Kontrakten bör genomföras med hjälp av internationella finansinstitut.
I den tredje särskilda åtgärden från juli 2016 ingick också ett instrument för förberedelse av projekt. Dess mål, med en budget på högst 25 miljoner euro, är att bidra till att kartlägga framtida investeringsprojekt på prioriterade områden (hälsa, utbildning och kommunal infrastruktur) i de berörda provinserna i Turkiet.
Tanken är att kontrakten ska undertecknas senast våren 2017, och kommissionen håller för närvarande på att se över de ansökningar som inkommit till projektförberedelseinstrumentet och bör sköta uppföljningen tillsammans med de internationella finansinstituten och de turkiska myndigheterna.
Arbetet fortsätter även med facilitetens resultatram32 som håller på att färdigställas efter det senaste mötet i styrkommittén. Som en del av facilitetens övervaknings- och utvärderingssystem preciseras i ramen facilitetens resultat och utfall, och effekterna av dess resultat bekräftas. En kommunikationsstrategi för faciliteten har nu också färdigställts.
Den första årsrapporten om faciliteten med mer information läggs fram samtidigt med den här rapporten33. Viktiga utmaningar och nästa steg
• Ytterligare påskynda kontrakteringen av alla åtgärder som planerats – inklusive det återstående beloppet inom den humanitära genomförandeplanen för 2016 – och se till att de genomförs ordentligt i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.
• Genomföra instrumentet för projektförberedelser under våren 2017.
• Publicera den humanitära genomförandeplanen 2017 och ingå de första humanitära kontrakten för 2017 under det andra kvartalet 2017.
• Få facilitetens övervaknings- och utvärderingssystem i drift till sommaren 2017.
• Dra i gång facilitetens kommunikationsverksamhet.
8. Uppgradering av tullunionen
Kommissionen avslutade sina interna förberedelser i december 2016 och lade fram en konsekvensbedömning34 och en extern studie35 där man framhöll de betydande ekonomiska fördelarna med en utökad och moderniserad tullunion för både EU och Turkiet. Turkiet är EU:s femte största handelspartner inom varuhandeln. Värdet av den bilaterala varuhandeln har mer än fyrdubblats sedan 1996 och uppgår för närvarande till 140 miljarder euro om året. EU har ett handelsöverskott på 17 miljarder euro. Det finns dock fortfarande en outnyttjad potential i handel och ekonomiska förbindelser mellan EU och Turkiet.
I december 201636 överlämnade kommissionen ett förslag till rådet om att inleda förhandlingar med Turkiet om förbättrade bilaterala former för handel. Syftet är i första hand att utvidga räckvidden för de bilaterala förmånshandelsavtalen genom att lägga till nya områden, bl.a. ytterligare liberalisering av handeln med jordbruks- och fiskeriprodukter, utökad täckning av tjänster, offentlig upphandling och regler för att främja företagande och investeringar, även när det gäller hållbar utveckling. För det andra går moderniseringen ut på att förbättra tullunionens funktion genom att med bättre former för samråd åtgärda Turkiets svårigheter att anpassa de delar av handelspolitiken och den tekniska lagstiftningen som rör tullunionen till EU:s regelverk.
Ett annat mål är att förse tullunionen med en modern mekanism för tvistlösning för att effektivare ta itu med befintliga handelshinder och förebygga framtida hinder. Rådet har börjat behandla förslaget, och så snart förhandlingsdirektiven har antagits kommer förhandlingar att inledas med Turkiet.
32 Ramen bör vara ett levande dokument som möjliggör en kontinuerlig översyn av insatsernas relevans och resultat.
Syftena med facilitetens övervaknings- och utvärderingssystem bör därför vara tre: för ansvarsutkrävande, övervakning av prestanda och informationshantering.
33 COM(2017) 130 final av den 2 mars 2017.
34 http://ec.europa.eu/smart-regulation/impact/ia_carried_out/docs/ia_2016/swd_2016_0475_en.pdf
35 http://ec.europa.eu/smart-regulation/impact/ia_carried_out/docs/ia_2016/turkey_anx6_en.pdf
36 http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-4468_sv.htm
13 9. Anslutning
Inom ramen för anslutningsförhandlingarna har 16 kapitel öppnats hittills och ett av dessa har stängts provisoriskt.
Tekniska förhandlingar fortsätter på de viktiga områden som omfattar rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt rättvisa, frihet och säkerhet (kapitlen 23 och 24). Dessa kapitel omfattar en rad frågor av avgörande betydelse, såsom grundläggande rättigheter, bl.a. yttrandefrihet, rättsväsende, korruptionsbekämpning, migrations- och asylpolitik, visumregler, gränsförvaltning, polisiärt samarbete samt kampen mot organiserad brottslighet och terrorism. EU förväntar sig att Turkiet uppfyller högsta möjliga krav på demokrati, rättsstat och respekt för de grundläggande rättigheterna, inbegripet yttrandefrihet.
Redan i våras lämnades förarbetena in till rådet, utan att de påverkar medlemsstaternas ståndpunkter i enlighet med gällande regler, med avseende på energi (kapitel 15), utbildning och kultur (kapitel 26) samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik (kapitel 31).
Kommissionen rapporterade om den allmänna situationen i Turkiet i sin rapport av den 9 november 201637. 10. Humanitära förhållanden i Syrien
Det avtal om eldupphör som har trätt i kraft i Aleppo förefaller hålla delvis, men det rapporteras att våld åter har flammat upp med bombattentat, artilleribeskjutning och markoffensiver i östra Ghouta, Idleb, Al Waer, Hama, Wadi Barada och Daara, medan militära insatser mot ISIS fortsätter i norra Syrien.
EU välkomnar att striderna upphört, att garantimakterna för eldupphöret åtagit sig att underlätta tillträde för humanitärt bistånd, att FN:s säkerhetsråds resolution om gränsöverskridande bistånd, bl.a. från Turkiet, förlängts och att andra insatser görs för att återställa freden i Syrien. För det humanitära biståndet kan dessa åtgärder erbjuda en möjlighet till tillträde till belägrade och omstridda områden, även om upphörandet av striderna och förlängningen av säkerhetsrådets resolution ännu inte lett till någon avsevärd utvidgning av tillträdet för humanitärt bistånd och hjälparbetare. Detta är avgörande för att bidra till att begränsa de allvarligt försämrade levnadsvillkoren för befolkningen i både regeringskontrollerade och oppositionskontrollerade områden. I alla delar av Syrien är den humanitära situationen katastrofal och förödelsen omfattande. Behovet av grundläggande tjänster, skydd och infrastruktur är enormt och utspritt både i städerna och på landsbygden. De främsta prioriteringarna är att tillhandahålla sjukvård, livsmedelsbistånd, vatten, sanitet, hygien, logi, bränsle och vinterförnödenheter. Det är fortfarande avgörande att främja tillträdet till de behövande i Syrien för humanitära aktörer (FN-organ, internationella organisationer och icke-statliga organisationer).
EU och dess medlemsstater leder gemensamt det internationella stödet till krisen i Syrien. Mer än 9,4 miljarder euro har anslagits för nödhjälp och hjälp till återhämtning för syrier i landet, från alla tänkbara insatspunkter, och till flyktingar och deras värdsamhällen i grannländerna Libanon, Jordanien, Irak, Turkiet och Egypten. De 445 miljoner euro som EU lämnade i humanitärt bistånd till krisen i Syrien under 2016, samt de 425 miljoner som planeras för 2017, tillgodoser behoven i Syrien och behoven hos syriska flyktingar och värdsamhällen i grannländerna genom att stödja humanitära partner som lämnar livräddande bistånd inklusive livsmedel och säkert dricksvatten, andra förnödenheter, logi, akut läkarvård samt skydd för de mest utsatta människorna.
EU kommer att fortsätta att verka för ovillkorligt och obehindrat tillträde till alla behövande och efterlevnad av internationell humanitär rätt och skyddet av civila i hela landet.
37 SWD(2016) 366 final.
14 11. Slutsatser
Nästan ett år efter att uttalandet från EU och Turkiet börjat tillämpas har dess resultat konsoliderats och tendensen har bekräftats att det sker mycket färre irreguljära och farliga överfarter och dödsfall i Egeiska havet.
Framsteg har gjorts inom alla delar av uttalandet från EU och Turkiet, men genomförandet kräver kontinuerliga ansträngningar och engagemang. Ett framgångsrikt genomförande beror först och främst på alla parters politiska beslutsamhet att göra vad som krävs.
Effekterna av projekt till stöd för syriska flyktingar och värdsamhällen enligt faciliteten för flyktingar i Turkiet är redan märkbara ute på fältet. Tempot i kontraktsskrivning och genomförande av projekt kan dock fortfarande öka. Dessutom kan dagens vidarebosättningar av syriska flyktingar från Turkiet till EU utökas genom att man snabbt enas om det frivilliga humanitära mottagandesystemet och beslutar att aktivera det.
EU:s och medlemsstaternas insatser till stöd för den grekiska förvaltningens migrationshanterings- och asylhandläggningskapacitet måste fortsätta, i synnerhet för att säkerställa att den dagliga driften av återsändanden i full överensstämmelse med EU:s regler och internationella regler genomförs fullt ut och att återvändandena intensifieras. Detta kräver ett fortsatt engagemang från de grekiska myndigheterna, EU- organen och medlemsstaterna för att se till att situationen på de grekiska öarna snabbt förbättras.
Kommissionens och de grekiska myndigheternas gemensamma handlingsplan, som godkänts av Europeiska rådet, utgör grunden för detta arbete.
Turkiet bör vidta de åtgärder som krävs för att uppnå de kvarstående målen för viseringsliberalisering så snart som möjligt, så att EU kan häva visumplikten för turkiska medborgare.
Kommissionen kommer att fortsätta att föra arbetet framåt och kommer att lägga fram sin sjätte lägesrapport i juni 2017.
