Dialog café, Kafédialog, Café dialogue
En café dialog är en unik form av organiserat,strukturerat, verbalt samarbetet i grupp.
Metoden anses användbar när den siktar mot att förenkla förståendet kring komplexa, invecklade problem och har använts med stor framgång inom affärs och
samhällsutvecklande projekt.
Reflektionens betydelse för inlärning och utveckling poängteras ofta i pedagogisk litteratur.
Lärare understryker behovet av tid för analys och reflektion över de egna erfarenheterna och hur man kan förändra sitt eget sätt att arbeta. Det man strävar efter är alltså
utvecklandet av professionell kunskap om undervisning och lärande.
Det traditionella lärandet innebär ofta en enmannashow där läraren håller igång med aktivt föreläsande och studerande sitter i stor skara som aktiva åhörare. Kommunikationen är till största del envägskommunikation, nu och då kommer frågor kommentarer från de
studerande men tyngdpunkten i lärandet ligger i ett aktivt mottagande. Det som forskning kan påvisa är att kunskap erhåller man bäst genom aktiva iakttagelser och dialog. Det som dock i normala fall utgör hinder är klassernas/föreläsningssalarnas utformning. I ett
auditorium möjliggörs inte dialogen som en spontan företeelse. I auditorium, när en diskussion skall föras blir det oftast en diskussion med de 23 personer som sitter närmast. Dessa är ofta också vänner, vilket kan innebära att de har en relativt liknande åsikt i olika frågor. Det som också begränsas i ett auditorium är lärarens förmåga att
kunna bedöma den enskilda studerandes kunnande och nivå vilket gör att möjligheterna att anpassa undervisningen minskar.
För att skapa studerande aktivitet använder sig lärare ofta av grupparbete eller projekt arbete. Detta gör att man uppnår en större dialog och meningsbyte. Men problemet är att många studerande är väldigt negativt inställda till grupparbete. Detta för att det upplevs för tidskrävande, ger en ojämn arbetsbörda och mycket dubbel arbete. Ett dialog café är ett verktyg som bygger på ett strukturerat, muntligt samarbetet i grupp. Metoden är särskilt användbar då man vill öka förståelsen inom mångfacetterade och komplexa
frågeställningar/ problemområden.
I många organisationer och företag där ledningen vågar hitta nya modeller kan skapas reflektiva dialoger där de anställdas röster kan höras och ges möjlighet att påverka.
Morgonkaffe stunden, eller den informella kaffestunden på eftermiddagen kan utvecklas till en kraftgivande upplevelse och en källa för reflektivt lärande. När kreativa idéer som vuxit fram tillåts växa och få rot i systemet och när framgångshistorier kan delas uppmuntrar detta till känslor av välmående och motiverar hela organisationen.
Ett dialog café bygger såsom orden säger på dialog och på café.
Dialog
Dialogen definieras som ett samtal med vissa kvaliteter där deltagarna lyssnar, är
empatiska och öppna för varandras argument och åsikter, samt även öppna för att ändra den egna åsikten. Begreppet “dialog” förknippar många människor med något gott och önskvärt. Målet är alltså inte att försvara sin åsikt utan man lyssnar, tar del av och kanske omformulera sin åsikt om det som diskuteras verkar vettigt och förnuftigt. Dialogens motsatts är aggressivitet, fördomar, konflikter och fientlighet. En dialog utgör alltså
motsatsen till en debatt. Genom att skriva fram den jämlika dialogen som ideal förväntas, kanske mindre medvetet, att människor genom samtal och gemensam reflektion ska lära av varandra och konstruera och rekonstruera den gemensamma förståelsen.
Cafét
I många samfund och under en lång tid har lokala värdshus och kafén blivit använda som arenor för kommunikation och problemlösning. Detta kanske starkast inom konsten, politiken och bland intellektuella. Detta kan ses så tidigt som på 1500talet, metoden kan också ses i världscafé, vetenskapscafé, och filosofiska caféer.
För att lyckas med ett dialogkafé finns det vissa faktorer som man bör uppfylla
Deltagarna i dialogcafét deltar frivilligt. Alla deltagarna behandlas likvärdigt, diskussionen ska vara offentlig liksom också diskursen. Alla deltagare ska var öppna för att låta sig överbevisas av det goda argumentet. deltagarna ska lita på varandra.
1. Bestäm kontextet, detta innebär att deltagarna ska få en bra information om vad som är bakgrund och föremål för dialogen, samt att frågeställningarna som ställs upplevs
meningsfulla för deltagarna
2. Skapa ett gästvänligt, öppet utrymme, upplevelserummet är en viktig del av cafébesöket. Cafét skall få en inbjudande känsla varför det är optimalt att duka upp småbord med vita dukar, i dukningen finns kaffe, te som deltagarna kan förse sig med samt även en hop med postitlappar och pennor, samt en meny som innehåller
problemlösningen. I motsatsen till vanliga cafén uppmanas deltagarna att notera egna tankar, meningar och reflektioner direkt på duken eller på postitlappar. Detta bidrar till att nya bordsgrupperingar kan hämta inspiration och bygga vidare på de samtal som funnit stöd runt bordet.
3. Utforska de frågor som har betydelse, analys av nya möjligheter, Att den fysiska miljön är så café lik som möjligt gör att deltagarnas antal också bör vara optimalt. Deltagarna
använder dialogen som ett verktyg för att identifiera olika perspektiv för problemlösning och detta leder till en mångsidig förståelse för problemet eller en lösning.För att få in olika perspektiv i samtalet kommer den aspekten som främst skiljer dialogcaféet från annat grupparbete. Detta innebär att man byter bord vilket gör att sammansättningen förändras och detta ger en ökad omfattning av dialogen
4. Uppmuntra till allas deltagande, Vid varje bord finns en bordsvärd och till dennes uppgift hör att göra så att alla känner sig välkomna och lika betydelsefulla, dialogen ska ge
utrymme för alla som sitter vid café bordet. Bordsvärden fungerar som ordförande och ansvara för att alla runt bordet engageras i samtalet. Vanligt är att bordsvärden läser upp menyn och summerar resultaten från den föregående bordsgrupperingen, därefter ges en kort tid för reflektion och ev. görs noteringar och sedan öppnar bordsvärden diskussionen.
5. Genomgång av kunskapen, Efter att bordsdukningarna gjorts samlas deltagarna i ett plenum där man delar de uppnådda kunskaperna och erfarenheterna. Efter ett genomfört dialog café är målet att deltagarna har fått en djupare insikt och en bredare förståelse för problemställningen som har diskuterats.
Vårt dialogcafé
Vi har skapat ett för våra förhållanden anpassat dialogcafé. Vi har ordnat två bord och de som sitter vid borden byter inte bord såsom kanske vanligt är i ett dialogcafé. Vi har bjudit in gäster som representerar social vården och hälsovården. Vi inleder dialog cafét med en information kring hur ett dialogcafé är uppbyggt och vad som är tanke bakom denna pedagogiska metod. Sedan fortsätter vi med en introduktion i det tema som utgöra
grunden för dialogcafét, framtidens ledarskap. Efter introduktionen styr vi över fokuset på borde 1. Vid första bordet sitter de som representera socialvården och de kommer att inleda diskussionen och vid andra bordet sitter representanter från hälsovården. Som avslutning kommer vi att föra samman borden och det kommer att bli en tredje formation som utgörs av ett bord med representanter från både social och hälsovården. Det tema som står på menyn för bord 1 och 2 är utmaningar i framtidens ledarskap. Ekonomiska begränsningar, resursbrist, ökande arbetsbördor, sjukskrivningar, kvalitetsledning, SOTEreformen, vilken/vilka är den/de största utmaningen för framtidens ledarskap.
Vid det tredje bordet kommer diskussionen att beröra de möjligheter som finns i framtidens ledarskap. Hur vända utmaningarna till möjligheter. Hur utnyttja befintliga mångprofessionella resurserna i dagens svåra ekonomiska läge. Hur kan vi använda ITteknologin bättre i framtiden.
För bord 1/2 finns reserverat tid 20 minuter och vid det tredje bordet ca 30 minter.
Uppstår det frågor kommentarer försöker vi även fånga upp dessa för att ge en dimension till i dialogen. De kommentarer, åsikter som borden för fram, skrivs på tavlan och vi
försöker sedan till slut göra en summering kring utmaningarna och möjligheterna i framtidens ledarskap
Vi kommer också att under hela dialog tillfället ha pppresentation kring olika rubriker som möter oss dagligen i pressen.
Källor:
Elvekrok, I. & Haugland Smith, K. Kafédialog som pedagogisk verktøy Uniped årgång 36, 2/2013 s.2537
Thunberg, O. A. World cafes and dialog seminars as processes for reflective learning in organisations Reflective Practice Journal, Issue 12.3, june 2011 artikkel 4
