Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Öppet dygnet runt.
Insektsallergi
Sammanfattning
Allmänt
Allergi innebär att man inte tål ett visst ämne. Om man har insektsallergi är man allergisk mot något ämne i det gift som insekter sprutar in när de sticker med sina gaddar. När
immunförsvaret reagerar mot ämnet för att skydda kroppen får man en allergisk reaktion. Det är ovanligt att man får svårare allergiska reaktioner av insektsstick, men då det händer har man oftast blivit stucken av getingar eller bin.
Omkring en av hundra personer är allergisk mot insekter. Det är oklart varför vissa får insektsallergi, men risken kan vara större om någon nära släkting har det. Risken är också större om man blir stucken många gånger, till exempel om man är biodlare.
Symtom
Symtom man kan få är att man
får en stor rodnad och svullnad kring stickstället
får klåda och upphöjda myggbettsliknande förändringar, så kallade nässelutslag, på andra delar av kroppen
blir svullen i läpparna och kring ögonen.
Vid en svårare reaktion kan man ha samma symtom men
dessutom känner man sig matt och illamående, får svårt att andas eller blir till och med medvetslös.
Behandling
När man första gången får en svår allergisk reaktion av ett
insektsstick behöver man snabbt få vård. Sedan bör man fråga en läkare om akutmediciner att ha till hands om man blir stucken igen. Man kan behöva antihistamintabletter och om man har risk för svåra reaktioner även en injektionspenna med adrenalin och kortisontabletter.
När ska man söka vård?
Man bör ringa 112 eller snabbt söka hjälp på vårdcentral eller sjukhus om man
är allergisk och har blivit stucken, även om man har tillgång till sina akutmediciner
får nässelutslag, svårt att andas, hostar, mår illa, känner sig yr eller kallsvettas
har blivit stucken i munnen eller halsen har fått många stick.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig.
Vad händer i kroppen?
Bilder i kapitlet
Ett stick från en geting eller ett bi är oftast ofarligt. Det är ovanligt med svårare allergiska reaktioner.
1. De ämnen som orsakar allergi kallas allergener. Första gången man kommer i kontakt med ett allergen får man ingen allergisk reaktion, men immunsystemet bildar allergiantikroppar, man sensibiliseras. Blymfocyter bildar plasmaceller och börjar producera antikroppar mot det främmande ämnet, antigenet.
Ett stick är sällan farligt
När man har fått ett stick av en insekt märks det genom att huden blir röd och svullen. Det brukar även svida och klia. Att bli
stucken av en insekt i Sverige är oftast ofarligt, och om man inte mår dåligt för övrigt kan man vänta och se om det går över.
Om man har insektsallergi kan man till exempel få klåda och utslag på andra delar av kroppen än vid stickstället. Man kan ibland reagera kraftigt och behöva läkarhjälp om man blir stucken, men det är ovanligt med svårare allergiska reaktioner efter
insektsstick.
Vilka insekter kan ge allergiska besvär?
Det är framför allt bin och getingar som kan ge svårare allergiska reaktioner. En geting kan sticka flera gånger medan ett bi däremot dör efter ett stick. Om gadden sitter kvar i huden efter sticket är det troligen ett bi man har blivit stucken av. Ett bistick innehåller omkring tio gånger mer gift än ett getingstick och brukar därför ge kraftigare symtom.
Även humlor har en gadd och kan sticka i självförsvar. Allergi mot humla har tidigare varit ovanligt men har ökat de senaste åren.
Symtomen vid humleallergi är samma som vid allergi mot geting eller bi.
Man kan även vara allergisk mot myggor, men det är mycket ovanligare än bi- och getingallergi och ger aldrig riktigt svåra symtom. I vissa delar av världen är kackerlacksallergi ganska vanligt, men inte i Sverige eftersom kackerlackor är ovanliga här.
Varför blir man allergisk mot insekter?
Det är inte helt klarlagt varför vissa får insektsallergi. Risken för att reagera med allergi om man får ett geting- eller bistick ökar inte om man har andra allergier. Däremot har forskning visat att risken kan vara större för att man ska bli allergisk mot insekter om någon nära släkting är det. Risken är också större om man blir stucken många gånger, till exempel om man är biodlare.
Vad är allergi?
Allergi innebär att man är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.
Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja
2. När man nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen allergenet och då får man en allergisk reaktion.
Antikroppar finns bundna vid så kallade mastceller i slemhinnorna. Vid den allergiska reaktionen binder sig allergenet till antikropparna vilket gör att mastcellerna "spricker". Då frisätts olika retande ämnen, till exempel histamin.
producera allergiantikroppar, så kallat IgE. IgE-antikroppar kan bildas mot många olika ämnen, till exempel mot kattallergen som finns överallt i vår miljö, både i hem och skolor.
Antikropparna sätter sig fast på ytan hos en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. Nästa gång det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. De här ämnena utlöser en allergisk reaktion, till exempel nässelutslag.
Då får man kliande och upphöjda myggbettslikanande utslag som kan uppstå var som helst på kroppen.
Hur vanligt är allergi mot geting eller bi?
Omkring en av hundra personer är allergisk mot getingar eller bin och det är ungefär lika vanligt hos kvinnor som hos män.
Allvarliga reaktioner på bi- och getingstick är vanligare hos vuxna än hos barn. I Sverige dör i genomsnitt två personer per år efter en kraftig allergisk reaktion som orsakats av geting- eller bistick.
Vad kan man göra för att undvika stick?
Om man är allergisk mot getingar och bin kan man undvika stick genom att
ha något på huvudet så att insekter inte trasslar in sig i håret undvika att gå barfota
inte äta eller dricka utomhus, eftersom kött och söt mat eller dryck lockar till sig insekter
inte dricka ur öppnade burkar eller flaskor om man inte kan se innehållet
inte göra hastiga rörelser eller slå efter ett bi eller en geting inte döda en geting eller ett bi, eftersom de avger doftsignaler som lockar till sig fler insekter
vara försiktig vid trädgårdsarbete, framför allt om man plockar fallfrukt eller hanterar murket trä.
Tidigare sa man att parfymer och ljusa kläder drar till sig getingar, men modern forskning talar för att parfymer saknar betydelse och att det snarare är bättre att bära ljusa kläder.
Viktigt att ha med sig akutmediciner
Om man har insektsallergi bör man alltid ha med sig sina
akutmediciner om man skulle råka bli stucken. Man kan leva ett bra liv trots allergin om man har rätt medicinering, vet hur man ska undvika stick och vet hur man ska göra om man ändå blir stucken.
Symtom och diagnos
Bilder i kapitlet
Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Sedan trycks
försiktigt en trubbig nål genom droppen så att allergenet förs in i huden.
Hur märks det att man är allergisk?
Om man inte är allergisk brukar det ställe där man blivit stucken av en geting eller ett bi svullna och rodna mer och mer. Besvären brukar vara som störst mellan tolv och 24 timmar efter sticket.
Är man allergisk kommer symtomen oftast 15 till 60 minuter efter till exempel ett getingstick. Man kan få stora reaktioner med svullnad och rodnad vid stickstället, ofta också nässelutslag på andra delar av kroppen. Man kan få klåda framför allt i
handflatorna, fotsulorna och hårbotten. Ibland blir man också svullen i läpparna och kring ögonen, känner sig matt, blir
illamående, hes eller får andnöd. Man kan må illa, få krampartade buksmärtor, kräkas eller få diarré. I värsta fall kan man få en så kallad anafylaktisk reaktion med blodtrycksfall och
medvetslöshetsom kan vara livshotande.
Alla besvär beror inte på allergi
Insektsgiftet innehåller många ämnen och vissa är irriterande för huden. Därför kan man få symtom av ett insektsstick utan att vara allergisk. Det är vanligt att huden blir röd, kliar, svullnar och gör ont där man har blivit stucken. Besvären brukar försvinna inom ett dygn, men det kan ibland ta upp till en vecka innan de går över.
Om man får många stick kan själva giftet ge en reaktion som liknar den allergiska, fast man inte är allergisk. Men en vuxen människa tål flera tiotal stick utan att bli allvarligt sjuk. Om man blir stucken i munnen eller i halsen kan man bli så svullen i halsen att man får svårt att andas.
Hur utreds insektsallergi?
För att få veta om man är allergisk kan man ta kontakt med en läkare på vårdcentral eller motsvarande. Det man själv berättar är mycket viktigt för att läkaren ska kunna bilda sig en uppfattning
om hur svåra besvär man har. Om man såg vilken slags insekt man blev stucken av ska man berätta det. Det är också bra att berätta hur lång tid det tog mellan sticket och det första symtomet.
Så kallade pricktest och RAST-test är till hjälp för att läkaren ska kunna avgöra om man har allergi eller inte. Om man är allergisk kommer testerna att visa att man har allergiantikroppar.
Det är viktigt att man gör testerna i rätt tid. Om testet görs för tidigt kan testet felaktigt visa att man inte är allergisk, eftersom alla allegiantikropparna tillfälligt tagit slut i samband med den allergiska reaktionen. Om det gått väldigt lång tid kan mängden antikroppar ha sjunkit så lågt att testet inte ger utslag. Det är lagom att göra testet inom en till sex månader efter att man haft den misstänkta allergiska reaktionen.
Varken pricktest eller RAST-test visar om man har besvär av det allergiframkallande ämnet. Testen visar bara visar bara om man har allergiantikroppar mot ett visst ämne, och läkaren måste utvärdera resultatet tillsammans med det man har berättat om sina besvär.
Pricktest
Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Den som gör undersökningen trycker sedan försiktigt en trubbig nål genom droppen så att allergenet förs in i huden. Om man är allergisk mot ämnet blir huden lite röd och svullen, ungefär som när man fått ett myggbett.
Efter 15 minuter mäts rodnaden och ritas av. Trots att
undersökningen innebär ett litet stick i huden är det få som tycker att pricktestet är obehagligt.
Fördelen med pricktest är att man får ett snabbt besked. En nackdel är att man måste göra uppehåll med vissa allergimediciner flera dygn före testet. Annars finns en risk att resultatet blir felaktigt.
Ofta görs pricktest för getinggift med två styrkor av giftet, eftersom man kan reagera kraftigt vid pricktestet om man är mycket allergisk. Först får man den svagare dosen för att läkaren ska kunna se hur man reagerar. Om det redan då visar sig att man är allergisk behöver man inte ta den starkare dosen, men om man inte får några symtom ökas dosen.
RAST-test
RAST-test är ett blodprov man får lämna till exempel på vårdcentralen och som kan visa om man har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Blodprovet tas vanligen i armen. Om man ska bli testad mot bara ett enstaka ämne kan det räcka med ett stick i fingret. Man kan bli testad för allergi mot betydligt fler ämnen med hjälp av RAST-test än med pricktest och testresultaten påverkas inte av om man använder allergimediciner. Däremot tar det omkring en vecka att få undersökningsresultatet från
laboratoriet.
Stockholms Län
Fråga om råd
Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in på e-tjänsten Mina
vårdkontakter och skriva en fråga – du får svar inom en timme.
Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91
Vård och behandling
När ska man söka vård?
Man bör ringa 112 eller snabbt söka hjälp på vårdcentral eller sjukhus
om man blivit stucken och är allergisk mot geting- eller bistick, även om man har tillgång till sina akutmediciner
om man efter ett insektsstick har fått en kraftig reaktion som gör att man får nässelutslag eller svullnader i ansiktet, svårt att andas, hostar, mår illa, känner sig yr eller kallsvettas
om man har blivit stucken i munnen eller halsen
om man har fått många stick samtidigt och börjar känna sig dålig, blir matt eller mår illa.
Behandling vid akuta besvär
När man söker vård för insektsallergi brukar man få antihistamin och kortison i tablettform. Om det är en något svårare allergisk reaktion brukar man även få en injektionspenna med adrenalin.
Oftast blir man bra och kan gå hem efter några timmars övervakning på mottagningen.
Vid en allvarligare reaktion på insektsgift måste man läggas in på sjukhus. Man får samma mediciner och kanske också vätska direkt in i blodet. På sjukhuset övervakar personalen att man mår bra och att hjärta och lungor fungerar som de ska. Om man behöver ytterligare mediciner får man det.
Behandling kan behövas efter en allergisk reaktion
Efter en svår allergisk reaktion av ett insektsstick bör man
diskutera med läkare vilken akutmedicin man behöver ha till hands ifall man blir stucken igen. Man kan till exempel behöva
antihistamintabletter, adrenalinpennor och kortisontabletter. Det är bra om man får både muntlig och skriftlig information av sin läkare om hur och när man ska använda sin akutmedicin.Vid en
Stockholms Län
svår reaktion ska man alltid börja med adrenalinpennan. Anhöriga bör också få denna information.
En injektionspenna med adrenalin kan göra att man får hjärtklappning och känner sig skakig, men det brukar gå över ganska snabbt. En högre dos av antihistamin kan göra att man blir trött och ibland torr i munnen. Om man tar kortison som en engångsdos eller bara under några dagar får man sällan några biverkningar, men en del kan känna sig lite uppvarvade eller rastlösa.
Det är bra om man får öva på att använda adrenalinpennan på vårdcentralen eller allergimottagningen. Det är också bra om anhöriga lär sig att använda adrenalinpennan.
Behandling med allergivaccination
Om man har haft en svår allergisk reaktion på ett stick och har antikroppar mot bi- eller getinggift i blodet kan man få
allergivaccination, som tidigare kallades hyposensibilisering men som nu heter immunterapi. Det får man på specialistmottagningar och innebär att man får sprutor med ökande mängd av det ämne som man är allergisk mot.
Först får man en spruta en gång i veckan under cirka sju veckor och därefter allt mer sällan till en spruta var åttonde vecka.
Sprutan får man i överarmen. Ofta kliar det lite på stickstället som också kan bli lite svullet. Dessa besvär kan lindras om man tar en antihistamintablett innan man får sprutan. Vid varje
injektionstillfälle måste man stanna kvar på mottagningen minst en halvtimme efter sprutan, eftersom det finns en mycket liten risk för att man får en allergisk reaktion.
Behandlingen pågår under omkring fyra år och gör att de allra flesta blir mindre känsliga mot insektsstick.
Graviditet och amning
Om man är gravid eller ammar kan man vid behov använda vissa antihistamintabletter. Läkaren eller apoteket kan ge råd. Har man en allergi mot geting- eller bistick och får en allergisk reaktion ska man alltid använda sin akutmedicin. Det är farligare för barnet att man får en svår allergisk reaktion än att eventuellt påverkas av medicinen.
Man ska inte påbörja en allergivaccination om man är gravid.
Hyposensibiliseringen är inte farlig, men risken för allergiska reaktioner som i sin tur kan skada fostret är störst i början av behandlingen. Men om man blir gravid under pågående
hyposensibilisering kan man fortsätta med behandlingen.
Söka vård och stöd i Stockholms län
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du
under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.
Vårdcentral (http://www.1177.se/Stockholm/Hitta-
vard/Stockholm/?q=V%c3%a5rdcentral&cc=01&l=all) , Sjukhus (http://www.1177.se/Stockholm/Hitta-vard/Stockholm/?
q=Sjukhus&cc=01&l=all&uaid=9BA7278E7BE7528CDDB4DF24A6 183AC8:39302E3232352E36342E313131:5246806819804778493)
Mer information
Mer om insekter som kan ge allergiska besvär
Både bin och getingar tillhör en grupp av insekter som kallas gaddsteklar.
Getingar är jägare som sticker för att döda sitt byte. En geting kan sticka flera gånger, men det är bara honor som sticker eftersom hanen saknar gadd. Bålgeting är en av de getingarter som finns i Sverige. Den har samma slags gift som andra getingarter, men bålgetingen avger oftast mer gift per stick och därför kan reaktionerna bli större.
Ett bi använder sig av sin gadd för att försvara sitt samhälle, men eftersom gadden sitter ihop med tarmsystemet dör biet efter sticket. Om gadden sitter kvar när man blivit stucken ska man försiktigt skrapa bort den, eftersom giftblåsan fortsätter att pumpa in gift.
Även humlor har en gadd och kan sticka i självförsvar. Man brukar säga att en humla bränns, men det som känns är sticket av en gadd som inte syns så väl eftersom kroppen är luden. Hannarna saknar gadd, medan däremot drottning och arbetare kan stickas flera gånger.
Skribent:
Granskare:
Illustratör:
Skribent:
Redaktör:
Gunilla Finnberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Örkelljunga vårdcentral Lennart Nordvall, professor i pediatrik, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala
Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge
Lotta Persson, illustratör, Göteborg
STOCKHOLMS LÄN
Pernilla Hjort, webbredaktör, 1177 Vårdguiden Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden
