Dnr 2013/0677 KS - 79 Diariekod: 310
Stadsbyggnadsnämnden
Slutredovisning av fördjupat utredningsuppdrag för linbana som kollektivtrafik mellan Häggvik och Väsjön
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta följande:
- Stadsbyggnadsnämnden godkänner slutredovisning av fördjupat utredningsuppdrag för linbana mellan Häggvik och Väsjön i enlighet med bilaga till tjänsteutlåtande daterat 2017 - 05 - 24.
- Stads bygg na dsnämnden hemställer till kommunstyrelsen att fatta följande beslut. Kommunledningskontoret får i uppdrag att fortsätta arbeta med linbanan som en möjlig framtida kollektivtrafiklösning samt se över vilka övriga komplement eller alternativ som finns för att Edsberg och Väsjön på ett tillgängligt och robust sätt ska försörjas med kollektivtrafik i framtiden.
Sammanfattning
Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2015 - 11 - 25 (§ 187/2015) att ge
kommunledningskontoret ett fördjupat utredningsuppdrag för att beskriva förutsättningar för linbana som kollektivtrafik mellan Häggvik och Väsjön.
Slutredovisning består av utredningen Linbana som kollektivtrafik – Fördjupad utredning av linbana Häggvik - Edsberg - Väsjön, inklusive två bilagor.
Utredningen består av inl edning, redovisning av linbana som trafikslag, linbanans föreslagna sträckning Häggvik - Edsberg - Väsjön, effekter av linbana, slutsatser samt rekommendationer för fortsatt arbete. De två bilagorna består av kostadsuppskattning för investering samt drift och underhåll samt Trafikanalys med samhällsekonomisk kalkyl.
Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting har varit delaktiga i arbetet.
Föreslagen sträckning mellan Häggvik och Södersätra är cirka 3 kilometer lång med 4 stationer för på - och avstigning. Ut ifrån platsens förutsättningar anses ett system med enkabligt kopplingsbart grepp passa Sollentunas behov, (så kallad Mono - cable Detacheble Gondolas, MDG). En gondol föreslås komma in på stationerna med 20 sekunders mellanrum och avgå med samma tidsinterva ll. Investeringskostnaden (inklusive gondoler) är cirka 450 miljoner kronor. Drift - och underhållskostnaden uppskattas till cirka 30 miljoner om året
Bakgrund
Omfattande bebyggelseutveckling innebär ökat resbehov och ökade krav på kapacitet i trafiksystemet. I närområdet till Häggviks station planeras cirka 2800 nya bostäder och i Väsjön cirka 4000 bostäder. Även vid Edsbergs station finns potential för exploatering.
Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2015-11-25 (§ 187/2015) att ge
kommunledningskontoret ett fördjupat utredningsuppdrag för att beskriva förutsättningar för linbana som kollektivtrafik mellan Häggvik och Väsjön.
Arbetet inleddes med att teckna ett samverkansavtal med trafik-
förvaltningen, Stockholms läns landsting våren 2016. Stort fokus har varit på trafikanalys med samhällsekonomisk kalkyl som arbetats fram
tillsammans med trafikförvaltningen. En tillgänglighetsstudie i Kolmården har även genomförts i nära samarbete med trafikförvaltningen. Även studieresa till norra Italien genomfördes med representanter ifrån trafik- förvaltningen. Utöver ovan nämnda har studier och arbete genomförts avseende teknik, sträckning, risk och säkerhet samt kostnadsberäkningar som redovisas sammanfattade i bifogad rapportsammanställning, se bilaga 1.1.
Rapportsammanställningen Linbana som kollektivtrafik Projektgruppens arbete, som framför har allt pågått under 2016 men avslutats under inledningen av 2017, och har sammanställts i
kunskapsunderlaget Linbana som kollektivtrafik – Fördjupad utredning av linbana Häggvik-Edsberg-Väsjön, se bilaga 1. Under våren och hösten 2016 har arbetet redovisats löpande i stadsbyggnadsnämnden som
informationspunkt. Ett antal möten har genomförts med styrgrupp bestående av tjänstemän inom stadsbyggnadsavdelningen. Trafikförvaltningen,
Stockholms läns landsting har deltagit i arbetsgrupper och medverkat till innehållet.
Linbana som trafikslag
Linbanor har länge använts som transportmedel, initialt för godstransporter.
Generellt är linbanor ett väl beprövat och säkert färdsätt, även under tuffa väderförhållanden. En linbanas kapacitet påverkas av gondolernas hastighet och storlek, tidsintervallen mellan gondolerna samt antal stationer.
Linbana Häggvik-Edsberg-Väsjön
Utifrån platsens förutsättningar anses ett system med enkabligt kopplingsbart grepp passa Sollentunas behov, (så kallad Mono-cable
Detacheble Gondolas, MDG). Systemet har god kapacitet, hög hastighet och kort väntetider eftersom de har ett kontinuerligt flöde av gondoler. Det tillåter stor flexibelitet när det gäller linjedragning då riktningsförändring är möjligt vid stationerna samt att kostnaderna är förhållandevis låga.
Ovan redovisas två varianter av system med gondoler som kan kopplas från vajer (MDG och TDG) till vänster samt gondoler som är fast monterade på vajer till höger. Det föreslagna gondolsystemet är den till vänster i bild, med en vajer. (Bild: Koucky & Partners/Zatran 2016)
Den planerade sträckningen med stationslägen inringade. (Bild: Sollentuna kommun)
Föreslagen sträckning mellan Häggvik och Södersätra är cirka 3 kilometer lång med 4 stationer för på- och avstigning. Sträckan har utvecklats med målet att minimera risker och konflikter med befintliga byggnader och infrastruktur men samtidigt ge god tillgänglighet. En gondol kommer in med 20 sekunders mellanrum till stationerna och avgår med samma tidsintervall.
Investeringskostnaden (inklusive gondoler) är cirka 450 miljoner kronor.
Drift- och underhållskostnaden uppskattas till cirka 30 miljoner om året.
Effekter av linbana
Utredning har gjorts kring restidseffekter och samhällsekonomi för linbana mellan Häggvik och Väsjön där linbanelösning har jämförts med en lösning med enbart busstrafik. Prognosåret har varit 2030 och simuleringar har
genomförts i Trafikförvaltningens officiella prognosmodellsystem VISUM samt SAMS.
Linbana ger kortare restider och det är främst dess höga turtäthet som bidrar till det. Med linbana förväntas en överföring från buss ske med nästintill 100 %. Med en linbana förväntas antalet kollektivtrafikresenärer till Häggviks pendeltågsstation öka med 50 %.
Samhällsekonomiska beräkningar görs traditionellt för att ta fram den så kallade nettonuvärdeskvoten (NNK) som mått på investeringens nyttor. Ju högre positivt värde en åtgärd har desto större avkastning ger den per satsad krona. De kalkyler som gjorts visar att linbanan under vissa förutsättningar kan vara en samhällsekonomisk positiv lösning jämfört med buss.
En studie med testpersoner som genomförts tillsammans med
trafikförvaltningen har även visat att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är högre i jämförelse med buss.
Linbanan är ett energieffektivt kollektivtrafiksystem som drivs med el vilket gör att den inte släpper ut västhusgaser eller partiklar i luften. Systemet är även i jämförelse med andra kollektivtrafiksystem relativt tyst.
Studier visar att linbanan har en positiv effekt på markvärdet. I likhet med spårbunden kollektivtrafik ökar värdet på marken i anslutning till
stationslägen.
Trots att linbanan är ett mycket säkert färdmedel objektivt sett, kan det upplevas som otryggt av en del passagerare. Det beror sannolikt dels på att systemet är förarlöst och innefattar transport i små, slutna enheter och dels på höjden. Trygghets-/övervakningskameror och kommunikationsutrustning tillsammans med bemannade stationer och höga turtätheten bör understödja känslan av trygghet.
Sammantaget bedöms linbana bidra positivt till flertalet av de mål som finns för kommunen och Väsjön.
Slutsatser
Linbanan är en innovativ och energieffektiv lösning för kollektivtrafik i urbana miljöer. Linbana som kollektivtrafik bidrar till hållbart resande och därmed flera av kommunens uppsatta mål. Utifrån förutsättningarna lämpar sig ett enkabligt linbanesystem med kopplingsbart grepp bäst med avseende på kapacitet, kostnad och markanspråk m.m.
Linbana har i likhet med alla kollektivtrafikslag sina begränsningar, till exempel flexibilitet i sträckning, längre hållplatsavstånd och platskrävande hållplaster i jämfört med buss. En annan begräsning är underhållsarbetet som kräver en veckas avstängning av systemetet per år.
Den samhällsekonomiska kalkylen ger olika resultat beroende på
antaganden. Positivt resultat påvisas om linbanan tilldelas en spårfaktor som innebär att dess attraktivitet likställs med tunnelbana, pendeltåg och
spårväg. Spårfaktorn brukar användas för spårbunden trafik i
Trafikförvaltningens modeller. Den samhällsekonomiska nyttan kan förändras utifrån justeringar i ingångsvärden, utifrån linbanans restidsvinster, investerings- och driftskostnader samt andra nyttor likt besöksresenärer, fler invånare, linbanans attraktionskraft som trafikslag m.m.
Rekommendationer för fortsatt arbete
Utformning av affärsmodell kan ske i samarbete med trafikförvaltningen men även med någon annan part. Finansiering bedöms delvis kunna ske genom försäljning av byggrätter till följd av ökade markvärden. En rimlig finansieringsmodell innefattar fler och olika parter. Tänkbara finansiärer är Sollentuna kommun, stat, landstinget och privata aktörer. Den preliminära tidplanen innefattar byggstart 2021/2022. Tidplanen är snäv och förutsätter en aktiv planeringsprocess där planläggning, projektering och affärsmodell utreds parallellt.
Kravställning för de tekniska lösningarna behöver klargöras inför eventuell upphandling. Då linbana är ett nytt trafikslag i Sverige behöver en del trafikmodellrelaterade frågor belysas ytterligare. Rekommendationerna för det fortsatta arbetet är att söka samarbete med privata aktörer för både drift och investering, men även studera försörjning med buss som både
komplement men kanske även som ersättning för linbana.
Kommunledningskontorets synpunkter
Vi står inför stora utmaningar. Ett klimatneutralt transportsystem kommer att kräva en omställning av personbilsflottan, men det är inte tillräckligt. Vi människor bör sannolikt i större utsträckning övergå till att resa mer med kollektivtrafik. Ett steg i önskad riktning är att minska skillnaderna i restid mellan bil och kollektivtrafik.
I de centrala delarna av regionen kommer den planerade utbyggnaden av tunnelbana och spårväg att vara en lösning. I Sollentuna är kapaciteten på pendeltåget grundläggande, men utöver det är vi hänvisade till busstrafik. Så ser situationen ut i stora delar av regionen. Kapaciteten i gatunätet kommer behöva utredas för att finna lämpliga åtgärder, då bussens framtida
framkomlighet ser ut att minska. Det är ofta problematiskt att åstadkomma hög framkomlighet och en attraktiv busstrafik. Nya lösningar är nödvändiga för att nå kommunens och regionens mål.
Linbana är ett beprövat transportmedel sedan lång tid. Utvecklingen i urbana linbanesystem går nu fort internationellt. Linbanor har
begränsningar, men kan i vissa situationer vara en optimal lösning. Den är förhållandevis enkel att anlägga, energisnål, tyst, går kontinuerligt,
konkurrerar inte om marken, störs inte av trängsel och har en överlägsen driftsäkerhet.
Stråket Häggvik – Edsberg – Väsjö torg – Södersätra har förutsättningarna som gör linbanan till en mycket attraktiv lösning för kollektivtrafiken, som
också kan vara samhällsekonomiskt motiverad. Anläggningskostnaden är lägre än för spårtrafik och utbyggnadstiden betydligt kortare. Det betyder att beslut om linbana kan komma sent i planeringsprocessen och att det ändå är möjligt att anlägga den tidigt i utbyggnaden. När den väl är anlagd har den också sin fulla kapacitet från dag ett, till skillnad från busstrafiken, som med dagens incitamentsupphandling inte kommer att vara fullt utbyggd förrän de sista etapperna av ett projekt genomförts. Det skapar möjlighet att planera, i detta fall Väsjön, utifrån att boende kan välja ett miljövänligt resmönster från början.
Linbanan har samma strukturerande effekt som spårtrafiken: det syns var den går, det är trovärdigt att den kommer att bestå. På samma sätt som spårväg och tunnelbana skapar den därmed en värdeökning på marken som bidrar till finansieringen.
Hög tillgänglighet och trygghet är viktiga faktorer att ta hänsyn till i planeringen, och det finns goda lösningar. Det är enkelt att ta sig in i gondolen även för en person med funktionsnedsättning och det finns personal som hjälper av och på. Är en vagn full när man ska in med barnvagn kommer nästa om 20 sekunder, inte upp till 15 minuter; och känner man inte för att dela kupé med en annan resande är väntetiden inte heller då längre än 20 sekunder.
Stadsbyggnadsavdelningen på kommunledningskontoret har genomfört uppdraget och föreslår att utredningen inklusive bilagor är svar på angivet uppdrag.
Katarina Kämpe Christina Leifman Andreas Hellström Kommundirektör Stadsbyggnadschef Exploateringschef
Bilagor:
1. Linbana som kollektivtrafik -Fördjupad utredning av linbana Häggvik-Edsberg-Väsjön
1.1 Kostnadsuppskattning för investering samt drift och underhåll Sollentuna Cable Car Budget Costs Memo
1.2 Trafikanalys med samhällsekonomisk kalkyl för linbana mellan Häggvik och Väsjön
