Handlingsplan för kvinnofrid
S E K T O R N F Ö R S O C I A LT J Ä N S T H Ä R RY D A KO M M U N
i Härryda kommun
UPPDRAGET
Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av
verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg att tillsammans med en arbetsgrupp inom socialtjänsten utarbeta ett förslag till handlingsplan för socialtjänstens insatser för kvinnor som utsätts för relationsrelaterat våld.
Enligt uppdraget skall handlingsplanen särskilt fokusera på:
• Rutiner för handläggning och bemötande när kvinnor utsätts för våld
• Rutiner för hur barn till kvinnor som utsätts för våld skall få stöd
• Framtagande av informationsmaterial om stöd till kvinnor som utsätts för våld
Enligt uppdraget skall speciellt fokus läggas på att utveckla samverksans- former med andra myndigheter i arbetet med kvinnor som utsätts för våld.
BAKGRUND
Relationsrelaterade våldsbrott mot kvinnor är ett allvarligt problem i Sverige. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för misshandel och sexualbrott av en man som hon har eller haft en nära relation till. Under de senaste åren har antalet anmälda brott av denna art ökat kraftigt. Samtidigt visar all forskning att det s.k mörkertalet när det gäller anmälningar av relationsrelaterat våld är mycket stort. En kvinna dödas var tionde dag i Sverige av en man som hon är eller har varit gift eller sammanboende med.
Våld i nära relationer är också ett allvarligt hot mot barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa. Barns upplevelser av våld mellan föräldrarna kan starkt komma att prägla deras värderingar och normer rörande relationer mellan könen och kan också skapa ett mönster med återkommande våld i deras kommande vuxenliv.
På FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män.
I det handlingsprogram som FN ställde sig bakom på konferensen fastställ- des att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och för att skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsplanen vidtas inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten.
Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor skall ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verk- samhetsområden. Riksdagen fattade beslut om regeringens ”Kvinnofrids- propositionen” (1997/98:55) under våren 1998 och beslutet har fyra centrala utgångspunkter:
• Lagstiftningen skall förbättras och i vissa fall skärpas
• Det är viktigt att utveckla de förebyggande åtgärderna
• Kvinnor som varit utsatta för våld skall få ett bättre bemötande från sam- hällets olika verksamheter
• Barnens/ungdomarnas situation i dessa familjer skall bättre uppmärk- sammas och deras behov mötas på ett medvetet sätt
FN:s definition av kvinnovåld från 1993 lyder:
• Våld som riktar sig mot kvinnor på grund av kön
• Våld som förorsakar eller kan förorsaka fysiskt eller psykiskt lidande eller kroppslig skada
• Våld som innebär hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande
• Med våld mot kvinnor avses misshandel, våldtäkt och sexuellt utnyttjande Våld eller övergrepp mot kvinnor i nära relationer definieras som ett avsikt- ligt, upprepat våld eller psykiska övergrepp utövat av en man mot en kvinna, som han har eller har haft ett emotionellt och /eller ett sexuellt förhållande med Mäns våld mot kvinnor handlar inte enbart om det fysiska och sexuella våldet som kvinnor utsätts för, utan även om sättet att begränsa kvinnans livsrum, det psykiska våldet.
SOCIALTJÄNSTENS MÅL FÖR ATT FÖRHINDRA RELATIONS- OCH KÖNSBETINGAT VÅLD
Öka möjligheterna till att förebygga och tidigt upptäcka det relations- och könsbetingade våldet genom utbildning, information och attitydpåverkan.
Ge kvinnor och barn som utsatts för våld eller övergrepp ett snabbt och res- pektfullt bemötande, hjälp till akut skydd samt professionellt stöd och hjälp för att kunna förändra sin situation.
Stöd och hjälp till förändring skall även kunna ges till mannen
SOCIALTJÄNSTENS ARBETE FÖR ATT UPPFYLLA MÅLEN
1. Socialtjänstens ansvar
Socialtjänstens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänst- lagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kom- munen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades 980701 genom ett tillägg i
socialtjänstlagens § 8 a och som säger:
” Socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation”
Det framgår av lagändringens förarbeten att socialtjänsten inte enbart får förlita sig på de frivilliga krafter som finns i kommunen för att ge stöd till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i nära relationer. Socialtjänsten har vidare ansvar för att vidareutveckla sin kompe- tens och handlingsberedskap för att i större utsträckning kunna ge stöd och hjälp till de utsatta kvinnorna så att de i högre utsträckning skall kunna för- ändra sin situation.
Socialstyrelsen har utformat råd för socialtjänstens arbete med och för kvin- nor som varit utsatta för våld. Syftet är att ge socialtjänsten stöd i sin utveck- ling av metoder och kompetensutveckling och även att främja samarbetet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen vill även sti- mulera samverkan myndigheter emellan och med frivilligorganisationerna.
Varje enskild kommun har ansvar för att utveckla arbetsformer och metoder samt att öka kompetensen för att möta och stödja utsatta kvinnor.
I Kvinnofridspropositionen betonas att socialtjänsten skall kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett mycket tidigt stadium till en kvinna som be- höver det och vara lyhörd för vad kvinnor som befinner sig i en misshandels- situation kan vara i behov av.
Socialtjänsten måste aktivt erbjuda information och hjälp till misshandlade kvinnor. Arbetet skall utgå ifrån ett kvinnoperspektiv, men samtidigt präglas av en helhetssyn på familjen. Det är känt att män som misshandlar kvinnan ofta även slår barnen. Det är därför av yttersta vikt att barn och ungdomar som växer upp i familjer där våld förekommer uppmärksammas och får den hjälp och det stöd som de behöver. För att få en bestående förändring till stånd, oavsett om kvinnan och mannen fortsätter att leva tillsammans eller om de väljer att separera är att erbjuda mannen som slår någon form av hjälp och behandling
Det finns i dagsläget inte någon kvinnojourverksamhet inom Härryda kom- mun. I Mölndal finns en kvinnojour likväl som i Partille. Utsatta kvinnor i Härryda kommun kan vända sig framför allt till kvinnojouren i Mölndal och i mån av plats få bo i deras lägenheter. Trycket på jourlägenheter i hela Västra Götaland är emellertid mycket stort.
Utsatta kvinnor från Härryda får idag därför hjälp av andra kommuners kvinnojourer. I budgetarbetet pågår för närvarande en planering för hur Härryda kommun skall kunna teckna avtal med kvinnojouren i Mölndal för att säkerställa platser åt utsatta kvinnor från Härryda kommun.
HANDLINGSPLAN:
Socialtjänsten ansvarar för att kvinnor som utsätts för våld får tillgång till jourboende för akut skydd.
Arbetsgruppen har utarbetat konkreta handlägg- ningsrutiner som vägledning i ärenden som rör relationsrelaterat våld för socialsekreterarna inom de olika enheterna inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Handläggningsrutinerna belyser både den akuta och den långsiktiga planeringen och gäller för såväl kvinnorna, barnen och männen.
2. Kvinnoperspektivet
Relationsrelaterat våld mot kvinnor är förmodligen ett av det mest dolda brott som finns och det förekommer i alla samhällsklasser. En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och domi- nans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger också psykiska men. Det leder till att kvinnan får bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon vill inte alltid själv berätta vad som hänt och förväntar sig inte att bli trodd.
Kontaktar kvinnan socialtjänsten i en akut situation och hon inte redan har en etablerad kontakt med någon handläggare inom socialtjänsten, är det tro- ligast att hon hänvisas till individ- och familjeomsorgens jour. Det är därför viktigt att samtlig personal inom individ- och familjeomsorgen har kunskaper om problematiken kring relationsbetingat våld.
Oavsett vilken personal inom socialtjänsten som kvinnan kontaktar i det akuta skedet så har denna/denne ansvaret för att lotsa kvinnan till ”rätt”
handläggare, beroende på vilken hjälp inom socialtjänsten eller inom annan myndighet eller frivilligorganisation som kvinnan behöver. Den personal kvinnan kontaktar först har ansvaret tills dess att det är klart att någon an- nan tar över ansvaret.
Behöver kvinnan efter det akuta skedet en mer långvarig samtalskontakt för egen del för att kunna förändra sin situation, ansvarar kuratorn på
socialtjänstens rådgivningsbyrå, som tar emot människor med såväl miss- bruksproblem som i andra livskriser för stödsamtalen.
Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott eftersom man på olika sätt är beroende av varandra känslomässigt och ge- nom gemensamt boende, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, vänner och släktingar samt gemensam ekonomi. Detta beroendeförhål- lande komplicerar steg mot en separation. Ofta föregås separationen av ett flertal tidigare försök till uppbrott och kvinnan är rädd för att mannen skall verkställa de hot han uttalat.
Det är därför mycket viktigt att kvinnor som bryter upp från en man som slår henne kan erbjudas ett så starkt skydd som möjligt, såväl från polisens som socialtjänstens sida. Har kvinnan barn tillsammans med mannen behöver hon också ofta hjälp från socialtjänstens familjerättshandläggare när det gäl- ler de praktiska frågorna kring umgänget mellan fadern och barnen.
HANDLINGSPLAN:
Den personal inom sociala sektorn som först kom- mer i kontakt med en kvinna som uppger att hon bli- vit utsatt för våld eller hot om våld och vill ha
socialtjänstens hjälp, har ansvar för att kvinnan får kontakt med handläggare inom någon av sociala sek- torns enheter.
Kuratorn på rådgivningsbyrån får särskilt ansvar att erbjuda samtalskontakt med misshandlade kvinnor.
3. Barnperspektivet
Majoriteten av misshandlade kvinnor är enligt tillgänglig statistik i åldern 25 – 45 år. De är alltså i en ålder då de flesta har hemmavarande barn.
Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. I familjer där våld förekommer finns en oviss- het som är skadlig för barnen – de vet aldrig när eller varför våldet utlöses.
De känner en ständig oro och försöker att psykiskt förbereda sig för när det oförutsägbara inträffar.
Undersökningar visar att det är vanligt att även barn misshandlas i familjer där det förekommer kvinnomisshandel. Dessa barn kan inte räkna med skydd från modern då hon ju själv är misshandlad utan att kunna göra något åt det.
Våld inom familjen skapar ofta skam- och skuldkänslor som hindrar både den som blir slagen och den som slår att berätta om problemen för någon utomstående. Våldet i sig är för barnen ofattbart och att sedan ingen heller talar om våldet gör det än mer förvirrande och obegripligt för dem. Barnen måste få hjälp att bryta tystnaden.
Utifrån denna kunskap är det viktigt att socialtjänsten utvecklar metoder och rutiner för hur man bäst förhåller sig till barnfamiljer där våld förekommer.
När en kvinna söker hjälp är det viktigt att barnens specifika behov upp- märksammas så att barnen får en känsla av att vara sedda. Dessutom innebär det oftast för barnen en trygghet och avlastning av ansvaret att veta, att nå- gon utomstående vuxen vet om familjens ”hemlighet”. Barnen måste få tydlig information om vad som kommer att hända. Detta för att socialtjänstens stöd och insatser skall upplevas som förutsägbart och därmed inte hotfullt för barnen.
Av ovanstående anledningar är det viktigt att barnen erbjuds stödsamtal uti- från vars och ens specifika behov och med hänsyn även tagen till barnens ålder.
HANDLINGSPLAN:
Socialtjänstens familjebehandlare inom rättsenheten för barn och familj och/eller ungdomsenhetens an- ställda får ett särskilt ansvar att erbjuda stödsamtal med barn och/eller ungdomar i familjer där det före- kommer relationsrelaterat våld.
4. Mansperspektivet
Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Det finns inte någon särskild manstyp som slår, utan det enda som förenar dem är just att de an- vänder våld. Vissa har missbruksproblem och ekonomiska- och sociala svå- righeter medan andra kommer från socialt accepterade och ekonomiskt sta- bila förhållanden. För att minska risken för att misshandlande män återfaller, är det viktigt att även erbjuda dem någon form av insats, oftast i form av samtalsbehandling. Erfarenheter från olika mansjourer visar, att en man med våldsproblem måste inse att han är ensam ansvarig för sina handlingar. Utan denna insikt blir det svårt att lära sig hantera relationer till andra utan att ta till våld. De flesta av de män som går igenom en behandling slutar att slå även om de fortsätter att leva kvar i sin gamla relation.
På en del håll i landet har man startat gruppverksamhet för män som blivit polisanmälda för kvinnomisshandel. Denna gruppverksamhet har visat mycket positiva resultat.
HANDLINGSPLAN:
Handläggaren på Man i Kris inom familjerådgivning- en och psykologen på rådgivningsbyrån får ett sär- skilt ansvar att erbjuda stödsamtal till män som anmälts för att ha slagit en kvinna som han har en nära relation till.
Stödsamtalen kan ske individuellt eller i grupp.
SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER OCH MYNDIGHETER
Huvudtanken i den förändrade lagstiftningen är att socialtjänsten skall ut- veckla sin egen kompetens för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld eller hot om våld. För att hjälpen och stödet emellertid skall bli så all- täckande och mångfacetterad som möjligt är en samverkan mellan social- tjänsten och andra myndigheter och organisationer en nödvändighet.
De myndigheter som socialtjänsten främst bör samverka med är polis, åkla- gare, frivården, sjukvård - såväl den somatiska som den vuxenpsykiatriska, skola, kvinnojour, brottsofferjour och kyrka. Polisen i Mölndal, åklagaren, akutsjukvården i Mölndal och kvinnojouren Frideborg har handläggnings- rutiner avseende kvinnovåldsfrågor. Företrädare för frivården, vårdcentralen i Mölnlycke, den vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen, kvinnojouren Frideborg och brottsofferjouren samt de tre församlingarna inom svenska kyrkan har sagt sig vara positiva till ett kontinuerligt samarbete kring frågor som rör kvinnovåld.
Ovanstående företrädare kommer att träffa företrädare från socialtjänsten en eller ett par gånger per år för att diskutera gemensamma mål och gemensamt synsätt i dessa frågor. Socialtjänsten kommer också att bjuda in och verka för att frivilligorganisationer blir delaktiga i arbetet avseende kvinnovåld.
För att skapa så många bra alternativ för lösningar som möjligt för kvinnor som utsätts för våld, kommer ett samarbete att initieras mellan socialtjänste- rna i Härryda, Mölndal och Partille kommuner. En del av de stödinsatser som föreslås för kvinnorna, deras barn och män kan samordnas mellan kom- munerna. Detta arbete kommer att starta så snart som möjligt men resulta- ten av samarbetet får ses på sikt. I Mölndal har man nyligen antagit en handlingsplan för kvinnor som utsätts för våld och i Partille står man i be- grepp att börja ta fram ett handlingsprogram.
HANDLINGSPLAN:
Socialtjänsten ansvarar för att regelbundet bjuda in företrädare för polis, åklagare, sjukvård, skola, kyrka, kvinnojour, brottsofferjour och frivillig- organisationer för samarbete och samordning kring frågor som rör relationsrelaterat våld.
Socialtjänsten i Härryda ansvarar för att initiera ett samarbete kring det relationsrelaterade våldet med socialtjänsterna i Mölndal och Partille kommuner.
INFORMATION OCH UTBILDNING
Information
En första förutsättning för att en misshandlad kvinna ska söka hjälp är att hon är medveten om att det finns hjälp att få. Det är därför viktigt att sprida information om vilken hjälp och vilket stöd kvinnor som utsätts för våld kan få, så att kvinnor eller anhöriga till kvinnor som utsätts för våld vet vart de kan vända sig för att få hjälp.
Arbetsgruppen som tar fram denna handlingsplan kommer att tillsammans med en kvinnoförening ta fram ett lätthanterligt informationsmaterial med telefonnummer till myndigheter och organisationer som kvinnan kan vända sig till. Detta informationsmaterial skall vara litet och lätt att ta med sig i fickan eller plånboken och kommer att läggas ut på alla offentliga myndighe- ter och väntrum i kommunen.
Utbildning
Utbildning och information i frågor som rör det relationsrelaterade kvinno- våldet behövs för samtlig personal som arbetar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Även samverkande myndigheter och organisationer be- höver information. Därför kommer en utbildningsdag att anordnas i septem- ber 2001för berörda grupper.
För de handläggare inom individ- och familjeomsorg som får särskilt ansvar när det gäller bemötande och behandling för kvinnor som blivit utsatta för våld, deras barn och männen som slår, kommer särskild utbildning att erbju- das.
Socialtjänsten kommer att föreslå sektorn för utbildning och kultur att sär- skilda informations- och utbildningstillfällen kommer att hållas för högsta- die- och gymnasieelever kring teman som rör det relationsrelaterade våldet för att möjliggöra attitydpåverkan på ungdomar.
HANDLINGSPLAN:
Arbetsgruppen, under ledning av enhetschefen för vuxenenheten ansvarar för att ta fram en informa- tionsfolder med aktuella namn och telefonnummer dit kvinnor som utsätts för våld kan vända sig.
Socialtjänsten ansvarar för att initiera och utforma utbildningsdagar för berörd personal samt informa- tionstillfällen för samverkande myndigheter och organi- sationer.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVIDERING AV HANDLINGSPLANEN
Ovanstående handlingsplan måste följas upp och utvärderas kontinuerligt för att den skall vara verkningsfull. Förändringarna i samhället, både när det gäl- ler synsätt, värderingar och lagstiftningsmässigt sker idag i snabb takt och en handlingsplan kan därför komma att behöva revideras med jämna mellanrum så att den ständigt är aktuell.
HANDLINGSPLAN:
Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg ansvarar för att handlingsplanen följs upp och utvär- deras senast årsskiftet 2002/2003.
Resultatet av denna utvärdering skall utgöra under- lag för en eventuell revidering.
DOKUMENTATION
Rutiner för dokumentation beträffande socialtjänstens beslut och insatser avseende såväl kvinnan, barnen som mannen i familjer med relationsrelaterat våld finns beskrivna i de handläggningsrutiner som tagits fram.
Dokumentationsrutinerna följer socialstyrelsens råd.
HÄRRYDA KOMMUN SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 435 80 MÖLNLYCKE Telefon 031-724 61 00 Fax 031-724 62 07
