Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK
Bakgrund
Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem.
De flesta fall av kvinnomisshandel begås i hemmet av en man som är närstående till kvinnan.
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett prioriterat område av regeringen som under våren 1998 beslutade om kvinnofridspropositionen (1997/98:55) samt under hösten 2007 presenterade en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (2007/08:39).
Enligt regering har staten och kommunen ett gemensamt ansvar för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Enligt regeringen är samverkan inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp som de behöver.
Regering har gett Länsstyrelserna i uppdrag att bland annat stödja samordningen i länet av arbetet att motverka mäns våld mot kvinnor och barn. Utifrån det har Länsstyrelsen i Västmanlands län arbetat fram en länsstrategi, kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010, som redogör för hur mäns våld mot kvinnor ska bekämpas i länet. För närvarande revideras denna strategi och den nya kommer att heta mäns våld mot kvinnor och avse tidsperioden 2012- 2014.
Samverkan
Regional samverkan
I syfte att utveckla samordningen av insatserna i länet finns sedan 1998 en regional samverkansgrupp för kvinnofrid i Västmanlands län med företrädare från länets kommuner och ansvariga myndigheter. Den regionala samverkansgruppen fungerar som ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Den regionala samverkansgruppen behandlar länsövergripande frågor som berör mäns våld mot kvinnor, barn som bevittnat våld samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Lokal samverkan
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. I dag finns det lokala samverkansgrupper i länets samtliga delar. Syftet med de lokala samverkansgrupperna är att skapa och utveckla gemensamma strategier för hur mäns våld mot kvinnor ska bekämpas. 1998 bildades den lokala samverkansgruppen kvinnofrid Köping, Arboga och Kungsör (KAK). Den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK har tagit fram broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör som innehåller adress- och telefonuppgifter till relevanta myndigheter och aktörer i Västmanlands län som en våldsutsatt kvinna i KAK
representerade i den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK har tagit del av broschyren.
Broschyren kommer även att placerats ut vid offentliga myndigheter och allmänna lokaler som tillexempel bibliotek, tandläkarmottagning och vårdcentral samt mödra- och barnavårdcentral.
Syfte och mål med handlingsplanen
Syfte med handlingsplanen
Handlingsplanen har lyfts fram i syfte att vara ett gemensamt dokument för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK:s arbete och det lokala arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Mål med handlingsplanen
För att bekämpa mäns våld mot kvinnor i Köping, Arboga och Kungsör är målet med handlingsplanen att:
öka samverkan för att motverka/förebygga mäns våld mot kvinnor
minska antalet fall av våld mot kvinnor och barn som bevittnar våld
minska antalet män som gör sig skyldiga till våld mot kvinnor
tillgodose misshandlade kvinnor och deras barn samt våldsutövare det stöd och den hjälp som de behöver
För vidare beskrivning av tillvägagångssätt för att nå målen se rubrik mål, delmål, aktivitet och ansvarig.
Begreppsdefinition
Våld
Våld är varje handling riktad mot en annan person, som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill.
Våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor är ett samlingsbegrepp för fysisk och psykisk misshandel, sexualbrott, samt hot och ofredande mot kvinnor. FN definierar våld mot kvinnor som ”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”. Enligt FN är våldet mot kvinnor en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter och är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati.
Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld och förtryck finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem.
Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är
männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som vanligen är en flicka eller en ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Därmed gör systemet även förövarna till offer. I patriarkala samhällen är heder och skam centrala värden. Alla familjemedlemmar bidrar genom sitt beteende till familjens heder, men ansvaret är olika fördelat. Mannens heder är främst kopplad till hans förmåga att försörja och beskydda familjen, medan kvinnans heder (och därmed familjens) är knuten till hennes sexuella dygd. Kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig och därför måste ogifta kvinnor och män så långt möjligt hållas åtskilda och umgås så lite som möjligt. Kontrollen av kvinnans sexualitet betraktas som nödvändig för att hon ska bli gift och med hänsyn till familjens heder.
Verksamhetsbeskrivning
Den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK
I den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK ingår representanter från socialtjänsten, familjepedagogteamet KAK, polismyndigheten, frivården, allmänpsykiatriska mottagningen Köping, svenska kyrkan, familjerådgivningen, kvinnocentrum, Kompetenscentrum för hälsa, hela människan samt kvinno- och brottsofferjouren. Det är socialtjänsten som sammankallar till träffar tre till fyra gånger per termin.
Socialtjänsten
Kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen och enligt 5 kap 11 § socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgift att verka för att den som blivit utsatt för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Den 1 maj 2011 infördes nya regler i socialtjänstlagen som förtydligar ansvarsfördelningen mellan bosättnings- och vistelsekommun. Den nya bestämmelsen gör att det blir lättare för den enskilde att söka hjälp för sin situation i annan kommun än där man är folkbokförd.
Enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen är myndigheter skyldiga att anmäla till socialnämnden om de finns anledning att misstänka att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Anmälningsskyldigheten gäller också ärenden där myndigheter kommer i kontakt med misshandlade kvinnor och där barn finns med i bilden.
Familjepedagogteamet KAK
Familjepedagogteamet i Köping, Arboga och Kungsör är en samverkan mellan kommunernas socialtjänst och skola samt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Inom familjepedagogteamet finns bred kunskap om barns utveckling och behov samt lång erfarenhet av familjearbete.
Ansökan om hjälp från familjepedagogteamet görs via remiss från skola/förskola, socialtjänst eller barn- och ungdomspsykiatrin. Som förälder tar man kontakt med personal från någon av dessa
förvaltningar. Personal vid familjepedagogteamet är bland annat utbildade för att hålla i gruppverksamheter för barn som bevittnat våld.
Polismyndigheten
Till polisens uppgift hör bland annat att förebygga och utreda brott. Våld mot kvinnor är en kriminell handling som regleras i brottsbalken. Kvinnofridsfrågor är ett prioriterat område inom rättsväsendet och sedan 1982 faller våld mot kvinnor under allmänt åtal. Inom polismyndigheten hamnar kvinnofridsärende i Västmanlands län per automatik vid personsäkerhetssamordningen (PSS) i Västerås för riskbedömning. Genom hot- och riskbedömningsinstrumentet SARA kan polisen även analysera om kvinnan är i behov av skyddsåtgärder och i så fall vilka.
Frivården
Frivård är kriminalvård i frihet och innebär kontroll och stöd. Det är en myndighet som har i uppdrag att övervaka personer som blivit dömda till skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård och intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) samt personer som blivit villkorligt frigivna. Frivården arbetar även med personutredningar på uppdrag av tingsrätten där lämplig påföljd och program anges. Kriminalvården gör SARA utredningar, vilket är ett riskbedömningsinstrument för framtida partnervåld när insatser ska planeras för den dömde. Kriminalvården erbjuder män som ska dömas för kvinnofridsbrott möjlighet att delta i Integrated Domestic Abuse Programme, IDAP, vilket är ett strukturerat behandlingsprogram vars målsättning är att ändra på ett våldsbeteende. Brottsofferperspektiv ska vara vägledande i kriminalvårdens arbete så att kvinnors och barns behov tillgodoses samtidigt som männen erbjuds hjälp.
Allmänpsykiatriska mottagningen Köping
En våldsutsatt kvinna bör vända sig till familjeläkaren för sina fysiska skador. Föreligger även en psykiatrisk problematik kan hon (via remiss eller på eget initiativ) också söka sig till allmänpsykiatriska mottagningen för samtal, råd och stöd. Vid mottagningen arbetar bland annat läkare, psykologer och kuratorer. Utifrån sin profession har mottagningen även möjlighet att erbjuda stöd och hjälp till förövaren.
Svenska kyrkan
Präster och diakoner inom svenska kyrkan möter i sitt dagliga arbete människor i olika skeenden i livet. Alla människors lika värde är en central utgångspunkt i kyrkan och den kristna tron. Inom ramen för den kyrkliga samfälligheten erbjuder svenska kyrkan kostnadsfritt bland annat enskilda samtal och familjerådgivning.
Familjerådgivningen
Familjerådgivning är en lagstadgad kommunal verksamhet och sedan 1 oktober 2008 driver Köping, Arboga och Kungsör en gemensam familjerådgivning. Den gemensamma familjerådgivningen är kostnadsfri och vänder sig till alla former av familjekonstellationer. I viss utsträckning samarbetar även den kommunala familjerådgivningen med svenska kyrkans familjerådgivning och barnavårdscentralen (BVC).
Kvinnocentrum
Kvinnocentrum är en kommunal verksamhet inom Västerås stad och en del av socialtjänstens arbete med kvinnor som utsatts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld samt människohandel och prostitution. Till
kvinnocentrum kan våldsutsatta kvinnor vända sig för bland annat råd och stöd.
Kvinnocentrum arbetar med både akuta och långsiktiga insatser samt har verksamheten egna hemliga boenden i Västerås. Förutom kvinnor som utsatts för våld arbetar kvinnocentrum med att uppmärksamma barnens situation samt fungera som koordinator i förhållande till andra samhällsaktörer som möter kvinnan. Kvinnocentrum ska i samverkan med frivilligorganisationerna och andra myndigheter aktivt bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld genom opinionsbildande aktiviteter och kompetenshöjande insatser, både inom och utom den egna organisationen. Sedan den 1 oktober 2008 har Köping och Arboga ett avtal med Västerås stad. Genom kvinnocentrum har Köping och Arboga tillgång till hemligt boende för kvinnor i aktivt missbruk.
Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland
Kompetenscentrum för hälsa (KCH) är en landstingsövergripande verksamhet i nära kontakt med såväl politik som koncernledning. Verksamheten inom KCH bedrivs både på det strategiska och operativa planet och omfattar förutom folkhälsorapportering och
kunskapsförmedling, att vara ett stöd, både metodiskt och processinriktat för landstingets olika verksamheter. Därtill ingår i KCH:s uppdrag att verka i nära samverkan med såväl länets kommuner, myndigheter och privata vårdgivare för att förbättra levnadsvanorna och livsvillkoren för hela befolkningen i länet. Långsiktigt är målet en förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt.
Vårt uppdrag: Det övergripande nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I de nationella
riktlinjerna betonas också att det är landstingen i samverkan med kommuner och andra aktörer som har ansvaret för det lokala och regionala folkhälsoarbetet.
Hela människan
Hela människan är en ideell organisation som bedriver socialt arbete på kristen grund. Hela människans öppna verksamhet RIA (råd och information i alkoholfrågor) vänder sig till människor som på grund av till exempel psykisk ohälsa, missbruk och hemlöshet befinner sig i en social utsatthet. RIA är en verksamhet som bland annat fångar upp misshandlade kvinnor med missbruksproblem.
Kvinnojouren
Kvinnojouren är en politisk och religiös obunden förening som vänder sig till kvinnor och barn som är utsatta för våld och förtryck. Kvinnojouren erbjuder råd- och stödsamtal samt hemligt boende. Kvinnojouren har även möjlighet att vara behjälplig vid kontakt med myndigheter och rättsväsendet. Kommunen har en skyldighet att tillhandahålla en verksamhet som kvinnojouren. Socialtjänsten i Köping och Arboga stödjer kvinnojouren KAK ekonomiskt. Socialtjänsten i Kungsör har ett avtal med kvinnojouren MOA i Eskilstuna.
Kvinnojouren MOA har inte möjlighet att erbjuda skyddat boende till kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, men om det blir aktuellt med skyddat boende utifrån problematiken kan kvinnojouren MOA bistå socialtjänsten med förslag på sådana boenden.
Brottsofferjouren
Brottsofferjouren (BOJ) är en politisk och religiös obunden ideell förening som vänder sig till brottsoffer. Kontakten med BOJ är kostnadsfri och är tänkt att fungera som ett komplement till samhällets övriga insatser. BOJ erbjuder råd- och stödsamtal. Vidare har de även möjlighet att medverka i kontakt med myndigheter och vid en rättegång.
Barnperspektiv
Barn som bevittnat våld
Barn som lever i familjer där våld förekommer är en riskgrupp för att både i unga år och i vuxenlivet utveckla hälsoproblem. Barn som bevittnat våld har också en förhöjd risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem som tillexempel ångest, depression och låg självkänsla. Enligt aktuell forskning visar studier även på att minst en fjärdedel av barnen som lever i familjer där våld förekommer själva blir slagna. Barn som bevittnat våld kan bli remitterade till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för traumabehandling.
1998 antog FN konventionen om barns rättigheter. I konventionen finns regler som visar på att barns bästa alltid ska sättas i fokus. Ur ett barnperspektiv är det av stor vikt att alla myndigheter aktivt arbetar för att upptäcka relationer där våld förekommer.
Barnahus
Barnahus Västmanland är beläget i Västerås och är en länsövergripande verksamhet som bildades under 2008. Vid barnahus utreds ärenden där det föreligger misstanke om brott mot barn. Vid barnahus samverkar ansvariga myndigheter med fokus på barnet och där stödet, ur ett rättssäkert perspektiv, samlas kring problematiken med barnet i centrum.
Gruppverksamhet för barn som bevittnat våld
Barn som är eller har varit med om utsatta livssituationer vill ofta träffa andra barn som varit med om samma sak. Socialtjänsten i Köping, Arboga och Kungsör driver en gemensam familjepedagogverksamhet, vars personal bland annat är utbildade för att hålla i
gruppverksamheter för barn som bevittnat våld. Föräldrar kan på eget initiativ, utan remiss, vända sig till ansvariga för gruppverksamheten och anmäla sitt barn. Men innan barnet anmäls till gruppverksamheten ska det vara säkerställt att barnet har skydd och inte lever i
förhållanden där våld fortfarande pågår. Barnet ska inte befinna sig i akut kris och vara i behov av krissamtal för bearbetning av trauma. I dessa fall kan kontakt tas med barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen.
Mansperspektiv
Insatser för de som utövar våld
Parallellt med de insatser som riktar sig till att hjälpa och skydda våldsutsatta kvinnor och barn bör det även finnas verkningsfulla insatser riktade mot våldsutövarna. Personer som i sin profession kommer i kontakt med män som utsatt kvinnor för våld ska agera och bemöta gärningsmannen på ett samordnat och adekvat sätt. För att minska risken för att
misshandlande män återfaller bör män erbjudas hjälp att förändra sitt beteende, tillexempel råd- och stödsamtal samt behandling i de fall som män blir dömda för ett kvinnofridsbrott.
Uppmärksammas bör dock att det vid hedersrelaterat våld inte behöver vara en man som är våldsutövaren utan likaväl kan vara en kvinna eller flera personer inom en släkt.
Kriscentrum för män
Kriscentrum för män är en ekonomisk förening som bildades i januari 2007 och vänder sig till män som utövar våld och som har svårigheter att hantera nära relationer och konflikter på ett konstruktivt sätt. Kriscentrum för män är beläget i Västerås, men har hela Västmanlands län som sitt upptagningsområde. Samtliga deltagare i den lokala samverkansgruppen som i sin profession kommer i kontakt med våldsutövare har därmed möjlighet att hänvisa männen till kriscentrum för män.
Särskilt utsatta kvinnor
Utsatta grupper
Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Dock har det uppmärksammats att vissa kategorier är särskilt sårbara när de utsätts för våld, till exempel äldre kvinnor, invandrarkvinnor samt kvinnor med funktionshinder och missbruksproblem. En annan utsatt grupp är kvinnor i samkönade relationer.
Äldre kvinnor
Äldre kvinnors situation är utsatt i det avseende att de oftast har ett mindre socialt umgänge.
De har tillexempel ingen arbetsplats med arbetskamrater och nära vänner kan ha avlidit eller flyttat till servicehus/äldreboende. Många äldre kvinnor är ofta även ekonomiskt beroende av sin man samt kan de uppleva en skilsmässa som skamfullt.
Mot beaktande av ovanstående bör broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör delas ut vid daglig verksamhet för äldre och anhörigcenter samt bör kommunens biståndshandläggare ha kunskap om våld i nära relationer.
Invandrarkvinnor
Invandrarkvinnors situation är utsatt i det avseendet att de kan vara mer isolerade än andra kvinnor. Till en början har de oftast svårt att kommunicera via det svenska språket samt kan de vid uppbrottet från sitt hemland ha förlorat sitt nätverk. Vissa flyktingar kommer från länder där kvinnas rättsliga ställning är underordnad mannen varför kvinnan riskerar att bli utstött från familjen eller den religiösa gemenskapen om hon väljer att lämna äktenskapet. En del misshandlade kvinnor avskärmas även från omvärlden av männen. Kvinnan kan tillexempel hindras från att ta del av svenskundervisning samt hennes rättigheter och möjligheter till hjälp. 2001 antog FN en resolution om avskaffandet av brott i hederns namn.
Enligt resolutionen är det statens ansvar att förhindra och utreda brott i hederns namn samt att underlåtenheten att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna.
Mot beaktande av ovanstående bör broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör delas ut vid de skolor som undervisar i svenska för invandrare (SFI) och vid
flyktingmottagningen samt bör kommunens flyktingmottagare ha kunskap om våld i nära
relationer.
Kvinnor med funktionshinder
Situationen för kvinnor med funktionshinder är utsatt i det avseendet att de i större utsträckning än andra kvinnor saknar förmåga att på egen hand söka hjälp. Myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor för oftast heller ingen statistik över om den hjälpsökande kvinnan har något funktionshinder, varför omfattningen av problem är oklart. Generellt sett råder det även brist på kvinnojourer som kan ta emot kvinnor med funktionshinder. De flesta kvinnojourer förutsätter att kvinnan klara ett eget boende.
Mot beaktande av ovanstående bör broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör delas ut vid daglig verksamhet för personer med funktionshinder samt bör kommunens LSS handläggare ha kunskap om våld i nära relationer.
Kvinnor med missbruksproblem
Situationen för kvinnor med missbruksproblem är utsatt i det avseende att risken för allvarliga skador blir större eftersom både kvinnans och mannens kontroll av situationen försämras under påverkan av droger. Det är också vanligt förekommande att allmänheten ser på en person med missbruksproblem som en individ med lägre status. En kvinna med missbruksproblem misstror ofta sin omgivning varför hon sällan polisanmäler övergrepp eller söker hjälp. Generellt sätt råder det även brist på kvinnojourer som kan ta emot kvinnor med missbruksproblem. En kvinna i ett aktivt missbruk kan skapa orolighet hos andra kvinnojoursboende samt kräver målgruppen kompetensutveckling hos personalen.
Mot beaktande av ovanstående bör broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör delas ut vid kommunernas öppenvårdsverksamheter samt bör kommunens socialarbetare ha kunskap om våld i nära relationer.
Kvinnor i samkönade relationer
Det våld som förekommer bland kvinnor som lever i samkönade relationer är oftast osynligt då allmänheten har svårt att föreställa sig en kvinna som våldsutövare. I sammanhanget bör även våld bland män som lever i samkönade relationer uppmärksammas. Dock råder det, generellt sett, brist på skyddat boende till män som lever i samkönade relationer.
Mål, delmål, aktivitet och ansvarig
Måluppfyllelse
För att lättare kunna följa upp handlingsplanens mål är målen nedbrutna i delmål, aktivitet och ansvarig enligt nedanstående. Om inget annat anges avser begreppet våldsutsatta misshandlade kvinnor och barn som bevittnat våld samt begreppet våldsutövare män som misshandlar.
Målet att
öka samverkan för att motverka/förebygga mäns våld mot kvinnor
Delmål Aktivitet för att nå målet Ansvarig Myndigheter och andra
aktörer i KAK som kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare ska samverka kring problematiken.
De myndigheter och andra aktörer i KAK som kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare skall vara representerade i den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK.
Den lokala
samverkansgruppen kvinnofrid KAK.
Handlingsplanen ska vara väl förankrad inom respektive verksamhet som är
representerad i den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK.
Ledningen i respektive myndighet och aktör ska besluta om handlingsplanen.
Respektive myndighet och aktör.
Alla som i sin profession kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare ska ha relevant kunskap för att kunna bemöta och hantera ärendet.
Säkerställa att all personal som kan möta våldsutsatta och våldsutövare har relevant kompetens/utbildning inom område.
Respektive myndighet och aktör.
Våldsutsatta kvinnor ska veta var de kan vända sig för att få stöd och hjälp.
Placera ut broschyren
kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör vid offentliga myndigheter och allmänna lokaler.
Den lokala
samverkansgruppen kvinnofrid KAK.
Möjliggöra för
invandrarkvinnor att ta del av broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör på sitt modersmål.
Översätta broschyren
kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör till de
språk som är vanligt
förekommande i kommunen.
Socialtjänsten i respektive kommun.
Verka för attitydförändring vad gäller våld mot kvinnor.
Informera om mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Svenska kyrkan.
Målet att
minska antalet fall av våld mot kvinnor och barn som bevittnar våld
minska antalet män som gör sig skyldiga till våld mot kvinnor
tillgodose våldsutövare det stöd och den hjälp som de behöver
Delmål Aktivitet för att nå målet Ansvarig Våldsutövare skall erbjudas
stöd och hjälp att förändra sitt beteende.
Råd och stöd, samtal enskilt och i grupp samt
behandlingsprogram vid fällande dom.
Socialtjänsten i respektive kommun, vuxenpsykiatriska mottagningen och frivården.
Hänvisning kan även göras till kriscentrum för män.
Målet att
tillgodose misshandlade kvinnor och deras barn det stöd och den hjälp som de behöver
Delmål Aktivitet för att nå
delmålet
Ansvarig Våldsutsatta kvinnor ska
erbjudas skyddat boende.
Respektive kommun tecknar avtal med en kvinno-
jourverksamhet.
Socialtjänsten i respektive kommun.
Våldsutsatta kvinnor ska erbjudas stöd och hjälp att förändra sin situation.
Erbjuda råd- och stödsamtal samt hjälpa kvinnan med att ansöka om bistånd.
Vuxenpsykiatriska mottagningen och
socialtjänsten i respektive kommun.
Barn som bevittnat våld ska erbjudas stöd och hjälp.
Erbjuda barn som bevittnat våld gruppverksamhet.
Socialtjänsten i respektive kommun.
Utveckling och uppföljning
Utvecklingsområden
Under 2010 har den lokala samverkansgruppen KAK utvecklats. I dag representeras gruppen även av hela människan, BUP och skolan. Familjepedagogteamet KAK som representerar socialtjänsten, BUP och skolan ingår numera i den lokala samverkansgruppen KAK. Dock finns det fortfarande ett behov för gruppen att också representeras av primärvården och flyktingmottagningen.
Hälso- och sjukvårdens arbete styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen, som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som socialtjänstlagen. Primärvården möter på ett tidigt stadium våldsutsatta kvinnor. Barn som bevittnat våld kan bli remitterade till BUP för
traumabehandling samt kan BUP remittera barn till den gruppverksamhet som socialtjänsten tillhandahåller riktat till målgruppen. Därav anses primärvården och BUP vara två viktiga aktörer i den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK. Rekryteringen av en representant från primärvården har pågått under en längre tid, dock utan större framgång.
Flyktingmottagningen kommer i ett tidigt skede i kontakt med utlandsfödda människor.
Information om mänskliga rättigheter, barns rättigheter och jämställdhet bör ges som en del av samhällsinformationen till nyanlända flyktingar varför flyktingmottagningen anses vara en viktig aktör i den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK.
I den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK föreligger ett generellt behov av kunskapsutveckling inom området hedersrelaterat våld. Under våren 2007 utbildade Länsstyrelsen i Västmanlands län ett resursteam som har till uppgift att fungera som rådgivare till andra som i sitt arbete möter hedersrelaterad problematik. Teamet är mångkulturellt och tvärprofessionellt och de erbjuder sina tjänster till anställda inom socialtjänst, skola, polis,
ungdomsmottagning, sjukvård och rättsväsende. För att sprida och förstärka kunskapen om hedersrelaterat våld i Västmanland pågår för närvarande uppbyggnad av ytterligare ett resursteam i länet.
Uppföljning
Handlingsplanen och broschyren kvinnofrid i Köping, Arboga och Kungsör skall vara aktiva dokument som utvärderas, omarbetas och antas på nytt vartannat år. Uppföljning av handlingsplanen och broschyren görs av den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK. För att följa upp om antalet fall av våld mot kvinnor samt antalet män som gör sig skyldiga till våld mot kvinnor har minskat kommer polismyndigheten, kvinnojouren och kvinnocentrum regelbundet att delge den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK statistik över antal kvinnofridsärenden från Köping, Arboga och Kungsör.
