ATT PÅVERKA SOM STUDENT
- handboken för studentrepresentanter
© Copyright SöderS, Södertörns högskolas studentkår, 2015
Innehåll
1. Vad är studentinflytande?
s.3 1.1 Vad menas?
s.4 1.2 Varför är det viktigt med studentinflytande?
s.4 1.3 Vad vinner vi på ett gott studentinflytande?
s.5 1.4 Hur gör jag för att bli studentrepresentant?
2. Hur jobbar en med studentinflytande?
s.5 2.1 Institutioner, ämnen och program
s.6 Några viktiga arenor för studentinflytande (karta) s.7 Om: Institutionsnämnder
s.8 Om: Ämnesråd
s.8 Om: Programråd
s.9 2.2 Vad förväntas av dig som studentrepresentant?
s.9 2.3 Att föra fram studentperspektivet s.10 2.4 Tips på vidare läsning
3. Mötesformalia
s.11 3.1 Inför mötet s.11 3.2 Under mötet s.12 3.3 Efter mötet s.12 3.4 Arvode
s.13 Kontaktuppgifter
s.13 Ordlista
Upplaga: 1, 2015
1. Vad är Studentinflytande?
1.1 Vad menas?
Ordet ”studentinflytande”, är en sammansättning av två ord: ”student” och ”inflytande”.
Det kan verka uppenbart, vid första anblick, att det handlar om att studenter ska ha in- flytande. Nu känns det som att det ska komma ett ”men”, men det gör det inte! Det enda som kommer är en kort diskussion om vad tanken är att studenter ska ha inflytande över.
Dels är det utbildningarna. Dessa bedrivs av lärosätet (Södertörns högskola) i form av deras lärare och övriga resurser, så som: externa föreläsare, studiebesök och tekniska hjälpmedel. Innehållet i utbildningarna är inte skrivet i sten (även om liggande kurs- och utbildningsplaner så klart måste följas) och det förs hela tiden diskussioner om hur dessa ska läggas upp givet vilka resurser och pedagogiska förutsättningar som står till buds.
Dessa diskussioner är det alltså meningen att studenter ska ha inflytande över.
Vidare ska studenter ha inflytande över sådant som berör högskolans verksamhet och har påverkan på studenter. Det handlar då inte om just innehållet i utbildningarna utan även om sådant som likabehandling och rättssäkerhet.
Kort sagt: vid alla organ på högskolan (nämnder, råd, styrelser etc.) som bereder och beslutar i olika frågor ska studenter ha inflytande. Så står i högskolelagen (2 kap. 7 §), så det är inget som går att prioritera bort.
1.2 Varför är det viktigt med studentinflytande?
Tanken är inte att studenter ska sitta i styrelser och råd på högskolan och bestämma vad som ska göras. Tanken är att studenter, tillsammans med lärare eller annan personal, ska ha närvaro-, yttrande- och rösträtt vid de bord där beslut bereds eller fattas. Stu- dentrepresentanterna är, med andra ord, fullvärdiga ledamöter i dessa beslutande och beredande organ.
Det framförs ibland argument som går ut på att studenter inte borde få vara med vid dessa bord, därför att de skulle sakna kompetens att ta beslut som rör en sådan känslig verksamhet. Det ligger något i det, på så sätt att studenter inte har samma erfarenhet eller utbildning (ännu) som personalen på högskolan. Men studenter har ett unikt per- spektiv på verksamheten vid högskolan just därför att de inte producerar utbildning, praxis, rutiner etc., utan alltså konsumerar dessa saker.
T. ex: lärare må sitta på mer kunskap inom ett ämne än vad studenterna gör, och då är det rimligt att läraren får säga sitt om vad som bör läras ut för att ge en så tydlig bild som möjligt av ämnet. Men det är en sak att ha massvis med kunskap om ett ämne, och en annan att se hur detta ämne görs relevant för livet efter kursen/programmet. Här är det viktigt, för att inte säga avgörande, att studenter får säga sitt - hur de upplever att utbildningen förbereder dem för arbetsmarknaden, livet i allmänhet eller vidare studier och forskning.
1.3 Vad vinner vi på ett gott studentinflytande?
Som studentrepresentant - tänk inte att det inte spelar någon roll huruvida du engagerar dig eller ej; arbetet som du utför här och nu kanske eller kanske inte får genomslag i just din kurs- eller utbildningsplan, men för framtida studenter kommer det garanterat att ha stor betydelse hur väl du har jobbat. Dessa individer kommer sedan att komma ännu bättre förberedda ut i verkligheten och göra ett gott intryck på arbetsgivare och medar- betare. Därav kommer ju din utbildning att få ett bättre och bättre rykte vad tiden lider, liksom att hela Södertörns högskola kommer att få detsamma, vilket så klart innebär att just du kommer att få det lättare och lättare att ta dig fram på arbetsmarknaden.
Men även under utbildningens gång uppstår vinster för dig och dina kurskamrater;
kontakten med lärare och ämnes- & programsamordnare kommer att leda till smidi- gare återkoppling och tydliggöra era respektive åtaganden för varandra. Var alla vinner framförallt är på områdena förutsägbarhet (inga otrevliga överraskningar) och, därmed, trygghet (mindre oro gör det lättare att fokusera på inlärningen - för er - och på under- visningen - för era lärare).
1.4 Hur går jag till väga för att bli studentrepresentant?
Du kontaktar vice ordförande för SöderS om du vill bli studentrepresentant. SöderS äger, genom avtalet mellan SöderS och Södertörns högskola, rätten att tillsätta studen- trepresentanter. För att processen vid val av studentrepresentant skall vara så demokra- tisk som möjligt rekommenderar SöderS ”klassrumsval”. Vid ”klassrumsval” har alla studenter samma möjlighet att kandidera eller rösta för en eller flera studentrepresentan- ter. När klassrumsvalet hållits ska studentrepresentanten kontakta SöderS och medde- la detta. SöderS tillsätter då studentrepresentanten officiellt och meddelar ämnes- eller programsamordnaren. Här är det också viktigt att skilja på rekrytering och tillsättande.
Att rekrytera studentrepresentanter, dvs. komma med en förfrågan om du eller din stu- diekamrat är intresserad/intresserade av att sitta som studentrepresentanter är helt OK så länge ni som samtalat om detta kommer överrens om vem som sänder in dig/din vän som förslag till SöderS. Att rekrytera är i detta fall detsamma som att lägga fram förslag på kandidater till oss på SöderS. Därefter är det vi på SöderS som tillsätter studentre- presentanterna.
Studentrepresentanter väljs på terminsbasis vilket innebär att man som studentre- presentant måste höra av sig till SöderS om man är intresserad av att sitta kvar när den nya terminen startar.
2. Hur jobbar en med studentinflytande?
2.1 Institutioner, ämnen och program
Det ska sitta studentrepresentanter i alla beredande och beslutande organ på högskolan.
Det innebär att det finns studentrepresentanter hela vägen från ämnes- och programråd upp till högskolans högsta beslutande organ – högskolestyrelsen. Andra ställen, exem- pelvis, är disciplinnämnden (som hanterar fuskfrågor o liknande), rekryteringskommit- téerna och fakultetsnämnden.
Den absoluta lejonparten av studentinflytandet sker på utbildningsnivån. Då inom framförallt tre sammanhang:
1. Institutioner… som beslutar om saker som berör alla program och ämnen på institutionen men också i frågor som rör forskning.
2. Ämnen… Specifikt område. Ex. Sociologi, offentlig rätt.
3. Program… Beslut som rör hela programmet och alla olika terminer inom det.
(...se översiktskarta på nästa sida)
Högskolestyrelsen
Institution -
Historia och samtidsstudier
Institution -
Kultur och lärande
Institution -
Samhällsvetenskaper
Institution -
Naturvetenskap, miljö och teknik
- Några viktiga arenor för studentinflytande -
ÄMNE PROGRAM ÄMNE PROGRAM ÄMNE PROGRAM ÄMNE PROGRAM
HÖGSKOLESTYRELSEN ÄR SÖDER- TÖRNS HÖGSKOLAS HÖGSTA BESLUTANDE ORGAN. BESLUTAR OM ÖVERGRIPANDE BUDGET.
INSTITUTIONERNA FÖRDELAR RESURSER TILL ÄMNEN OCH PROGRAM
PROGRAM OCH ÄMNEN BEDRIVER UTBILDNING UTIFRÅN DE RESURSER DE HAR TILL SITT FÖRFOGANDE
Utöver dessa arenor, som engagerar de allra flesta av studentrepresentanterna så finns ytterligare organ, med uppdrag av lite mer speciell karaktär.
Exempel på dessa --->
Fakultetsnämnden Rekryteringskommittéer- Arbetsmiljökommittén Disciplinnämnden
För mer information om dessa och övriga organ, se vår hemsida:
soders.nu/representant
Institutionsnämnd
Institutionsnämnden leds av prefekten. I dessa organ lyfts det typfrågor (se exempel nedan) som det bereds och beslutas om men självfallet kan det tillkomma tillfälliga arbetsgrupper eller frågor som drivs. Typiskt för institutionsnämnder och deras fokus- frågor kan sägas vara:
• Fastställa årlig verksamhetsplan för institutionen – Vilka frågor ska institutio- nen arbeta med under kommande verksamhetsår?
• Fastställa årlig verksamhetsberättelse för institutionen – Presentera vad insti- tutionen arbetat med tidigare år.
• Till fakultetsnämnden lämna förslag till utbildningsplan för program på grundnivå och avancerad nivå. Hur vill du att utbildningsplanen skall vara utformad? Tar högskolan hänsyn till om kurserna är relevanta för framtiden dvs.
arbetsmarknad/forskning?
• Besluta om kursplaner för kurser på grundnivå och avancerad nivå placerade vid institutionen. Hur kan kursplanen förbättras? Är den tydlig så att studen- terna förstår och det finns minimalt utrymme för misstolkning? Är studietakten sund?
• Inom ramen för den årliga verksamhetsplanen fastställa institutionens lokala arbetsmiljöplan – Var med och påverka arbetsmiljön i rätt riktning. Nyttiga frågor att ha koll på även inför framtida studieplatser eller yrkesplatser.
Ämnesråd
Ämnesråd leds av ämnessamordnaren. Typiskt för ämnesråd och deras fokusfrågor kan sägas vara:
• Bedriva och utveckla vetenskaplig och pedagogisk verksamhet samt samver- ka med det omgivande samhället – Vad kan bli bättre? Tydliga instuderings/
seminarie/tentafrågor, övningsmoment/examinationsmoment via webben? Bju- da in externa föreläsare/aktörer för att skapa kontaktytor mellan samhälle och studenterna?
• Säkerställa att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande utbildnings–
och kursplaner – Här gäller det att ha koll på kursplanen och utbildningspla- nen, efterföljs dessa?
• Bereda och föreslå utbildnings- och kursplaner samt alternativa förändringar av dessa – Förbättringsmöjligheter för alla kurser vad gäller upplägg, studietakt, praktiska moment, examinationsform. Här lägger du fram förslag på vad du tror gynnar flest studenter. Är föreslagen utbildnings- och kursplan tydlig och förståelig för studenterna?
• Säkra studentmedverkan vad gäller inflytande över utbildningen samt kolle- giets arbete – Tas studenternas åsikter tillvara?
• Bereda/besluta om kurslitteratur – Vilken litteratur vill du att kursen ska inne- hålla?
Programråd
Programråd leds av programsamordnaren. Typiskt för programråd och deras fokusfrågor kan sägas vara:
• Driva och utveckla programmets innehåll – Har du önskemål gällande att nya kurser införs, gamla förändras, praktiska moment införs, samarbeten med näringslivet, praktiktermin eller utbytestermin?
• Bereda och föreslå utbildnings- och kursplaner samt alternativa förändringar av dessa - Förbättringsmöjligheter för alla kurser vad gäller upplägg, studietakt, prak- tiska moment, examinationsform. Här lägger du fram förslag på vad du tror gynnar flest studenter. Är föreslagen utbildnings- och kursplan förståelig för studenterna?
• Bereda/besluta om kurslitteratur - Vilken litteratur vill du att kursen ska inne- hålla?
2.2 Vad förväntas av dig som studentrepresentant?
Vitsen med att ge studenter inflytande, som sagt, är att studenternas perspektiv inte ska förbises. Så egentligen är ditt uppdrag relativt enkelt att uttrycka kortfattat:
Var påläst och för fram studenternas perspektiv i de frågor som diskuteras, eller lyft de frågor som studenterna anser viktiga och som ännu inte fått utrymme och återkoppla till dina kurskollegor.
Detta är ditt uppdrag i ett nötskal och ingen förväntar sig eller kräver mer än så. Men även om det ser enkelt ut vid första anblick så finns det så klart saker en kan göra för att bli mer eller mindre bra på att framföra dessa perspektiv.
2.3 Att föra fram studentperspektivet.
Till att börja med kan vi konstatera: för att kunna framföra studenternas perspektiv så måste en veta vad detta är – det handlar nämligen inte om att den som är representant ska gå in på mötena och säga vad just den tycker. Det är alltså viktigt att studentrepresen- tanten håller ögon och öron öppna för vad kurskamraterna tycker, och ser till att förstå vad synpunkterna handlar om. Dina lärare och du kommer att hjälpas åt att sätta av tid för löpande information om detta till dina kollegor.
Därefter, när du alltså har samlat in och förstått de synpunkter dina kursare har, så ska du presentera detta på möte. Om du har förstått synpunkterna så räcker det oftast – har du förstått ska det inte vara några problem att få andra att förstå (märk väl: ”förstå” betyder inte nödvändigtvis ”hålla med”). Du redogör sakligt och utförligt om dessa synpunkter och reder ut eventuella missförstånd. Sedan lyssnar du till hur synpunkterna tas emot och vilka skäl som anförs för beslutet som tas. Detta kan du sedan återge till dina kursare.
Det finns dock ytterligare ett element, som mer liknar förhandling. När du framför stu- denternas synpunkter kan du få mothugg, och om så sker kan du behöva förklara varför de skäl som anförs inte är goda skäl (eller ta åt dig av skälen om de faktiskt är goda).
Detta handlar om att generellt ha en utgångspunkt – ett ”mind set” – som hela tiden ställer frågan: hur påverkar detta oss studenter. En sådan utgångspunkt är nödvändig, då mötena inte alls enbart handlar om att lyssna på studentrepresentanten – många frågor behandlas som tas upp av olika mötesdeltagare. Så kom ihåg: för fram studentperspek- tivet på de frågor som tas upp, och lyft de frågor som studenterna vill ska lyftas. Gör du allt detta med god ton så kommer det att gå som smort!
2.4 Tips på vidare läsning.
Här nedan finner du en lista på externa källor med relevant information. Alla källor finns länkat till från: www.soders.nu/representant
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) - www.sfs.se
SFS är den nationella studentorganisationen i Sverige och den samlade studen- trösten, som driver alla de gemensamma frågor som rör studenter på det nationel- la och internationella planet.
SFS representerar studenter med olika förutsättningar och från olika sorters ut- bildningar, därför har SFS en unik möjlighet att tala för studentgruppen i sin helhet. Det gör att SFS betraktas som en viktig samtalspartner till beslutsfattarna som bestämmer över frågor som rör högre utbildning och studenter, till exempel riksdag och regering.
Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO) - www.ssco.se SSCO grundades 1896 och är ett samarbetsorgan för student- och elevkårer i Stockholmsregionen. SSCO har i dagsläget cirka 50 medlemskårer och represen- terar genom dem runt 80 000 studenter. Det är alltså kårerna som är medlemmar i SSCO och inte de enskilda studenterna. SSCO:s verksamhet vänder sig dock både till kårer och till enskilda studenter.
I huvudsak handlar SSCO:s uppdrag om att arbeta med frågor som har regional bäring. Exempel på detta är bostadsfrågan samt kollektivtrafiken i Stockholms- regionen.
4. Var påläst! Och inte bara handlingarna inför varje möte - håll även koll på sådant som Högskolelagen, SH:s lokala regelverk och studentkårernas politiska påverkansarbete.
SSCO är även huvudman för Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB - sssb.se) - där studenter kan söka studentbostad om de är medlem i en studentkår som är ansluten till SSCO.
Högskolelagen och Högskoleförordningen - finns på: www.riksdagen.se Dessa reglerar högskolor och universitet i hela Sverige. Högskolelagen är, i egen- skap av lag, överordnad Högskoleförordningen, som alltså är en kompletterande föreskrift (från regeringen) med kraft i Högskolelagen.
Rättigheter och skyldigheter - regelverk för studier vid Södertörns högskola Ett mycket värdefullt dokument som redogör för just vad titeln gör anspråk på - vilka rättigheter en har som student på Södertörns högskola respektive vilka skyldigheter en har. Detta är ett lokalt regelverk, och som sådant underordnat högskolelagen.
3. Mötesformalia – inför, under och efter mötet.
3.1 Inför mötet
Som vi redan varit inne på handlar det mycket om att samla information och förstå den.
Med andra ord: förberedelser. Du kommer dessutom att få dagordning med handlingar som du behöver sätta dig in i. Dessa ska komma tillsammans med kallelsen till mötet i god tid innan, så att du har en rimlig chans att skaffa dig en uppfattning om dess inne- håll. Kanske genom att fråga vad dina kursare tycker.
3.2 Under mötet
Som ordinarie studentrepresentant är du röstberättigad när du närvarar på mötet. Som suppleant studentrepresentant är du röstberättigad om du är verksam, dvs. om ordinarie är frånvarande och du ersätter denne under mötet. Närvaro- och Yttranderätt har alla studentrepresentanter alltid rätt till, både ordinarie och suppleanter. Med yttranderätt menas att du har rätt att framföra åsikter och synpunkter på mötet i lika stor utsträck- ning som övriga mötesdeltagare.
För att få tala begär du ordet genom handuppräckning, du kommer då att hamna på en talarlista. Här gäller det att vara uppmärksam på att ansvarig för talarlistan ex. mö-
tesledaren antecknat dig på listan, detta görs vanligtvis genom ögonkontakt och en lätt nick, därefter tar du ner handen och väntar på att mötesledaren ger dig ordet (personer som yttrar sig första gången i en debatt ges förtur framför personer som tidigare talat).
När mötesledaren frågar om mötet är redo att gå till beslut svarar du ja/nej beroende på om du känner att du fört fram all fakta och argument. OBS! Samma argument som redan förts är inte att rekommendera att ta upp igen då det förhalar mötesprocessen. Om mötet är redo att gå till beslut följer en omröstning. Det är kutym att aldrig säga ”Nej”
vid en omröstning, istället säger man ingenting.
Om du som representant upplever att det tagits ett beslut som du absolut inte vill ställa dig bakom ska du direkt efter beslutet har tagits begära reservation, reservationen lämnas in skriftligen till mötesledare direkt efter avslutat möte och detta protokollförs också.
För mer detaljer: se bilaga, ”ordlista”.
3.3 Efter mötet
Efter mötet är det din uppgift som studentrepresentant att återkoppla till dina kurskol- legor. Detta kan göras på flera olika sätt beroende på vilken form du föredrar. Ex. kan du vid början av en föreläsning be föreläsaren om ett par minuter att framföra muntligt in- för studiekamraterna vad som diskuterats under mötet. Du kan också skriva ner kortare anteckningar och maila program- eller ämnessamordnare och be om att få det upplagt på kurswebben tillsammans med dina kontaktuppgifter ifall någon student skulle vilja komma med synpunkter eller idéer. Ett tredje alternativ är att använda sig av sociala medier. Emedan det är smidigt så gäller det att se till att ALLA blir inkluderade, annars är de åsikter du representerar begränsade.
3.4 Arvode
SöderS fullmäktige beslutar inför varje verksamhetsår om och hur mycket arvodet för studentrepresentanter skall vara. För att få ut arvodet behöver du som studentrepresen- tant vara medlem i SöderS och fylla i blanketten ”Återrapportering - Studentrepresen- tanter”. Därefter lämnar du in den ifyllda blanketten till SöderS vice ordförande vid terminens slut.
För aktuell information om arvodet och för att ladda ner blanketten - gå in på:
soders.nu/representant
Kontaktuppgifter
Vill du bli medlem, studentrepresentant eller har övriga frågor och funderingar som rör studentinflytande eller utbildningsbevakning kan du kontakta oss på:
Vice ordförande SöderS - vice@soders.nu, 073-150 39 83
- har ansvar för verksamheten med utbildningsbevakning, tillsätter och utbildar studentrepresentanter.
Studentombud SöderS - studentombud@soders.nu, 08-608 47 76
- arbetar med studenträttsliga frågor och frågor om likabehandling och tillgäng- lighet vid alla delar av högskolans verksamhet.
Hemsida - www.soders.nu
Bilaga – ordlista
Acklamation - Röstning med bifallsrop (”Ja!”, eller, ”Nej!”) hellre än med votering (se nedan). Sparar tid.
Adjungering - Att låta någon som inte är medlem i organet, delta vid ett möte. En kan då adjungeras med närvaro-, yttrande- eller yrkanderätt. I sällsynta fall med beslutan- derätt.
Ajournering - Mötet skjuts upp till ett senare tillfälle.
Beredning - Framtagande av faktaunderlag i en fråga, som sedan diskuteras bland le- damöterna.
Beslutsmässig - Ett organ är beslutsmässigt när det uppfyller stadgarnas krav för hur många av ledamöterna som måste finnas närvarande för att man ska kunna fatta beslut.
Bordläggning - Beslutet skjuts upp till nästa sammanträde. Exempelvis kan man bord- lägga ett valärende där det inte finns någon kandidat till den aktuella posten.
Dagordning - Se Föredragningslista
Delegation - Överflyttning av beslutanderätt. En nämnd kan till exempel ge en ledamot mandat att bestämma vissa saker.
Föredragande - Den som redogör för ett ärende och ger förslag till beslut.
Föredragningslista - Talar om vilken nämnd/styrelse som ska sammanträda, plats och tid, samt en lista över de ärenden som ska tas upp vid sammanträdet och vilka som är kallade.
Interpellation - En skriftlig fråga från en ledamot till ordföranden i en nämnd. Svaret ska också vara skriftligt och tas upp vid ett senare sammanträde.
Justering - Ett protokoll ska alltid justeras. En eller flera av ledamöterna utses att justera, det vill säga intyga att protokollet stämmer med vad som hände under sammanträdet genom att sätta sin namnteckning på protokollet. Detta är alltså ett slutligt godkännan- de av hur protokollet ska formuleras. Beslut träder i kraft först då protokollet justerats.
Jäv - Kan uppstå om någon av ledamöterna eller en närstående till ledamoten är person- ligen berörd av ett ärende och ledamoten därmed inte bedöms vara tillräckligt objektiv.
Om så är fallet får han/hon lämna rummet när ärendet behandlas.
Kallelse - Skickas vanligen till ett organs ledamöter ca en vecka före sammanträdet. I kallelsen talas om var och när sammanträdet äger rum. Vanligtvis skickas en föredrag- ningslista som talar om vilka ärenden som ska behandlas ut tillsammans med kallelsen.
Kollegialt inflytande - Lärarkollegiets inflytande på beslutsprocesser vid högskolan.
Omedelbar justering - När styrelsen eller nämnden inte anser sig kunna vänta på att protokollet ska hinna justeras enligt ovan kan man fatta beslut om att en punkt är ome- delbart justerad och därmed giltig.
Ordningsfråga - En ordningsfråga är en fråga på ett möte, som gäller själva formerna för mötet och hur det skall hållas. Exempel på ordningsfrågor kan vara adjungeringar, streck i debatten, sakupplysningar och val av mötesfunktionärer.
Propositionsordning - Det sätt som ordföranden lägger fram förslagen till omröstning på. Om det finns mer än två förslag till beslut i ett ärende kan det ha stor betydelse i vil- ken ordning förslagen ställs mot varandra. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej.
Protokoll - Skriftlig redogörelse, vanligtvis uppdelad i paragrafer (§), över vilka som deltagit och för vad som förekommit och beslutats vid sammanträdet.
Protokollsanteckning - När en ledamot vill ha en särskild förklaring av exempelvis sitt eget agerande eller någon anmärkning tagen till protokollet. Lämnas oftast in skriftligen.
Remiss - Utsändande av förslag för bedömning och yttrande från till exempel Univer- sitetskanslerämbetet (UKÄ), studentkåren, rektor. Detta ger alltså organet (nämnden/
gruppen) en chans att yttra sig i ärendet. Även organet kan skicka ut saker på remiss.
Reservation - Då en ledamot anmäler att han/hon är emot det beslut som organet fattat.
Eventuella reservationer ska alltid tas till protokollet.
Sakupplysning - En ordningsfråga som man använder sig av om man vill tillföra ett möte en upplysning. Upplysningen skall inte spegla talarens ståndpunkt utan endast till- föra fakta. Eftersom sakupplysning är en ordningsfråga får den bryta eventuell talarlista.
Streck i debatten - Ett yrkande på streck i debatten innebär att diskussionen kring en specifik fråga ska avslutas. Om mötet beslutar att införa streck i debatten får de som vill därefter skriva upp sig på talarlistan, och sedan fortsätter debatten tills denna är tom, utan att den kan fyllas på igen.
Talarlista - En talarlista används vanligen vid möten för att ordna i vilken ordning mötesdeltagarna ska få prata. Talarlistan kan brytas exempelvis av en ordningsfråga eller av replik.
Valberedning - Särskilt utsedd grupp med uppgift att ta fram kandidater till olika poster och uppdrag exempelvis ordinarie styrelseledamöter, ersättare, revisorer m fl.
Votering - Omröstning (med rösträkning). Om någon begär votering ska rösterna räk- nas och tas med i protokollet.
Yrkande - Att göra ett yrkande innebär att en ledamot vill ha till stånd en ändring i huvudförslaget. Ett yrkande är alltså ett förslag till beslut. Formella yrkanden kan vara begäran om ajournering, bordläggning etc. Materiella yrkanden avser ställningstagande i sakfråga: bifall, avslag etc.
Återremiss - Då organet skickar tillbaka ärendet för ny beredning. Ärendet ska då utre- das på nytt innan det tas upp i organet igen.
Äska - Begära, anhålla om. Oftast används ordet i betydelsen ”anhålla om pengar” (ex- empelvis för finansiering av projekt eller liknande).
Överklagande - Ett beslut som tagits kan i vissa fall då det är fråga om myndighetsutöv- ning mot enskild överklagas hos högre instans av den som utsatts för beslutet. I högsko- leförordningen finns en lista på fall där ett överklagande kan vara motiverat.
