TT kanalen
FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGENLokalavdelningen i Skåne kämpar mot avknoppning
Sidan 6-7
Varning för dåliga pensionslösningar
Sidan 14
Chefer i fokus på vårens utbildningskonferens
Sidan 4-5
Så har studenterna i Ungern det
Sidan 8-9
Styrelsen Kansliet
Ordförande Kenth Nilsson 0292-533 00 (b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se
Gunilla Carlsson 070-577 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Vice ordförande Hans Göransson 0155-24 58 41 hans.goransson@dll.se
John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se
Chaim Zlotnik 08-12 31 52 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se
Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se
Susanna Magnusson ombudsman
08-54 51 59 84
susanna@tjanstetandlakarna.se
Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se
Eva Nylander informatör/assistent 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Aino Landes
ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88
www.tjanstetandlakarna.se
Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se
Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek
Att vara med i facket innebär att någon
vakar över frågor som rör din anställning,
dina rättigheter i yrkeslivet och dina yrkesmässiga
intressen.
Tjänstetandläkarna är organisationen för
alla anställda tandläkare.
Oavsett var våra medlemmar är anställda är det anställningen i sig
som är den gemensamma
nämnaren.
Förhållandet mellan arbetstagare och
arbetsgivare är grunden för föreningens arbete.
Styrelse och kansli 2012
3 TTKANALEN
TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet.
Layout Eva Nylander Tryck
Hallvigs Reklam AB
Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se
Vi lyfter fram
behandlarperspektivet
Jag deltar för föreningens räkning i många möten med myndigheter och organisationer där tand- vårdens olika aktörer träffas. Det är angelägna träffar där viktiga frågor diskuteras som på olika sätt påverkar tandvårdens funktionssätt.
Slående är hur närvarande vård- givar- och myndighetsperspektivet är i dessa samtal. Med vårdgivar- perspektiv menar jag det företag eller folktandvårdsorganisation som står för den affärsmässiga och administrativa rollen inom tand- vården. Till skillnad från behandlar- perspektivet.
Nu är det naturligtvis inte så att vårdgivare och myndigheter är okänsliga för den konkreta tand- vården. Tvärtom är det många som har till uppgift att granska och analysera tandvården så att patien- terna får en god och säker vård.
Men känslan är ändå tydlig – intres- set ligger mer på en teoretisk och principiell nivå än den vardagliga som vi vårdaktiva möter. Entusias- men är stor när det är fråga om att skriva, tillämpa eller tolka regler, men något mindre när det gäller konsekvenser för mötet mellan behandlare och patient.
För mig blir det uppenbart i alla dessa träffar med tandvårdsaktörer att behandlarperspektivet hamnar i
underläge. Det är helt enkelt väldigt få som tar på sig den rollen. De enda som har det perspektivet som över- ordnat är vi som kommer från Tjäns- tetandläkarna och tandhygienisternas företrädare.
Slutsatsen är att vår närvaro inte bara är viktig, utan nödvändig, för att behandlarnas erfarenheter från verk- ligheten ska lyftas fram. Samtidigt måste det konstateras att viljan att bjuda in oss inte är självklar för alla och till och med motarbetad av vissa.
Vi måste därför ligga i för att behålla vår plats i tandvårdssverige, vilket vi kommer att fortsätta med
envist. För patienternas och behandlar-
perspektivets skull!
Kenth Nilsson Juni 2012
Utbildningskonferens våren 2012
Chefer i fokus på vårens utbildningskonferens
Varje vår håller Tjänstetandläkarna en utbildningskonferens som samtliga lokalavdel- ningar bjuds in till. Syftet är att ge inblick i föreningens verksamhet och att ge deltagarna kunskaper som tillgodoser medlemmarnas intressen i det lokala fackliga arbetet. Vårens konferens fokuserade på chefsfrågor, där deltagarna bland annat diskuterade tendensen att få eller inga tandläkare söker vakanta klinikchefstjänster.
50 ledamöter från landets alla hörn samlades i slutet på maj för att konferera, konversera och spendera tid tillsammans på Djurgården i ett soligt och försom- marvarmt Stockholm. Konferensen inleddes med en stadig frukost och kring buffén var ljudnivån hög, då deltagarna passade på att höra sig för hur det fackliga arbetet fungerar i övriga avdelningar.
Över lag präglades konferensen av ett ständigt erfa- renhetsutbyte, där deltagarna jämförde, utbytte idéer och gav varandra tips inför framtiden.
Den första halvan av den första dagen ägnades åt att informera om vad som händer inom föreningen och Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande, berättade om de möten och förhandlingar som den centrala styrelsen deltagit i. Efter att ändringar i tand- vårdsstödets regelverk avhandlats skapade rapporten från Riksrevisionen om det minskade anslaget till tandvårdsförsäkringen en lång diskussion. När denna lagt sig redogjorde Hans Göransson, föreningens vice ordförande, för en rad organisationsfrågor där Erik Sjödin, ordförande Gävleborgs TT, Bengt Bengtsson, revisor, Bita Ghorani, ledamot Stockholms TT, Tord Björkman, ord- förande Västmanlands TT, Lena Hillbom, vice ordförande TT-VG Väster, Marie Hollingworth, vice ordförande Örebro TT och Neriman Molla, ledamot Jönköpings TT diskuterar kring svårigheten att rekrytera tandläkare till vakanta klinikchefstjänster.
5
det bland annat konstaterades att föreningens arbete med de fackliga frågorna är av stor betydelse för medlemmarna och att det arbetet inte får komma till korta på grund av organisationsförändringar inom Tandläkarförbundet.
Eftermiddagen ägnades åt en workshop där deltagar- na delades in i grupper med uppgiften att kring ett antal påståenden diskutera bristen på sökande tandlä- kare till vakanta klinikchefstjänster. Deltagarna kom fram till att chefskapets rykte har dalat, då många av tjänsterna innebär ett allt större administrativt ansvar och mindre kliniskt arbete. Arbetsbördan har ökat och det knapras på den avsatta tiden för adminis- tration. I många landsting har chefslönerna halkat efter, vilket skapar obalans mellan ansvarsgrad och ersättning. Många vittnar om att vara mellanchef i en alltför toppstyrd organisation skapar en situation där man som chef inte kan påverka styrningen av enhe- ten. En del av deltagarna såg stora nackdelar i att det blir allt vanligare med tidsbegränsade förordnanden, vilket skapar en rädsla att uppdraget inte förlängs när det går ut. Orsakerna till att chefsposterna blivit mindre attraktiva är många och man kom överens om att en förändring är nödvändig.
Någonting positivt har problemet dock genererat.
Vissa landsting har fått upp ögonen för svårigheterna att rekrytera och har inte bara höjt lönerna utan också satsat på åtgärder som chefsprogram för att öka motivationen att söka tjänsterna. Programmen innebär allt från ett starkt chefsbaserat nätverk, till utbildningar inom ledarskap och ledningsstöd.
Svante Lönnbark, landstingsdirektör i Gävleborg, gästföreläste om sina erfarenheter i ämnet under mötet.
”Alla tandläkare är utbildade i att leda, att delegera och arbeta med ett team. Alla kanske inte passar i
chefsrollen, men alla borde känna att de ska våga testa. Om man inte provar vet man inte vad det innebär och jag tror att många är rädda att miss- lyckas som chef. Men vad
är det värsta som kan hända? Att man får sluta och börja jobba som tandläkare igen”, konstaterar Svante.
”Under utbildningen bör studenterna också få bättre ledarskapsutbildning och hänvisas till att chefskapet är en karriärmöjlighet. Många unga som önskar jobba med en ledande befattning har inte tänkt på att det finns goda chanser till det inom tandläkaryrket.”
Efter en intensiv dag samlades gruppen för att ta del av en kulturhistorisk vandring bland röda stugor och blommande syrener på Skansen och sedan avsluta kvällen med en gemensam middag.
Dag två spenderades åt att gå igenom förslagna för- ändringar inom rådande kollektivavtal. Ledamöterna gick också igenom det nuvarande löneläget bland tandläkarna inom folktandvården och hur pågående förhandlingar artat sig hittills. Över lag ser det ljust ut för tandläkare i år, som verkar få mer i plånboken än många andra yrkeskategorier.
Efter ett par dagar med mycket skratt och långa diskussioner förklarades mötet avslutat och delta- garna kunde gå ut och njuta av eftermiddagskaffet tillsammans, innan de en efter en droppade av för att bege sig hemåt.
Eva Nylander T.v: Åhörarskaran var på
hugget och diskussionerna var många. Här redovisar Chaim Zlotnik, ordförande i Stockholms TT, löneläget i landstinget.
T. h: Tjänstetandläkarnas ord- förande Kenth Nilsson och vice ordförande Hans Göransson.
Gästföreläsaren Svante Lönnbark, landstings- direktör i Gävleborg.
som definitivt skulle fu- sioneras, vilket gav oss väldigt kort om tid att agera. Vi har hela tiden bestridit förslaget och framhållit att vi inte är eniga med beslutet.”
Avdelningen har framhållit att hela Örkelljunga kommun nu kommer att stå utan folktandvårdskli- niker, trots att vissa av klinikerna haft bäring och Avdelningsverksamhet
Beslut att avknoppa
kliniker drabbar många
Att Folktandvården i Skåne ska sälja ut eller stänga nio kliniker har nog inte undgått många.
Både personal och patienter drabbas av beslutet och under våren har TT:s lokalavdelning i Skåne arbetat för att få en så skonsam lösning på avknoppningen som möjligt.
För cirka ett och ett halvt år sedan informerades avdelningen om behovet av omorganisering i den då presenterade Strategiska planen. Sedan dess har lokalavdelningen fått vänta på att bli mer delaktig i processen till fastställandet av planen.
Åsa Hasselblad Larsson, ordförande i Skånes TT- avdelning var inte förvånad över beslutet i sig, men överraskades av folktandvårdens sätt att hantera ärendet.
”Vi fick först efter påskhelgen veta vilka kliniker
”Vi har hela tiden bestridit förslaget och framhållit att vi inte är eniga med beslutet”
Andrea Gerner, vice ordförande och Åsa Hasselblad Larsson, ordförande i Skånes TT-avdelning, har kämpat hårt tillsammans med övriga styrelsemedlemmar i avdelningen för att bevara de nedläggningshotade klinikerna. ”Det har funnits ett motstånd från arbetsgivarens sida att kommunicera med oss i facket och jag upplever att vi i det här fallet har ansetts vara en motpart istället för samarbetspartner”, säger Åsa.
7
hur förändringen presenterades. Jag önskar att kom- munikationen varit bättre och att vi informerats om tidsramen för när beslut skulle vara taget. Det hade underlättat om man vågat föra dialog med oss tidigt, exempelvis redan i samband med utvärderingen av det fackliga samarbetet i januari i år. Vi har ju vetat att detta varit på gång i över ett och ett halvt år – och så väljer man att berätta om vilka kliniker som drabbas så kort tid innan beslutet ska tas! Det har inneburit att vi har tvingats rusa igenom samtliga instanser och det gynnar ingen i längden.”
Skånes TT-avdelning har i samarbete med SRAT och Vision kommenterat nedläggningsplanerna för varje klinik.
”Vi har förklarat oss oeniga avseende fusionerings- planerna och i ärendet avseende Trelleborgs orto- donti även påkallat central förhandling. Nu återstår en lång process där vi måste gå igenom risk- och konsekvensanalyser tillsammans med arbetsgivaren.
Vad ska hända med medarbetarna och var placeras patienterna? Hur bemöter vi varje enskild indi- vid? För många av medlemmarna som vill arbeta kvar inom folktandvården
innebär det att man måste börja pendla till jobbet eller lämna sin nuvarande bostadsort. Det är mycket kvar att göra, men vi jobbar naturligtvis på
med att komma fram till de bästa lösningarna. Den här gången önskar jag att vi får större gehör hos arbetsgivaren.”
till och med gått med vinst under året. Åsa pekar på att det i förslaget till nedläggningarna fanns rena sakfel, där bland annat felaktiga siffror avseende patientunderlaget redovisades och data presente- rades på ett missvisande sätt. Bland annat baserades besluten om nedläggning av ortodontiklinikerna på data med två till fem år på nacken, som hämtats ur en konsultrapport där verkligheten i dagsläget har förändrats mycket i avseenden som patientflöde, betalningsgarantier och urval. Ett exempel på detta är att kliniken i Rönneholm skulle läggas ned på grund av att den inte är fullt ut anpassad för funk- tionshindrade.
”Men där fick vi medhåll av politikerna om att det inte behöver vara nödvändigt att stänga kliniken, eftersom det finns andra väl anpassade folktandvårds- kliniker för funktionsnedsatta som patienterna har möjlighet att vända sig till. Kliniken i Rönneholm har alltid redovisat ett gott resultat och har ett bra patientunderlag.”
Många av invånarna i Skåne kommer nu att få resa långt för att uppsöka folktandvården eller förlita sig på att de kliniker som säljs ut köps upp av privata aktörer. Utförsäljningen ska påbörjas senast i slutet av oktober i år och de kliniker som inte säljs kom- mer att stängas.
”Vi värnar om medlemmarnas individuella intressen, men för befolkningen är det ju bättre att Region Skåne beslutat sig för att sälja ut klinikerna istället för att enbart stänga dem, som det först föreslogs.
Förhoppningsvis vågar någon satsa på klinikerna och på så sätt kan befolkningen även fortsättningsvis få lättillgänglig tandvård”, konstaterar Åsa.
Åsa poängterar att folktandvården måste anpassas efter rådande förutsättningar. ”Det finns ett värde i att folktandvården förändras över tid, men i det här fallet är vi i TT-Skåne mycket tveksamma till
Eva Nylander Kliniken i Smygehamn är en av nio kliniker som drabbas av utförsäljning trots att det är en enhet som gått med vinst.
”Vi jobbar natur- ligtvis på med att komma fram till de bästa lösningarna”
Har du frågor om din anställning?
Kontakta ditt lokala fackliga ombud, kontaktuppgifter hittar du på sista sidan i tidningen samt på hemsidan
www.tjanstetandlakarna.se
Informationsbesök hos utlandsstudenter
Tjänstetandläkarna på besök hos studenterna i Ungern
Tandläkarförbundet och Tjänste- tandläkarna har tidigare gemensamt besökt svenskar som studerar till tandläkare i Rumänien och Polen.
Nu hade turen kommit för ett besök hos några av de svenskar som läser till tandläkare i Ungern.
Att komma in på tandläkarutbildningen i Sverige har de senaste åren blivit väldigt svårt. Ett stort antal sökande till varje plats gör att många, trots toppbetyg, år efter år noterar att de inte kommit in på den åtråvärda utbildningen. För att ändå kunna bli tandläkare väljer många att söka sig till en engelskspråkig tandläkarutbild- ning i något annat EU-land, oftast i östra Europa. Förutom att studierna bedrivs på ett annat språk och innebär en flytt till ett annat land så är utbildningen också väldigt kostsam. Cirka en halv miljon kronor är kursavgiften för studenterna i Ungern. För att ha råd med detta kan man ansöka om lån från CSN för att täcka dessa kostnader.
I Ungern läser svenskarna på framförallt två universitet, dels Semmelweis Univer- sity i Budapest och dels Debreccen Medi- cal University i Debreccen, beläget cirka 20 mil österut från Budapest sett. Man studerar tillsammans med studenter från hela världen och en gemensam nämnare för studenterna på den internationella tandläkarutbildningen är att de oftast inte kommit in på utbildningen i sitt hemland.
Charlie Attariani är en av svenskarna i Ungern som läser i Budapest. Han kan se att det, trots att de flesta vill läsa i Sverige,
ändå finns fördelar med att läsa utomlands.
”Man lär känna människor från hela världen och får ett världs- omspännande kontaktnät. Man får också en stor erfarenhet och inblick i andra kulturer.”
Tandläkarhögskolan i Budapest, Medical University, är belägen i en helt ny byggnad, bara fem år gammal. Rektor för tandläkarut- bildningen på Medical University är professor Istvan Gera, som också är parodontolog och som fått sin
Tandläkarstudenter tar emot patienter på en studentklinik i Budapest.
Tandläkarhögskolan i Budapest.
Tandläkarhögskolan i Debreccen.
9 Susanna Magnusson
specialistutbildning i USA. Professor Gera berättar att man varje år åker till bland annat Sverige och Norge för informationsmöten. I samband med dessa kan de som är intresserade ansöka och genomgå ett test för att komma in på skolan. De studenter som påbörjar utbildningen men slutar för att de inte klarat alla tentorna gör det framförallt under de första två åren av utbildningen. Av de som däremot klarat dessa första två år slutför cirka 99 % utbild- ningen.
För en utomstående på besök bland svenskarna i både Budapest och Debreccen var känslan att de var väldigt nöjda med utbildningen. Även i De- breccen var lokalerna helt nya eller nyrenoverade.
Vad studenterna framför allt såg som en stor fördel var den odontologiska mångfalden i det kliniska arbetet. Bland patienterna finns ofta ett omfattande
odontologiskt behov vilket gör att studenterna upp- lever att de har många odontologiska utmaningar i arbetet. En nackdel ansåg de dock utgöras av viss språkförbistring. Många patienter, särskilt bland de äldre, talar inte engelska. Trots att de internationella studenterna även måste studera ungerska så tyckte de flesta ändå inte att den egna ungerska språkkunska- pen var av den omfattningen att ett optimalt samtal kunde föras med patienten. Journalföringen sker på engelska och den är inte helt datoriserad.
Några funderingar bland de svenska studenterna var den syn arbetsgivaren i Sverige har på dem som studerar utomlands. Hur känd är dessa utbildningar och tycker arbetsgivaren att de behöver en annan slags introduktion som nyanställda än de som utbil- dats i Sverige? Liksom i Polen och Rumänien tycks det även i Ungern vara så att tandläkarstudenterna läser mer medicin än tandläkarstudenterna i Sverige.
Även i Ungern åker studenterna ofta hem till Sve- rige på sommaren och försöker då få den praktik utbildningen kräver från arbete inom tandvården.
I Budapest fick den svenska tandläkarorganisationen möjligheten att även presentera sig för övriga internationella tandläkarstudenter. Vid presentationen gjordes bland annat en översiktlig
genomgång av den svenska tand- vården. Bland dessa studenter fanns många funderingar kring hur man kommer till Sverige och vilka kontakter som måste tas för att erhålla den svenska legitimationen.
Studentkafeterian på Semmelweis University.
Charlie Attarani visar upp index- boken, där man för in alla ten- taresultat under hela utbildningen, trots att de även registreras i universitetets databas. Boken ska tas med och visas på alla tentor.
Studenterna i Debreccen lyssnade uppmärksamt vid infor- mationsmötet som Tjänstetandläkarna höll tillsammans med Tandläkarförbundet.
Facklig grundkurs 2012
Taggat gäng på facklig utbildning
En tisdag förmiddag i slutet av april kommer den ena personen efter den andra dragandes på en rullväska och tittar sig lite undrande omkring i den i övrigt tämligen ödsliga Siljanteminalen i Stockholm. Att terminalen är tom beror på att båten som ligger vid kaj inte avgår förrän på eftermiddagen, men det finns möjlighet att gå ombord tidigare för de som ska konferera, vilket är just vad alla dessa personer som befinner sig på teminalen ska göra. 26 tandläkare, samtliga engagerade i någon av Tjänstetandläkarnas
lokalvdelningsstyrelser runt om i landet, ska gå på en facklig grundkurs i dagarna tre. Deltagarna re- presenterar hela Sverige, från Arvidsjaur i norr till Malmö i söder.
Så snart alla har kommit ombord intas till att börja med en stadig sjöfrukost. Många av deltagarna har redan varit i gång i många timmar och att försöka lära sig något på fastande mage brukar inte vara de bästa förutsättningarna för en god inlärning. När fru- Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, förklarar organisationsstrukturen inom den fackliga världen. Medlemmar i Tjänstetandläkarna är, förutom i Tandläkarförbundet, även medlemmar i Saco, Sveriges Akademikers centralorganisation.
11
kosten och alla andra praktikaliteter är avklarade kan kursen ta sin början.
Efter en inledande presentation kan det snabbt konstateras att det bland deltagarna inte bara råder en bred geografisk spridning utan även en bred ålders- och erfarenhetsmässig sådan. Spannet mellan yrkeserfaren- heten som tandläkare är från några månader till många årtionden. En gemensam sak som dock förenar alla i gruppen är engagemanget för de
fackliga frågorna och viljan att vara med och påverka tandläkarnas vardag.
Björn Petri, till vardags kanslichef på Tjänstetandläkarna, redogör för vilka parterna i Tjänstetandläkarnas fack- liga omvärld är och vilka man sam- arbetar med i centrala förhandlingar.
Det är inte alltid helt lätt att hålla isär alla olika aktörer och konstellationer.
Här kan i varje fall konstateras att arbetsgivarparten centralt represen- teras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de landstings- ägda bolagen av Pacta. Tjänstetand- läkarna å sin sida samarbetar på central nivå med 15 andra SACO- förbund som har medlemmar anställda i kommun och landsting inom något som kallas Akademiker Alliansen.
Efter denna genomgång är steget inte långt till de stora arbetsrättsliga lagarna, som till stor del styr det
”En gemensam sak som förenar alla i gruppen är engagemanget för de fack- liga frågorna och viljan att vara med och påverka tandläkarnas vardag”
Araz Afrazabi, ledamot i lokalavdelningen Kronoberg Varför gick du kursen?
”För att på bästa sätt kunna arbeta som facklig re- presentant och företräda medlemmarnas intres- sen, samt att kunna verka i rollen som styrelse- ledamot, är det viktigt med kunskap inom olika regelverk. Naturligtvis kan man inte alltid kunna alla svar, men nu har jag fått kunskap om var jag hittar informationen medlemmarna behöver.”
Vilka fackliga frågor brinner du lite extra för?
”Det finns nog inte någon särskild facklig fråga
som jag brinner extra för. I min roll som facklig representant är det bra att ha grundliga kunskaper inom samtliga områden, för att på bästa möjliga sätt kunna delta i diskussioner och debattera för och emot frågor som gynnar eller missgynnar medlemmar.”
Urban Alsenmyr, vice ordförande i lokalavdelningen Sörmland Vad fick dig att ta steget att bli fackligt aktiv?
”Jag fick frågan från valberedningen. Intresset för det fackliga arbetet hade dalat de senaste åren, men jag har tidigare fått hjälp av facket i olika frågor och kände att det var dags att ge något tillbaka. Nu är jag är specialistrepresentant och vice ordförande i Sörmlands TT-avdelning och mitt uppdrag har hittills mest inneburit ordinarie styrelsearbete och jag har också hållit någon presentation på ett avdelningsmöte.”
Var det någon del av kursen som var extra intressant?
”Jag tycker att det mesta var matnyttigt, allt från anställning till uppsäg- ning och avsked. Innehållet var bra förmedlat och gav svar på det mesta!”
Carolin Arvidsson, ordförande i lokalavdelningen Örebro Var det någon del som var extra intressant”
Sammantaget var det en mycket bra grund- läggande kurs som berörde det mesta som vi i styrelsen arbetar med. Det var framförallt givande att få mer fördjupad kunskap om anställnings- villkor och sjukskrivnings- och rehabiliterings- förfarandet, då vi får många frågor från våra med- lemmar om det samt har en del medlemsärenden inom området.”
Tror du att du kommer ha nytta av det du lärt dig under kursen, och i så fall i vilka situationer?
”Informationen om det övergripande samverkansavtalet FAS 05 gav en större inblick i hur vi fackliga representanter ska kunna samverka med arbetsgivaren och kom mycket lägligt då Folktandvården Örebro nu ska implementera detta under hösten.
Det är alltid fördelaktigt att träffa fackliga representanter från de andra lokalavdelningarna, att få diskutera och utbyta erfarenheter. Man kan inte vara nog insatt i de avtal, lagar och regler som finns och därför var det mycket givande att delta i kursen. Det kommer att underlätta det fackliga arbetet lokalt.”
Fortsättning på nästa sida
Facklig grundkurs 2012
Vill du vara med och påverka?
Det finns goda möjligheter för dig som är intresserad av att engagera dig i det fackliga arbetet och företräda föreningen. För mer infor- mation, kontakta din lokala fackliga företrädare, kontaktuppgifter finns på baksidan och på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se.
Susanna Magnusson
fackliga arbetet. En genomgång görs av Medbestäm- mandelagen och dess möjlighet till inflytande liksom Arbetsmiljölagen och arbetsgivarens ansvar för att de anställa ska arbeta på en trygg och säker arbetsplats.
Där Medbestämmandelagen betonar förhandlingar betonar Arbetsmiljölagen samverkan mellan ar- betstagare och arbetsgivare, hur detta hanteras rent praktiskt diskuteras grundligt bland kursdeltagarna.
Saker och ting ser olika ut hos olika arbetsgivare och alla deltagarna har sina egna erfarenheter att utgå ifrån. Diskussionens vågor går ofta höga och erfarenhetsutbytet blir stort. Diskrimineringslagen är en annan viktig lag som påverkar arbetsgivarens ensidiga beslutanderätt i vissa frågor, liksom att den har en påverkan också på arbetsmiljön eftersom den även tar fasta på bland annat trakasserier.
Hur en löneförhandling ska genomföras enligt kon- stens alla regler står näst på tur. Mats Olson, ansvarig ombudsman för dessa frågor på Tjänstetandläkarna, gör en grundlig genomgång av hur avtalet är for- mulerat och hur man praktiskt arbetar med det.
Många kursdeltagare noterar att lönesamtalen som förs ute i verksamheterna många gånger upplevs som bristfälliga. En diskussion följer också kring skill- naden mellan utveckligsamtal och lönesamtal och hur dessa samtal tidsmässigt ska vara i relationen till varandra. Kursdeltagarnas samlade erfarenhet tyder på att samtalen ofta hålls vid ett och samma tillfälle, vilket många anser vara fel då det ju faktiskt är två helt olika typer av samtal.
Kollektivavtal är ett ord som många gånger i me- diala sammanhang framställts som något trögt och omodernt. Att avtalen finns har dock en oerhört stor betydelse för föreningens medlemmar som är
anställda i den offentliga sektorn. En genomgång görs över innehållet i några av alla de kollektivavtal som reglerar så mycket av den anställdes villkor, exempelvis provanställning, övertid, semester, kompletterande föräldrapenning och sjukpenning, avtalspension, ob-tillägg, avstängning, erinran, rätt till ledighet för enskilda angelägenheter och mycket mer. Avtalspension förtjänade en närmare duvning då en del arbetsgivare nu erbjuder en alternativ pensionslösning. Ett erbjudande som de fackliga par- terna anser inte är i överensstämmelse med avtalet.
Hur säker är man egentligen i sin anställning och vad är skillnaden på uppsägning och avsked? Saklig grund, företrädesrätt och turordningslista är andra kända begrepp inom detta område. Det som till stor del styr detta område är Lagen om anställningsskydd (LAS). Skälen för en uppsägning kan vara många och hur detta ska hanteras diskuterades grundligt.
Här behövs mycket stöttning till den enskilde med- lemmen då en uppsägning oftast är oerhört jobbig ur många aspekter, inte minst på det mänskliga planet.
Många fackliga organisationer talar om problemet med att få med de yngre. På denna kurs var många av deltagarna unga och tämligen ny-
legitimerade vilket känns mycket glädjande för framtiden och återväxten i Tjänstetandläkarnas fackliga led. Att föreningen företräds av förtroendevalda i olika åldrar och med olika erfarenheter är en styrka.
Kursdeltagarnas koncentration var djup under genomgången av de lagar och regler som arbetstagaren har att förhålla sig till.
13
Nu råder semestertider
Semester är något som ligger de allra flesta varmt om hjärtat. När det är dags för årets semester uppstår ofta funderingar kring när jag som anställd får ta min semester och vem som egentligen bestämmer om det.
Reglerna kring semester styrs, om inget annat avta- lats, av semesterlagen. För de som är anställda inom kommun och landsting regleras det i kollektivavtal. 25 dagars semester per år har alla anställda rätt till. För an- ställda inom kommun och landsting blir det dessutom en utökning av semesterdagarna i takt med stigande ålder. Vid 40 år har antalet semesterdagar utökats till 31 och vid 50 år har de ökat till 32 dagar per år.
Syftet med semester är att arbetstagaren ska ha möjlig- het till rekreation och vila och därför är det viktigt att det finns möjlighet till en sammanhängande ledighet.
Under perioden juni-augusti ska det vara möjligt för arbetstagaren att få en sammanhängande period av fyra veckors ledighet. Vid särskilda skäl kan en sådan semesterperiod även förläggas till andra månader.
När det gäller förläggningen av semestern är utgångs- punkten att arbetsgivaren och arbetstagaren samråder om förläggningen. För anställda inom folktandvården innebär det rent praktiskt att det finns en uppgjord plan för hur semesterlistan ska upprättas. Detta sker ofta på våren då det rör förläggningen av huvudse- mestern.
Ibland är man i den situationen att man köper en resa tidigt på hösten och vill då gärna få sin sommarse- mester godkänd redan då. Tjänstetandläkarnas kansli får i samband med det ofta frågan om när man har rätt att få svar på om man har fått semestern beviljad eller inte. I semesterlagen stipuleras att underrättelse om semester ska lämnas senast två månader före le- dighetens början. När särskilda skäl föreligger får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början.
Utgångspunkten är som sagt att överenskommelse ska ske om förläggningen av semester. Går det inte att komma överens om tidpunkten för semesterns förläggning bestämmer arbetsgivaren.
Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön har rätt att spara en eller flera sådana dagar till ett senare år. För anställda inom kommuner och landstinget får antalet sparade dagar inte överstiga 40 dagar sammanlagt.
Susanna Magnusson
Arbetsvillkor
Varning för dåliga pensions- lösningar i kommunal sektor!
Många anställda inom kommunal sektor har fått erbjudanden om att teckna alternativa pensionslösningar. Lösningarna kan se olika ut, men är oftast inte till den anställdes fördel.
Att välja bort de förmånsbestämda delarna i KAP- KL kan drabba alla, men för den som har få år kvar till pensionen är risken särskilt stor. Därför är det viktigt att du som är anställd inom det kommunala avtalsområdet är uppmärksam på vad som gäller om du erbjuds någon annan pensionsplan än KAP-KL, exempelvis en så kallad ”alternativ KAP-KL”.
Ett antal kommuner, kommunala bolag och Pacta- företag har redan gått ut med erbjudanden om detta till sina anställda, trots att det idag inte är förenligt med avtalet att göra generella undantag från KAP-KL.
Om arbetsgivaren erbjuder ändringar i pensionen ska du kontakta Tjänstetandläkarna omgående. Din lokala företrädare hittar du på baksidan av tidningen.
Läs hela rapporten på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se
Eva Nylander
TLV, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Läke- medelsverket har samlat ett antal tandvårdsaktörer, däribland Tjänstetandläkarna, till ett dialogmöte.
Där diskuterades bland annat att tandvårdsstödets anslagna medel inte utnyttjats fullt ut och reger- ingen därmed bantat stödets budgetram med en dryg miljard samt att den allmänna kännedomen om högkostnadsskyddet och ATB är betydligt lägre än vad som tidigare uppskattats. Dessutom framhölls problematiken som behandlarna ställs inför gällande
specialanpassade medicintekniska produkter, både i Eva Nylander
Föreningen har deltagit i dialogmöte
fråga om upphandlingssystemet och om produkt- ansvaret.
”I tandvårdsstödet är det ibland oklart vad som gäller när en produkt framställs på kliniken och detta be- höver förtydligas av såväl Socialstyrelsen som Läke- medelsverket, så att behandlarna vet vilken kategori produkten tillhör”, understryker Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande, som deltog i mötet.
15 Eva Nylander
Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) konstaterar gemensamt i en ny rapport att journalföringen inom tandvården behöver förbättras inom ett antal områden.
Socialstyrelsen ser bland annat behovet av att förtyd- liga principiella skillnader mellan att dels ställa diag- noser och att journalföra utförd vård på ett korrekt sätt, dels uppfylla Försäkringskassans krav på att det i journalen ska gå att utläsa vilken ersättning som ska utbetalas. Enligt Socialstyrelsen ska en patientjournal i första hand bidra till en god och säker vård av pa- tienten. Knapphändig eller avsaknad av information i patientjournalen gör det svårt att följa innehåll och motiv för utförd behandling. Uppstår komplikationer i anslutning till utförd vård försvåras spårbarheten avseende använda material och läkemedel.
I slutet av april träffade föreningen Socialstyrelsen, TLV och Försäkringskassan och diskuterade då kring redovisningen av journalgranskningen.
”Generellt sett förekommer det brister i jour- nalföringen och situationen är mer komplex än
Brister i journalföringen har dubbla bottnar
– komplicerade regler försvårar för behandlarna
att man enbart kan beskylla behandlarna för att vara slar- viga. Att olika instanser kräver olika uppgifter i journalerna försvårar en korrekt journal- föring”, konstaterar Kenth Nils- son, ordförande Tjänstetand- läkarna.
”Det finns en diskrepans mellan TLV:s föreskrifter och vad Socialstyrelsen uttryckt att journalen ska innehålla, jämfört med vad som krävs av Försäk- ringskassan. För att Försäkringskassan ska genom- föra utbetalningar måste information som rymmer ekonomiska aspekter finnas med i journalen. Detta gör att behandlarna i princip behöver föra dubbla journaler, som svarar mot de olika krav som myndig- heterna utarbetat. Att kraven ser olika ut ställer till det för behandlarna, som vill göra rätt för sig, men som är osäkra på vilka krav som ställs från vilken myndig- het. Diskrepansen innebär att behandlarna riskerar att begå misstag i större utsträckning”, säger Kenth.
Har vi rätt uppgifter till dig?
Ska du flytta, byta arbetsgivare eller ändra efternamn?
Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt genom att logga in på dina sidor på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se.
Användarnamnet är ditt medlemsnummer, det hittar du tex på din faktura. Kontakta kansliet om du inte känner till ditt medlemsnummer.
Lösenordet är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.
Föreningen har nu en egen sida på Facebook som alla kan ta del av, även de som inte har registrerat ett eget facebookkonto.
”På vår sida kan du se vad som händer inom verk- samheten, hitta tips på nyheter som berör dig som är medlem eller tipsa andra om sådant som är på gång. Du kan också ställa generella frågor till oss eller dela med dig av dina åsikter. Kanske hittar du kollegor som du inte varit i kontakt med på länge via sidan”, beskriver Eva Nylander, informatör/
assistent på Tjänstetandläkarna. ”Vi vill lyssna på våra medlemmar och att finnas på Facebook inne- bär ytterligare en kanal där vi kan ha dialog. Halva Sveriges befolkning är idag aktiv på Facebook och det innebär även att många tandläkare finns där.”
Du hittar föreningens facebooksida på www.facebook.com/tjanstetandla- karna. Genom att ”gilla” sidan kan du som har ett eget facebook- konto följa vad som händer på sidan.
TT-kanalen 2/2012
Nu finns vi på facebook
Eva Nylander
Sociala medier blir allt mer populära och det svenska folket twittrar, bloggar och facebookar i allt större utsträckning. I samband med att de smarta telefo- nerna tar över marknaden blir de sociala medierna också mer lättillgängliga. Det blir svårare att definiera gränsen mellan privatliv och arbetsliv och det gäller att ha koll på vilka regler som finns på arbetsplatsen gällande hanteringen. Vissa arbetsgivare har infört nolltolerans mot att använda sociala medier eller att surfa på arbetstid, andra har en mer accepterande inställning till detta.
Eva Nylander
OK att surfa på jobbet?
Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats, om det inte finns några tydliga regler rekommenderar Tjänstetandläkarna att en policy för användandet upprättas. Då vet både du och arbetsgivaren vad som gäller.
17
Tjänstetandläkarna bevakar Almedalen
Föreningens viceordförande, Hans Göransson, kom- mer tillsammans med föreningens informatör att finnas på plats i Almedalen under politikerveckan i sommar. Under veckan anordnas bland annat en mängd seminarier, debatter och rapporteringar som berör olika vårdfrågor.
”Vi vill genom bevakningen känna av vad som diskuteras inom vården under veckan och även lyfta fram frågor om tandvård i debatten. Behandlar- perspektivet finns ju alltid i bakhuvudet på mig som är tandläkare, men Tjänstetandläkarna är intresserade av tandvårdsfrågor i stort,” understryker Hans. ”Det är också intressant att besöka de aktörer som finns på plats och som vi eventuellt kan ha nytta av och bedriva samarbete med framöver.”
Almedalsveckan pågår hela v 27, med start söndagen den 1 juli.
Eva Nylander
På hemsidan tar vi temperaturen på våra besökare i Lilla gallupen, här är resultatet från vårens fråga:
Ny medlemsförmån
Som medlem kan du boka hotellrum till rabatterat pris inom kedjan First Hotels. Överenskommelsen gäller alla hotell i Sverige, Norge och Danmark.
Tjänstetandläkare erbjuds att boka alla kategorier av hotellrum, alla dagar i veckan. Läs mer på
www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Förmåner.
Bokningen görs enkelt med en bokningskod på First Hotels hemsida, www.firsthotels.se.
Klipp ut och spara koden inför kommande bokningar.
Bokning av hotellrum på www.firsthotels.se För rabatt ange bokningskod: FHCTJATAN För alla anställda tandläkare
Tjänstetandläkarna rekommenderar
+ lägst 32 000 kr/mån + lokala faktorer
+ råd från den lokala fackliga företrädaren
= Acceptabel ingångslön
Chefer saknar rutiner för psykisk ohälsa
Trots att psykisk ohälsa, som tex utbrändhet, är en av de främsta orsakerna till långtids- sjukskrivningar råder det brist på kunskap bland chefer om hur det ska hanteras.
Många chefer saknar policys för hur man ska agera om någon i personalen drabbas av psykisk ohälsa, det visar en undersökning som beställts av den nationella kampanjen (H)järnkoll, som bedrivs på uppdrag av regeringen med syftet att minska negativa attityder till psykisk sjukdom.
Av de tillfrågade var det 6 av 10 chefer som kunde tänka sig att anställa en person som drabbats av psykisk ohälsa, men det var bara 45 % av cheferna som hade goda kunskaper om hur man ska agera för att stödja anställda som får problem med psykisk ohälsa. Kunskapsnivån om detta tenderar att vara större på större företag än mindre.
Undersökningen visar också att det bland de till- frågade cheferna finns en övervägande negativ at- tityd till psykisk sjukdom, mer än 25 % kunde inte tänka sig att arbeta med någon som har en psykisk sjukdom.
Det är vanligt att man underskattar hur vanlig ohäl- san är. Socialstyrelsen uppskattar i sina hälsorapporter att mellan 20 - 40 % av svenskarna lider av någon
form av psykisk ohälsa och det innebär att de flesta chefer någon gång kommer att behöva hantera en situation där en anställd drabbats av det. (H)järnkoll har tagit fram en broschyr som ger handledning och konkreta tips som stöd till chefer med personal- ansvar. Broschyren finns att ladda ned gratis på www.hjarnkoll.se
Chefsfrågor
Eva Nylander
Eva Nylander
57
Så gör du som chef
– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Ca hälften av landets kommuner (139 av 290) samt tre fjärdedelar (15 av 21) av landstingen har fattat policysbeslut om rökfri arbetstid för personalen, uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Förbudet innebär att de anställda enbart får röka under lunch- och kafferaster. Den hårda linjen
Slutrökt på arbetstid
kompletteras med erbjudande om stöd till den som vill sluta röka och är ett steg mot förbättrad arbetsmiljö.
19 Eva Nylander
Nya rutiner hos
Försäkringskassan berör vårdgivare
Rutinerna har ändrats inom två områden, dels gäl- lande bedömningen för rätten till ersättning och dels av vårdgivarens hantering av intygen 5163 och 5164 (exempelvis ”gränsgångare”).
Det första beslutet berör manuella ärenden inom det allmänna tandvårdsbidraget (ATB). Ändringen innebär att när en vårdgivare skickar in en begäran som avser tandvård för en patient som inte är regist- rerad som försäkrad, genereras ett meddelande om att ärendet kommer att utredas manuellt. En begäran som fallit ut för manuell handläggning utreds av Försäkringskassan. Om Försäkringskassan beslutar att patienten inte har rätt till tandvårdsstöd kommer inget ATB eller eventuell tandvårdersättning som begärts att betalas ut.
Det andra beslutet innebär att Försäkringskassan har förenklat rutinerna för vårdgivare angående hanteringen av intygen 5163 och 5164. Dessa intyg behöver nu bara skickas till Försäkringskassan vid det första besöket i varje ny ersättningsperiod. Om en vårdgivare redan skickat in en kopia av ett intyg innan den nya rutinen infördes, behöver ingen ny kopia på intyget skickas förrän patienten påbörjar en ny ersättningsperiod. Försäkringskassan kommer att kontakta berörda vårdgivare, vars patientstock till stor del är ”gränsgångare”, för att informera om den nya rutinen.
Båda rutinförändringarna har trätt i kraft.
Missnöjd med
Försäkringskassans beslut?
Försäkringskassan har upprättat en webbsida med förtydligad information om vad en vårdgivare kan göra om man är missnöjd med Försäkringskassans beslut.
På sidan beskrivs bland annat hur man går till väga för att begära omprövning eller överklaga en omprövning och vilka bilagor som ska bifogas. Där beskrivs också vad en vårdgivare kan göra om man anser att Försäkringskassan orsakat skada beroende på att det funnits brister i handläggningen eller att ett beslut fattats felaktigt.
Webbsidan finns på Försäkringskassans hemsida, www.forsakringskassan.se. Klicka på ”Tandvården”
och gå in på ”Statligt tandvårdsstöd”, så hittar du
”Missnöjd med beslutet” i menyraden.
Eva Nylander
Tjänstetand-
läkarnas medlemmar som har någon form av chefsbefattning får Chefstidningen.
Det är en del av föreningens arbete i att stötta våra medlemmars chefskap.
Läs mer på www.tjanstetandlakarna.se Betalar du medlemsavgiften via
faktura?
Ansök om autogiro via vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Medlemskap
Var tredje anställd har dåligt flås
Hälsoföretaget Previa har testat konditionen hos 53 000 anställda runt om i landet. Resultatet visar att en tredjedel av de undersökta har dålig kondition och att ca hälften endast motionerar lätt på fritiden.
Konditionen var sämst hos män yngre än 35 år, men samtidigt är det fler ur den kategorin som ägnar sig åt hård träning.
Dålig kondition ökar risken för hjärt- och kärlsjuk- domar och förslitningsskador. En halvtimmes rask promenad varje dag räcker för att minska riskerna.
TT-kanalen 2/2012
Som medlem i
Tjänstetandläkarna har du tillgång till…
…Facklig information och rådgivning om:
• Lön
• Alla former av anställningsvillkor, tex arbetstid, semester, ledighet, pension, övertidsersättning, jourersättning mm.
• Arbetsvillkor
• Arbetsmiljö
• Arbetsmarknad
…Rättsskydd i arbetstvister
…Råd och stöd i sjuk- och arbetsskadefrågor
…Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor
…Medlemsförmåner
”
Skratt är motion för insidan och musik för själen- Anonym
”
Eva Nylander
Småbarnsföräldrar halkar efter när det gäller möjlighet till kompetensutveckling, det visar undersökningen ”Barn, kompetens och karriär”, som Unionen genomfört. Trots att betydelsen av karriär- och kompetensutveckling ökar efter föräldraledig- heten missgynnas ofta småbarnsföräldrar.
Över hälften av de intervjuade erbjöds inte kompe- tensutveckling under tiden de väntade barn. Läggs detta ihop med den efterföljande föräldraledigheten och att det första utvecklingssamtalet efter föräldra- ledigheten kan dröja, innebär det uppskattningsvis en förlust av kompetensutveckling på upp till två till två och ett halvt år.
Eva Nylander
Småbarnsföräldrar
missar kompetens-
utveckling
21
?
Fråga
ombudsmannen
– Hej! Finns det någon anledning för mig att vara med i a-kasssan när det är så gott om tandläkar- jobb? Det känns inte som någon överhängande risk att bli av med jobbet.?
Som medlem i Tjänstetandläkarna väljer man själv om man vill vara med i aea (Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa) eller inte. Kostnaden för medlemskapet är 90 kr per månad och ansökan görs direkt till aea. Det finns gott om lediga tjänster att söka för tandläkare men det kan ändå uppstå situationer i arbetslivet som man inte har räknat med där arbetslöshet blir en följd. Det kan till- exempel vara att ett tandvårdsföretag inte har haft den patienttillströmning de räknat med,
varvid en arbetsbristsituation uppstår med uppsägning som följd. Det kan också uppstå en situation med sjukdom som leder till oförmåga att fortsätta arbetet som tandläkare, vilket i sin tur kan leda till uppsägning. För den som blir arbetslös utan att vara medlem i a-kassan kan ändock ett grundbelopp utbetalas vid arbetslöshet.
Vid arbetslöshet är det viktigt att anmäla sig på arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen.
Läs gärna mer på www.aea.se för ytterligare information om medlemskapet.
Susanna Magnusson Eva Nylander
Fler jobbar övertid
Uttaget av övertid ökar, skriver TCO i rapporten
”Jobba över gratis – över- tiden 2011”.
Studien visar att män inom privat sektor till- hörande ett TCO- eller SACO-förbund är de som jobbar mest övertid utan ersätt- ning. Inom Saco-förbunden är det dock påfallande många kvinnliga medlemmar verksamma inom offentlig sektor som övertidsarbetar utan ersättning.
De två senaste åren steg sysselsättningsgraden med 3,1 % och övertidsuttaget med drygt 10 %. Antalet övertidstimmar som togs ut under en normalvecka uppgick till 4,6 miljoner arbetstimmar, vilket fiktivt motsvarar ca 115 000 heltidstjänster.
Eva Nylander
Trevlighet gynnar gruppdynamik
Det är sedan tidigare känt att faktorer som indi- viduell intelligens, personlighet, skicklighet och konstruktiva diskussioner påverkar dynamiken i en grupp och bidrar till att skapa framgångrika team.
Forskare har nu påvisat att även tonaliteten spelar en avgörande roll, det vill säga hur man pratar till varandra, vilket kroppspråk man har, vem man vänder sig till vid olika tillfällen och hur mycket man pratar med varandra inom gruppen. Ett trevligt bemötande kan alltså vara en framgångsfaktor.
Källa: Harward Business Review
Intervju
Amir hann inte mer än börja inom folktandvården i Stockholm förrän han blev tillfrågad om han ville bli adjungerad till TT-Stockholms styrelse. Det ville Amir gärna men eftersom han var precis ny i yrket och i organisationen ville han till att börja med fokusera på arbetet.
”Vi har löst det genom att jag har fått en ”mjukstart”
genom att bara vara med på styrelsemöten en gång i månaden. Men så småningom kommer min fackliga aktivitet att utökas. ”
Det fackliga engagemanget och de möjligheter det erbjuder är oerhört viktigt anser Amir och något att värna om.
”Det är en fantastisk möjlighet vi har här i Sverige att kunna vara med och påverka och uttrycka sin åsikt. Den här möjligheten finns inte i alla länder och jag tycker det är viktigt att vi utnyttjar den möjligheten vi har. I arbetslivet har vi rätt att vara med och påverka och man kan faktiskt göra skillnad.
Ibland är det visserligen lättare och ibland är det svårare men det går. Tandläkare är en yrkesgrupp som är väldigt engagerade i sitt arbete och då är det bra att kanalisera detta engagemang genom den fackliga verksamheten.”
En viktig uppgift för facket lokalt anser Amir vara de arbetsrättsliga frågorna, i synnerhet på individnivå.
Likaså är lönefrågan mycket viktig.
”Centralt tycker jag att den fackliga organisationen har en viktig uppgift i att bevaka professionens, d v s tandläkarnas frågor och legitimitet. Detta är viktigt både i förhållande till vår närmsta omvärld samt andra aktörer som påverkar oss.”
När Amir var klar med gymnasiet i Västerås började han arbeta som golvläggare på NCC. Han visste inte riktigt vad han skulle göra i framtiden men funde- rade lite på det här med tandvård. För att få veta mer skrev Amir ett brev till 8-10 folktandvårdskliniker i Västmanland för att höra om han hade möjlighet att få komma och praktisera några dagar. På det viset hade Amir tänkt sig att lära sig mer om tandvården och hur det är att arbeta där. Ett svar fick han och det var från folktandvården Herrgärdet där klinik- chefen hälsade Amir välkommen till kliniken. I två veckor var han på Herrgärdet och dessa dagar var avgörande för Amirs framtidsval. Han tyckte tand- vården var intressant och trivdes så bra så han sökte in till tandläkarutbildningen på Huddinge. Amir kom in och under studietiden arbetade han sedan varje sommar på Herrgärdet som tandsköterska.
Under studierna engagerade sig Amir i Tandlä- karförbundets studerandeförening. Han började med att vara ledamot i styrelsen i den lokala stu- derandeföreningen, blev året därefter ordförande i densamma och slutligen ordförande i den centrala studerandeföreningen. I juni 2011 blev Amir klar med tandläkarutbildningen och började då på folk- tandvårdskliniken i Björkhagen som ligger belägen i en av Stockholms södra förorter.
”Jag trivs jättebra som tandläkare. Jag är glad både när jag går till och från jobbet.
Det känns också bra att arbeta i en stor organisation som folktandvår- den. Här finns ett bra odontologiskt stöd och också tyd- liga riktlinjer och rutiner. Det är en trygghet att ha det så som ny i yrket.”
Ung och fackligt aktiv
Namn: Amir Al-Adili Ålder: 25 år
Bor: Stockholm
Familj: Mamma, pappa och syskon Intressen: Fotografering och fiske
23 Susanna Magnusson
Glad och nöjd över sitt yrkesval är Jane Stenberg Bonnevier. Jane blev klar som tandläkare i juni 2010 efter att ha läst på tandläkarhögskolan i Stockholm.
Sen dess arbetar hon på folktandvården Arvidsjaur vars verksamhetsområde även inbegriper folktand- vårdskliniken i Arjeplog. Att det blev just Arvidsjaur har sin naturliga förklaring. Jane, som ursprungligen kommer från Västerbotten, gick på gymnasiet i Arvidsjaur och träffade sedan även sin sambo som är militär där.
”Med de intressen jag har är Arvidsjaur ett jättebra ställe att bo och arbeta på. Och så finns här massor av frisk luft.”
Att vara föreningsaktiv är inget nytt för Jane, redan under studietiden var hon engagerad i Odontolo- giska föreningen. Under studierna passade hon också på att skaffa sig erfarenhet av tandvården genom att arbeta som tandsköterska dels på folktandvårdskli- niken i Malå och dels på kliniken i Arvidsjaur. Med den bakgrunden gick det sedan smidigt att börja arbetet som tandläkare i Arvidsjaur. I januari i år blev hon tillfrågad om hon ville bli adjungerad till TT-Norrbottens lokalavdelningsstyrelse och även ta på sig uppdraget som sekreterare.
”Det tyckte jag lät spännande så det tackade jag ja till. Det kändes naturligt att göra det eftersom jag tycker de fackliga frågorna är viktiga och då får man också vara beredd att engagera sig. Det är viktigt att vi har bra villkor och en väl fungerande arbetsmiljö.”
På frågan om vad som känns mest angeläget funderar Jane en stund.
”Arbetsmiljön är det viktigaste. Vi ska ha en så bra arbetsmiljö att vi orkar hela yrkeslivet. Arbetsmiljön innefattar egentligen allt, bra villkor, harmonisk arbetsplats med ett hållbart schema, en fungerande tidbok och så vidare. Det är även viktigt med goda relationer mellan arbetstagarna sinsemellan
samt även mel- lan arbetsgivarre- presentanter och arbetstagare. Just nu håller vi inom TT-Nor rbotten på att sända ut en arbetsmiljöenkät till våra medlem- mar. Det ska bli spännande att se resultatet av den.”
Högre löner står också högt på agendan för TT-
Norrbotten, det är viktigt för att kunna rekrytera och behålla tandläkare med rätt kompetens. Att det inte finns några vakanta tandläkartjänster är viktigt även ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Det är visserligen långa avstånd i Norrbotten men med teknikens hjälp kan man numera umgås på många sätt.
”Vi i styrelsen träffas fyra gånger per år i Luleå.
Däremellan har vi videokonferenser en gång per månad och det fungerar mycket bra.”
Hur framtiden kommer att se ut är aldrig lätt att sia om, men Jane tror att det för tandvårdens del kom- mer att innebära mer teamarbete eftersom antalet tandläkare minskar. Jane konstaterar att yrkesvalet som tandläkare varit helt rätt. Att arbeta på en folk- tandvårdsklinik långt från storstaden innebär att arbeta med en stor odontologisk bredd och innebär också många utmaningar.
Det fackliga arbetet tycker Jane borde vara något som tilltalar fler yngre medlemmar.
”Man lär sig så mycket nya saker inom ett helt annat område och det är saker man har nytta av hela livet, oavsett vad man arbetar med. Bland annat har det under den fackliga grundkursen varit intressant att lära sig mer om vilka skyldigheter och rättigheter arbetsgivare och arbetstagare har gentemot varandra i ett anställningsförhållande.”
Namn: Jane Stenberg Bonnevier Ålder: 29 år
Bor: Arvidsjaur Familj: Sambo och hund Intressen: Skoteråkning, jakt, fiske, utomhussporter
Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0457-73 17 15 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Philip Mundt, 023-49 04 00 philip.mundt@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, 070-657 67 02 claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Erik Sjödin, 0291-107 30 erik.sjodin@lg.se Hallands TT-avdelning Sven-Åke Nilsson, 0706-74 74 99 svendent@telia.com
Jämtlands TT-avdelning Hans Norén, 0701-70 76 90 hansgunnarnoren@gmail.com Jönköpings TT-avdelning Nils Andersson, 036-32 98 00 nils.andersson@lj.se Kalmar TT-avdelning
Birgitta Ström Antonson, 0480-845 80 birgittasan@ltkalmar.se
Kronobergs TT-avdelning Erik Mölleborg, 0470-58 77 00 erik.molleborg@ltkronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 070-658 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning
Eivor Nordström-Carlén, 076-816 55 66 eivor.carlen@nll.se
SkånesTT-avdelning Åsa H Larsson, 070-834 35 36 asa.h.larsson@skane.se Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, 08-123 152 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, 0150-563 90 anders.grankvist@dll.se TT-VG Söder
Kerstin Björlin, 033-26 90 85 kerstin.bjorlin@vgregion.se TT-VG Väster
Kerstin Söderström, 031-56 80 30 kerstin.soderstrom@vgregion.se
TT-VG Öster
Carina Bergman, 0505-180 90 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Ragnarsson, 018-611 63 30 isabel.ragnarsson@lul.se Värmlands TT-avdelning Tomas Misch, 054-61 69 50 tomas.misch@liv.se
Västerbottens TT-avdelning Lena Parpis, 073-045 87 60 lena.parpis@vll.se
Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 66 00 tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, 019-602 41 41 caroline.arvidsson2@orebroll.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, 101-103 89 72 kristina.hult@lio.se
Avdelningarna
PORTO BETALT
B
•
Arbete utomlands?Ska du arbeta utomlands?
Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringspe- rioder. Läs mer på
www.aea.se
www.tjanstetandlakarna.se
•
Nya förhållanden?Du kan lätt ändra din adress, byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på www.tjanstetandlakarna.se
•
Nytt jobb?Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetand- läkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation.
