Verksamhetsplan
2011-2013 och Skolplan 2010-2011
Barn och utbildningsnämnden
Innehållsförteckning
Planeringsförutsättningar 3
Verksamhets- och Skolplan 4
Omvärldsanalys 4
Verksamhetsidé 6
Mål 7
Planerad verksamhet och aktiviteter 9
Budget 18
Drift 18
Investeringar 20
Serviceförklaringar 21
Förskola 1-5 år 21
Grundskola och fritidshem 21
Gymnasieskola 23
Planeringsförutsättningar
Inledning
Den strategiska planeringen för Bodens kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommun- fullmäktige antar i juni den strategiska planen som omfattar mål och resurser samt planeringsför- utsättningar till nämnderna. Beslutet i fullmäktige föregås av en dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna.
Med utgångspunkt från den strategiska planen fastställer nämnderna verksamhetsplaner, där nämnderna anger målindikatorer för att mäta måluppfyllelsen på nämndsnivå samt aktiviteter för att nå målen. Verksamhetsplanerna är tillika en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Verksamhetsplanerna delges kommunfullmäktige i december, med undantag för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan som tillika utgör skolplan och som sådan fastställs av fullmäktige. Samtidigt som nämnderna fastställer sina verksamhetsplaner revideras serviceförklaringar för respektive verksamhetsområde.
Uppföljning av den strategiska planen och verksamhetsplanerna sker löpande under året i delårs- rapporter samt vid årets slut i årsredovisningen.
Planeringsprocessen framgår av nedanstående bild
Ny mandat-
period Nytt beslut
strategisk om plan Strategisk beredning
Kommungemensamma visioner, mål & målindikatorer
Skattesats Inriktning och uppdrag
till nämnderna Resursfördelning
N ä m n d Kf / Ks
Planerings- beredning
BB/
nämnd&förv
1. Gem förut- sättningar 2. Förutsättn nämnder
Boksluts- beredning
BB/
nämnd&förv
Utvärdering av året som gått Tilläggs-
budget Nämndernas arbete med verksamhetsplan
Målindikatorer och aktiviter Verksamhet och ekonomi Beslut om
strategisk plan Partiberedning
Bb
Vision och värdegrund
Nämndernas verksamhets- planer del-
ges kf Återrapport
över hur fullmäktige-
uppdragen ska nås
Nämndernas arbete med förutsättningar
Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Febr
Verksamhets- och Skolplan
Nationellt styrs förskola och skola av läroplaner, skolan styrs även av kursplaner för varje ämne. Den kommunala styrningen över utbildningen regleras enligt skollagen genom att det politiskt ska utformas en skolplan med lokala mål och inriktningar för skolan samt vilka åtgärder som måste vidtas för att nå dessa.
Verksamhetsplanen är tillika Skolplan för Bodens kommun. Åtgärder kopplade till de nationella målen och de prioriterade kommunala målen tydliggörs i Kvali- tetsredovisningen som fastställs i november av Kommunfullmäktige.
Omvärldsanalys
Skolinspektionens1 tillsyn under våren 2008 visade att Bodens kommun har en bra skola och når i genomsnitt högre betygsresultat jämfört med riket. Resultat- mässigt kvarstår detta, men det räcker inte. Att fler elever når kunskapsmålen är det mest betydelsefulla området för barn och utbildningsnämndens framtida mål- uppfyllelse.
Skolinspektionen genomför regelbunden tillsyn som utgår från 4 huvudområden:
o Måluppfyllelse och resultat
o Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten o Lärandemiljön
o Enskilda elevers rätt
Nästa inspektion av Bodens kommunala skolor sker under 2013.
Skolinspektionen kvalitetsgranskar kontinuerligt undervisningen i olika ämnen.
För Bodens del granskas under 2010:
o Moderna språk (Brönjaskolan)
o Engelska (Sandenskolan och Torpgärdsskolan) och o Matematik A (Björknäsgymnasiet)
Kvalitetsgranskningarna genomförs med hjälp av lektionsobservationer, gruppin- tervjuer med lärare och intervju med skolledning. Granskningen i Engelska sker på engelska.
Kvalitetsgranskningarna redovisas i nämnden och ev. vidtagna åtgärder åter- kopplas till nämnden.
1 www.skolinspektionen.se
Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten
Skolinspektionen 2008 visade på en tydlig ledningsorganisation som tar ett över- gripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker i samtliga verksamheter utgår från de nationella målen.
Skolinspektionen poängterade att kommunen behövde se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter.
Skolinspektionen granskar att rektor tar ansvar för att de nationella målen som finns är styrande för verksamheten och att rektor har kunskap om hur lärarna bedriver undervisningen. Tillsynen granskar också att lärarna utvärderar och be- dömer eleverna utifrån de krav som finns i författningarna och att hela verksam- heten utvärderas så att den kan förbättras. Skolinspektionen pekar på vikten av att rektor har en samlad bild av hur kunskapsresultaten ser ut i den egna skolan och att resultat och utvärderingar är analyserade.
Då skolan är mål- och resultatstyrd krävs ett systematiskt och väl strukturerat kvalitetsarbete även på huvudmannanivå. Förvaltningsledning och ansvariga politiker måste ha god kännedom om verksamheten och skolornas arbete, mål- uppfyllelse och resultat. Därför är det viktigt att även huvudmannen har en sys- tematisk uppföljning och analyserar de samlade kunskapsresultaten.
Under 2009 har personalstaben minskats p.g.a. minskade elevkullar, vilket inne- burit ett minskat antal underställda för rektorerna. Från årsskiftet har en ny rek- torsorganisation skapats där rektorerna arbetar i tre team; rektorer för förskolan, rektorer för åk. F-5 och rektorer för åk. 6-9. Dessa konstellationer bör ge rektor större möjlighet att ha expertkunskaper inom sina verksamheter. Detta samman- taget med en processledarutbildning i Umeå Universitets regi förväntas ge rekto- rerna både verktyg och förutsättningar som pedagogiska ledare. Avgörande för ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap är rektors möjlighet till planerade och regelbundna klassrumsbesök med efterföljande samtal med lärare. Nämnden följer utvecklingen.
Befolkningen minskar i Boden vilket leder till minskat antal barn och ungdomar.
Detta är en omvärldsfaktor som har stor påverkanseffekt för Barn och utbild- ningsnämndens verksamhetsområde. Den demografiska modellen för resursför- delning som tillämpas inom kommunen fr.o.m. 2008 ger resurser utifrån antalet barn i de olika verksamheterna, vilket innebär att de ekonomiska resurserna minskar snabbare än effekterna av de åtgärder som vidtas.
Lärandemiljön
Inom detta område granskar Skolinspektionen arbetet för att skapa engagemang, lust att lära och en god miljö för lärande som främjar barns och elevers utveck- ling. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens respektive verksam- hetens kvalitet liksom arbetet för att skapa en trygg och lugn lärandemiljö, cen- tral.
Ny skollag
Riksdagen förväntas fatta beslut om ny skollag under 2010. Skollagen kommer att ställa större krav på rektor gällande myndighetsutövning och skoljuridik. Det- ta kommer att innebära högre krav på löpande dokumentation, utredning och uppföljning för varje enskild elev.
Gymnasiereform
Den nya gymnasiereformen och mindre elevkullar i gymnasieålder kommer att kräva ett omfattande internt arbete för att organisera och förbereda Björknäs- gymnasiets inre struktur och organisation så att den anpassas till elevvolymen och med hänsyn tagen till elevernas önskemål och omvärldens behov. Detta in- nebär nedläggning av program eller start av nya program.
Behörighet
Inom alla skolformer kommer behörighetsfrågorna gällande anställning som lära- re och vem som har rätt att betygssätta elever i respektive ämne att ställas i fokus vid en striktare lagstiftning. Beslut om behörighetsfrågor förväntas under 2010.
Förvaltningen har genom rådande övertalighet redan påbörjat en striktare be- dömning av lärares behörigheter som tillämpats vid uppsägningarna på grund av arbetsbrist och är därför långt bättre rustade, än de flesta andra kommuner, att möta den nya lagstiftningens krav.
Verksamhetsidé
Barn och utbildningsnämnden tillhandahåller pedagogisk verksamhet och om- sorg av hög kvalité i en helhet för barn och ungdomar samt lägger grunden för och främjar ett livslångt lärande, där dialog och delaktighet är en väg till utveck- ling och hög måluppfyllelse.
I Bodens skolor får barn och ungdomar, i den vardagliga undervisningen, läran- de, framtidstro och verktyg att påverka och forma sin egen och ortens framtid.
Mål
Mål 2007 2008 2009 Ett hållbart växande samhälle
Tillväxt i Boden
Elever som medverkar i UP-företag ökar 2,5% 2,8% 7,0%
Antal elever på lärlingsutbildning ökar 12 9
Trygg och trivsam kommun
Andel elever som upplever kränkande behandling
från andra elever 0%
från personal 0%
Andel elever som ofta eller alltid har arbetsro i skolan
Åk 4 flickor 100% 72% 70% 66%
Åk 4 pojkar 100% 79% 68% 72%
Åk 7 flickor 100% 82% 82% 67%
Åk 7 pojkar 100% 82% 79% 74%
Andel elever som nyttjar Skoldatatekets tjänster är nöjda
i grundskolan 100% i.u i.u 90%
i gymnasieskolan 100% i.u i.u
Antal sända ärenden för yttrande till kommunala handikapprådet i.u i.u i.u Medborgarnas Boden
Inkomna synpunkter enligt rutinerna i Serviceförklaringarna ökar 4 18 7
varav negativa synpunkter 0% 4 13 7
Alla enheter representeras av ett Verksamhetsråd 20 19 20 20
Verksamhetsrådets deltagare har möjlighet till inflytande och
delaktighet enligt riktlinjerna 100% i.u i.u i.u
Eko-kommunen
Alla för- och grundskolor har Grön Flagg eller motsvarande
miljöcertifiering senast 2010 36 1 12 18
Kommunens inköp av ekologiska livsmedel har ökat från 1% i.u i.u 2,5%
Verksamhet till nytta för medborgarna Nöjda medborgare
I förvaltningens årliga enkät, skala 1-8, bedömer
föräldrar till barn nöjdhetsgraden 8 7,1 7,4 7,5
barn/ungdomar nöjdhetsgraden 8 6,0 6,0 6,2
föräldrar till elever nöjdhetsgraden 8 i.u 7,3 6,9
Mål 2007 2008 2009
Bra kvalitet
Andel avdelningar med högst 16 platser i förskolan 100% 61,5% 100% 98,4%
Andel elever med minst godkända betyg i alla ämnen i åk 9 > 82% 82,8% 77,9% 80,9%
Andelen elever som fullföljt gymnasieskolan inom 4 år, samtliga program > 75% 55,5% 63,1% 68,1%
Enbart Nationella program exkl. IV ökar 60,4% 72,7% 77,7%
Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan minst
Samtliga program inkl. spec.utformade program 14 14,0 13,4 14,0
Enbart Nationella program exkl.IV ökar 14,0 13,5 14,1
Andelen elever med godkända nationella prov i åk. 3
i Svenska ökar 85,8
i Matematik ökar 64,8
Andelen elever med godkända nationella prov i åk. 5
i Svenska ökar 89,0% 87,2% 89,5%
i Matematik ökar 89,6% 86,7% 88,6%
i Engelska ökar 89,5% 89,6% 89,0%
Samtliga pedagoger har genomfört PIM, praktisk IT- och media-kunskap 100% 61,4%
Antal elever/dator
Åk F-5 minskar i.u 6 6
Åk 6-9 minskar i.u 7 6
Gymnasieskolan minskar i.u 3 3
Andel förskoleavdelningar med datorer 100% i.u i.u i.u
Antal lärare/dator
Åk F-5 minskar i.u 5 4
Åk 6-9 1 i.u 2 1
Gymnasieskolan 1 i.u 3 1
Attraktiv arbetsgivare
Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö De i medarbetarenkäten som bedömer (skala 1-8)
arbetssituationen 6 6,4 i.u 5,8
arbetsbelastning och arbetstakt 5 4,4 i.u 4,4
sjukfrånvaro < 6% 6,55 6,32 5,74
andel långtidssjukskrivna <50% 66,66 64,29 54,29
Andel som genomfört den kommunala IT-utbildningen ökar 23%
Delaktighet och inflytande
De i medarbetarenkäten som bedömer
delaktighet och trivsel (skala 1-8) 6 6,44 i.u 6,1
De i förvaltningens årliga personalenkät som bedömer (skala 1-8)
delaktighet 8 i.u i.u 7,2
trivsel 8 i.u i.u 7,6
Mål 2007 2008 2009
Ledarskap
De i medarbetarenkäten som bedömer
ledarskapet (skala 1-8) 6 i.u i.u 6,2
Antal underställda per rektor minskar 41 44 36
God ekonomisk hushållning Hållbar ekonomisk utveckling
Nämnden har inte någon negativ budgetavvikelse, tkr 0 -2 249 -1 621 -10 693 Effektivt resursnyttjande
Lokalytorna anpassas (m2/elev)
grundskolan 10-13 14,4 15,2 16,1
gymnasieskolan 20,6 20,6 21,3
Medel för utveckling (förbrukat) ökar 1 344 1 774 1 586
Skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad inom
förskolan minskar från 18%-enheter minskar 21,5 25,1 29,1
grundskolan är högst 2%-enheter högst 2 % 2,6 4,1 7,0
gymnasieskolan är högst 3%-enheter högst 3 % 5,2 6,5 7,7
Planerad verksamhet och aktiviteter
Ett hållbart växande samhälle Tillväxt i Boden
En kommun med en attraktiv livsmiljö har kvaliteter som gör att människor vill flytta dit och de som redan bor där trivs och vill bo kvar. Våra ungdomar ska ha en positiv bild av Boden och vara goda ambassadörer för kommunen.
Elevutvecklingen i kommunen och fyrkantsregionen ser likartad ut. Fram till 2013 kommer elevantalet att minska med ca 1 500 gymnasieelever inom fyrkan- ten. Om den kommunala gymnasieskolan fortsättningsvis ska kunna erbjuda ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet krävs samverkan.
Gymnasieskolan i Boden ska innehålla studieförberedande och yrkesförberedan- de program. Lärlingsutbildningar utvecklas enligt den inriktning/inom de ramar som regering och riksdag beslutat.
Aktiviteter
o Företagsamhet ses som en processinriktad pedagogik där barnet/eleven ges möjlighet att förverkliga sina idéer.
o Gymnasiesamverkan i Fyrkanten och länet utvecklas ytterligare.
Trygg och trivsam kommun
En viktig uppgift för alla som verkar i förskolan och skolan idag är att förmedla och gestalta en gemensam värdegrund och en pedagogik som leder till att alla elever når målen. En förutsättning för att ge barn och elever goda kunskaper är att utveckla en förskola och skola där alla inkluderas och känner trygghet, trivsel, inflytande och lust att lära.
Barn och utbildningsförvaltningen tillvaratar mångfalden och bejakar olikheter- na. Arbetet bedrivs utifrån läroplanernas breda mångfaldsbegrepp som gäller människolivets okränkbarhet, alla människors lika värden, etnisk bakgrund, reli- gion, fysiskt eller psykiskt funktionshinder, kön eller sexuell läggning, ålder och social ställning. Det är viktigt att t.ex. handikapprådet ges möjlighet till yttranden i frågor som berör detta område.
Det är betydelsefullt att befolkningens sammansättning avspeglas också inom utbildningen, såväl bland elever som bland anställda.
En social, etnisk och kulturell mångfald är centrala kriterier för god kvalitet.
Värdet av mångfald i verksamheten är en viktig demokrati- och jämlikhetsfråga.
Bodens kommun och Områdespolisen i Boden har, i Överenskommelse om sam- verkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011, arbetat fram en gemensam åtgärds- plan där Förebyggande arbete och tidig upptäckt av barn och ungdomar i riskzon och Föräldrastöd är områden direkt riktade till Barn och utbildningsförvaltning- ens arbetsområden.
Alla som arbetar inom skolan ska ha kompetens och ett förhållningssätt som ak- tivt främjar samverkan och integration och motverkar alla former av kränkande behandling.
Bodens förskolor och skolor ska ha goda lärmiljöer och vara strategiskt placera- de med bra kommunikationer och säkra skolvägar.
Aktiviteter
o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av elever i åk. 3, 5 – 9 samt åk.2 på gymnasiet
o Alla verksamheter har en aktiv likabehandlingsplan som är utarbetad i di- alog med elever och föräldrar.
o Alla verksamheter har en årlig plan mot kränkande behandling enlig SFS 2008:571.
o Trygghet och arbetsro är en förutsättning för lärande. Ett aktivt värde- grundsarbete är en viktig förebyggande åtgärd mot alla former av krän- kande behandling, mobbing och diskriminering.
Rektor gör kvartalsvis systematiska uppföljningar av pågående mobbing- ärenden för redovisning till nämnden.
o Barn och utbildningsförvaltningen samverkar med Brottsförebyggande rådet, BRÅ
o Hälsosamtal genomförs årligen av skolsköterskorna i förskoleklass, åk. 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet
o Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställd- het, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alko- hol och andra droger.
o Alla elever skall ha dagliga fysiska aktiviteter och alla elever ska ha möj- lighet att delta i ämnet idrott och hälsa.
o Ett förebyggande arbete bedrivs i syfte att minska ljudnivåerna i förskola och skola.
o Alla barn/elever uppmuntras att äta skollunch varje dag.
Medborgarnas Boden
Barn och utbildningsförvaltningen strävar efter en transparant verksamhet där öppenhet och insyn är viktiga faktorer. Delaktighet och inflytande sker dels via direktkontakt med verksamheten och dels via deltagande i Verksamhetsråd på enheterna. Via Dexter, webbportal för för-, grund- och gymnasieskola, kan med- borgarna enkelt ansöka till förskola, ändra schemauppgifter etc. Föräldrar kan t.ex. följa sina barn/ungdomars resultat, närvaro/frånvaro och scheman.
Serviceförklaringar för förvaltningens verksamheter delas ut där medborgarna har möjlighet att framföra synpunkter direkt till rektor eller till förvaltningen.
Svenskt Näringsliv undersöker var tredje år hur bra kommunerna är på att infor- mera medborgarna via hemsidan. Områden som undersöks är skola, hemtjänst och äldreboende. Maxpoängen för skolans tillgänglighet är 7, där Barn och ut- bildningsförvaltningen nådde 4 poäng. Enkätsvar från elever och föräldrar sak- nades på hemsidorna.
Aktiviteter
o I all verksamhet delas Serviceförklaringarna ut vid varje terminsstart.
o Barn och utbildningsförvaltningens hemsidor ska vara aktuella och inne- hålla enkätresultat.
För att ytterligare stärka föräldrars delaktighet och möjlighet till ett demokratiskt inflytande i verksamheten är det viktigt att aktiva Verksamhetsråd finns i alla verksamheter. Förutsättningar ska ges för direkt föräldrainflytande inom försko- lan, elev- och föräldrainflytande inom grundskolan och elevinflytande i gymna- sieskolan.
Aktiviteter
o Verksamhetsråden ska sammanträda minst två gånger per termin enligt riktlinjerna.
o Skolan har aktiva elevråd där eleverna tränas i grundläggande demokra- tiska värden.
Eko-kommunen
Hållbar utveckling, att värna om givna resurser, innebär att en samverkan måste ske. För att nå framgång krävs kunskaper, insikt och förståelse. Klimatföränd- ringar, resursfördelningsfrågor, tekniklösningar och livsval – allt hänger samman i ett stort system. Både att kunna se sammanhang och kunna förhålla sig till delar i systemet är den kunskap som kommer att behövas.
Att uppnå ett långsiktigt och hållbart samhälle med fokus på miljö måste börja när barnen är små. Fokus på miljöområdet ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet.
Aktiviteter
o Förskolor och grundskolor arbetar efter konceptet nätverket Grön Flagg eller Skolverkets Hållbar utveckling för att ansöka och/eller behålla certi- fiering/utmärkelse.
o Undervisning om ett hållbart ekologiskt samhälle lyfts särskilt fram i alla kommunala skolor.
Verksamhet till nytta för medborgarna Nöjda medborgare
En attraktiv skola bidrar till en ökad måluppfyllelse ur ett kommunövergripande perspektiv. Barn och utbildningsnämndens ambition är bl.a. att genom regel- bundna mätningar synliggöra förbättringsområden och på så sätt aktivt bidra till att Boden framstår som en attraktiv skolkommun.
En god lärmiljö präglas av helhet, sammanhang och progression. Olika kompe- tenser och ämnen samverkar och ger barn och elever möjligheter att utveckla olika sätt att lära. Genom ett flexibelt lärande når barn och elever goda resultat.
Aktiviteter
o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av föräldrar i förskolan, i åk. 3, 5, 8 och av elever i åk. 3, 5 – 9 samt årskurs 2 på gymnasiet
Bra kvalitet
Goda kunskaper är nyckeln till framgång och personlig utveckling för barn och ungdomar. För detta krävs ett tydligt ledarskap från både skolledning och lärare och en lugn arbetsmiljö med arbetsro.
Forskning visar att främsta framgångsfaktorn för höga elevresultat är ämnesbe- höriga lärare. Barn och utbildningsförvaltningen har fokus på behörighetsfrågor- na och ligger i framkanten i riket genom att ha kartlagt den pedagogiska persona- lens behörighet.
En tydlig målsättning, 100 % elever med minst betyget godkänt, kommuniceras av rektorer och lärare där höga förväntningar på måluppfyllelse framgår i såväl förhållningssätt som krav och stöd. Detta ska leda till att elevernas meritvärden ökar. Rektors pedagogiska ledarskap är av avgörande betydelse.
Eleverna ska - tränade i etisk och moralisk Internetanvändning - hantera och ha tillgång till tidsenliga verktyg för sitt lärande och uppnå digital kompetens senast 2014 enligt EU:s definition:
Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhäl- lets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den under- byggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.
Ett systematiskt kvalitetsarbete och analys av barns och elevers resultat känne- tecknar framgångsrika skolor. Genom att utvärdera arbetssätt och arbetsformer, ständigt arbeta med värdegrunden och analysera och jämföra resultat uppnås en hög måluppfyllelse och goda resultat. Genom att stimulera till lärande och ut- bildning och genom att säkerställa kvaliteten i alla verksamheter och på alla ni- våer ökar andelen elever som är behöriga till gymnasiet, som slutför gymnasiet och som går vidare till högskola och universitet.
Dagens samhälle är mångkulturellt och den globala utvecklingen sker i snabb takt. Genom att stimulera ökade internationella kontakter i skolorna ökar förstå- elsen och respekten för andra människor och kulturer. Utveckling av modersmå- let för barn med annat modersmål än svenska ska stimuleras redan i förskolan.
Det är viktigt att all verksamhet visar det framgångsrika arbete som pågår genom att synliggöra sin profil aktivt, såväl genom aktuella webbaserade sidor som ge- nom intern och extern information.
Andelen elever med minst godkända betyg ska öka och meritvärdena ska höjas. Slutmålet är naturligtvis 100 %.
Aktiviteter
o I grundskolan följs elevernas läsutveckling och matematiska utveckling upp minst två gånger per år. Elever i åk. 3, 5 och 9 gör nationella prov och elever i åk. 2 och 7 genomför Skolverkets diagnostiska prov. Kun- skapsutvecklingen i samtliga ämnen följs upp två gånger per år, inför ut- vecklingssamtal. Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner leder till att såväl elever som föräldrar är välinformerade om kunskapsut- vecklingen.
o Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad studiemo- ral. Skolan skall vidta åtgärder, vilka ska kommuniceras med vårdnads- havarna, för att minimera ogiltig frånvaro.
o Under 2010 utvecklas ytterligare arbetet med Mål- och resultatstyrning och Betyg och bedömning. Ett processarbete med fokus på det direkta ar- betet med eleverna pågår i såväl grundskolan som gymnasieskolan.
o Skolornas profiler ska vara tydliga så att medborgarna kan göra aktiva val.
o Barn och utbildningsförvaltningen ska marknadsföra den kommunala skolan.
o Via interaktiv utbildningssatsning från Skolverket, PIM, kompetenshöjs samtliga pedagoger. Detta ska leda till att elever från årskurs 8 och uppåt, ska uppnå digital kompetens.
o Den pedagogiska verksamheten i skolan skall utformas med en könsmed- vetenhet som främjar jämställdhet och undervisning för såväl pojkar som flickor, vilket ska synas på betygsresultaten.
o I grundskolan stimuleras eleverna att könsneutralt välja gymnasiepro- gram.
o Skolorna arbetar målmedvetet för att öka elevers motivation för skolarbe- tet, bl.a. genom att arbeta med matriser där förväntningar och lärproces- ser tydligt framgår, vilket forskning visat är en framgångsfaktor.
o Antal föräldrar som aktivt nyttjar webbportalen Dexter ökar.
Attraktiv arbetsgivare
Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö
Medarbetare som utvecklas i sina yrkesroller, trivs och är stolta över sitt bidrag till verksamhetens resultat är goda ambassadörer för Barn och utbildningsför- valtningen som arbetsgivare. Medarbetare ska i samverkan med rektor ta ett stort ansvar när det gäller egen kompetensutveckling. Verksamhetens kompetensstyr- ning ska utvecklas och det pedagogiska uppdraget ska prioriteras.
Barn och utbildningsförvaltningen strävar efter att alla anställda ska ha en arbets- situation som är gynnsam för både hälsa och livskvalitet samt att kränkande sär- behandling inte ska förekomma.
Aktiviteter
o Rehabiliteringsrutiner inom förvaltningen ska fastställas, dokumenteras och förankras i organisationen i syfte att förebygga särbehandling inom ramen för rehabiliteringen.
o Vid varje arbetsställe ska det finnas personer som kan ge första hjälpen.
o Övning enligt lokala krisplanen ska hållas minst en gång per arbetsställe under läsåret 2010/2011.
Delaktighet och inflytande
En viktig faktor för utvecklingen av skolan som helhet är att personalen är delak- tig och engagerad. För att kunna bidra till denna process sätts medarbetarna i fokus vilket tydliggörs bl.a. genom årliga medarbetarsamtal, psykosociala under- sökningar samt aktiva satsningar på friskvård och hälsa.
Aktiviteter
o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av personal i alla enheter. Perso- nalenkäten redovisas i Kvalitetsredovisningen.
o Den kommunala medarbetarenkäten genomförs vartannat år, nästa gång 2011.
Ledarskap
Ett gott ledarskap är en förutsättning för att utveckla våra verksamheter med barns och elevers behov i fokus. En viktig uppgift är att rektorer och andra chefer har möjlighet att utöva ett bra ledarskap, har hög kompetens, rätt handlingsut- rymme och lagom stora grupper att leda. Rektorsrollen är i förändring; staten ställer höga krav på rektors kunskap om lärande och undervisning i klassrummet samt på rektors juridiska kunskaper vilket märks inte minst i den nya skollagen2. Skolinspektionens fokus på rektors pedagogiska ledarskap och rektors kunskap och ansvar för att de nationella målen nås har skärpts.
Rektors klassrumsbesök är ett viktigt inslag i kvalitetsarbetet och får betydelse för organisationens gemensamma lärande. Besöken används både för att stimule- ra lärarnas arbete och för att ge underlag för analyser som kan bidra till en högre måluppfyllelse.
Rektors kontinuerliga klassrumsbesök ger lärarna stöd och hjälper dem att ut- veckla pedagogiken. De är koordinerade med annan verksamhet ex. medarbetar-
2 Beslutades i riksdagen juni 2010.
samtal och skolutveckling och fokuserar på kärnprocessen - undervisning och lärande.
Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetsorganisationen för att tillvarata de om- växlande, spännande och utmanande arbetsuppgifter som finns i verksamheten.
Bra chefer skapar goda förutsättningar för utvecklat medarbetarskap.
Aktiviteter
o Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet in- riktas på att nå de nationella målen.
o Alla rektorer, med den statliga rektorsutbildningen, kompletterar med 10 hp skoljuridik. Alla rektorer som inte har den statliga rektorsutbildningen genomför den.
o Alla rektorer genomför kontinuerliga klassrumsbesök.
o Det pedagogiska innehållet i rektors arbete ska öka.
God ekonomisk hushållning Hållbar ekonomisk utveckling
Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomiska konsekvenser inför varje beslut.
Barn och utbildningsnämndens planering bör koncentreras på en intern omför- delning av resurser för att klara den ökade konkurrensen mellan olika aktörer.
En ekonomi i balans ger bättre möjligheter till framförhållning och kvalitetsut- veckling liksom att kunna göra speciella prioriteringar och för att verksamheten ska kunna arbeta under stabila och förutsägbara förutsättningar. Varje rektor och enhet ska bedriva verksamhet inom ramarna för tilldelad budget.
Slutsatsen är att det viktigaste medlet för att nå en god ekonomisk hushållning är att öka produktiviteten inom alla verksamhetsområden. Dvs. nämnden måste utveckla arbetet med att åstadkomma ökade resultat med oförändrade eller mins- kade resurser. Besparingar måste i framtiden i stor utsträckning utgöras av pro- duktivitetsförbättringar.
Utmaningen inom ekonomiperspektivet handlar om att klara en budget i långsik- tig balans mot bakgrund av minskade elevvolymer, både p.g.a. en naturlig demo- grafi och konkurrerande verksamhet samt behov av att frigöra medel för särskil- da satsningar.
Aktiviteter
o Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga eko- nomiska konsekvenser inför varje beslut.
Effektivt resursnyttjande
Minskade barngrupper med oförändrad personaltäthet innebär en ökad kostnad per plats. Nyetableringar av förskolor bör ske på sådant sätt att kostnadsförde- lar/effektivisering uppnås t.ex. genom att man lokalintegrerar där det är möjligt, för att på sikt sänka de fasta kostnaderna.
För att inte kostnadsskillnaden ska öka krävs fortsatt fokus på att sänka både de fasta och de rörliga driftskostnaderna för verksamheten. För ökad måluppfyllelse krävs en strategisk personalplanering samt fortsatt fokus på åtgärder för att an- passa organisationen efter nuvarande och framtida förutsättningar i kommunen.
Barn och utbildningsförvaltningen har genomgående högre andel personal med högskoleutbildning än kommungruppen.
Budget
Drift
Bokslut Prognos Budget Plan Plan
2009 2010 2011 2012 2013
Intäkter 62 547 59 232 51 096 51 331 50 760
Kostnader 625 604 592 312 573 887 576 750 587 458
Nettokostnader 563 057 533 080 522 791 525 419 536 698
Tilldelad ram 552 364 532 130 522 791 525 419 536 698
Resultat -10 693 -950 0 0 0
Specifikation av nettokostnader
Övergripande inkl nämnden 965 23 080 39 357 34 328 19 533
Musikskola 5 034 4 522 3 876 3 904 4 066
Förskola 109 978 110 191 89 262 93 432 104 367
Skolbarnsomsorg 29 734 21 480 16 313 16 658 22 892
Förskoleklass 17 308 10 661 9 561 8 912 15 955
Grundskola 207 137 173 603 166 539 164 658 170 081
Grundsärskola 12 775 11 962 13 104 19 478 13 628
Friskolor, För och grundskola 48 359 56 222 67 768 76 314 79 986
Totalt FoG 430 324 388 641 366 422 383 356 410 976
Gymnasiet 125 801 115 586 108 211 110 130 102 693
Gymnasiesärskola 5 967 5 773 8 802 5 186 6 104
Totalt Gymnasiet 131 768 121 359 117 013 115 315 108 797
Planerade åtgärder -10 693 -950 -7 581 -2 608
Summa BUF (tkr) 552 364 532 130 522 791 525 419 536 698
Barn och utbildningsnämndens ekonomiska utrymme för perioden 2011-2013 minskar med 26,3 Mkr3, enligt den demografiska modellen. Den tilldelade re- sursramen för 2011 är underfinansierad med 10 969 tkr. Underfinansieringen har lagts ut som ett tillfälligt internt sparkrav under 2011 i kärnverksamheten.
Inför planperioden har omfattande personalavvecklingar4 verkställts inom för- valtningen, ytterligare personalförändringar kommer att genomföras med anled- ning av demografiska utvecklingen i kommunen. Denna faktor har beaktats i 2012 och 2013 års budget.
3 Demografiska modellens justeringar: 2011 = -12 154 tkr, 2012 = -8 339 tkr, 2013 = -5 761 tkr
4 Antalet medarbetare har minskats med 161 personer de senaste 18 månaderna
Ett förväntat ökat elevantal i fristående skolor har beaktats i budgeten för perio- den. Den pågående strukturutredningen avseende skollokalerna, den nya skolla- gen och gymnasiereformen har inte beaktats.
Beslut och verkställande av organisatoriska förändringar ligger inte fas med de ekonomiska resursförändringar som belastar förvaltningen. Det har bidragit till bilden av att den kommunala skolan nedrustar. Det förändringsarbete som hittills genomförts har varit en volymanpassning. Men eftersom förvaltningens budget är kopplad till demografin – och friskolornas bidrag finansieras ur den kommu- nala skolans budget – tappar förvaltningen resurser snabbare än effekterna av volymanpassningarna uppnås.
Den synliga direkta effekten blir kvalitetsförsämringar i den kommunala verk- samheten, fram till demografi och antalet elever i de fristående verksamheterna stabiliseras.
Den kommunala resurstilldelningen till förvaltningen bör i framtiden utvecklas så att hänsyn tas till fler aspekter än de rent demografiska. Den kommunala re- surstilldelningen bör beakta geografi, servicenivå, asylverksamhet, utbildnings- utbud, etableringstakt av fristående enheter m.m. samt sist men inte minst vilken ambitionsnivå Boden har som skolkommun.
Planerade förändringar
De ekonomiska förutsättningarna som präglat förvaltningens arbete de senaste åren, måste fortsätta även under de kommande åren. Den kommunala skolorgani- sationen bör anpassa organisation och struktur till de framtida resurserna samt barn och elevunderlaget i kommunen.
Det kommer krävas tydliga prioriteringar och svåra politiska beslut måste fattas.
Att väga in geografiska och kommunala serviceaspekter i beslutet, blir en stor utmaning vid kommande beslut.
Den kommunala skolan har ett – sista hands ansvar – att uppfylla skollagens in- tentioner och krav, varför kommunen alltid måste ha en organisatorisk beredskap och resurs för att säkerställa kommunens åtaganden enligt skollagen.
Investeringar
Bokslut Prognos Budget Plan Plan
2009 2010 2011 2012 2013
Inkomster
Utgifter 6 000 6 000 6 000
Nettoinvesteringar 6 770 7 821 6 000 6 000 6 000
varav från föregående år 770 1 821
Specifikation per område
Arbetsmiljöåtgärder 0 1 732 1 700 1 700 1 700
Lärmiljöer 3 993 3 789 2 000 2 000 2 000
Yrkesprogram 1 072 1 500 1 500 1 500 1 500
IT 1 705 800,0 800 800 800
Summa (tkr) 6 770 7 821 6 000 6 000 6 000
Planerade investeringar
Investeringar planeras främst i pedagogiska lärmiljöer samt fortsatta investering- ar för att utveckla IT standarden (trådlösa nätverk, fiber och annan utrustning).
Investeringar i arbetsmiljöåtgärder kommer efter genomförda skyddsronder att prioriteras inom ram.
Därutöver planeras för investeringar i gymnasieskolans yrkesprogram.
Serviceförklaringar
Förskola 1-5 år
Arbete mot kränkande behandling
o Inga barn ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att före- bygga. I Bodens kommunala förskolor är det nolltolerans.
Inflytande och delaktighet
o Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Hos oss erbjuds föräldrar en variation av möjligheter till delaktighet t.ex. dagliga positiva dialoger med våra anställa och delaktighet i Verksamhetsråd.
o Föräldrar till barn i förskolan upplever att de har inflytande över verksam- heten.
o Vi erbjuder dig som vårdnadshavare minst två utvecklingssamtal per år om ditt barn.
Livslångt lärande
o Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande som är lustfyllt, tryggt och lärorikt. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet med en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.
Säker miljö
o Barn i våra förskolor har en säker inomhus- och utomhusmiljö.
Grundskola och fritidshem
Arbete mot kränkande behandling
o Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att före- bygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. I Bodens kommunala skolor och fritidshem är det nollto- lerans.
Inflytande och delaktighet
o Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Hos oss erbjuds föräldrar en variation av möjligheter till delaktighet t.ex. kontakten med pedagoger- na i klasserna och delaktighet i Verksamhetsråd.
o Du som elev upplever att du har inflytande över ditt lärande. Du har en in- dividuell utvecklingsplan utarbetad i samverkan med dig, dina föräldrar och dina lärare. Du ska ha minst två utvecklingssamtal per läsår.
o Du som går på fritidshem har möjligheter att påverka innehållet i verk- samheten.
o Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad studiemoral därför kontaktar skolan er föräldrar vid oanmäld frånvaro.
Måluppfyllelse
o Grundskolans fokus är att höja kvaliteten årligen så att eleverna lär sig mer och därigenom når högre resultat.
o Fysisk aktivitet genomförs dagligen i alla skolformer.
o Vi i kommunala skolan arbetar på flera fronter mot droger. T.ex. får alla ungdomar i åk. 6 och deras föräldrar SANT-information (Sniffning, Alko- hol, Narkotika, Tobak) och alla elever fr.o.m. åk. 6 erbjuds Tobaksfri Duo.
o Du möts av kunnig och engagerad personal.
o Som elev ges du möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande.
o Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina föräldrar och dina lärare.
Arbetsro
o Trygghet, trivsel och arbetsro är avgörande för goda resultat därför är det särskilt viktigt att detta omfattar alla elever. Vi ställer höga förväntningar på dig att du uppträder och beter dig så att du bidrar till att dina skolkam- rater får arbetsro.
Gymnasieskola
Arbete mot kränkande behandling
o Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att före- bygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. På Björknäsgymnasiet är det nolltolerans.
Inflytande och delaktighet
o Dialog och delaktighet för ungdomar, pedagoger och föräldrar är en själv- klarhet för den kommunala verksamheten. Föräldrar erbjuds möjligheter till delaktighet på flera sätt, där viktigaste kontakten är med mentor.
o Du har löpande kontakt med din mentor och skolan erbjuder dig och dina föräldrar ett utvecklingssamtal varje termin. Tillsammans med din mentor kommuniceras din individuella studieplan.
o Du som elev upplever att du har möjlighet till inflytande över ditt lärande.
Måluppfyllelse
o Gymnasieskolans fokus är att höja kvaliteten årligen så att eleverna lär sig mer och därigenom når högre resultat.
o Fysisk aktivitet genomförs dagligen.
o Du möts av kunnig och engagerad personal.
o Som elev ges du möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande.
o Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina föräldrar och din mentor.
Arbetsro
o Trygghet, trivsel och arbetsro är avgörande för goda resultat därför är det särskilt viktigt att detta omfattar alla elever. Vi ställer höga förväntningar på dig att du uppträder och beter dig så att du bidrar till att dina skolkam- rater får arbetsro.
Kommunledningsförvaltningen, Ekonomikontoret
