• No results found

Teddybjörnen Läsårets verksamhet Organisation

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Teddybjörnen Läsårets verksamhet Organisation"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Teddybjörnen

Läsårets verksamhet Organisation

Förskolans nuvarande och framtida organisation

Förskolorna är organiserade i huvudsak i åldershomogena grupper. På detta sätt kan

pedagogerna tillvarata barnens intressen och organisera miljön utifrån barnens ålder och ge dem stimulans och utmaningar på deras nivå. Personalen inom förskolorna har tillgång till kommunens tal-och specialpedagog och psykolog för handledning.

Hanvikens förskolor och skola består av tre förskolor och en grundskola, vid upprättande av denna enhetsplan. Skolledningen utgörs av en rektor tillika förskolechef Cathrine Sahlsten, bitr.rektor Maria Nyberg och bitr.förskolechef/rektor Maha Idris de Freene.

Maha ansvarar för förskolorna Skrindan och Teddybjörnen sedan 1/9-2014 och förskolan Speldosan sedan 1:a april 2015. Till skolan är en administratör/intendent knuten och till förskolorna är en administratör på 75 %. Enhetens tre förskolor; Skrindan, Speldosan och Teddybjörnen har tillsammans ca 260 platser för barn i åldern 1-5 år.

Förskolan Teddybjörnen har 4 avdelningar varav 2 avdelningar är yngre barn 1-3 år och 2 avdelningar är äldre barn 4-5 år.

Förskolan har plats för ca 80 barn som max och har 16 pedagoger varav 2 resurser. 12 av 16 pedagoger arbetar heltid.

Framtida organisation kan bli som sådan att Förskolan Teddybjörnen och Förskolan

Speldosan blir en enhet- Lindalens förskolor. Förskolan Skrindan och Kumla Förskola bildar en enhet Kumla/Hanviken vilket innebär att Hanvikens förskolor i den form de är idag upphör. Därav kommer enhetsplaner skrivas för varje förskola.

Omvärldsanalys

förskolan

Tyresö växer och fler och fler behöver förskoleplatser. Detta är väldigt utmanande både ur perspektivet att tillmötesgå den unga kunden och den äldre kunden/vårdnadshavarnas behov.

Det är utmanande att finna bra och utbildade pedagoger och få ihop en tydlig organisation som genomsyrar tydlighet och trygghet. Detta då inskolningar sker löpande och utmaningarna att hålla en tydlig, jämn och bra pedagogisk tråd utmanande. Positivt är att vi har en kommun som är populär och växer vilket ger möjlighet till nytänkande och även positiva utmaningar.

(2)

Analysområden och metoder

Analysområden

Analysen tar sin utgångspunkt i läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2010) och analysen har gjorts utifrån de övergripande målen i kapitel 2 Mål och riktlinjer under rubrikerna nedan:

Normer och värden

Utveckling och lärande

Barns inflytande

Förskola och hem

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolechefens ansvar Mål - Vad ville vi?

Aktiviteter - Vad gjorde vi?

Resultat - Hur har vi mätt resultaten? – Vilka planer och dokument har vi utgått ifrån - Hur långt nådde vi i förhållande till målet? (siffror och text)

Analys - Vad lärde vi av arbetet och våra resultat? – Vad är det därför klokt att göra? – Vad skrivs utifrån analysen in i enhetsplanen för nästa läsår?

Mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse - Vilka mål och aktiviteter behövs för att nå målen under kommande läsår? – Ange vilka åtgärder som planeras och när de ska vara genomförda. – Tänk på att målen ska vara avgränsade och mätbara.

Metoder

Normer och värden

Mål Att alla barn skall känna sig välkomna, bli sedda och bekräftade för den de är. Barnen skall få lära sig att lyssna på varandra och visa hänsyn. Verksamheten utgår från alla människors lika värde. Respekt, omtanke och solidaritet är grunden för vår verksamhet.

Uppmuntra barnen att ge utryck och sätta ord på sina känslor. Alla känslor är tillåtna men inte alla sätt att agera. Att vi skall vara rädda om vår natur och miljö.

Aktiviteter Förskolorna ska se över organisation och utnyttjande av lokaler på ett sådant sätt att det främjar och stärker arbetet med måluppfyllelse gällande vårt uppdrag.

Resultat Genom tydlig information gällande uppdraget. Genom analys och bedömning av hur förskolorna arbetar idag. Vad är bra? Vad ska förbättras? Vad är tydligt resp. otydligt. Vad

(3)

saknas? Genom kompetensdelning och förtydligande av uppdraget. Genom exempelvis kompetensutveckling, samverkan och forum för pedagogiska diskussioner. Genom att studera hur barnen utvecklas och samarbetar med varandra. I intervjuer med barnen och

utvecklingssamtal med föräldrar ser vi hur målet nås i samverkan och delaktighet.

Analys Genom att se över hur vi kan förbättra oss både organisatoriskt och pedagogiskt.

Mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse eftersom barngrupperna förändras arbetar pedagogerna vidare och utvecklar projektet med barnen och därmed målen. Strävans mål är svåra att mäta och avgränsa. Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Normer och värden läsåret 2015/16

Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Fortsätta att arbeta med vårt värdegrundsarbete utifrån läroplan och med olika medel som finns tillgängligt både internt och externt. Barnen visar respekt och omtanke om varandra. Att alla är olika men lika bra ändå.

Aktiviteter:

Hur gör vi för att komma dit? Uppmuntra och stödja barnen i olika situationer. Förstärka positivt beteende. Vara bra kompisar. Att vara goda förebilder. Närvarande pedagoger, Finnas till hands. Använda olika material t.ex. Kompissolen. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelser?

Observationer och diskussioner. Intervjuer med barnen. Hembrev. Respons från barn och föräldrar. Följer process kartan för systematiskt kvalitetsarbete

Ansvarsfördelning Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger och biträdande förskolechef.

Allas ansvar.

Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Projektmöten, BG-möten, avdelningsmöten, AP och planeringsdagar. Diskuterar och protokollför mötena så alla kan läsa och ta del av materialet. Arbete med revidering av förskolans arbetsplan, framtagande av tydlig dokumentation som påvisar process för Systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Detta leder till mer tydlighet, gemensamma tolkningar av uppdraget och förståelse för vad som förväntas av oss på förskolan. Miljön i Förskolan ska vara trygg, inkluderande och inspirerande. Det gäller såväl fysisk trygghet som den psykosociala miljön.

Mobbning får inte förekomma och alla barn ska bli sedda och känna sig trygga. Miljön ska präglas av arbetsro och bidra till lust att lära och utvecklas. Samtliga barn ska vara trygga i förskolan.

kunskaper- utveckling och lärande

Mål Inom matematik, teknik och naturvetenskap vill vi utveckla barnens förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Vi vill väcka nyfikenhet, kreativitet och uppfinningsrikedom hos barnen. Vi utgår ifrån barnens nyfikenhet och intresse.

Det ska vara vardagsnära och barnet ska få möjlighet till upplevelser med alla sinnen.

Språk och kommunikation Hjälper barnen att sätta ord på föremål, händelser och sina känslor. Vi utmanar barnen till eget tänkande, genom att ställa öppna frågor med möjlighet till reflektion. Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig i olika former, t.ex. samlingar,

diskussioner och intervjuer och i skapande verksamhet.

Leken Vi vill att barnen lär sig samspela med varandra, kunna ta hänsyn och att sätta sig in i andra människors situation. Vi vill att barnen i leken lär sig att bearbeta det som varit, det som

(4)

händer nu och som kommer att ske. Tillhandahålla stimulerande material för att bidra till varierad lek. Vi pedagoger skall vara lyhörda för barnens intressen och behov.

Aktiviteter Vi har en inbjudande inne- och utemiljö, där barnen blir inspirerade till lek och utforskande. Även till bygg och konstruktion. Vi använder oss av de vardagliga situationerna för att utveckla barnens intresse för matematik, teknik och naturvetenskap t ex i leken, vid på- och avklädning, vid samling, i matsituationen i skogen och på gården mm. Vi ska påbörja Lek och utvecklingshörnor som möjliggör samverkan mellan grupperna samt ger barnen flera alternativ i leken och utvecklingen. Vi arbetar med sagor på olika sätt läser, illustrera, berättar och spelar teater. Daglig högläsning, rim och ramsor och sångsamlingar. Att pedagogerna är närvarande och kan stötta och uppmuntra barnen så att de kan lära sig lekkoderna. Tillföra material och förändra miljön för att utveckla leken. (efter behov och barnens intressen).

Resultat Vi ser att vi nått bra resultat när det gäller barns utveckling och lärande men vi fortsätter att utvecklas inom de olika områdena utifrån barnens behov.

Analys Alla pedagogerna är med och vill utveckla barnen på förskolan. Genom diskussioner och reflektioner går vi vidare. Genom att kontinuerligt finna verktyg som möjliggör att alla parter får vetskap om vad som händer, vad som behöver utvecklas, vad som blev bra och vad som behöver förbättras.

Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att barnen får fortsätta att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material. Att alla barn har fått pröva på och blivit utmanade inom ämnet. Att vi lägger grunden för ett intresse hos barnen.

Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Att ha en inbjudande miljö för barnen. Erbjuda olika material. Läsa böcker och arbeta med dem på olika sätt.

Pedagoger talar med barnen utan att förenkla ord så att det dagliga språket blir mer nyanserat och därmed utmanande och än mer utvecklande för barnen.

Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Dokumentera barnens aktiviteter och reflektera över deras lärande. Observera barnen och dokumentera deras lärande.

Dokumentation kan vara skriftlig, foto och eller video.

Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger i arbetslaget. Bitr.förskolechefen Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom att diskutera och reflektera på olika möten. Genom att ha tydlig och likvärdiga dokumentationsmallar. Genom att kontinuerligt finna verktyg som möjliggör att alla parter får vetskap om vad som händer, vad som behöver utvecklas, vad som blev bra och vad som behöver förbättras.

Elevers ansvar och inflytande - Barns inflytande

Arbete med framtagande av förskolans arbetsplan, framtagande av tydlig dokumentation som påvisar process för Systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Detta leder till mer tydlighet, gemensamma tolkningar av uppdraget och förståelse för vad som förväntas av oss på förskolan. Mål Att barnen utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar, åsikter, idéer och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi vill utveckla barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga och stärka deras självkänsla. För att kunna ge barnen inflytande behöver de hjälp av oss pedagoger att lära sig förstå när de kan ha

(5)

ett eget inflytande Utveckling av lek och lär hörnor förenklar processen i att upprätthålla barnens rätt till inflytande. Aktiviteter Barnen skall få möjlighet att påverka i de situationer där det är möjligt t.ex. bokröstning i bokprojektet. Vi respekterar barnen och deras åsikter i samtalet och deras reflektioner. Detta gör vi genom att planera våra lärmiljöer ute - och inne utifrån barnperspektivet, med hjälp av observationer och samtal med barnen. Material ska vara synligt och tillgängligt på deras nivå. Pedagogerna skall vara medvetna förebilder och ha ett flexibelt arbetssätt. – Utformning av lek och lär hörnor som stärker barnens inflytande än mer.

Resultat Genom observationer, diskussioner och pedagogisk dokumentation får vi syn på vad barnen är intresserade av och vi kan ta med det i vår planering av aktiviteter, miljö och

tema/projekt.

Analys I observationer, samtal och diskussioner analyserar vi verksamheten och utvecklar den och ser i brukarenkäten om vårdnadshavarna är nöjda eller inte.

Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Barns inflytande läsåret 2015/16 Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att barnen fått utrycka sina tankar och åsikter. Kunna ta ansvar för sina handlingar. Barnen skall kunna vara med och påverka miljön på förskolan.

Vi ska tydlig lek och utvecklingshörnor.

Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? I samlingar och i olika situationer.

Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Genom observationer och dokumentationer. Diskussioner.

Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger och bitr.förskolechefen

Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom olika möten och diskussionsforum.

Förskola - Hem

Mål Att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet.

Aktiviteter Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten och inbjuds vid olika tillfällen till t.ex. föräldramöte, föräldraråd, temaavslutningar eller för att fira våra högtider/traditioner. Barnens portfolio tydliggör för föräldrarna barnens vardag och

läroprocesser i förskolan. För de större barnen skickar vi ibland hem dokumentation då får de tillfälle att berätta och bearbeta sina upplevelser tillsammans med sina föräldrar. Hembrev som beskriver vad vi arbetar med för intresse och delaktighet. Föräldrarna är alltid välkomna till samtal utöver det årliga utvecklingssamtalet. Föräldrarna och pedagogerna anordnar fixardag på våren då de som vill deltar och fixar på gården för barnen, ofta något i anknytning till vårt projekt. Resultat I den årliga brukar enkäten ser vi om föräldrarna är nöjda eller inte och vad de tycker om verksamheten.

Exempelvis en fokus fråga som "Hur tydligt är det i verksamheten och verksamhetens utlägg och utformning vad som är tillvaratagande av barnens tankar och intressen"? . Hur tolkar vårdnadshavare denna fråga? Vi kan anse att vi tar till vara barns tankar och intresse samt utökar deras inflytande genom lek och lär-stationer och en tydlig struktur hur barnen väljer och vad de kan välja. Att öka resultatet är en blandning av arbetet med att tydliggöra uppdraget för pedagogerna men också att tydliggöra för föräldrar hur enkätens frågor borde

(6)

tolkas- utifrån läroplan. Analys Genom intervjuer och diskussioner går vi igenom resultatet på brukarundersökningen och kommer fram till förbättringsområden.

Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Förskola och hem läsåret 2015/16 Mål:

Var ska vi befinna oss om ett år Att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet. Att ge föräldrar mer information gällande förskolans uppdrag så att det blir tydligt vad delaktighet innebär, vad inflytande innebär och vad synpunktshantering innebär.

Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Bjuda in föräldrarna till olika möten. Använd oss av olika mötes former. Fortsätta utveckla olika samarbetsformer. Ha Enkät fika i samband med enkäten inlämningsdatum. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Genom intervjuer och brukarenkäten samt resultaten därav. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Pedagogers och bitr.förskolechefens ansvar. Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom informationsbrev och dokumentation.

övergång och samverkan

Mål Att barnen skall få en bra övergång till från förskolan till förskoleklassen. Aktiviteter Barnen besöker skolan vid olika tillfällen. Förskollärare från skolan kommer till förskolan och träffar barnen. Sedan bjuds barnen in till skolan och till olika aktiviteter. Hanvikens enhet som helhet kan se över möjligheten att samverka än mer mellan skolan och förskolorna. Ett arbete som behöver tid att planeras och försöka finna flera och enkla/naturliga sätt att mötas.

Resultat Barnen känner igen sig i skolans miljö och blir trygga inför skolstarten. Analys Vid träffar och utvärderingar har vi förändrat och förbättrat övergången mellan förskola och förskoleklass.

Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshemmet läsåret 2015/16

Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att ge barnen en bra övergång till förskoleklassen.

Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit Se över de rutiner vi har och förbättra det som behövs genom att berörda parter träffas och diskutera och planerar. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Genom intervjuer och brukarenkäten. Genom kommunikation mellan skolan och förskolorna. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Pedagogers och bitr.förskolechefens ansvar. Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom informationsbrev och dokumentation.

Uppföljning och Utveckling

Mål Att kontinuerligt och systematiskt dokumentera förskolans kvalitet. Aktiviteter Att utveckla dokumentationen och arbetet kring utvecklingssamtalen. Att använda mallar som underlättar arbetet ex. vis Lotusdiagrammet. Att framtaga processkarta för Systematiskt kvalitetsarbete och vad det innebär/betyder på vår enhet. Att framtaga processkarta för pedagogisk dokumentation och vad det innebär/betyder på vår förskola. Resultat I

utvecklingssamtalen och genom att gå igenom dokumentationen På APT, planeringsdagar, och olika personalmöten. Utökande av mötesforum för pedagogerna så att tid för reflektion, analys, utvärdering och planering är tydlig och gemensam. Detta för att nå likvärdighet och samsyn. Analys Gå igenom materialet och utveckla och förbättra. Se ovannämnda

(7)

Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Uppföljning och utveckling läsåret 2015/16

Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Alla skall känna sig bekväma med och använda sig av likvärdigt material, såsom pedagogisk dokumentation och mall för systematiskt arbete och vad det innebär. Likvärdig mall för utvecklingssamtal inom en och samma förskola.

Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Arbeta med att få likvärdiga tolkningar på vårt uppdrag. Arbeta med att framtaga processkartor, dokumentation som möjliggör och stärker ett likvärdigt arbete på förskolorna.

Planeringsdagar, planeringstid, APT, avdelningsmötetn etc.

Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Planeringsdagar, APT,

medarbetarsamtal- där vi diskuterar hur långt har vi kommit- vad blev bra? Mindre bra? Vad kan vi göra- frågeställningar som finns under Systematisk Kvalitetsarbete. Genom tidlig kommunikation, att våga och att ingen står och väntar på att någon annan ska- utan, vad kan JAG göra mer? Feedback från föräldrar vid utvecklingssamtalen, brukarenkäten och

synpunktshantering via mail och via officiella brevlådan. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Pedagogerna och förskolechefen. En gemensam tydlighet i form av likvärdiga och tydliga svar. Tydlig verksamhet och syfte. Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom olika möten, dagliga samtal, mail.

Förskolechefens ansvar

Mål Att utveckla, planera, följa upp och utvärdera verksamheten på förskolan. Aktiviteter Att genomföra olika möten så att verksamheten utvecklas. Att deltaga i verksamheten för att kunna stödja pedagogerna i deras arbete. Att finna och ge verktyg till personalen som möjliggör och förenklar måluppfyllelser enligt uppdraget. Resultat Se hur verksamheten utvecklas inom de olika områdena. Analys Analysera arbete vid den årliga utvärderingen på planeringsdagarna. Brukarenkätens resultat och medarbetarenkätens resultat. Nämndmål:

Titel Kön Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016-04

Sammanfattande analys

Enhetens starka sidor

starka sidor

Vi arbetar medvetet med värdegrundsarbetet likaså inom språk och kommunikation.

Använder oss av olika tekniker data, Ipad, Active board och kamera. Vi arbetar tydligt med dokumentation. Vi arbetar för att sammanställa och förtydliga vår dokumentation, både ur den pedagogiska aspekten såsom systematiskt kvalitetsarbete och ur den informativa aspekten där utvecklingssamtalsform utarbetats, "Hembrev" har fått en likvärdighet och mycket annat. Vi vågar ställa krav på varandra som pedagoger och arbetar med att särskilja person och

yrkesroll.

(8)

Enhetens utvecklingsområden

utmaningar

Fortsätta att utveckla pedagogiska dokumentationen, viktigt med likvärdighet. Vi behöver utveckla och tydliggöra processen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi behöver se över mall för utvecklingssamtal så att denna blir likvärdig samt täcker förskolans måluppfyllelse gällande läroplanen för förskola. Matematiken kan utvecklas mera. Samverkan mellan avdelningarna kan utvecklas mycket mer

Det är svårt för många förskolor att få tag på bra förskollärare, vilket ger än mer utmaningar dagligen att driva en förskola som klarar målen. Fler barn behöver extra stöd av olika anledningar- medicinskt och psykosocialt. Vilket kräver en kompetsnutveckling som följer dagens förskola och dess behov. Det är en stor utmaning att ha en/få en attraktiv förskola som lockar till sig erfarna och proffsiga pedagoger. Att vi är/får enen attraktiv förskola som vårdnadshavare medvetet söker sig till. Att vi får behålla och helst utöka andelen högskoleutbildade pedagoger.

Titel Kön Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016-04

Enhetens mål och aktiviteter

mål

Förutom mål från läroplan och nämndmål så har enheten följande mål att arbeta med de närmsta åren: 1. Att ha pedagoger som tar sitt ansvar och ser helheten- förskolans bästa och inte bara sin grupps/avdelnings bästa. 2. Att vi har innovativa pedagoger som vågar pröva, testa och föreslå metoder och pedagogiska upplägg dagligen för utveckling och trygghet. 3.

Att vi har pedagoger som förstår sitt uppdrag och känner stolthet över uppdraget och är med och utvecklar förskolan på ett märkbart sätt. 4. Att vi har pedagoger som vågar- vågar ta för sig, ta ansvar, planera, se helheten och förstå andra. 5. Att vi har pedagoger som föregår med gott exempel/är goda förebilder.

Nationella mål

Normer och värden

Strategiskt mål

Tyresö är en av Sveriges bästa skolkommuner

Barn- och utbildningsnämnden har definierat tre delmål för att nå målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner. För att nå målet ska förskola och skola präglas av trygghet, delaktighet och höga resultat.

(9)

Nämndmål

Upplevelsen av trygghet ska öka i Förskolan

Miljön i Förskolan ska vara trygg, inkluderande och inspirerande. Det gäller såväl fysisk trygghet som den psykosociala miljön. Mobbning får inte förekomma och alla barn ska bli sedda och känna sig trygga. Miljön ska präglas av arbetsro och bidra till lust att lära och utvecklas. Samtliga barn ska vara trygga i förskolan.

Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet "Mitt barn

är tryggt i förskolan" (föräldraenkät) Alla 97,0% 92,0% 92,0%

Aktivitet

Trygghet

Alla barn skall känna sig välkomna, bli sedda och bekräftade för den de är. Exempelvis hur vi tar emot barnen på morgonen, hur vi säger hejdå när dagen är slut. Att vi har en tydlighet när det gäller samling och utvecklingsarbeten. Barnen skall få lära sig att lyssna på varandra och visa hänsyn genom exempelvis samlingen, turordning. Vi föregår med gott exempel och talar ofta om likheter och olikheter. Verksamheten utgår från alla människors lika värde. Respekt, omtanke och solidaritet. Uppmuntra barnen att ge utryck och sätta ord på sina känslor. Alla känslor är tillåtna men inte alla sätt att agera.

Utveckling och lärande/Kunskaper

Nämndmål

Lärandet ska öka i verksamheten

Lärandet står i centrum för förskolan och alla barn ska ges långsiktiga förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet

"Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik"

(föräldraenkät)

Alla 67,0% 71,0% 71,0%

Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet

"Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk" (föräldraenkät) Alla 80,0% 84,0% 84,0%

Aktivitet

Matematik

nom matematik, teknik och naturvetenskap vill vi utveckla barnens förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Vi vill väcka nyfikenhet, kreativitet

(10)

och uppfinningsrikedom hos barnen. Vi utgår ifrån barnens nyfikenhet och intresse. Det ska vara vardagsnära och barnet ska få möjlighet till upplevelser med alla sinnen.

Språk

Att ha en inbjudande miljö för barnen. Erbjuda olika material. Läsa böcker och arbeta med dem på olika sätt. Pedagoger talar med barnen utan att förenkla ord så att det dagliga språket blir mer nyanserat och därmed utmanande och än mer utvecklande för barnen.

Barns inflytande/Elevernas ansvar och inflytande

Nämndmål

Barns och vårdnadshavares delaktighet i förskolan ska öka

Det är viktigt för samtliga barn och föräldrar att känna sig delaktiga i verksamheten. Genom tydlig information om vad de kan vara med och påverka och genom tillgängliga

samverkanskanaler ökar delaktigheten. Delaktighet är ett förbättringsområde enligt tidigare enkäter

Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet "Mitt

barns tankar och intressen tas tillvara" (föräldraenkät) Alla

Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet

"Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål"

(föräldraenkät)

Alla 83,0% 83,0% 83,0%

Aktivitet

Ta tillvara barnens tankar och intressen

Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi vill utveckla barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga och stärka deras självkänsla. För att kunna ge barnen inflytande behöver de hjälp av oss pedagoger att lära sig förstå när de kan ha ett eget inflytande Utveckling av lek och lär hörnor förenklar processen i att upprätthålla barnens rätt till inflytande. Barnen skall få möjlighet att påverka i de situationer där det är möjligt t.ex. bokröstning i bokprojektet. Vi respekterar barnen och deras åsikter i samtalet och deras reflektioner. Detta gör vi genom att planera våra lärmiljöer ute - och inne utifrån barnperspektivet, med hjälp av observationer och samtal med barnen. Material ska vara synligt och tillgängligt på deras nivå med säkerhet i beaktande.

Pedagogerna skall vara medvetna förebilder och ha ett flexibelt arbetssätt. – Utformning av lek och lär hörnor som stärker barnens inflytande än mer. Vi måste tydligt använda rätt ord vid information till vårdnadshavare som påvisar vad som är inflytande, barnens intressen och hur vi arbetar för att tillvara ta dessa.

(11)

Ta tillvara föräldrars synpunkter och önskemål

Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten och inbjuds vid olika tillfällen till t.ex.

föräldramöte, föräldraråd, temaavslutningar eller för att fira våra högtider/traditioner.

Hembrev som beskriver vad vi arbetar med för intresse och delaktighet. Vi måste oftare använda oss av termologin som används i det pedagogiska för att genom gemensamt språk ökar förståelse och kunskap. Föräldrarna är alltid välkomna till samtal utöver det årliga utvecklingssamtalet. Resultat I den årliga brukar enkäten ser vi om föräldrarna är nöjda eller inte och vad de tycker om verksamheten. Möte gällande enkätens resultat ska göras vid behov så att det blir öppna och tydliga diskussionsforum. Att öka resultatet- att vi tar tillvara

föräldrars synpunkter och önskemål är en blandning av arbetet med att tydliggöra uppdraget för pedagogerna men också att tydliggöra för föräldrar hur enkätens frågor tolkas utifrån läroplan samt varför vi gör som vi gör. (Genom daglig dokumentation, samtal, föräldrabrev etc.). Att vi så tydligt som möjligt visar vad delaktighet innebär, vad inflytande innebär och vad synpunktshantering innebär.

References

Related documents

Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för

I arbetet hanterar eleven med viss säkerhet medicinsk utrustning och andra tekniska hjälpmedel samt använder informationsteknik för information, kommunikation och dokumentation

Undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan skapa och gestalta med de olika estetiska uttrycksformerna

Eleven registrerar rörelse, rytm, tempo och kroppars fysiska egenskaper, diskuterar översiktligt hur detta kan uttryckas i animationer samt omsätter det med viss säkerhet

Om och när bolagen i branschen erkänner denna situation inför sig själva, det vill säga att det inte finns utrymme för något innovativt tänkande i en

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.. Utbildningen

Nu handlar det om att utveckla sjukhusen i Uddevalla och i Trollhättan för att ge en bättre vård till invånarna.. Stora organisatoriska förändringar som de som har gjorts inom

Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.. Det allmänna