Habo kommun Betyg och bedömning inom grundskolan. Januari 2014 Torbjörn Bengtsson, Johan Osbeck och Sofia Josefsson

(1)

Habo kommun

Betyg och bedömning inom grundskolan

Januari 2014

Torbjörn Bengtsson, Johan Osbeck och Sofia Josefsson

(2)

Innehåll

Sammanfattning 1

1. Inledning 3

2. Granskningsresultat 4

3. Avslutning 13

(3)

Sammanfattning

Deloitte AB har av Habo Kommuns förtroendevalda revisorer fått i upp- drag att granska betyg och bedömning i Habo kommun.

Revisionsfråga

Hur säkerställer barn- och utbildningsnämnden inom Habo kommun att betygssättning och bedömning inom grundskolan sker på ett ändamåls- enligt sätt?

Iakttagelser

 Även om det finns elever med uttalade svårigheter eller elever som är svåra att nå fram till kvarstår skolans ansvar för det kompensa- toriska uppdraget.

 Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i Habo kommun har haft större fluktuation än för riket i övrigt.

 För riket har det skett en positiv utveckling i det genomsnittliga me- ritvärdet medan meritvärdet har sjunkit i Habo kommun.

 Vid jämförelse av slutbetyg med provresultat vid nationella prov i ämnena svenska, engelska och matematik indikerar statistiken att betygssättningskulturen i Habo kommun i de tre aktuella ämnena kanske är något för försiktig.

 Mot bakgrund utav att kommunen vid många tillfällen under perioden 2008-2013 jämfört med riket haft högre genomsnittligt merit- värde än riket i övrigt finns det anledning att analysera och utveckla bedömarkompetensen även inom övriga ämnen.

 Kommunen har satsat på att utveckla bedömarkompetensen i en pågående lärarfortbildning. Det finns även planerade åtgärder för att öka stödet för de lärare som sätter betyg i årskurs 6.

 Det borttagna kravet gällande skriftlig individuell utvecklingsplan för år 6-9 innebär att kommunen måste finna lämpliga former för att på ett ändamålsenligt sätt dokumentera de väsentliga delar som ska kommuniceras till elever och vårdnadshavare under de individuella utvecklingssamtalen.

 Habo har infört ett schemalagt feedbacksamtal en gång i veckan vilket ger möjligheter för en tät återkoppling mellan lärare och elev.

 Eleverna efterfrågar mer konkret information om hur de ska utvecklas i förhållande till läroplanens mål. Det är viktigt att lärarna fortsätter att förbättra kommunikationen kring elevernas utveckling för att på så vis stödja kunskapsutvecklingen.

 Kommunen bör hjälpa eleverna att på ett bättre sätt förstå när och hur de är involverade.

 Vi bedömer att det är gynnsamt att skolan arbetar med att få eleverna mer involverade genom att bryta ner målen och följa upp dem oftare.

Svar på revisionsfråga

Mot bakgrund av vad granskningen visat bedömer vi att barn- och utbild- ningsnämnden inom Habo kommun inte fullt ut säkerställer att betygs- sättning och bedömning inom grundskolan sker på ett ändamålsenligt sätt.

Rekommendationer

Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden:

(4)

2

 Överväg riktade insatser till de grupper som har sämre förutsätt- ningar att nå målen.

 Fortsätt med analys och åtgärdsförslag kopplat till betygsutfall.

 Fortsätt med utveckling av bedömarkompetens inom samtliga äm- nen för att säkerställa rättvisa betyg.

 Säkerställ att dokumentationen är ändamålsenlig avseende de vä- sentliga delar som ska kommuniceras till elever och vårdnadsha- vare under de individuella utvecklingssamtalen.

 Säkerställ att återkopplingen är konkret och användbar för eleverna i deras fortsatta kunskapsutveckling.

 Dokumentera iakttagelserna från det pedagogiska bokslutet i verksamhetsplanen.

 Genomför analys av bedömarkompetens i respektive ämne var för sig i syfte att kunna erbjuda relevant stöd.

Jönköping den 9 januari 2014 DELOITTE AB

Torbjörn Bengtsson Johan Osbeck

Certifierad kommunal revisor Certifierad kommunal revisor

Sofia Josefsson Revisor

(5)

3

1. Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Deloitte AB har av Habo kommuns förtroendevalda revisorer fått i upp- drag att granska betyg och bedömning i Habo kommun.

Ett starkt fokus är riktat mot betyg och bedömning i bl.a. grundskolan.

Detta märks tydligt både ur ett statligt och ett kommunalt såväl som ur ett medialt perspektiv. Betygen i årskurs nio för eleverna i Habo kommun har varierat en del under den senaste femårsperioden.

1.2 Avgränsning

Granskningen avgränsas till högstadieskolan, Hagabodaskolan, i Habo kommun. När det gäller betygsutfall har vi avgränsat granskningen till åren 2008-2013.

1.3 Revisionsfråga och revisionskriterier

Hur säkerställer barn- och utbildningsnämnden inom Habo kommun att betygssättning och bedömning inom grundskolan sker på ett ändamåls- enligt sätt?

Revisionskriterier är Skollagen, grundskoleförordningen samt Skolver- kets allmänna råd.

1.4 Underliggande frågeställningar

 Hur ser variationen i meritvärde för årskurs nio ut de senaste fem åren?

 Har vissa ämnen redovisat större förändringar än andra och vad kan det i så fall bero på?

 Vilket utvecklingsarbete bedriver kommunen avseende bedömar- kompetens inom de olika ämnena?

 Hur kommunicerar lärarna under läsåret, i bl.a. utvecklingssamtal, hur eleven ligger till prestations- och betygsmässigt?

 Hur har kommunen involverat eleverna i planering, genomförande och utvärdering i undervisningen?

1.5 Metod och granskningsinriktning

Granskningen har genomförts genom dokumentanalys, intervjuer med berörda chefer och tjänstemän samt analyser av öppen statistik.

1.6 Faktakontroll

Granskningen har faktakontrollerats av kommunens företrädare.

(6)

2. Granskningsresultat

2.1 Inledande resonemang

Betyg och bedömning är komplicerade processer som påverkas av många variabler. Att en betygssättning och en bedömning sker ända- målsenligt har att göra med att mäta kunskapsutvecklingen på ett riktigt sätt. För att mäta kunskap på ett tydligt sätt behövs väl utprovade verk- tyg i form av exempelvis tester och prov, det behöver även finnas tydliga kriterier och kunskapskrav mot vilka mätningen sker. För att be- tygssättning och bedömning ska anses vara ändamålsenliga behöver kunskapsmål och kriterier också vara väl kända av alla inblandade ak- törer vilket innebär elever och lärare men också vårdnadshavare och rektor.

Frågan om betygsinflation diskuteras återkommande i media och fors- karsamhället. Med betygsinflation menas relationen mellan betygsut- veckling och elevernas faktiska kunskapsutveckling, där lärarnas krav för ett visst betygssteg sjunker över tid. Betygsinflation kan alltså finnas oavsett om betygen stiger, är oförändrade eller sjunker.

Skolverket bedömer att det finns tydliga indikationer på att betygsinflation förekommit både i grundskolan och i gymnasieskolan. De strukturella drivkrafter som föreligger talar också för betygsinflation.

Strukturella drivkrafter bakom betygsinflation kan vara;

 Konkurrens mellan skolor

 Lärare vill framstå som skickliga

 Lönemodeller med koppling till betyg

 Ökat föräldratryck

 Minskad status för lärare

 Stark förväntan från skolhuvudmannen

Skolverkets sammanfattande bedömning är att betygsinflation har fö- rekommit sedan slutbetyg började utfärdas enligt det målrelaterade be- tygssystemet i slutet av 1990-talet. Starkast indikationer på betygsinflation finns inom ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Genomgången från Skolverket visar att den genomsnittliga betygsnivån i grundskolan och gymnasieskolan ökar samtidigt som andra resultatindikatorer visar att kunskapsnivån sjunkit.

Skolverket avslutar med konstaterandet att den bristande likvärdig- heten i betygssättningen mellan lärare och mellan skolor idag är ett större problem än betygsinflation på nationell nivå.

Betygssättning påverkas av fler variabler än betygsinflation. Det påver- kas bland annat av elevernas faktiska kunskapsutveckling men också av betygssättningskultur och kompetens hos professionen. Elevernas kunskapsutveckling är i sin tur en funktion av en stor mängd inre och yttre förutsättningar. En del utav de yttre förutsättningar som vi kommer att beröra i den här granskningen är socioekonomiska variabler.

2.2 Hur ser variationen i meritvärde för årskurs nio ut de sen- aste fem åren?

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg där maxvärdet för varje enskild elev är 320 po- äng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som har minst ett godkänt ämne (G/E).

(7)

Tabell 1: Genomsnittligt meritvärde för elever i Habo kommun jämfört med Riket

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Habo 216 216,4 211,2 204 214,2 206,7

Riket 209,3 209,6 208,8 210,5 211,4 212,8

(Källa: Skolverket, Siris) Över tid har det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i Habo kommun varit högre än snittet för riket. Enligt tabell 1 ovan redovisar Habo kommun ett lägre genomsnittligt meritvärde än genomsnittet för riket 2011 och 2013.

Figur 1: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6- 9 i Habo kommun (”urval”) jämfört med riket (”Jmf”).

(Källa: Skolverket, Siris) Enligt figur 1 och tabell 1 ovan visar det genomsnittliga meritvärdet i Habo kommun har minskat något mellan 2008 och 2013. Ur data ovan går även att utläsa att det genomsnittliga meritvärdet har haft en större variation i Habo kommun jämfört med riket. En viktig förklaring till att meritvärdet varierar mer över åren i Habo än i riket är att urvalet är

mindre än riket. Läsåret 2012/13 finns det 114 elever i årskurs 9 i Habo kommun. Avvikande resultat för ett fåtal elever påverkar genomsnitts- resultatet relativt mycket, (5 elevers betygssteg förändrar medelmerit- värdet med ca 4 %).

Värt att notera är att 2013 hade pojkar i årskurs 9 bättre genomsnittligt resultat än flickor i Habo kommun för första gången. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde har ökat samtidigt som flickornas genomsnittliga resultat har minskat. Vid intervju med rektor framkommer att det mellan de olika årskullarna i årskurs 9 har varierat stort vad det gäller förmåga att nå godkänt resultat. Detta i sin tur kan förklara upp- och nedgång i genomsnittligt meritvärde mellan åren.

Vid intervju med lärare från grundskolan framkom att de känner en viss oro för att elevernas ambitioner har sänkts de senaste åren. ”Man nöjer sig med ett E”. Lärarna ser även att eleverna har större koncentrations- svårigheter jämfört med för några år sedan och att de visar en större tendens att ge upp.

Lärarna uttrycker även att de upplever att det är fler elever som har det tufft och väljer att skolka. De kommer till skolan men medverkar inte på lektionerna och dessa elever menar lärarna att det är svårt att nå fram till.

Iakttagelse

Även om det finns en grupp flickor med uttalade svårigheter samt elever som är svåra att nå fram till kvarstår skolans ansvar för det kom- pensatoriska uppdraget.

1.2.1 Socioekonomiska faktorer

Elevernas resultat påverkas bland annat av de socioekonomiska förut- sättningar som finns i kommunen. I den här granskningen kommer vi att beröra två socioekonomiska variabler. Vi har tagit del av Skolverkets statistik för andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning samt hur stor del av eleverna som har utländsk bakgrund.

(8)

Tabell 2: Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning i grund- skolan (%)

Elevstatistik 08 09 10 11 12 13

Riket * * 50 51 53 54

Länet * * 44 45 47 48

Habo * * 48 51 53 54

(Källa: Skolverket, Siris)

* = Uppgift saknas i Skolverkets databas.

En viktig faktor för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå.

Tabell 2 ovan visar att det är lika stor andel elever i grundskolan i Habo kommun med föräldrar med eftergymnasial utbildning läsåret 12/13 som snittet för Riket. Jämfört med länet är andelen 6 % -enheter större.

Tabell 3: Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning i åk 9 (%)

Elevstatistik 08 09 10 11 12 13

Riket 46,6 47,3 48,3 49,1 49,8 50,5 Länet 40,6 41,4 42,7 43,4 44,7 45,1 Habo 48,1 48,6 46,9 49,6 48,9 43

(Källa: Skolverket, Siris) Nivån avseende föräldrar med eftergymnasial utbildning i årskurs 9 i Habo har varit relativt konstant mellan åren 2008-2012. Läsåret 2012/13 är emellertid andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning på lägst nivå sedan 2005. Riket ökar nivån successivt 2008- 2013.

Figur 2: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6-9 i Habo kommun (”urval”) och riket (”Jmf”) för elever med eftergymnasial, gymnasial eller endast förgymn- asial utbildning.

I figuren ovan visar de tre heldragna linjerna elevernas genomsnittliga meritvärde mellan åren 2004 och 2013 i Habo kommun kopplat till för- äldrarnas utbildningsbakgrund. Den övre heldragna linjen visar merit- värdet för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Den mittre heldragna linjen visar meritvärdet för elever med föräldrar med gymnasial utbildning. Den undre heldragna linjen visar elever med för- äldrar med endast förgymnasial utbildning. Grafen ovan visar på den mycket stora betydelsen av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Rikets streckade linjer förstärker denna slutsats.

Tabell 4: Andel elever med utländsk bakgrund (%)

Elevstatistik 08 09 10 11 12 13

Riket * * 18 18 19 19

Länet * * 18 18 18 18

Habo * * 6 7 6 7

* = Uppgift saknas i Skolverkets databas.

(9)

En ytterligare socioekonomisk faktor som kan vägas in i nivån på skolans genomsnittliga meritvärde är andelen elever med utländsk bakgrund. Statistik från Skolverket visar att i Habo kommun har endast 7

% av eleverna utländsk bakgrund medan i länet och riket ligger andelen på 18- respektive 19 %. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har en högre inverkan på meritvärdet än om eleverna kommer från ett hem med ut- ländsk bakgrund.

Andelen lärare i grundskolan i Habo kommun med pedagogisk högsko- leexamen var 2012 högre än både snittet för jämförbara kommuner och snittet för samtliga kommuner. Detta borde öka förutsättningarna för att skapa högre meritvärden.

Iakttagelser

Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i Habo kommun har haft större fluktuation än för riket i övrigt.

För riket har det skett en positiv utveckling i det genomsnittliga merit- värdet medan meritvärdet har sjunkit i Habo kommun.

2.3 Har vissa ämnen redovisat större förändringar än andra och vad kan det i så fall bero på?

Ett av de mål som kommunfullmäktige antagit för 2012-2015 är att ”alla elever som slutar grundskolan i Habo ska vara godkända i alla ämnen.”

Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen har minskat i Habo kommun från 88,5 % år 2012 till 81,5 % 2013.

Inom Habo kommun finns det ett antal ämnen som har redovisat större förändringar än andra. Enligt intervju med representanter från kommunen är engelska, fysik och kemi exempel på ämnen där andelen elever som inte når upp till målen ökat under 2013 enligt statistik från Skolver- ket.

Engelska är det ämne där lägst andel elever uppnår målet om att minst nå betyget godkänd. Under intervjuer framkom att de har kunnat se att

engelskan blivit något sämre i de yngre åldrarna i Habo. ”De tycker inte att det är kul med klassisk skolengelska, det är inte samma engelska som på tv-spel.” Eleverna är duktiga på engelska muntligt, dock inte på att uppfylla kunskapskraven vad gäller exempelvis grammatik. I Habo var det läsåret 12/13 85,8 % av eleverna i åk 6 som uppnådde målen i engelska och den genomsnittliga betygspoängen var 12,1. I riket var det 92,4 % av eleverna som uppnådde målen och den genomsnittliga betygspoängen var 14,0.

I Hagabodaskolans pedagogiska bokslut 2012/13 redogörs att det är många elever i samtliga årskurser som inte når målen i engelska. Enligt kommunens systematiska kvalitetsarbete skall det pedagogiska bokslutet ligga till grund för nästkommande läsårs verksamhetsplan och där ta upp förbättringsåtgärder för de identifierade bristerna. Vi har tagit del av Hagabodaskolans verksamhetsplan för läsåret 13/14 och där fram- går inte vilka åtgärder kommunen avser vidta för att återta önskad nivå inom ämnet engelska.

Svenska är ett ämne där andelen elever som inte uppnår målen har ökat under den senaste femårsperioden. Enligt statistik från Skolverket har andelen som inte når minst godkänd nivå ökat från 0 % 2008 till 5,5

% år 2013. Enligt lärarna påverkar detta även de andra ämnena då eleverna upplever att det är ”svår svenska” i exempelvis NO. Betygen i NO ämnena kemi och fysik har haft en stor variation med en nedgång 2013.

(10)

Tabell 5: Andel (%) elever som nått målen i resp. ämne i årskurs 9.

Andel (%) elever 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Svenska, Habo 100 98,6 95,9 96,3 95,3 94,5

Svenska, Riket 96,5 96,8 96,5 97,1 97,1 96,8

Engelska, Habo 94,9 97,9 94,5 94,2 93,9 91

Engelska, Riket 94,3 94 93,8 93,9 93,7 94,1

Matematik, Habo 91,8 94,5 90,6 88,3 93,1 91,2 Matematik, Riket 92,6 92,6 92,1 91,4 91,2 92,2

(Källa: Skolverket, Siris) Andel elever som når målen i ämnet svenska i Habo kommun år 2008 till 2013 har sjunkit något i relation till riket. I ämnet engelska ligger Habo kommun relativt lika under perioden med undantag för 2013 då kommunen ligger något lägre. När det gäller andelen elever som når målen i matematik under samma period ligger Habo kommun relativt lika med riket.

Iakttagelse

Det är viktigt att Habo kommun fortsätter att utveckla undervisningen för att kompensera för elevernas förändrade inlärningsmönster i ämnet engelska.

Vi skulle se en styrka i att Hagabodaskolan i sin verksamhetsplan redovisar hur åtgärdande av kunskapsbrister inom olika ämnen ska ske.

2.2.1 Jämförelse mellan slutbetyg och nationella prov

Vi har konstaterat att det finns mycket komplexa strukturer kring betyg, bedömning och kunskapsutveckling.

1 Skolverkets rapport: Vad påverkar grundskolans resultat (2009), Jan-Eric Gustafsson m.fl.

Förutom att föra ett generellt resonemang där vi vet att det finns indikationer på att riket totalt sett har inslag av betygsinflation i sina betyg kan vi göra jämförande analyser av betygsstatistik på ämnesnivå och jämföra med nationella prov för att belysa betygssättning mer specifikt i Habo.

Att använda oss av de nationella provens betyg i ämnena matematik, engelska och svenska vid våra jämförelser gör att vi får referenser som har en hög grad av normering.

Hur ser det ut om vi jämför slutbetygen i respektive ämne i årskurs 9 med utfallet på de nationella proven i dessa ämnen, de senaste två åren? Här bör poängteras att förändringarna över tid avseende resultat på nationella prov, av ledande svenska forskare¹, inte anses vara an- vändbara för att bedöma trender. Vi kan däremot få en fingervisning för det aktuella året om hur Habo kommuns betygssättningsnivåer förhål- ler sig till de nationella.

Slutbetyg i Svenska i Habo och riket jämfört med nationella prov

Tabell 6. Slutbetyg i Svenska jmf. med nationella prov, Habo och riket 2011.

Svenska 2011 Antal elever

Antal elever med prov- betyg och slutbetyg

Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget

Lägre Lika Högre

Riket 96 831 93 183 6,4 77,8 15,9

Habo kommun 135 132 10,6 78 11,4

(11)

Tabell 7. Slutbetyg i Svenska jmf. med nationella prov, Habo och riket 2012.

Svenska 2012 Antal elever

Lägre Lika Högre

Riket, Samtliga 90 124 87 344 6 79,4 14,6

Habo kommun 127 123 5,7 85,4 8,9

(Källa: Skolverket, Siris) Enligt tabell 6 och 7 ovan har Habo kommun båda åren satt större andel av slutbetygen i linje med resultaten från de nationella proven. År 2011 var det en större andel elever som fick lägre slutbetyg än provbetyget i Habo jämfört med riket. År 2012 ger riket 5,7 % -enheter större andel elever ett högre slutbetyg än provbetyget jämfört med Habo.

Slutbetyg i Matematik i Habo och riket jämfört med nationella prov

Tabell 8. Slutbetyg i Matematik jmf. med nationella prov, Habo och riket 2011.

Matematik 2011 Antal elever

Lägre Lika Högre

Riket 105 566 97 401 1 71,6 27,4

Habo kommun 137 131 3,1 81,7 15,3

Tabell 9. Slutbetyg i Matematik jmf. med nationella prov, Habo och riket 2012.

Matematik 2012 Antal elever

Lägre Lika Högre

Riket 99 197 92 288 0,7 73,7 25,6

Habo kommun 131 125 . 90,4 9,6

(Källa: Skolverket, Siris) Enligt tabell 8 och 9 ovan har Habo varit mer sparsamma med betygen i matematik vid jämförelse med övriga riket. År 2012 ger riket 16 % - enheter större andel elever högre slutbetyg än provbetyget jämfört med Habo.

Slutbetyg i Engelska i Habo och riket jämfört med nationella prov Tabell 10. Slutbetyg i Engelska jmf. med nationella prov, Habo och riket 2011.

Engelska 2011 Antal elever

Lägre Lika Högre

Riket 105 566 98 912 8 84,9 7,1

Habo kommun 137 131 9,9 87,8 2,3

(12)

Tabell 11. Slutbetyg i Engelska jmf. med nationella prov, Habo och riket 2012.

Engelska 2012 Antal elever

Lägre Lika Högre

Riket 99 197 93 618 6,1 86,2 7,8

Habo kommun 131 125 12 80,8 7,2

(Källa: Skolverket, Siris) I engelska har Habo 2012 satt större andel slutbetyg lägre än provresultatet jämfört med 2011. Riket har istället satt färre slutbetyg lägre än provresultatet 2012.

Iakttagelser

Enligt statistiken ovan är Habo kommun generellt sett något försiktigare vid betygssättning jämfört med riket. Det är större andel elever som får lägre slutbetyg än provresultatet och mindre andel som får högre slutbetyg än provresultatet i samtliga ämnen. I alla ämnen samtliga år har Habo kommun satt större andel slutbetyg i linje med provbetyget. Sta- tistiken ovan indikerar att betygssättningskulturen i kommunen i de tre aktuella ämnena kanske är något för försiktig i relation till riket.

Mot bakgrund av att kommunen vid många tillfällen under perioden 2008-2013 jämfört med riket haft högre genomsnittligt meritvärde än riket i övrigt finns det anledning att analysera och utveckla bedömar- kompetens och betygssättning även inom övriga ämnen.

2.4 Vilket utvecklingsarbete bedriver kommunen avseende bedömarkompetens inom de olika ämnena?

Vid skolinspektionens tillsyn påtalade de ett par brister på Hagabo- daskolan gällande bedömning.

”Eleverna ska informeras om grunderna för betygssättningen och på begäran ska elever och deras vårdnadshavare upplysas om skälen för betyg.”

”I de individuella utvecklingsplanerna ska det framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt nå så långt som möjligt.”

Under utförda intervjuer framkom att barn- och utbildningsnämnden har tillsatt medel för genomförande av en lärarfortbildning av samtlig pedagogisk personal på Hagabodaskolan. Lärarfortbildningen är inköpt från Lärarfortbildning AB och pågår under ett antal heldagar under året. Ett av huvudmomenten under fortbildningen är bedömning. Lärarna uttrycker under intervjun att fortbildningen hittills har varit bra och att det har varit nyttigt att diskutera över ämnesgränserna.

Lärarna berättar under intervjuer att de träffas regelbundet i ämnes- grupper där de kan föra en öppen dialog och diskutera betyg och be- dömning med varandra. De berättar även att de inom ämnesgrupperna korsrättar varandras prov. Rektor träffar ämneslagledare regelbundet för att följa upp hur de olika ämnena fungerar och fånga upp eventuella frågor. Skolledningen trycker på fördelen av att ha en stor andel utbil- dade lärare och att detta ger en trygghet vid betygssättning.

Det framkom under intervjun att lärarna inte genomför någon bench- mark med andra lärare i länet för att säkerställa en samsyn på betyg och bedömning.

Förutom matematiklyftet som samtliga matematiklärare genomgår sker ingen ämnesfortbildning i kommunen. Lärarna uttrycker en viss oro för att ämneskunskaperna utarmas och att detta kan leda till att det blir svårt att ge eleverna den kunskap som ska bedömas.

Från och med höstterminen 2014 ska samtliga elever i årskurs 6 flyttas från Hagabodaskolan tillbaka till mellanstadieskolorna. Detta kommer i sin tur leda till att lärare som inte har satt betyg på många år, kanske

(13)

aldrig, ska sätta betyg. Under intervju med förvaltning och rektor berät- tade de att några lärare kommer att flytta med eleverna ut på mellanstadieskolorna samt att det kommer att ske en utbildning av de lärare som ska sätta betyg i årskurs 6.

Iakttagelser

Vi noterar att kommunen satsar på att utveckla bedömarkompetensen i sin startade fortbildning samt att kommunen även planerar att vidta åtgärder för att öka stödet för de lärare som sätter betyg i årskurs 6.

2.5 Hur kommunicerar lärarna under läsåret, i bl.a. utveckl- ingssamtal, hur eleven ligger till prestations- och betygs- mässigt?

2.5.1 Utvecklingssamtal

Enligt 10 kap. 12 § i Skollagen ska läraren, eleven och elevens vård- nadshavare minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal. På utvecklingssamtalet ska information delges om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal sker en gång per termin på Hagabodaskolan. Vid intervju med lärare har de uttryckt att de tycker att den individuella utvecklingsplanen har inneburit att de lägger för mycket tid på doku- mentation. Eleverna uttrycker att utvecklingssamtalet är bra för föräld- rarna. De efterfrågar mer konkret information av vad som krävs för att uppnå högre betyg i de olika ämnena, inte i form av uppmaningen ”du behöver bli bättre.”

Värt att notera är att lagkravet på en skriftlig individuell utvecklingsplan för elever i årskurs 6-9 har avskaffats från och med november 2013.

Utvecklingssamtalet har i och med ändringarna i skollagen fått en ut- vidgad roll då informationen som lämnas vid utvecklingssamtalet ersät- ter den som tidigare gavs i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

2.5.2 Kommunikation av elevers prestation

Läroplanen stipulerar att läraren utifrån kursplanens krav allsidigt ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redo- visa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn.

Under utförda intervjuer framkom att Habo kommun arbetar med en webbaserad lärplattform; Infomentor i grundskolan. Genom Infomentor kommunicerar lärarna med elever och föräldrar hur eleverna ligger till samt vad de presterat. Föräldrar och elever kan när helst de önskar logga in och ta del av informationen. Även rektor, förvaltning och nämnd använder sig av Infomentor och anser att informationen är väl- digt transparent och lättillgänglig genom verktyget. Enligt rektor blir hon informerad om elevernas betyg genom Infomentor. Hon kan även gå in och kontrollera vilka betyg en viss lärare sätter.

Vid intervjuerna framkom att intresset för Infomentor från elevernas för- äldrar är väldigt varierande och att långt ifrån alla går in i Infomentor och läser vad lärarna skriver. Enligt lärare på skolan sker mycket kon- takt med föräldrar via mail och telefon.

Inom barn- och utbildningsförvaltningen sker ett systematiskt kvalitetsarbete genom ett så kallat årshjul. Två gånger om året redovisar rektor en sammanställning av elevernas betyg till nämnden. Rektor redovisar även hur många elever som inte når upp till målen eller riskerar att inte nå upp till målen. Detta resulterar i ett pedagogiskt bokslut som ligger till grund för nästa års verksamhetsplan där förbättringsåtgärder för de identifierade bristerna ska inkluderas.

Rektor berättar även att de har infört ett schemalagt feedbacksamtal en timme i veckan där lärare får chans att träffa varje elev enskilt under ett kortare samtal. Under intervju med lärare framkom att tiden används

(14)

lite olika från lärare till lärare. Det har även framkommit att mycket av den kommunikation som sker med eleverna sker muntligt.

Under intervju med elever uttryckte de att det skiljer mellan olika lärare hur bra och i vilken utsträckning kommunikationen av betyg och prestation sker. I flera ämnen har elevernas betyg enbart förmedlas skriftligt med en bokstav på ett papper utan någon motivering.

Iakttagelser

Värt att notera angående det borttagna kravet gällande skriftlig individuell utvecklingsplan år 6-9 är att kommunen finner lämpliga former för att på ett ändamålsenligt sätt dokumentera de väsentliga delar som ska kommuniceras till elever och vårdnadshavare under de individuella utvecklingssamtalen som ska ske en gång per termin.

Habo har infört ett schemalagt feedbacksamtal en gång i veckan vilket ger möjligheter för en tät återkoppling mellan lärare och elev. Detta bedömer vi vara gynnsamt.

Eleverna efterfrågar mer konkret information om hur de ska utvecklas i förhållande till läroplanens mål. Det är viktigt att lärarna fortsätter att förbättra kommunikationen kring elevernas utveckling för att på så vis stödja kunskapsutvecklingen.

2.6 Hur har kommunen involverat eleverna i planering, ge- nomförande och utvärdering i undervisningen?

Enligt Skollagen 4 kap 9 § ska elever ges inflytande över utbildningen.

De ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Vid Skolinspektionens granskning under våren 2013 gjorde de bedöm- ningen att Hagabodaskolan behövde vidta ett antal åtgärder för att förbättra sitt arbete med elevinflytande. De uppmanade skolan att ange utformningen av elevernas inflytande i planeringen av verksamheten samt att eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

Vid utförda intervjuer framkom att lärarna anser att de arbetar på många olika sätt kring elevers involverande. De ansåg att det är viktigt att ha i åtanke att elever inte alltid förstår när de är involverade.

En del i den fortbildningsinsats som pågår för lärarna i grundskolan i Habo berör lärarnas bemötande av eleverna. Enligt rektor arbetar man nu mer med formativt bemötande och har ökat medvetenheten om att låta eleverna vara involverade på ett sätt så att de själva känner att de är det. En ytterligare åtgärd som skolan arbetar med för att få eleverna mer involverade är att bryta ner målen och följa upp dem lite oftare. Mål för flera veckor menar man att elever i större utsträckning glömmer bort.

En del av kommunens systematiska kvalitetsarbete utgörs av årliga elev- och föräldraenkäter. Barn- och utbildningsförvaltningen presen- terar resultatet från enkäten tillsammans med en analys av utfallet för nämnden.

Det framkom under intervjun att det idag inte finns ett enhetligt sätt bland lärarna för hur man arbetar med att involvera eleverna i undervisningen. Enligt lärare på skolan arbetar de på flera olika sätt för att involvera eleverna.

Iakttagelser

Vi bedömer att det är gynnsamt att skolan arbetar med att få eleverna mer involverade genom att bryta ner målen och följa upp dem oftare.

Kommunen bör hjälpa eleverna att på ett bättre sätt förstå när och hur de är involverade.

(15)

3. Avslutning

3.1 Diskussion

Med försiktighet i slutsatserna om varför, konstaterar vi att Habo kommun möjligen redovisar en trend av något sjunkande betyg vilket skiljer sig från riket i övrigt som ökar något. Detta varken bekräftar eller motsäger om det finns betygsinflation i kommunen.

Skolverket menar att det finns indikationer på att det finns en betygsinflation på nationell nivå. Exempel på faktorer som kan motverka betygsinflation är enligt Skolverket:

 En tydlig normering inom respektive ämne

 Förbättrad bedömarkompetens

 Stödmaterial (från bl.a. Skolverket.)

 En stark professionell legitimitet hos lärarna

 Väl förankrade normer och starkt etos

 Behörighetskrav med legitimation

 Skarp kritik mot ”glädjebetyg”

Vi noterar att kommunen under många år haft något högre meritvärden än riket i övrigt. Kommunen redovisar samtidigt att de tre starkast normerade ämnena svenska, engelska och matematik legat något under rikets genomsnitt avseende meritvärden. Detta skulle för det första kunna indikera att det finns utrymme att höja meritvärdet något inom de tre ämnena svenska, engelska och matematik. För det andra skulle det kunna indikera att alla andra ämnen sedda tillsammans ligger på för höga meritvärden i relation till elevernas faktiska kunskapsnivåer.

Sammanfattningsvis skulle detta alltså peka på en möjlig be-

tygsinflation inom den stora gruppen ämnen som tidigare nämnts, exempelvis beroende på bristande normering inom respektive ämne al- ternativt bristande bedömarkompetens.

Nämnden bör fortsätta att uppmärksamma både de sjunkande betygen och den eventuella risken för betygsinflation. Här behöver utvecklingen av nya metoder och arbetssätt fortsätta, som en funktion av de analyser som görs av betygsutfallet. Vidare blir rektors ansvar för att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i grundskolan synnerligen betydelsefullt. I samband med detta behöver arbetet med att utveckla bedömarkompetensen inom respektive ämne fortsätta.

Det kan alltså finnas tecken både på att betygsinflation förekommer inom vissa ämnen samt att andra ämnen eventuellt uppvisar en för stor försiktighet i betygssättningen. Samtidigt bör nämnden vara observant på om den faktiska kunskapsutvecklingen för eleverna minskar.

3.2 Rekommendationer och förslag på utvecklingsområden

Mot bakgrund av vad granskningen visat bedömer vi att barn- och ut- bildningsnämnden inom Habo kommun inte fullt ut säkerställer att be- tygssättning och bedömning inom grundskolan sker på ett ändamåls- enligt sätt.

Vi rekommenderar att nämnden fokuserar på följande utvecklingsom- råden:

 Överväg riktade insatser till de grupper som har sämre förutsätt- ningar att nå målen.

 Fortsätt med analys och åtgärdsförslag kopplat till betygsutfall.

 Fortsätt med utveckling av bedömarkompetens inom samtliga ämnen för att säkerställa rättvisa betyg.

 Säkerställ att dokumentationen är ändamålsenlig avseende de väsentliga delar som ska kommuniceras till elever och vård- nadshavare under de individuella utvecklingssamtalen.

(16)

 Säkerställ att återkopplingen är konkret och användbar för eleverna i deras fortsatta kunskapsutveckling.

 Dokumentera iakttagelserna från det pedagogiska bokslutet i verksamhetsplanen.

 Genomför analys av bedömarkompetens i respektive ämne var för sig i syfte att kunna erbjuda relevant stöd.

(17)

Deloitte är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag med 1 100 medarbetare på ett trettiotal orter över hela landet. Med Deloitte avses Deloitte AB och dess dotterbolag. Deloitte är det svenska bolaget inom Deloitte Touche Tohmatsu. För mer information, besök www.deloitte.se.

Deloitte Touche Tohmatsu är ett av världens ledande nätverk av tjänsteföretag. Med 165 000 medarbetare i över 140 länder levererar medlemsföretagen tjänster till drygt hälften av världens största företag och även till stora nationella företag, offentliga verksamheter och tillväxtföretag. Förutom ett heltäckande internationellt servicenät erbjuder medlemsföretagen gedigna branschkunskaper och ett omfattande tjänsteutbud oavsett var klienten bedriver sin verksamhet. Deloitte Touche Tohmatsu är en schweizisk juridisk person (Verein). Varken Deloitte Touche Tohmatsu eller dess nationella medlemsföretag ansvarar för varandras rättshandlingar oavsett dess karaktär. Varje nationellt medlemsföretag utgör en separat och oberoende juridisk person, verksam under firma

"Deloitte", "Deloitte & Touche", "Deloitte Touche Tohmatsu" eller därmed relaterade firmor. Tjänsterna beskrivna häri tillhandahålls av respektive nationella medlemsföretag och inte av Deloitte Touche Tohmatsu i dess form av schweizisk juridisk person (Verein). Av bland annat regulatoriska skäl tillhandahålls inte samtliga tjänster beskrivna häri av samtliga nationella medlemsföretag. För mer information, besök www.deloitte.com.

A member firm of Deloitte Touche Tohmatsu.