Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 64 30 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr. 2010/99 KS 203
Planbeskrivning
Upphävande av detaljplan för
Del av detaljplan nr 296- Klasro industriområde, del av detaljplan nr 376 – utvidgning av Klasro arbetsområde, zon A samt del av detaljplan nr 392- Häggviksleden, Sollentuna kommun, som berörs av Förbifart Stockholm
Handlingar
Planbeskrivning Plankarta
Genomförandebeskrivning
Bakgrund
Trafikverket planerar, inom Sollentuna, Stockholm, Ekerö och Huddinge kommun, en ny trafikled runt Stockholm- Förbifart Stockholm. Den föreslagna trafikleden sträcker sig mellan Kungens Kurva i söder och Häggviks trafikplats i norr. För närvarande pågår Trafikverkets arbete med att ta fram en arbetsplan för vägen, det dokument, som tillsammans med godkänd MKB (miljökonsekvensbeskrivning), ska ligga till grund för byggandet av leden.
Trafikverkets planprocess styrs av Väglagen och till viss del av Miljöbalken.
Utbyggnaden av Förbifart Stockholm får dock inte genomföras i strid mot kommunens detaljplaner. Förbifart Stockholms sträckning genom
Sollentuna berör sex detaljplaner, i övrigt utgörs större delen av icke
planlagd mark. Där arbetsplanen för vägen strider mot gällande detaljplaner avser kommunen att ändra eller upphäva aktuella detaljplaner.
Upphävandets syfte
Syftet med att upphäva delar av gällande detaljplaner är att möjliggöra för en utbyggnad av Förbifart Stockholm inom aktuella delar och att
arbetsplanen för Förbifart Stockholm ska kunna fastställas i enlighet med Väglagen (1971:948).
Planområdets läge
I aktuell planhandling hanteras de upphävandedelar som är belägna norr om Häggviks trafikplats. Upphävandeområdet har arbetsplanens vägområde som grund för sin avgränsning. De delar som avses upphävas ligger i kommundelen Häggvik och gränsar till väg E4 i väster och till Klasro arbetsområde i öster.
Översiktsbild över områdets läge i kommunen
Projektet Förbifart Stockholm
Förbifart Stockholm planeras bli en trefältig motorväg som ska gå från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr där den också ansluter till Norrortsleden. Av den 21 km långa sträckan kommer totalt 17 km att gå i tunnel. Den nya leden byggs för att möta behoven i en växande
storstadsregion och för att minska sårbarheten i trafiksystemet.
Trafikplats Häggvik
Förbifart Stockholm går i tunnel längs stora delar av sträckan. Efter att ha legat i tunnel under Järvafältet och fram till Akalla trafikplats, stiger Förbifart Stockholm för att ansluta till befintlig E4 i ytläge vid Häggviks trafikplats. Trafikplats Häggvik blir en stor och komplicerad trafikplats där Förbifart Stockholm ska anslutas både till E4, Norrortsleden och till det lokala vägnätet. Förbifart Stockholm utgör huvudvägen genom hela trafikplatsen. Efter att ha passerat under Norra Kolonnvägen och under en ramp mot Stockholm leds vägen in i en kort tunnel under passagen av befintlig E4. Norr om Fyndets radhusområde innebär Förbifart Stockholm en breddning av vägområdet och ett ca 30 – 50 meter brett intrång i Fyndets strövområde. Vid Häggviks trafikplats ansluter Förbifart Stockholm till befintlig E4 och till Norrortsleden. Här sker endast mindre förändringar av rampernas anslutningar och släntutbredningar.
Tidigare beslut och ställningstaganden
År 2006 beslöt Trafikverket att förorda Förbifart Stockholm som det vägalternativ som bäst tillgodoser dagens och morgondagens
vägtransportbehov. År 2007 tillstyrkte Länsstyrelsen i Stockholm alternativet Förbifart Stockholm.
Regeringen tillåtlighetsbeslut
Regeringen beslutade 2009-09-03 att, enligt 17 kapitlet Miljöbalken, tillåta en ny motorväg mellan Kungens Kurva i Huddinge och E4 norr om
Häggvik i Sollentuna.
Planuppdrag
2010-02-22 § 39 fick Kommunledningskontoret i uppdrag av plan- och fastighetsutskottet att ändra eller upphäva del av gällande detaljplaner nr 376 och nr 392, norr om Häggviks trafikplats.
Planförfarande
Sollentuna kommun har valt ett förfarande med att upphäva delar av de detaljplaner som berörs av Förbifart Stockholms vägområde. Vid ett
upphävande av detaljplaner är förfarandet detsamma som vid upprättande av detaljplaner.
Ett förfarande med att upphäva delar av berörda detaljplaner skapar inga rättigheter att bebygga marken, vilket normalt är fallet vid upprättande av detaljplaner. Detta innebär att den prövningsprocess som normalt hanteras i detaljplaneprocessen nu kommer att prövas via arbetsplanen för Förbifart Stockholm. De som är berörda längs den nya vägsträckningen kommer, i likhet med Sollentuna kommun, att få yttra sig formellt över Trafikverkets förslag till arbetsplan i samband med samråd och utställningen av
densamma.
Upphävandet av berörda detaljplaner handläggs med s.k. normalt förfarande enligt 5 kap PBL. I det normala förfarandet ingår skedena programsamråd, plansamråd, utställning och antagande. Vid samråd och utställning ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Program för upphävande av detaljplan
Enligt PBL ska en detaljplan grundas på ett program om det inte är onödigt.
Program har i detta fall bedömts vara motiverat då upphävandet möjliggör för byggande av en regional trafikled, en anläggning som är av väsentligt intresse för allmänheten och har betydelse för miljön.
Sollentuna kommun har tagit fram ett program för upphävande av delar av de detaljplaner som berörs av Förbifart Stockholm. Programmet var ute på samråd under perioden 2010-04-21 till 2010-05-21. Under samrådet inkom 13 yttranden, varav 7 inte hade någon erinran. Synpunkterna finns
redovisade i en programsamrådsredogörelse. Förslag till upphävande för delar av de detaljplaner som berörs av Förbifart Stockholm har varit ute på plansamråd under perioden 2011-06-10 t.o.m. 2011-08-12. Efter
plansamrådet har arbetsplanens avgränsning och därmed detaljplanens upphävandeområde minskat intrånget på fastighet Slipstenen 1, i övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.
Bild över planprocessens olika skeden
Behovsbedömning och förenlighet med 3-6 kap Miljöbalken
Inför att förslag till detaljplan upprättas ska en bedömning göras huruvida planen kommer att medföra betydande miljöpåverkan (EG- direktiv 2001/42, införlivad i svensk lag 2005-07-01).
Ett upphävande av delar av detaljplanerna nr 180 och nr 521 skapar i sig inga rättigheter att bygga Förbifart Stockholm, rätten att bygga Förbifart Stockholm följer först efter fastställelse av arbetsplanen för vägen. Ett upphävande bedöms därmed inte få några direkta konsekvenser på människors hälsa, miljön eller hushållningen med naturresurser. Ett
upphävande förhindrar heller inte efterlevnaden av de miljökvalitetsnormer som meddelas enligt 5 kapitlet Miljöbalken och innebär i sig inte ett
överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Upphävandet bedöms inte få negativ betydelse för andra planers och programs miljöpåverkan eller få betydelse för genomförandet av EU:s miljölagstiftning. Upphävandet är förenligt med översiktsplanens intentioner och värnar om riksintresset för E4 och bedöms vara förenlig med grundläggande bestämmelser om hushållning och hänsyn enligt 3 och 4 kap miljöbalken.
Indirekt innebär upphävandet en möjlighet för Trafikverket att planlägga aktuellt område för vägområde och samt möjlighet att bygga Förbifart Stockholm i enlighet med arbetsplanen för densamma. I samband med planeringen och byggandet av Förbifart Stockholm ansvarar Trafikverket för att Miljöbalkens krav tillgodoses och att miljökvalitetsnormer klaras samt att övriga mål och ambitioner så som att nationella riktvärden för buller uppfylls. De åtgärder som krävs kommer att regleras och beskrivas i arbetsplanen och därtill hörande miljökonsekvensbeskrivning, åtgärder som
ligger utanför arbetsplanens område avses att regleras i ett genomförandeavtal mellan kommunen och Trafikverket.
Slutsatserna från behovsbedömningen är att ett upphävande av berörda detaljplaner inte bedöms ge upphov till en betydande
miljöpåverkan enligt 5 kap 18§ PBL och 6 kap 11§ MB med beaktande av bilaga 2 och 4 i förordningen *(1998:905 om
miljökonsekvensbeskrivningar. Detta medför att en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte kommer att upprättas separat för upphävandet av berörda detaljplaner.
Gällande planer och bestämmelser
Regionplan
I ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) beskrivs Förbifart Stockholm som ett nyckelobjekt för att öka vägkapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet för bil- och busstrafik liksom för näringslivets
transporter. Med Förbifarten avlastas den centrala regionkärnan medan de yttre regionala stadskärnorna knyts samman och utvecklas.
Översiktsplan
I Kommunplanen för Sollentuna kommun, antagen i april 1998, anges sträckningen för förbifart Stockholm som ett område där åtgärder inte får vidtas som förhindrar att en väg byggs i tunnel under mark eller i ytläge.
Del av detaljplan nr 296
Den del som avses att upphävas utgör en rest av detaljplan nr 296 för Klasro industriområde, resterande del av detaljplan nr 296 är ändrad och ersatt av nyare planer. Upphävandeområdet är i gällande detaljplan planlagt som allmän platsmark och som park eller plantering. Förbifart Stockholms vägområde går in i aktuellt område men sannolikt kommer inga förändringar att ske inom området. Området upphävs för att vägområdet ska stämma överens med detaljplanens avgränsning och av plantekniska skäl eftersom denna del blivit över medan resterande del av planen redan ändrats.
Del av detaljplan nr 392
Den västra delen som avses upphävas ingår i detaljplan 0163 nr 392 – Häggviksleden, öster om järnvägen. Detaljplanen har ersatt del av detaljplan nr 376 närmast E4. Marken som är föremål för upphävande är planlagd som allmän platsmark och som ”Genomfart” med bestämmelser om att marken skall hållas planterad. Eftersom rampernas sträckning avses att breddas något stämmer inte gränserna med gällande detaljplan samtidigt som det strider mot bestämmelsen att marken ska hållas planterad.
Del av detaljplan nr 376
Den östra delen som avses att upphävas ingår i detaljplan nr 376-Utvidgning av Klasro arbetsområde, zon A. I gällande detaljplan är berört område planlagt som park eller naturmark, en mindre del i söder är planlagd som kvartersmark för kontor och kommersiell service där marken inte får bebyggas. För park- eller naturmarken finns bestämmelser om att planteringar skall anordnas. Nya rampanslutningar till E4/ Förbifart Stockholm gör att vägområdet breddas något på aktuell sträcka med nya släntutbredningar som följd. Förändringarna strider mot gällande
markanvändning.
Gällande detaljplan nr 296 och 392
Gällande detaljplan nr 376-
Utvidgning av Klasro arbetsområde , zon A
Förutsättningar
Markdata
Marken utgörs av fastigheterna Slipstenen 1 och Häggvik 2:1. Fastigheterna ägs av Sollentuna kommun. Området omfattar ca 3960 kvm.
Natur
Marken inom området utgörs dels av E4:ans vägramper och dels av av klippta gräsytor mot E4 och hyser inga dokumenterade naturvärden.
Friytor
Området är planlagt som natur och park men äger inga vistelsevärden pga närheten till E4, området fyller snarare en funktion som skyddszon mellan E4 och bakomliggande byggrätter.
Kulturmiljö
Området är obebyggt och hyser inga kulturvärden.
Fornlämningar
Det finns inga kända fornlämningar inom upphävandeområdet.
Bebyggelse
Det finns ingen bebyggelse inom upphävandeområdet. Öster om
plangränsen finns planlagda byggrätter för kontor och kommersiell service.
Gång- och cykeltrafik
I områdets norra del löper en gång- och cykelförbindelse i tunnel under E4 som förbinder Sollentunas östra delar med grönområdena väster om E4.
Vägen kommer att ligga kvar i nuvarande läge men tunneln kommer att breddas något på båda sidor av vägen till följd av breddning av vägområdet.
Förändringar
Inom den södra delen av aktuellt område innebär byggandet av Förbifart Stockholm att vägområdet breddas något åt öster jämfört med idag. Syftet med breddningen är att befintliga påfartsramper till E4:an breddas och förskjuts samt att en stödmur uppförs längs med fastighet Slipstenen 1, för att minimera slänternas utbredning. Norr om gång- och cykelvägen sker endast marginella förändringar av släntutfall och därmed förändringar av vägområdets utbredning.
Marken som tas i anspråk är planlagd som park eller natur och som genomfart där marken skall vara planterad. En liten del i söder är även planlagd som kontor och handelsändamål där marken inte får bebyggas.
Ett upphävande av aktuella delar av detaljplanerna krävs för att arbetsplanen för Förbifart Stockholm inte ska strida mot detaljplanerna när det gäller tillåten markanvändning såväl som bestämmelser om markens anordnande.
Konsekvenser
Konsekvenser av att upphäva delar av gällande detaljplaner
Upphävandet av del av gällande detaljplan skapar inga rättigheter att bygga Förbifart Stockholm. Upphävandet innebär att området blir planlöst till dess att Trafikverket planlägger området för Förbifart Stockholm genom
Arbetsplanen för densamma. Konsekvenserna av projektet Förbifart Stockholm kommer att beskrivas i arbetsplanen och därtill hörande MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Åtgärder som krävs för att klara gällande riktvärden för buller, miljökvalitetsnormer, risk- och säkerhetsfrågor m.m.
fastställs i arbetsplanen, åtgärder som ligger utanför arbetsplanens område regleras i genomförandeavtal mellan Sollentuna kommun och Trafikverket.
Förbifart Stockholms påverkan på upphävandeområdet
Vägprojektet Förbifart Stockholm som helhet tillhör den kategori som enligt bilaga 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Till arbetsplanen för Förbifart Stockholm kommer därför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram som ska godkännas av Länsstyrelsen innan arbetsplanen kan
fastställas. MKB för arbetsplan ska visa att Miljöbalkens olika krav tillgodoses och att miljökvalitetsnormer klaras samt att övriga mål och ambitioner så som riktvärden för buller uppfylls. Arbetsplanen och MKB för Förbifart Stockholm tas även fram i dialog med berörda aktörer. Sollentuna kommun ingår i fortlöpande diskussioner angående en rad olika frågor inom ramen för vägprojektet.
Förbifart Stockholm påverkar sin omgivning i Sollentuna framförallt när det gäller buller och luft och risk. För arbetsplanen gäller samma krav som vid upprättande av detaljplaner, dvs att miljökvalitetsnormerna och de nationella riktvärdena för buller skall klaras. För att klara de nationella riktvärdena för buller krävs bullerdämpande åtgärder. Arbetsplanen redovisar bl.a.
anläggande av bullerskärmar mot Järvafältet och utefter Norrvikenleden samt mot Häggviksleden. För de delar som ligger utanför arbetsplanens område, dvs Norrvikenleden samt Häggviksleden, regleras genomförandet av och ansvaret för utbyggnaden av bullerskärmarna i genomförandeavtal mellan Sollentuna kommun och Trafikverket. För enstaka byggnader kan
även fasad- eller fönsteråtgärder bli aktuellt för att klara inomhusnivåerna för buller, vilka fastigheter som är berättigade till fasad- eller
fönsteråtgärder fastställs i arbetsplanen.
Miljökvalitetsnormerna för luft skall klaras när vägen öppnas för trafik. Det åligger Trafikverket att visa att det går att klara dessa vid den tidpunkten.
För att klara miljökvalitetsnormen för partiklar utan att åtgärder vidtas krävs en minskning av andelen dubbdäcksanvändning jämfört med idag. Framtida teknikutveckling vad gäller däck och vägunderlag kan göra det möjligt att klara miljökvalitetsnormen för partiklar från Förbifart Stockholm på detta vis. Framtidsprognoserna är dock osäkra och Sollentuna kommun kommer noga att följa utvecklingen för att säkerställa att de gränsvärden som riksdagen beslutat om vad gäller partikelnedfall inte ska överskridas i kommunen, när genomfarten tas i trafik. Det finns idag möjliga åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för luft. Trafikverket har utrett möjligheten att sänka hastigheten genom Trafikplats Häggvik från 90 km/h till 70km/h. I genomförda beräkningar visas att partikelhalten på detta vis kan klaras med marginal.
Breddandet av ramperna norr om Häggviks trafikplats kommer att innebära att skyddsavståndet till vägen krymper. För att nå acceptabla risknivåer till bakomliggande byggrätter krävs riskreducerande åtgärder i form av plank, vall eller mur. Åtgärderna regleras i arbetsplanen och därtill hörande genomförandeavtal.
Medverkande tjänstemän
Helena Johansson, planarkitekt, Emma Tönnerfors, planarkitekt och Karin Sköld, exploateringsingenjör.
