• No results found

(SKYMOSSEN‐DEGERÖN) DUBBELSPÅRSUTBYGGNAD HALLSBERG‐DEGERÖN  KM 232+000‐236+500 Mötesstation Jakobshyttan JÄRNVÄGSPLAN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "(SKYMOSSEN‐DEGERÖN) DUBBELSPÅRSUTBYGGNAD HALLSBERG‐DEGERÖN  KM 232+000‐236+500 Mötesstation Jakobshyttan JÄRNVÄGSPLAN"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Upprättad av (projektör)  Granskad (projektör)  Godkänd (projektör)  Datum 

Egon Engström  Inge Svärd    2010‐04‐26 

Projektledare Namn/sign (beställare)  Förvaltningsgranskad (BRÖB)  Ansv f slutgodkännande (beställare)  Senaste rev nr/datum/sign 

Joacim Öhman       

(SKYMOSSEN‐DEGERÖN) 

DUBBELSPÅRSUTBYGGNAD HALLSBERG‐DEGERÖN   KM 232+000‐236+500 

Mötesstation Jakobshyttan  JÄRNVÄGSPLAN 

KAP 3 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING    TRV 2010/29876 

   

 

(2)

Genomförandebeskrivning 

3.1  Lämplig utformning 

3.1.1  Organisatoriska frågor 

Samråd med sakägare kommuner och länsstyrelser med flera har ägt rum under tiden april 2009 –  februari 2010. 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) godkännande december 2009 – februari 2010. 

Utställning mars 2010. 

Länsstyrelsernas yttrande april 2010. 

Järnvägsplanen beräknas vara fastställd tidigast år 2010. 

Byggnadsarbetena för järnvägsutbyggnaden beräknas starta tidigast hösten 2011. Produktionstiden  är beräknad till 2 år. 

Beträffande etapputbyggnader hänvisas till Trafikverkets systemhandling. 

Organisation av arbetet 

Denna järnvägsplan har tagits fram av Trafikverket Investeringsdivisionen. Arbetet har bedrivits i  samråd med bland annat länsstyrelserna i Örebro och Östergötlands län, Askersunds kommun och  Motala kommun. 

Erforderliga arbetsområden, etableringsytor och upplag samt vägar under byggtiden framgår i  första hand av planritningen och behöver kunna nyttjas under en tid av 5 år. Motivet till den valda  nyttjanderättstiden har gjorts mot bakgrund av en beräknad total produktionstid om drygt 4 år och  där det kan finnas behov av reservtid för oförutsedda uppgifter förseningar. Förutom beräknad  effektiv produktionstid/byggtid om 2 år så omfattar den totala produktionstiden 

förberedelsearbeten såsom arkeologiska och geotekniska undersökningar, inmätningar med  röjningsarbeten, skogsavverkning, etablerings‐ och entreprenadtid, avslutnings‐ och 

återställningsarbeten. För genomförande av erforderlig fastighetsbildning kommer ansökan om  lantmäteriförrättning att göras vid lantmäterimyndigheten. 

Trafikverket är den part som kommer att handlägga marklösenfrågorna och är ansvarig för  planering av detaljer och genomförande. 

Inblandade parter 

Trafikverket kommer på sedvanligt sätt att upphandla entreprenörer för byggproduktionen och  kommer under byggtiden att utöva byggledning och kontroll av arbetet. 

Entreprenadindelning 

(3)

Utformningen planeras preliminärt att genomföras som en etapp. 

När den nya järnvägssträckningen driftsätts utförs de återstående markarbetena avseende den bef. 

spårbanken (som då är tagen ur drift).  Detta innebär t.ex. rivning av de järnvägsspecifika  anordningarna och terrassering av den f.d. spårbanken till nyttjande som bilväg. Utförande av  bullerskyddsvallar inom km ca 235+600 – 236+370 (öster om den befintliga spårbanken) utförs  också när spåromläggning skett. 

De järnvägsspecifika åtgärderna kommer dock att utföras i en separat s.k. BEST‐ entreprenad.  

3.1.2  Tekniska frågor 

Behov av kompletterande utredningar vid genomförandet   Geotekniska undersökningar och utredningar för planerad järnväg 

Kompletterande sonderingar och provtagningar erfordras bland annat under den befintliga 

spårbanken inom den nya sträckans norra respektive södra del. Undersökningarna kommer att ligga  till grund för bestämning av behovet av eventuella speciella förstärkningsåtgärder i samband med  urgrävning av torv för den nya spårbanken i direkt anslutning till den befintliga järnvägsbanken.  

Vid en eventuell utökning av terrassarbetena för de framtida spåren norr om km 232+400 erfordras  även kompletterande geotekniska undersökningar och utredningar längs den del som ligger invid  den befintliga järnvägen på undergrund av lös torv. 

Geotekniska undersökningar och utredningar för planerade bullerskyddsvallar  För tillkommande planerade bullerskyddsvallar, mellan km: 

•  234+415 ‐ 234+585, H‐sida 

•  234+755 – 235+170, H‐sida  

•  234+915 – 236+090 (inkl. bullerskyddsskärm), V‐sida erfordras kompletterande  geotekniskt undersökningar och utredningar för bestämning av lämpliga  grundläggningar av vallar.    

Geohydrologiska undersökningar och utredningar 

För definitiv bestämning av erforderliga åtgärder för undvikande av påverkan på grundvattenytans  nivåer i omgivningen, längs den planerade järnvägen, måste kompletterande geohydrologiska  undersökningar utföras under en längre tidsperiod. Grundvattenobservationer kommer att utföras i   13 st befintliga grundvattenrör som anordnats längs sträckan. Erforderlig period för mätningarna får  bestämmas när man kan avläsa hur stora variationer som sker av grundvattennivån under olika  årstider. Tills vidare kommer mätningar och funktionskontroll av rören att göras var 3:e månad.  

Kontrollprogram avseende grundvatten 

I skedet med upprättande av förfrågningsunderlag för entreprenaden skall ett kontroll‐ och  åtgärdsprogram upprättas avseende grundvattenytans nivåer. Kontrollprogrammet och 

åtgärdsprogrammet ska omfatta kontroller och åtgärder under projekterings‐ och utförandeskedet. 

(4)

Undersökning av bergets kvalité 

Utförda jord‐bergsonderingar visar att berget i området ställvis är sprickigt. Bedömning av bergets  kvalité pågår för närvarande. Utredningar utförs bl a för att utröna om överskottsberg kan krossas  och återanvändas som underballast i den nya järnvägsöverbyggnaden. Även behovet av 

förstärkningsåtgärder (t ex bultar och nät m m) vid sprick‐ och krosszoner i berget kommer att  studeras.    

Kontrollprogram avseende schaktning m m i torv och vid permanenta upplagsplatser för torv   Ett kontrollprogram skall upprättas avseende eventuell påverkan av recipienter vid schaktning i torv  och vid utläggande av torv i permanenta upplag. Kontrollprogrammet ska omfatta kontroller under  projekterings‐ och utförandeskedet. Även ett åtgärdsprogram skall upprättas om t ex ph‐värdena  förändras i recipienterna.   

Åtgärdsprogrammen upprättas i samband med upprättandet av förfrågningsunderlag för  entreprenaden.  

Program för spårlägeskontroll vid arbeten invid den befintliga järnvägsbanken 

Vid upprättandet av förfrågningsunderlag skall ett program för spårlägeskontroll upprättas vilket  även skall innehålla vilka åtgärder som skall vidtas vid en eventuell sidorörelse i de befintliga spåren. 

Programmet skall omfatta åtgärder för alla typer av arbeten (t ex sprängning, jordschaktning,  nedpressning av torv och spontningsarbeten etc) som kan påverka spårläget.   

 Kontrollprogram för mätning av sättningar inom delområden med överlast 

Marksättningar skall mätas i peglar inom delområden där nedpressning av sprängsten utförts i  mäktiga torvlager (> 3m djup) och där så kallad överlast kan komma att utläggas. Utformning och  placeringar av peglar kommer att anges i förfrågningsunderlaget för kommande entreprenad. 

Provtagning i befintlig banvall 

Miljöprovtagningar har genomförts under våren 2009 för den befintliga banvallen och i planläget  för den nya järnvägsbanken. Längs den nya sträckningen finns inga markföroreningar (tungmetaller)  i halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)  eller mindre känslig markanvändning (MKM). Däremot finns några värden över KM för PAH i  befintlig banvall. Kompletterande markmiljöprovtagning avseende bekämpningsmedel ska utföras. 

Behov av speciella tekniska åtgärder vid genomförandet  

Utbyggnaden av järnvägen kommer till största delen att ske med pågående järnvägstrafik. Endast  kortvariga avstängningar kan bli aktuella. 

Vid utbyggnad av ny spårbank som ansluter mot befintligt spår måste zonschakt utföras mot det  befintliga spåret, se typsektion ritning nr 7031‐11‐060, blad 002.  Zonschakten utförs vid ej  trafikerat spår. Hela zonen skall återfylld och packad innan spåret får trafikeras. 

(5)

Urgrävning av torv och återfyllning med sprängsten kommer att erfordras inom 6 stycken olika  delområden längs den nya järnvägssträckan. Inom delområden med mäktiga torvlager (> ca 3m)  kommer sprängsten att pressas ned till fast undergrund. Efter nedpressning av sprängsten utläggs  överlast inom dessa partier.  

Inom delområden med lokala grundvattenbassänger, där terrassytan för den nya järnvägsbanken  kommer att ligga lägre än grundvattenytan kommer permanenta åtgärder att utföras t ex i form av  tätskärmar av betong som placeras vinkelrätt mot hela ”bergsektionen”. Dessa skärmar kommer att  bilda trösklar och därmed motverka ”utdränering” av grundvatten via den nya underbyggnaden för  järnvägen. Åtgärderna kommer att vidtas invid övergångar till bergskärningar och där risk för 

”utdränering” föreligger inom närliggande känsliga markområden.Befintliga markförlagda ledningar  skall skyddas och eventuellt kompletteras, exempelvis förlängas med skyddsrör, under byggtiden. 

Omläggning av berörda luftledningar utförs av respektive ledningsägare.  

Anläggningskostnad 

Anläggningskostnaden har bedömts till 260 miljoner kronor i kostnadsnivå 2010‐01. Kostnad för  finansiering och mervärdesskatt ingår inte i kalkylen. Medel för finansiering av projektet finns  avsatta i Trafikverkets banhållningsplan. 

3.1.3  Tillstånd 

Under järnvägsplanens framtagande har följande behov av tillstånd eller motsvarande identifierats. 

Ytterligare tillstånd eller motsvarande kan komma att identifieras senare varför listan inte kan  betraktas som heltäckande: 

• Anmälan om vattenverksamhet för Stenbäcken 

• Anmälan och tillstånd för deponier och upplag 

• Tillstånd att ta bort fornlämning kan erfordras enligt lagen om kulturminnen. Behovet får  avgöras i samband med arkeologisk utredning. 

Medgivande till avvikelse från strandskyddsbestämmelserna i Miljöbalken för intrång vid  Kossbrunnsgölen och Stenbäcken erhålls i samband med att järnvägsplanen fastställs. 

Sakprövningar enligt miljöbalken 

Sakprövningar krävs enligt miljöbalken för framförallt vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. 

Med miljöfarlig verksamhet avses utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gaser, användning av  mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människor eller  miljön. Detta innebär att arbeten i vatten, eller arbeten som kan påverka vattenmiljön, kan behöva  tillståndsprövas likväl som upplag av fasta ämnen som kan leda till föroreningar. Ansökan om  tillstånd skall föregås av en MKB‐process (samråd med kommuner, länsstyrelser och närboende  beträffande miljökonsekvenser av projektet). Tillståndsärenden behandlas av miljödomstol eller  miljöprövningsdelegationen. Vissa ärenden, så kallade anmälningsärenden, kan behandlas av plan‐ 

och miljönämnden i kommunen. En verksamhet, som inte omfattas av tillstånds‐ eller 

(6)

anmälningsplikt, men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd hos  tillsynsmyndighet. 

Nedanstående tillståndsprövningar enligt Miljöbalken kan bli aktuella i nästa skede. 

 

Ärende  Kapitel i miljöbalken  Myndighet 

Miljöfarlig verksamhet – uppläggning under  viss tid eller uppläggning av fasta ämnen   

9 kap  Miljöprövningsdelegatio

nen i första hand och  kommunens miljönämnd  i andra hand 

Miljöfarlig verksamhet – krossverk och  makadamtvätt 

9 kap  Kommunens miljönämnd

Miljöfarlig verksamhet –urgrävning av  förorenade markområden, eventuellt  förorenad makadam vid rivning av gammal  bana  

9 kap  Kommunens miljönämnd

Samrådsplikt vid väsentlig ändring av  naturmiljön 

12 kap  Länsstyrelsen 

Tillstånd för transport av avfall (delegeras till  entreprenör) 

15 kap  Länsstyrelsen 

     

Övriga tillstånd 

För uppförande av teknikhus, kiosker och dylikt erfordras bygglov, vidare erfordras marklov för  övriga anläggningar. 

Erforderliga tillstånd för järnvägsinfrastruktur som kan meddelas av Transportstyrelsen kommer att   sökas. 

Alla nybyggnationer av vägar, upplagsplatser och anläggningar som inte ingår i järnvägsplanen skall  samrådas enligt Miljöbalken 12 kap 6§. 

(7)

3.1.4  Fastighetsrättsliga frågor  Järnvägsplanens inverkan 

I lagstiftningen finns förutsättningar för ianspråktagande av mark genom lagen om byggande av  järnväg. Lagen reglerar hur Trafikverket ska upprätta en järnvägsplan och vilka möjligheter som  genom denna ges att genomföra markförvärv sedan järnvägsplanen blivit fastställd. Av planen  framgår vilken mark som behövs permanent, tillfälligt och med servitutsrätt. I praktiken innebär en  fastställd järnvägsplan att: 

 

• järnvägsbyggaren ges rätt att överföra/fastighetsreglera eller lösa in sådan mark som  behövs permanent för järnvägen. 

• järnvägsbyggaren är skyldig att lösa in sådan mark som behövs permanent för järnvägen om  fastighetsägaren begär det. 

• järnvägsbyggaren ges rätt att tillfälligt ta i anspråk mark som behövs under byggskedet.  

• det är förbjudet att utan tillstånd från Trafikverket uppföra en byggnad eller vidta andra  åtgärder som kan försvåra användningen av område som enligt järnvägsplan behövs för  järnvägen. 

Mark som behövs permanent till järnvägen 

Trafikverket avser att i första hand träffa frivilliga överenskommelser om markförvärv. De  ersättningsprinciper som tillämpas är desamma som vid expropriation. Trafikverket kommer att  söka lantmäteriförrättning för att lösa in den mark och få upplåtet de servitut som behövs  permanent för järnvägen. De frivilliga överenskommelserna ligger till grund för 

lantmäterimyndighetens beslut om marköverföringar och servitutsupplåtelser. Marken som löses in  kommer att regleras över till en järnvägsfastighet.  

 

Rättigheter såsom servitut, arrenden och nyttjanderätter som belastar mark som behöver  tas i anspråk av Trafikverket för järnvägen kan behöva upphävas eller ändras. I de fall en frivillig  överenskommelse inte kan träffas med en fastighetsägare eller rättighetshavare 

kan Trafikverket få frågan prövad vid lantmäterimyndigheten om tvångsvis inlösen av mark 

eller upplåtelse av servitut. Lantmäterimyndigheten låter även värdera marken och de intrång som  sker i samband med marköverföringen och upplåtelse av servitut. Lantmäterimyndighetens  värdering ligger till grund för bestämmande av ersättningen. Lantmäterimyndigheten har vidare  möjlighet att besluta om ersättning för byggskador. Den mark som enligt järnvägsplanen ska tas i  anspråk med äganderätt omfattar såsom framgår av planbeskrivningen järnvägskonstruktion med  tillhörande bankar, skärningar, slänter, diken, internvägar, teknikbyggnader, signalskåp med mera. 

 

(8)

Mark som behövs tillfälligt för järnvägen 

Den mark som behövs tillfälligt under järnvägens byggskede omfattar arbetsområden med olika  användning. Utrymme för anläggningsarbeten erfordras utmed järnvägen och vid diken (för  rensning och dylikt). Etableringsområden och områden för upplag erfordras för uppställning av  arbetsbodar och fordon respektive material. Planen säkerställer på detta sätt även mark för  byggtrafik på befintliga eller tillfälliga vägar som nyanläggs. Om inget annat avtalas ska om möjligt  ytorna återställas till skick motsvarande det ursprungliga skicket. För detta ändamål avser 

Trafikverket att träffa nyttjanderättsavtal med berörda fastighetsägare. Sådan rätt kan även erhållas  genom beslut av Länsstyrelsen. Rätt att tillfälligt nyttja väg kan också erhållas genom 

förrättningsbeslut enligt anläggningslagen. 

 

Arrenden och nyttjanderätter som belastar mark som behöver tas i anspråk under byggskedet  måste i regel upphöra. Mark med tillfällig nyttjanderätt beräknas längst behövas fem år efter  byggstart. 

 

Rättigheter som behövs permanent för järnvägen 

Trafikverket behöver rätt att under såväl byggskede som driftsskede kunna ta sig från en allmän  väg fram till spåranläggningen. I enklare fall, som t.ex. när en väg inte ska användas av någon annan  än Trafikverket bör en frivillig överenskommelse träffas direkt med den fastighetsägare som 

berörs. En sådan överenskommelse läggs fast genom en lantmäteriförrättning eller genom att  skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel. I många fall är en väg till nytta även för andra  fastigheter än Trafikverket. I sådana fall ansöker Trafikverket vanligen om så kallad 

anläggningsförrättning. Vid en sådan förrättning beslutar lantmäterimyndigheten bl.a. hur  eventuella åtgärder  (iståndsättning, förstärkning, nybyggnad etc.) ska genomföras, om berörda  fastigheters delaktighet i vägen och vilka eventuella ersättningar som ska betalas. 

Lantmäterimyndigheten kommer att ge berörda fastighetsägare och andra sakägare tillfälle att  lämna synpunkter och yrkanden om vägfrågorna. Inom ramen för gällande lagregler och andra  bestämmelser väger lantmäterimyndigheten ihop Trafikverkets ansökan med övriga sakägares  yrkanden och formulerar sitt beslut i enlighet med detta. 

 

I den mån någon ledning behöver flyttas kommer rättighet för det nya läget, efter prövning att bli  upplåten genom lantmäteribeslut (ledningsrätt eller servitut), i regel grundat på en frivillig  överenskommelse. För befintliga ledningar som korsar järnvägen kan det finnas så kallade 

ledningskorsningsavtal. Trafikverket avser att kontakta ledningsägarna för att klara ut hur korsande  ledningar ska hanteras. För eventuellt nytillkommande ledningar behöver nya 

ledningskorsningsavtal träffas. 

 

För anläggningen hävdas även servitut för en så kallad trädsäkringszon, 20 meter från spårmitt som  ska hållas fri från träd och buskar. 

 

Lantmäteriförrättning  

Erforderlig förändring av fastighetsindelningen för tillskapande av en järnvägsfastighet i 

överensstämmelse med järnvägsplanen sker genom en fastighetsreglering. Trafikverket ansöker hos  Lantmäterimyndigheten om lantmäteriförrättning. Vid förrättningen beslutas med stöd av de 

(9)

frivilliga överenskommelserna dels om överföring till järnvägsfastigheten av den mark varom  överenskommelse om överföring har träffats och dels om tillskapande av erforderliga servitut till  förmån för järnvägsfastigheten. Om inga överenskommelser finns kan Lantmäterimyndigheten ändå  med stöd av järnvägsplanen fatta beslut om nödvändig marköverföring samt tillskapande av 

servitutsrätter. Lantmäterimyndigheten skall i sådana fall avgöra vilken ersättning som skall utges  från Trafikverket till dem som avstår från sitt markområde och rätt. Lantmäterimyndigheten  upprättar erforderliga fastighetsbildningskartor.  

Fastighetsförteckning  

I fastighetsförteckningen i kapitel 5 anges det permanenta och tillfälliga markbehov som erfordras  för 

genomförandet av järnvägsutbyggnaden. Flera fastigheter i fastighetsförteckningen berörs inte  av något markanspråk men kan tex påverkas av buller eller angränsar till planområdet. Till följd av  järnvägsutbyggnaden kan mark och rättigheter behöva upplåtas för andra fastigheter och personer  utöver de rättigheter som behövs för järnvägsfastigheten och anläggningsägaren. Sådana behov  regleras inte i järnvägsplanen, men som en konsekvens av planen måste även dessa frågor lösas. Ett  sådant exempel är omläggning av enskilda vägar som sker till följd av genomförandet av 

järnvägsplanen. Sådana ärenden kan hanteras i någon form av lantmäteriförrättning eller som  domstolsärende. Detsamma gäller för omläggning av ledningar. Berörda sakägare kommer att kallas  till eventuella förrättningar. Då ledningar läggs om under järnvägen kan befintliga 

ledningskorsningsavtal behöva skrivas om eller ändras. Anläggningsägaren upprättar erforderliga  avtal. 

 

Tillträde  

Trafikverket kan få tillträde till järnvägsmarken och rättighetsområdena i överensstämmelse  med järnvägsplanen genom:  

• överenskommelse med fastighetsägarna   

• beslut av Lantmäterimyndigheten    

Trafikverket kan få förtida tillträde till mark‐ eller rättighetsområdena enligt järnvägsplanen om  Lantmäteriförrättningen av någon orsak drar ut på tiden. Trafikverket kan även få tillträde till  marken hos fastighetsdomstolen om frågan om inlösen är väckt.  

(10)

Förrättningskostnader  

Trafikverket svarar för förrättningskostnaderna för den kommande lantmäteriförrättningen.  

 

3.1.5  Anläggningskostnad 

Beskrivning  Kostnad kkr  Anmärkning 

1  Projektadministration  20 000    

2  Utredning & planering  14 000    

3  Projektering  14 000    

4  Mark & fastighetsinlösen  4 000    

5  Miljöåtgärder  14 000    

6  Mark‐ och anläggningsarbeten inkl  provisorier 

137 000    

7  BEST‐arbeten inkl provisorier  55 000    

8  Projektunika åtgärder inkl arkeologi  10    

9  Överlämnande / avslut samt besiktning  1 000    

10  Ekonomiska osäkerheter  25    

11  Extern delfinansiering (intäkt med  minustecken) 

15    

Summa (avrundad):  260 000    

References

Related documents

Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte

• Den närmaste tiden kommer vi att undersöka markförhållanden och göra inmätningar och inventeringar utefter sträckan.. Bland annat kommer vi att göra provtagningar från

Utbyggnaden av dubbelspår mellan Dunsjö och Jakobshyttan är ett av sex delprojekt på sträckan Hallsberg – Degerön, vilka alla är beroende av varandra för att kunna bidra till det

I ett tidigt skede i järnvägsplanen har Trafikverket utfört samråd med Länsstyrelsen i Örebro, Askersunds kommun, samt boende i Mariedamm.. På samråden presenterade

För att öka kapaciteten, så att det ska finnas plats för dagens tågtrafik samt för att möjliggöra för en framtida ökning av tågstrafik, har Trafikverket successivt

För Skeppsjön bedöms projektet medföra en liten negativ konsekvens då det finns risk för påverkan under byggskedet och då sjön har påtagligt naturvärde (klass 2).. Påverkan kan

Projektet påverkar målet positivt genom att möjliggöra överfl yttning av transporter från väg till järnväg, samt genom att Trafi kverket genom sin hantering av massor

Olika alternativa lösningar för passager har prövats i arbetet med Samrådshandlingen ”Järnvägsplan Jakobshyttan- Degerön lokaliseringsalternativ Godegård” och Trafikverket