Examensarbete
Kandidatexamen
Att lyckas avslöja en dystopi
- En semiotisk analys av rasism i filmen Get Out
Författare: Rümeysa Yildirim Akbas
Handledare: Stefan Björnlund och Joakim Hermansson Examinator: Cecilia Strandroth
Ämne/huvudområde: Bildproduktion Kurskod: BQ2042 VT20
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-05-25
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstract:
Hur arbetar en filmskapare med att lyckas förmedla ett budskap genom symboler? Gestaltas ett budskap med endast tecken och symboler eller finns det andra
komponenter inom symbolism en filmskapare kan använda sig utav? Denna uppsats undersöker hur regissören Jordan Peeles film Get Out (2017) gestaltar historisk rasism genom ett semiotiskt perspektiv.
Under analysens gång upptäcktes det nya symboliska komponenter som symboliska miljöer, symboliska handlingar samt symboliska föremål.
Resultatet visade att filmskaparna lyckades gestalta rasism och negrofili i filmen genom de tre olika komponenterna.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1BAKGRUND ... 1
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
2. TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1GET OUT OCH SKILDRINGEN AV TRAUMA ... 4
2.2HORROR VÉRITÉ ... 5
3. TEORI ... 5
3.1SEMIOTIK ... 5
3.2DENOTATION ... 7
3.3KONNOTATION ... 7
3.4RASISM, NEGROFILI OCH BLAXPLOITATION ... 8
4.1 METOD ... 10
4.2MATERIAL ...11
4.3AVGRÄNSNING ...11
5. ANALYS: GET OUT ... 11
5.1SYNOPSIS GET OUT ...11
5.2.SCEN 1–HYPNOS ...12
5.2.1 Symboliska miljöer ... 13
5.2.2 Symboliska föremål ... 13
5.2.3 Symboliska handlingar ... 15
5.3SCEN 2–THE SUNKEN PLACE ...16
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Tecken och symboler används återkommande i filmer för att berätta och förmedla budskap. Symboler används även för att tittaren ska gradvis förstå om vad som kommer att ske och hur symbolerna ska tolkas. Bildsymboler är en del av filmens språk. Filmspråket liknar det verbala språket. Ju mer en individ studerar filmspråket desto mer kommer personen att förstå vad som gestaltas. De som studerar djupgående på det cinematiska språket observerar och noterar det visuella bättre än den vardagliga åskådaren.1 Filmspråket har i sig inga
grammatiska fel och det finns inte heller någon form av krav att kunna språkets ord och begrepp.2 Djur kan tycka om att titta på TV och även småbarn njuter av att titta på enkla filmer.3 Det gör barnen redan månader innan de ens har påbörjat utvecklingen av talförmågan eller förmågan att kunna läsa. Med andra ord är film ett språk med bilder som kan tolkas och förstås. Inom rörliga bilder (filmer, reklam etcetera) tolkas handlingen enklare, då det finns en berättelse som man följer där tidsförloppet oftast visar en början, mitten och ett slut.4
Som i texter kan en films eller bilds tolkning förväxlas lätt med något annat.
Exempelvis ifall man skulle skriva eller läsa ordet ros på engelska rose kan skribenten/ läsaren förväxla ordet av misstag med ett annat ord exempelvis rise och rows.5 Då blir
meningen feltolkad och får en helt annan innebörd. Hur tolkningar av bilder skiljer sig är beroende på vilken kultur och/eller värdering vi ser bilden med. Filosofiprofessorn David Davies nämner en viktig aspekt i sin bok The Thin Red Line där han påpekar att alla kanske inte tolkar tecken och symboler likadant: två personer kan se och/eller höra samma sak men tolka på två olika sätt.6 Detta beror på att varje individ utgår ifrån olika värderingar, minnen
och logik etcetera. Ett exempel på en välbekant symbolisk handgest är fred/seger-tecken då man knyter handen i en näve förutom pek- och långfingret. Men om vi tar till exempel handen och visar att maten är utsökt (alla fingertoppar nuddar varandra) förstår vi att det är
1 James Monaco, How to read a film: the world of movies, media, and multimedia: language, history, theory, 3.
ed., completely rev. and expanded, Oxford Univ. Press, New York, 2000, s.152.
2 Monaco,2000:152. 3 Monaco,2000:152.
4 Cecilia Strandroth, Semiotik, Föreläsning, Högskolan Dalarna, 2018-05-12. 5 Monaco,2000:158.
6 David Davies, (red.), “Vision touch and embodiment in The Thin red line”, The thin red line, Routledge,
gott, medan i Italien anses det vara förolämpande. Detta visar tydligt att vi tänker olika gällande symboler och tecken på både kulturella och värderingsmässiga grunder.
Succéfilmen Get Out fick väldigt mycket uppmärksamhet när den kom ut år 2017. Filmen blev nominerad till Golden Globe-priset, men när filmens regissör Jordan Peele fick höra att hans film skulle bli kategoriserad som en komedi/musikal i Golden Globe, besvarade han med ett hetsande ton ”It´s a documentary”.7 Filmen handlar om att den unge afroamerikanen
Chris Washington ska för första gången träffa sin vita flickväns (Rose Armitage) familj. Under vistelsen hos hennes familj, som bor ute på landet, går allting bra innan han börjar upptäcka allt mer oroväckande handlingar inom familjen Armitage. Han inser ganska snart att han behöver fly, annars kommer hans liv att sluta i ett miserabelt öde.
Det finns flera olika tolkningar om vad filmens egentliga budskap är och hur det gestaltas. Det första är vilken genre som filmen tillhör, skräck eller komedi? Det andra är att filmen har beskrivits som en tung politisk skräckdystopi där olika politiska åsikter är inblandade från de politiska strömningarna som kan ses under Obama- och Trump-perioderna. Filmen har även uppmärksammat de tunga symbolerna som gestaltas samt dagens rasism mot afroamerikaner i Amerika, vilket har lett till mycket kritik kring filmen och även mot filmskaparen.
Filmen blev viral genom att den väckte en väldigt het debatt om vad filmen egentligen handlar om då den är oerhört symboliskt laddad.8 Peele menar att trots att filmen kan ha sina roliga stunder är det absurt att den klassas som en komedi och att dagens rasism mot afro-amerikaner inte tas på stort allvar idag. 9 Regissören menar att än idag ropar dessa svarta
personer efter hjälp på grund av dagens rasism, vilken även var det som han ville visa i filmen.
Då Get Out är en amerikansk film som utgår från en specifikt amerikansk samhällssituation behöver vi som står utanför detta samhälle förstå det amerikanska perspektivet som filmen har. I Mark Harris artikel Will Hollywood Learn Anything From Get Out´s Success? skriver han ”But Get Out itself has plenty to say on the subject of the depersonalization that
7 Morris Wesley, Jordan Peeles X-Ray Vision, 2017,
https://www.nytimes.com/2017/12/20/magazine/jordan-peeles-x-ray-vision.html (hämtad 2020-02-25).
8 Alison Landsberg, “Horror vérité: politics and history in Jordan Peele’s Get Out (2017)”, Continuum, 32:5,
(2018), s. 629-642.
assimilation can bring about; no spoilers, but it’s built into the plot.”.10 Det han menar är att
amerikanerna ser på samhället utifrån ett assimilationsperspektiv. Han fortsätter: ”But Get
Out has accomplished much more than that: It has written new chapters in a couple of
front-burner cultural narratives that were already compelling public attention — one about African-American representation both onscreen and behind the camera, and one about Donald
Trump.”.11 Med det sagt menar han att filmen har väckt uppmärksamhet inom tre kulturella
narrativa områden, den första och andra är representationen av afro-amerikaner både framför och bakom kameran. Det tredje området handlar om den politiska svängning som Donald Trump representerar. Ett exempel på det kan vara det Joe Scarborough förklarar om vad Trump har påstått tidigare: ”Isn't it amazing how it parallels what he said in the campaign, where he said in the good old days we could beat them up and take them out on a stretcher? Now Donald Trump is saying, in effect, we should be able to kill whistleblowers. I haven't read the whistleblowers' statute. I'm thinking it's probably a violation to threaten death for a whistleblower, retaliation and long for the good old days of hanging people.".12 Det har även nämnts att Trump och Vita huset stödjer rasism som strävar efter en kulturellt vit nation.13
Filmen har tolkats på flera olika sätt tidigare och i denna uppsats kommer filmen att analyseras djupgående gällande hur rasism i USA gestaltats med tecken och symboler. Författaren av denna uppsats anser att analysen är nödvändig då läsarna kommer få en ny synvinkel på hur en filmskapare kan arbeta med tecken och symboler, inte endast för att tyda en handling i filmen, utan även gestalta historiska händelser lik slaveri och rasism.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmskaparna av Get Out (2017) arbetar med symboler för att gestalta politiska och ideologiska aspekter av rasism och negrofili i den amerikanska vardagen. Användandet av symboler och tecken kommer stå i fokus i denna
10 Mark Harris, Will Hollywood Learn Anything From Get Out´s Success?, 2017,
https://www.vulture.com/2017/05/will-hollywood-learn-anything-from-get-outs-success.html#_ga=2.79475036.935339186.1585253531-901615141.1585253531 (hämtad 2020-03-31).
11 Mark Harris, Will Hollywood Learn Anything From Get Out´s Success?.
12 Daniel Moritz-Rabson, MSNBC HOST SAYS DONALD TRUMP WANTS TO BRING BACK GOOD OLD
DAYS OF HANGING´WHISTLEBLOWERS, 2019,
https://www.newsweek.com/msnbc-host-says-donald-trump-wants-bring-back-good-old-days-hanging-whistleblowers-1461779 (hämtad 2020-04-02).
13 The Guardian, Donald Trump pardons Joe Arpaio, former sheriff convicted in racial profiling case,u.å,
analys i förhoppning att det ska ge en inblick i hur filmskapare kan arbeta med dessa tecken inom skräckfilmsgenren samt skapa en medvetenhet hos filmarna om vad tecknen
representerar i deras framtida produktioner. Uppsatsens frågeställningar blir därför:
Hur gestaltas symboler och tecken för att avslöja rasism/negrofili i filmen Get Out? Vad förmedlar symbolerna om miljön, föremål och handlingarna i filmen för
betraktarna?
2. Tidigare forskning
2.1 Get Out och skildringen av trauma
I artikeln ”Traumatic Horror Beyond the Edge: It Follows and Get Out” berättar filmvetaren Tarja Laine om en strategi som filmskapare kan använda för att beröra publiken. Strategin handlar om att gestalta trauma, utifrån traumatiska skeenden både i den cinematiska världen och mot betraktaren. I detta fall gestaltas ett traumatisk skeende med rasism i fokus i filmen
Get Out. Strategin lyckas framkalla en olycklig känsla hos tittarna där de kan ta del av den
traumatiska händelsen som sker hos en karaktär i filmen.14 Känsla kan förklaras som en
psykisk reaktion som uppstår hos en individ efter en uppfattning av något eller något som kommer ske. Trauma beskrivs vanligtvis som en kraftig och ogynnsam känslomässig
upplevelse där hjärnan trotsar den kognitiva bearbetningen (hur hjärnan arbetar med intryck) hos en individ.15 Detta leder till att en person, efter bearbetning av alla intryck, får en egen anpassad grund för upplevelser. Traumat kan förmedlas genom att exempelvis inte visa allt i bild för betraktarna för att vi ska förstå allt eller känna av stämningen/känslan. Laine berättar att hot och tecken kan förekomma både i bild och utanför bild (offscreen) och visa sig
plötsligt för tittarna eller dyka upp gradvis. Genom denna strategi lyckas filmskaparna skapa en olustig känsla som håller sig genom filmen, på det viset lyckas även filmskaparna att påverka tittarna genom karaktärernas trauma.
14 Tarja Laine, “Traumatic Horror Beyond the Edge: It Follows and Get Out”, Edinburgh University Press
volym: 23:3, (2019), s.283-284.
2.2 Horror vérité
Alison Landsberg, professor i historia, beskriver i sin artikel Horror vérité: politics and
history in Jordan Peele’s Get Out (2017) att rasism i själva filmen gestaltas genom genren
”Horror vérité”. Horror vérité kommer från Cinéma vérité, vilket betyder en sanningsenlig (vérité) film (cinéma), därmed betyder horror vérité sanningsenlig skräck samt att denna genre gestaltar sanningen genom skräck.16 Landsberg förklarar även att skräckfilm och horror vérité inte skiljer ifrån sig så mycket. Lik som skräckfilmer gestaltas horror vérité ganska likt skräck: starka ljudeffekter, filmskaparna klipper filmen för att överraska och chocka tittarna med en händelse.17 Skräckfilmer innehåller oftast påhittade objekt eller varelser såsom eftersökta hus eller andliga varelser, monster, ”psycho-killer” etcetera. Horror vérité innefattar ingen påhittad skräck, utan horror vérité visar det vardagliga skräcklivet, därmed innehåller horror vérité inga övernaturliga inslag.18 Jordan Peeles film är en typisk film inom
denna genre, där sanningen av de politisk ideologin i USA och rasism gestaltas genom skräck till tittarna.
Ett annat exempel på horror vérité kan vara kriminaldramafilmen American History X (1998) regisserad av Tony Kaye. Filmen handlar om två bröder som förlorade sin far i en
skottlossning där afroamerikaner var inblandade. Deras agg mot afroamerikaner fick en av bröderna att gå med i en nazistisk rörelse, men han insåg efter tre år i fängelse att han valt fel väg. Likt Jordan Peeles film så visar American History X en skräckvardag i USA, där
folkmord mot svarta människor fortfarande förekommer.
3. Teori
3.1 Semiotik
Semiotik (grekiska semion: tecken) är ett brett begrepp som består av studier gällande språk i form av tecken.19 Det finns olika sorters teckensystem som exempelvis skrifter, militära
tecken, dövstumsalfabet och symboliska riter.20 Medieforskaren Simon Lindgren säger: ”Ett
tecken kan sägas vara någonting som står för något annat” och berättar att tecken alltid har en
16 Landsberg, 2018:632. 17 Landsberg, 2018:632. 18 Landsberg, 2018:632.
mening eller betydelse.21 Ett tecken eller en symbol uppkommer när två företeelser sammanfogar sig med varandra.
De tre medieforskarna Lloyd Davis, Warwick Mules och Tony Thwaites anser att tecken har tre grundläggande karaktärsdrag.22 Det första är att tecken inte endast ger information till
världen om vad något är, utan det ger även information om vad något inte är heller. Den andra punkten är att ett tecken producerar betydelser hela tiden.23 Det sista är att det
produceras nya betydelser ständigt för samma tecken, med andra ord kan ett tecken ha flera betydelser.
En semiotisk analys genomförs med att tyda en bild utifrån dess tecken och symboliska innebörd. Tecken innefattar olika områden exempelvis verbala, musikaliska, visuella eller arkitektoniska. Det som kommer studeras djupgående inom denna uppsats är den visuella delen inom semiotiken, det som uppfattas av synen.
Semiotiken kan delas in i tre olika typer:
Ikon: En ikon är en bild eller avbildning utav något/någon som motsvarar något verkligt.24
Detta kan vara en skulptur/staty (exempelvis frihetsgudinnan som kännetecknar USA/New York, frihet etc.) eller en målning (ex. som Mona Lisa).
Symbol: Symboler kan vara siffror, tecken, bilder och bokstäver som gestaltning av något
betydelsefullt. En symbol betecknar något frånvarande. Ett exempel på det kan vara Yin och Yang (livets balans) eller peace-tecknet (fred).
Index: Ett index uppstår av två händelser som sker tillsammans samtidigt.25 Ett index kan vara exempelvis sko-fotavtryck (någon/något har gått och lämnat spår efter sig) eller rök ur en skorsten (någon eldar i huset).
21 Lindgren, 2009:63. 22 Lindgren, 2009:63. 23 Lindgren, 2009:64.
24 Henriette Koblanck, Typografi, bild och grafisk design, 2. [utök.] uppl., Bonnier utbildning, Stockholm, 2003,
s.115.
Sedan kan man avläsa bilder på två nivåer:
Plastiska skiktet: Den första nivån handlar om hur bilden är uppbyggd (kompositionen), färg,
former och vad som dominerar i bild samt eventuellt tolkning av bilden.
Ikoniska skiktet: Den andra nivån handlar om tolkningen av bilden i helheten efter delelement
samt hur de relaterar till varandra. Semiotik representerar mer än bara symboler och tecken. Inom semiotiken finns det andra funktioner som denotation och konnotation. Det åskådarna ser kallas för denotation och hur/vad de associerar till kallas för konnotation.26
3.2 Denotation
Denotation kan betecknas som bildens egentliga betydelse samt att denotation anses vara objektivt till skillnad från konnotation som är subjektivt. Denotationen är även något som går att identifiera och kan beskrivas som ett objekt. När en tittare betraktar en bild ser personen på helheten, hel- och del betydelser i bilden samt hur allt sammanställs tillsammans.
Denotationen har viktiga funktioner som den måste uppfylla. Eftersom betraktaren ska kunna tolka bilden i sig behöver bilden innehålla former som liknar något så att betraktaren kan uppfatta dess realitet. Den andra viktiga funktionen är att särskilja viktiga detaljer för att undvika förvirring, exempelvis att ett leende på läpparna inte får misstas för något annat som ett skratt eller gråt. Särskiljningen av detaljer är viktiga inom bilder då åskådarna inte får samma intryck mellan tvådimensionella bilder (bilder, skyltar) och de perceptionella sinnesintrycken (intryck från verkliga världen). Ett exempel på detta kan vara trafiksignaler eller trafikskyltar när man är ute och kör eftersom det är viktigt med tydlig skyltning och signaler i trafiken för att undvika missförstånd och olyckor.27
3.3 Konnotation
Den svenske professorn och författaren Peter Cornell berättar att konnotation betecknas som bildens bi-betydelse och kan beskrivas som ett associationsladdat ord inom det lingvistiska språket.28 Konnotation står även för den “kulturella associationen”.29 Kulturell association
26 Roland Barthes, Writing degree zero: & Elements of semiology, Rhetoric of the image,
Cape, London, 1984, s.270–273.
27 Peter Cornell, (red.), Bildanalys: teorier, metoder, begrepp : [uppslagsbok], 3. uppl., Gidlund, Stockholm,
1999, s.91.
anses vara en gemensam tolkning som görs inom en grupp eller subkultur. Det går en gräns mellan den kulturella/gemensamma associationen och den privata, som bara en enskild individ uppfatta. Exempelvis kan en bild på en katt tolkas allmänt som en söt, mjuk och gullig varelse. För somliga personer kan bilden framkalla en privat association som inte liknar subkulturens eftersom de har ett traumatiskt minne av en katt. Definitionen av konnotation anses vara mer komplicerad än denotationen, på grund av att
konnotationen inte är något betraktaren ser rent visuellt som denotation. Konnotationer förklarar hur betraktarens hjärna arbetar med informationen som hen får av bilden och utifrån värderingar och erfarenhet.
Nedan visas ett exempel på denotation och konnotation i ett filmexempel med hjälp av en stillbild från filmen American History X (1998):
Det som ses (denotation) på bilden är två unga män, en vit man och en svart man. Vi ser att den vita mannen håller en pistol mot den svarta mannens huvud. Den svarta mannen ligger på marken och den vita mannen är ovanför och håller ett hårt grepp om svarta mannen.
Om man observerar bilden noggrant Bild 1: Misshandel i filmen American History X.
ser man att en av vita mannens tatueringar är en svastika/hakkors tatuerat på hans arm.
Konnotationen av bilden, de vill säga det som tolkas, är att svarta mannen som ligger underst är under hot av en nazist på grund av hakkorset. Ett hakkors symboliseras hat, folkmord mot andra etniciteter och rasism. Den svarta mannen är också försvarslös och hjälplös, kanske till och med rädd. Här uppfattas det vem som har makten: den vite mannen då han är överst.
3.4 Rasism, negrofili och blaxploitation
Rasism är en västerländsk skapelse där individer tror att de är mer överlägsna än andra individer efter vilken etnicitet samt hudfärg man tillhör.30 Redan under medeltiden kunde människosynen rangordnas efter den judisk-kristna skapelsetron där idén var att alla
30 Jan Ovesen & Lars Andersson, ”Rasism”, i Nationalencyklopedin (NE),
människor härstammar från Eva och Adam. Sedan skiljdes de olika religionerna utifrån de olika stamfäderna Ham, Sem och Jafet. På de viset skapades det en gruppering, även kallad för andrafiering (othering/otherness), där man refererade till ”vi” och ”de”, där ”de” (icke-kristna) var otrogna. Ett exempel på rasism kan vara att en individ ogillar en egenskap hos en viss person och istället för att acceptera den egenskapen så ogillar individen hela den
etniciteten/gruppen och som följd blir det grupperingar.31
Ordet négrophilie kommer ursprungligen från Frankrike i början av år 1920, vilket betyder kärlek till den svarta kulturen. Den brittiska konstnären Petrine Archer förklarar kort i sin text
Negrophilia, diaspora, and moments off crisis att begreppet negrofili mest användes av
avantgardeartister för att uttrycka och bekräfta sin passion för den svarta kulturen som var olydig och temporär, något som varar tillfälligt.32 Ursprungligen handlade inte negrofili om just svarta kulturen. Främst handlade det om vad Frankrike behövde, vad Frankrike
attraherades av och vad de vita ville ha.33 Vid den tiden, mellan första och andra världskriget, firades det med ” un age de négre” vilket betyder: vår tid är de svartas epok.34 Den franske
författaren Paul Morand beskriver denna epok som en tid präglad av jazz, slapp moral och offentlig sexuell aktivitet.35 Negrofili kan även beskrivas som att vita personer fascineras av de svarta och drar nytta av de svarta för sin egen tillfredställning.
Ett helt annat perspektiv på svarta människor framstod i filmvärlden mellan 1970 och 1975. En ny genre kallad för blaxploitation uppträddes, både av svarta och vita filmskapare.36 Genren utgick ifrån att de svarta var hjältar och fick huvudrollen och de vita var skurkar. Blaxploitation, vilket är en undergenre till exploitation, var vågad för dåtidens filmvärld då denna genre utgår från att filmerna innehar svarta superhjältar, vita skurkar och ett mörkt tema.37 Ett mörkt tema indikerar en miljö med en överdrift av våld, sex och droger. Trots att
denna typ av genre fick mycket kritik för temat så började man hylla svarta personer för att
31 Harry M. Benshoff & Sean. Griffin, America on film: representing race, class, gender, and sexuality at the
movies, 2nd ed., Wiley-Blackwell, Chichester, UK, 2009, s.132.
32 Petrine Archer-Shaw, Negrophilia: avant-garde Paris and black culture in the 1920s, Thames & Hudson,
London, 2000, s.3-4.
33 Sharpley-Whiting, T. Denean, “Afterword: Europhilia, Francophilia, Negrophilia in the Making of the
Modernism”, Modern Fiction Studies (MFS) volym: 51:4, (2005), s.978.
34 T. Denean, 2005: 978.
35 Paul Morand, Black Magic, Trans. Hamish Miles, New York: Viking, 1929. s.148-149.
36 Novotny Lawrence & Gerald R. Butters Jr., “Introduction: Blaxploitation Cinema”, The Journal of Popular
Culture, volume 52: 4, (2019), s.745.
de är starka individer och slåss mot vita skurkar och lever i ett typiskt ”svart miljö” (droger, misshandel, våld).
4.1 Metod
I denna uppsats kommer det att undersökas hur rasism och negrofili gestaltas i filmen Get
Out och vad symbolerna kan förmedla till tittarna. Detta kommer göras genom en analys av
specifika scener som är laddade med tecken och symboler som gestaltar de samhälleliga rasistiska värderingar som filmen avslöjar. Analysen kommer att utföras genom en semiotisk bildanalys där vikten ligger på denotation (det som syns på bilden) och konnotation (det som tittarna associerar med/till, den egentliga betydelsen hos bilden).
För en person som inte är insatt i den amerikanska historien och kultur kan det bli komplicerat att förstå vad vissa föremål, handlingar och miljöer avslöjar i filmen. För att underlätta detta för läsarna kommer analysen att speglas mot Mark Harris artiklar, eftersom han skriver utifrån ett amerikanskt perspektiv, för att också belysa hur det amerikanska perspektivet påverkar förståelsen av filmen på ett specifikt sätt.
Undersökningen består av en analys av händelserna i scenerna, miljöerna och föremål i kombination. Detta då dessa områden är kopplade till varandra och bildar en stark symbol tillsammans. För att läsarna ska förstå analysens delar kommer det först att lyftas upp termer och begrepp som är viktiga att känna till i uppsatsen.
Analysupplägget kommer ske på följande vis. Analystexten av de valda scenerna kommer att delas in som kapitel efter kronologin i filmen, vilket blir tre kapitel. Analysavsnittet
introduceras med en synopsis av filmens berättelse. Början av varje kapitel introduceras med en kort beskrivelse av vad som sker i scenen. Efter det påbörjas analysen av händelser,
föremål och miljön för varje kapitel. Det som kommer att analyseras och observeras främst är vad handlingarna, miljöerna och föremålen symboliserar och hur det gestaltas i filmen. Det andra som kommer att observeras är vad de allmängiltiga symbolerna vill berätta och avslöja, både ur ett historiskt kulturellt perspektiv och ett nutidsperspektiv på det amerikanska
4.2 Material
Undersökningsobjektet som kommer att analyseras är filmen Get Out (2017) som är skriven och regisserad av Jordan Peele. Filmens genre sägs vara skräckthriller. Skribenten finner denna film intressant att analysera då den är symboliskt laddad på flera intressanta områden, inte minst gällande gestaltningar av rasism och negrofili. Den första scenen som kommer att undersökas är när Chris blir hypnotiserad av Missy (Roses mamma) med en tekopp. Den andra scenen är när han har blivit hypnotiserad och hamnat i ett drömlikt tillstånd där han befinner sig i The Sunken Place, som mamman Missy kallar det. Den sista scenen är när han vaknar i ett rum och är fastspänd på en stol. Dessa tre scener har valts för att de är i
kronologisk ordning där tittarna av filmen följer protagonistens resa från övergrepp till fångenskap och sedan frihet.
4.3 Avgränsning
Semiotiska läsningar kan utnyttjas i alla genrer samt all form av filmer, exempelvis
reklamfilmer, informationsfilmer och kortfilmer, och på grund av detta blir avgränsningarna relativt breda. Avgränsningarna syftade med att identifiera och studera några delar av en film som kan avtäcka hur negrofili och rasism gestaltas genom tecken och symboler. Resultatet till det blev att analysera tre specifika scener i kronologisk ordning. Scenerna är både politiskt laddade, innehar starka symbolik samt att de gestaltar rasism.
För en djupare avgränsning ska det nämnas att urvalet bygger på uppsatsförfattarens egen tolkning av scenerna. Detta innebär i sig själv en sorts avgränsning av undersökningen då perspektivet begränsar sig till uppsatsförfattarens.
5. Analys: Get Out
Analysen kommer att inledas med en kort introduktion till varje scen, sedan delas analysen i tre områden: miljön, föremål och handlingar. Utifrån dessa områden kommer det att ske en djupgående analys för att definiera budskapet för symboler och tecken som finns i scenerna från filmen.
5.1 Synopsis Get Out
Get Out handlar om en svart man (Chris) som ska träffa sin flickväns (Rose Armitage) familj
vet hur hennes familj kommer att reagera på att han är afroamerikan. Under vistelsen ser han att familjen har en betjänt samt en hushållerska och båda är svarta och han inser väldigt snabbt att dessa tjänare beter sig annorlunda. Det är även denna helg som familjen Armitage har arrangerat en fest för sina närmsta och kära. Sedan visade det sig att gästerna och familjen tillhör en grupp/sekt, med fokus på att uppnå sina önskningar genom att byta ut sina kroppar. Kroppsbyten uppnås med en operation, där de offrar en svart individs hjärna mot den vita individens hjärna. Sekten strävar efter de fysiska dragen och den kreativa delen som existerar hos de svarta lik musik och konst, vilket tydliggörs från gästerna efter berömmelserna som Chris får för hans starka kropp samt hans passion för fotografi. Under festen börjar Chris få mer oroväckande tankar när han träffar en ytterligare svart man som också beter sig på ett avvikande sätt, lik hushållerskan och betjänten. Avvikelserna är hur de pratar, att de är lite stela av sig och att deras beteende ser ut att vara som en mycket äldre person. Det Chris inte vet är att familjen lottar ut honom i en slavauktion. Vinnaren får äran att vinna hans kropp för att sedan uppnå sina önskningar. Sedan blir Chris ofrivilligt hypnotiserad av sin flickväns mamma Missy Armitage, som ett steg i förberedelserna inför hans nya liv. Chris förstår omedelbart att han behöver ge sig av men får motstånd från familjen Armitage, som hypnotiserar honom och spänner fast honom i ett rum. Trots motgångarna lyckas Chris fly från familjen.
5.2. Scen 1 – Hypnos
Att Chris blir hypnotiserad i filmen är en återkommande händelse som symboliserar att han kommer förlora sitt medvetande ofrivilligt. Han blev introducerad till hypnos när Roses föräldrar insåg att han rökte. De uppmuntrade honom till att sluta röka enkelt och snabbt genom hypnos. Chris blev inte lockad av den möjligheten till att sluta röka och tackade nej några gånger, trots att Armitage var väldigt villiga att hjälpa honom. Det är även här de första röda flaggorna började vifta till för Chris. Harris skriver i en av sina artiklar ”It suggests that when you encounter a smiling white progressive who talks enthusiastically … and sticks out a helping hand, you might want to look for the dagger sheathed in the sleeve.”.38 Detta kan
tolkas som att man bör tänka efter ifall en glad, utåtriktad, vit person sträcker ut sin arm för att hjälpa till, då personen kanske har ett annat syfte än att hjälpa till. I Chris situation är det att deras hjälpande hand leder till en fälla.
Första gången som Chris blir hypnotiserad är strax efter att han skulle ta en cigarett. Andra gången blev han hypnotiserad när han försökte fly från familjen och tredje när han satt fastspänd i ett rum efter att han tittat på en välkomstfilm till familjen Armitage. Utifrån dessa tre tillfällen kommer den första hypnosincidenten att analyseras.
Chris blev hypnotiserad första kvällen när han smyger sig ut för att ta en cigarett. Han blir lite skrämd av mamman som sitter i ett litet rum med sin tekopp med silversked i. Hon ber
honom sätta sig en stund med henne i rummet och börjar prata om rökning och hur hypnos går till. Det Chris inte inser är att hon lyckas hypnotisera honom med små steg i taget med hjälp av sin kopp av te och silverskeden. Hon ställer även tuffa frågor till honom om hans familj, särskilt hans mamma, förmodligen för att hitta en svag punkt hos honom som är känslomässig så att hon lyckas med sin hypnos. Plötsligt inser han att han har blivit paralyserad, av hypnos.
5.2.1 Symboliska miljöer
Hypnosen sker i ett litet rum med en varm och mysig känsla. Rummet är i färgerna mörkbrun, beige och är belyst av lampor som har en varm vit- eller orangefärg. Miljön bakom Missy är öppen och ljus, mestadels av belysningen från lamporna. Stolen som hon sitter på är av tyg med mönster av blommor och blad. Lamporna är ett kännetecken för intellekt, bra arbete och visdom. Lampor kan även vara något som kan guida en person till en annan plats. Blommor kan kopplas till något positivt lik fridfullhet och något vackert. Missys bakgrund tolkas som ett lugnt och harmoniskt rum där man kan sitta och slappna av. Ett väldigt tilltalande rum. Chris däremot, sitter i en brun läderfåtölj som är placerad tätt intill väggen/ fönstret bakom honom. Miljön bakom honom är inte lika öppen eller belyst. Hans bakgrund består mestadels av gardiner. Gardiner symboliserar något som man önskar dölja från den yttre världen. Det kan vara ens privatliv, ett dyrbart föremål eller en hemlighet. I detta fall tolkas Chris situation som att han kommer att döljas från yttervärlden. Med tanke på hypnosens syfte och att någon kommer inom snar framtid ta över hans kropp, kan detta tolkas som att det är familjen
Armitage som döljer honom från världen tills han blir en av dem.
5.2.2 Symboliska föremål
och avslappnad alls. En tekopp där innehållet röres om är en symbol för fientlighet och passiv aggression. I detta fall kan det även tolkas som passiv aggression då det sker i samband med en dialog där Missy konfronterar Chris.
En symbolik för silverskeden är som det typiska uttrycket: Född med silversked i munnen. Detta uttryck betyder att en person får allt serverat, när den vill, hur den vill och vad den vill. Silverskeden är även en symbolik för en rik bakgrund, där föräldrarna anordnar allt barnen önskar.
Helt enkelt ett rikemansbarn. Bild 2: Tekopp med silversked från Get Out.
Det tredje är något Peele har kommenterat, att slavägarna använde sig av tekoppar för att tillkalla sina slavar/ tjänare när ägarna vill något.39 Detta gjorde de genom att slå till lätt på koppen med sin sked så att en klang framkallades. Detta är ett tecken på ett historiskt slaveri och att Missy kommer att ta kontroll över Chris kropp med hjälp av en kopp. En annan symbolik för tekoppen kan kopplas till en händelse som skedde under det amerikanska revolutionskriget. Nämligen Boston Tea Party. Bakgrunden till händelsen var de stränga handelsreglerna och tullavgifterna som infördes av Storbritannien för kolonierna i
Nordamerika, där de fick endast förhandla med britterna, vilket ledde till mycket missnöje från alla håll, specifikt när det gällde tullavgiften för te. På grund av missnöjet arrangerades Boston Tea Party. Detta skedde av upprörda amerikaner som protest för att de ansåg denna tull vara olaglig då de inte fick vara med och bestämma över den. Som protest förstörde de lådor av te upp till ett värde på ca 18.000 pund, vilket motsvarar nästan en kvartsmiljon kronor i dagens valuta. Detta kan kopplas med Get Out då Chris kämpar för sin frihet, likt folket som bodde i kolonierna, men får motstånd av teet som Missy hypnotiserar honom med, likt amerikanerna med sin aggression för att visa vem som har makten. Teet blir en metafor för ett vapen, likt teet under amerikanska revolutionen och den brittiska kolonialismen.
39 Mark Harris, 15 Mind Blowing Secret Messages Hidden In The Movie ”Get Out”, 2017,
5.2.3 Symboliska handlingar
Det finns olika betydande handlingar i scenen där Chris blir hypnotiserad.
Det första är hur Missy Armitage lyckas hypnotisera Chris med sitt te och silversked utan att han
egentligen har gått med på att bli hypnotiserad. Det Missy gör mot honom är att hon på något sätt försöker få hans uppmärksamhet. Tidigare i filmen
fick Chris reda på att Missy kan få en person att Bild 3: från Get Out, Missy hypnotiserar.
sluta röka genom hypnos, så hon tar upp det ämnet till sin fördel och frågar honom ”Do you smoke in front of my daughter?” och hoppas på en dialog om rökning för att sedan kunna inleda en hypnos. De fortsätter samtalet, men det han inte märker är att när hon talar till Chris så inflikar hon kommentarer till honom för att lycka med sin hypnos, som exempelvis ”Now you feel sleepy”. Plötsligt händer det, han har blivit hypnotiserad och kan inte göra något förutom att säga ett par ord och fälla tårar. Han beskriver att han känner sig förlamad. Det som kan tolkas utifrån denna scen varierar väldigt mycket. Det första är att Missy visar sig vara den dominanta och Chris den undergivna. Hon lyckas hypnotisera honom trots hans vägran till det, hon lyckas ta kontroll över hans kropp och sinne. Som att han inte har en talan i allt. Som tidigare nämnts betyder silversked att man kommer från en rikedom där man får allt serverat efter ens önskemål. Med silverskeden rör hon om teet och de här två föremålen tillsammans antyder att hon har makten och är fientlig mot honom.
Missy fortsätter leta efter svaga punkter hos honom. Kanske för att göra honom svagare genom att väcka upp olyckliga minnen, om hans mamma som förblödde till döds efter en trafikolycka. Eller försökte hon skuldbelägga honom som att allt vore hans fel? Att han inte ringde 911 och frågade efter sin mamma trots att hon varit borta i flera timmar?
Som en bestraffning? Detta låter trovärdigt Bild 4: från Get Out, Chris hypnotiserad.
de ideologiska samhällsvillkoren i USA där svarta personer blir anklagade och bestraffade för handlingar de inte menade något illa med eller inte var inblandade i. I detta fall att han inte ringde polisen när hans mamma inte kom hem på flera timmar efter jobbet.
Allt som sker i scenen kan vara en gestaltning av systemet i USA där svarta personer blir hjälplösa och helt paralyserade av systemet. Ingen hjälp, ingen rättvisa.
En typisk handling som brukar utföras mot döda personer är att dra ner den dödas ögonlock, vilket Missy också gör i scenen efter hon slutfört sin hypnos. Att hon går fram till Chris och stänger för hans ögonlock är en förklaring på att hans liv slutar här och nu.
5.3 Scen 2 – The Sunken Place
The Sunken Place (Den Sjunkna Platsen) är också en återkommande symbol i filmen, som är kopplad till hypnosen där Chris förlorar kontrollen över sig själv. Platsen kan beskrivas som en dvala, ett hypnotiskt tillstånd där man förlorar kraften att kontrollera sin kropp och sitt sinne, där den fysiska och psykiska delen av en person separeras. Personen befinner sig då i ett mörkt tomrum, svävandes, oförmögen att göra sin röst hörd eller lyckas ta sig därifrån. Allt som kan göras är att se sitt liv passera förbi genom en TV-ruta.
Under filmens gång hamnar huvudkaraktären Chris i denna dvala tre gånger genom hypnos som utförs av Missy. Första gången det sker är när Missy
hypnotiserar honom utan hans tillstånd. Andra gången sker i samband med att han flyr från familjen och mamman stoppar honom genom hypnos. Tredje gången är när han är fastspänd i ett rum efter han tittat på en kort hälsning från personen som kommer
att ta över hans kropp inom kort tid. Bild 5: Chris i The Sunken Place.
5.3.1 Symboliska miljöer
Miljön som Chris befinner sig i när han är i The Sunken Place är väldigt mörk. Han befinner sig i en icke- existerande värld där han är helt ensam i ett tomrum. Detta tomrum är nästan svart och har inget golv, tak eller väggar.
I början av scenen där hans själ separeras från hans fysiska kropp för att hamna i The Sunken Place, ser det nästan ut som att han drunknar djupt nere i vattnen. Det man ser, alltså denotationen, är en mörk och stor miljö med en blå reflektion , likt vattenytan från ett hav. Havet kan ha många olika
betydelser. Det första som kan tänkas är att havet är stort, mörkt och en läskig miljö att befinna sig i, om man går ner i djupet. Detta då stora delar av världens hav är okända och inte
utforskat helt än. Färgen blå kan kopplas med bland annat Bild 6: The Sunken Place.
lojalitet, intellektuell och tillit. Mörkblå symboliserar stabilitet och djup.
Sedan befinner Chris sig i ett svart tomrum, med små lysande föremål som svävar runt honom, lik en liten galax eller rymden. Rymden i sig betecknar nyfikenhet och intresse för det okända. Att han svävar runt indikerar frånvaro av gravitation. Tecken för frånvaron av gravitation symboliserar och kan kopplas till frånvaron av möjlighet för att utföra en handling, allt är okontrollerat.
Konnotationen för dessa miljöer tillsammans är att Chris, som är en lojal person med tillit, blev lurad in i en värld med en otrygg miljö som han aldrig upplevt innan. Det finns inte heller något han kan göra eftersom han inte har någon kontroll alls över situationen. Detta kan vara en metafor för den svarta befolkningen i USA. Att de blir, som Chris, ofrivilligt drabbade, maktlösa och inte kan göra något åt situationen. Även Harris har en kommentar angående The Sunken Place. Det han nämner i sin artikel är att The Sunken Place är en sorts modernt slaveri för svarta personer, som de går igenom varje dag.40
5.3.2 Symboliska föremål
I Sunken Place finns ingenting utom Chris själv och en TV-skärm. Innan han hamnade där pratade Missy och Chris om hans mammas död. En incident som hände när Chris var ett barn och som kunde ha slutat annorlunda ifall Chris hade slutat titta på TV den kvällen och istället ringt 911 och för att fråga efter sin mamma, som dog på grund av förblödning efter en trafikolycka.
Att TV-skärmen dyker upp i The Sunken Place kan vara ett tecken på att han nu för resten av sitt liv ska befinna sig i dvalan och titta ut genom skärmen, förmodligen som ett straff för att han inte slutade titta på TV, som ett
skräddarsytt helvete endast för honom. En annan Bild 7: Chris i The Sunken Place.
definition av TV-skärmen kan vara ett ytterligare tecken på att hon har makten över honom och det finns inget Chris kan göra åt saken. Han har ingen kontroll på sin kropp eller sitt sinne i The Sunken Place. Det enda han kan göra är att uppleva sin vardag genom en TV-skärm framöver. Även denna symbol kan vara ett tecken på hur svarta personer känner sig gentemot världen: de är paralyserade och hjälplösa och utan hjälp sitter de fast i en värld och det finns inget annat de kan göra än att se sina liv rinna iväg.
5.3.3 Symboliska handlingar
Missy
Chris:
Som tidigare nämnd så är denna dvala en koppling till hypnosen och det som Chris upplevde i hypnos fortsätter att gestaltas i The Sunken Place. Innan han hamnar i dvalan ser man hur hjälplös han är, att han har svårt att uttrycka sig och att han hamnar nästan i ett chocktillstånd. Chris kan inte dölja sina tårar när han inser att han är under hypnos. Steg för steg ser tittarna hur Chris förlorar sitt medvetande och kontrollen över sin kropp i den fysiska världen, och blir helt paralyserad och stum. Sedan händer det, det sista steget som krävs för att hamna i den dvalan, sista steget som krävs för att separera hans själ ifrån hans kropp. Missy talar till honom ”Now sink into the floor, sink” och sedan faller han igenom tid och rum. Hjälplös och vilsen i ett mörkt tomrum utan möjlighet till att göra motstånd eller göra sin röst hörd tittar Chris hopplöst upp på Tv-rutan. Att gråta eller att vara arg är till ingen nytta. Att försöka ”klättra” upp i ett tomrum är omöjligt.
5.4 Scen 3 – Fastspänd
Under denna scen vaknar Chris efter att han försökt fly från familjen Armitage. Han inser ganska snabbt att han är fastspänd i ett rum med olika dekorationer och föremål runt sig. Han försöker slita upp läderremsorna som spänner åt hans handleder samt fötter mot fåtöljen han sitter på. Han blir avbruten av att en gammal TV slås
på, där han får se en kort välkomstintroduktion till familjen. Sedan blir han hypnotiserad igen. Efter en stund vaknar han igen och ser att Tv:n slås på. Det är en bekant till Familjen Armitage, Jim Hudson, som pratar direkt med Chris. Efter en kort dialog mellan Jim och Chris inser huvudkaraktären sitt öde, att hans hjärna ska bytas mot Jims hjärna, så Jim kan ta över
Chris kropp och leva ut sitt liv som Jim önskar. Bild 8: Chris är fastspänd.
5.4.1 Symboliska miljöer
annat styrka och vetenskap.41 Det som kan kopplas till att pelarna är runt honom är att han är fångad av någon som har stor makt och vetenskap. Dessa pelare kan sägas representera fyra väggar, och han sitter fastspänd och kan inte göra något.
Utöver detta finns det flera sporter/ tävlingsattiraljer i rummet som exempelvis pingisbord, fotbollsbord och piltavla. Det som är gemensamt för dessa objekt är att det är minst två spelare som krävs för att tävla och att man tävlar mot varandra. Det som kan uppfattas i denna scen är att Chris kastades in i rummet och allt handlar om makt och att det är familjen Armitage som kommer att vinna. Eftersom Chris är fastspänd kan detta tolkas som att han är ingen match mot dem, att han kommer förlora oavsett.
5.4.2 Symboliska handlingar
Det finns väldigt många indirekta budskap med välkomstfilmen som Chris ser.
Välkomstfilmen inleds med Roman Armitage, Roses farfar. Han berättar för Chris varför just han är utvald och att han tillsammans med dem (Armitage) kan bli något större och mer perfekt. Roman berättar även om en metod kallad för Coagula, som de är villiga att erbjuda till sina medlemmar. Även här påminner familjen Armitage om den ”hjälpande handen” som har nämnts och förklarats tidigare av Harris. Det som kan tolkas i detta fall är att de är villiga och hjälpa Chris till att bli något större tillsammans med dem, men det behöver ske på deras villkor vilket är en operation där de byter ut hans hjärna. Roman uppmanar även Chris till att inte göra motstånd, och avslutar välkomstfilmen med att önska Chris varmt välkommen som en ny familjemedlem hos Armitage.
Chris visste sedan innan att Roman var död och därmed tolkade han filmen att den inte enbart vänder sig till honom, utan även till andra med som hamnat i fällan tidigare. Det som
förklaras i filmen är att den person som blir utvald gör det beroende på sina fysiska drag samt fördelar. Allt detta är ett tecken på negrofili, dyrkan av de svarta. Roman förklarar sedan att tillsammans med dem kan de bli något större och perfekt. Ett typiskt exempel på negrofili, att man utnyttjar svarta personer för sin egen framgång eller önskan.
41 Bios Urn, Oak Tree: Symbolism, Information and Planting Instructions, u.å.,
En annan viktig handling som är väldigt symboliskt laddad är när Chris börjar plocka/peta ut bomull ur fåtöljens handstöd, vilket även Harris har i åtanken. Detta är en koppling till en historisk händelse, ett trauma för svarta
slavar förr i tiden. De var även tvingade Bild 9: Chris plockar bomull.
till arbeten som exempelvis att arbeta ute på bomullsfält och plocka bomull för att överleva sin vardag, likt Chris som hade varit tvungen att fly från den kommande hypnosen för att överleva.42 Detta är ett exempel på en strategi som Laine berör i sin text, att filmskapare gestaltar ett skeende i den cinematiska världen genom ett trauma.43 Liksom slavarna var Chris kontrollerad av de vita. Han kunde inte göra något under hypnosen förutom att slå upp
handstödet, en kroppslig reaktion han får när han går igenom ett trauma, som sin mammas död, och han började klå sin trästol. Dock blir denna kroppsliga reaktion av trauma hans räddning. För att inte bli hypnotiserad igen petar han in bomull i sina öron för att inte höra ljudet av koppen och skeden som blandar teet. Sedan, när familjen Armitage tror att han är under hypnos och han ska bli förflyttad till operationssalen lyckas han strida emot. Bomullen blir hans vapen, ett tecken på att svarta personer aldrig ger upp trots att samhället än idag försöker ha makten över dem.
5.4.3 Symboliska föremål
Ett föremål som är symboliskt laddat är kronhjortshuvudet som hänger på väggen. Kronhjorten är också
återkommande i filmen, första gången dyker den upp när paret är på väg till familjen Armitage och råkar bli påkörda. Även där började Chris trauma om hans mammas död, att hon blev involverad i en trafikolycka och förblödde precis som kronhjorten. Det finns flera olika tolkningar på vad ett kronhjortshuvud kan betyda. Det första är att personen som äger kronhjorten har makt och är stark. Det andra är att en
oskyldig individ blir en trofé för familjen Armitage, ett Bild 10: Kronhjortshuvud på väggen.
tecken på att Chris också kommer att bli det. Det andra föremålet är ett återkommande
föremål, TV-skärmen som Chris ser välkomstfilmen på samt det korta livesamtalet från familjens bekanta vän Jim Hudson. Sist men inte minst som bör nämnas är läderremsorna som Chris är fastspänd i. Läder är känd för sin tåliga och långvariga kvalité, vilket leder tanken till de läderremsor som ibland användes för att binda fast slavarna, en ytterligare symbol för de svartas slavhistoria.
6. Slutdiskussion
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur filmskapare arbetar med symboler och tecken utifrån frågeställningarna:
Hur gestaltas symboler och tecken för att avslöja rasism/ negrofili i filmen Get Out? Vad förmedlar symbolerna om miljön, föremål och handlingarna i filmen för
betraktarna?
Resultatet visade sig att filmen gestaltar inte bara rasism utan även negrofili och svarta slavars historia. Dessa uttryckte sig genom symboliska handlingar från karaktärerna, symboliska miljöer och föremål. Vad dessa symboler förmedlar, se nedan.
6.1 Handlingar:
Det var väldigt många handlingar som symboliserade just svart slavhistoria i scenerna. Den första var att Missy använde sig av en tekopp för hypnos för att lyckas ta över Chris kropp. Tekoppen hjälper inte bara Missy att hypnotisera honom utan är ett föremål som användes förr i tiden för att kalla på sina tjänare i huset som man ”ägde”. Man tillkallade sin tjänare genom att slå lätt på sidan av koppen några gånger med en sked. Detta visar sig även i början av filmen, när paret dricker saft tillsammans med familjen och deras hushållerska Georgina tappar fokus när hon serverar saften (hon var under konstant hypnos). Då slår Missy till med sin sked på glaset tre gånger och Georgina blir sig själv igen från hypnosen. Även rörelsen av innehållet i koppen kan anses vara fientlig och aggressivt, ett tecken på att Missy också är det.
nu blir Chris räddning: han stoppar bomullen in i öronen så att han inte blir hypnotiserad av ljudet från tekoppen när Missy rör om den. Det är även här blaxploitation kommer in i bilden, att han blir hjälten och kommer undan med de typiska dragen från den genren lik våld.44
En handling som visar att Chris förlorar kontrollen över sin kropp och sitt sinne är när han hamnar i Sunken Place och Missy går fram och sluter för hans ögon, så som man brukar göra när en person har dött. Chris är hjälplös i varje fall och allt detta kan kopplas till hur hjälplösa och drabbade den svarta befolkningen är. Utan att ens kunna förklara sig, och trots att de är oskyldiga, blir de straffade. Allt som sker under hypnosen och i Sunken Place är ett tecken på hur svarta människor har levt genom den amerikanska historien. Att de blir illa behandlade, skuldbelagda, att de ofrivilligt blir drabbade, att de får trauman för saker som de varken är skyldiga eller har en talan i.
Negrofili är något som kommer till uttryck genom hela filmen, specifikt när Chris får
kommentarer från familjens bekanta under festen av typen ”Du är så stark” och ”Svart är nya modet”. Det är ett väldigt tydligt budskap om att dessa människor är insatta och förtjusta i svarta människor. Negrofili visar sig även under hypnosen då syftet med hypnosen var att lyckas ta över honom, för eget bruk och önskningar om bättre fysisk form. Alla dessa handlingar förmedlar att familjen Armitage mer eller mindre kontrollerar Chris.
6.2 Miljön:
Miljöerna avslöjar en del om familjen Armitage. I det lilla rummet där Chris blir
hypnotiserad för första gången visar det sig att familjen döljer något från världen. Rummet ser allmänt mysigt ut, varma färger och dessutom jordfärger. På Missys bakgrund ser vi minst tre lampor som belyser hennes omgivning och hennes stol är klädd i en vacker typ med print av blommor och blad. Däremot är det Chris bakgrund som säger mer. Hans bakgrund är inte alls lika ljus och öppen. Han sitter tätt intill väggen/ fönstret och bakom honom finns det några gardiner. Det är just dessa gardiner som har en stark innebörd för denna miljö, detta symboliserar att dölja någon/ något från den yttre världen. Det han inte vet är att Armitages plan är att dölja honom under hans sista dagar som Chris, innan någon tar över hans kropp.
The Sunken Place och rummet där han är fastspänd i tilltalar oss betraktarna väldigt mycket. Här har filmskaparna tänkt ordentligt på hur ett traumatiskt tillstånd ska gestaltas. I Sunken Place svävar Chris, här finns ingen gravitation, han gör allt han kan men lyckas ändå inte ta sig därifrån då han inte kan kontrollera sin kropp eller sinne. Att gestalta djupet av ett hav eller svävandet i en mörk rymd är ett bra exempel på hur panikslagen en person kan bli och stressen över att inte återfå kontrollen till att styra sitt sinne och sin kropp ger en effekt på en traumatisk upplevelse. Som att man aldrig lyckas vakna från en mardröm där man faller konstans, där ingen ser dig och ingen hör dig. Detta är en gestaltning på det politiska och ideologiska samhället i USA, hur de behandlar svarta personer idag och vad dessa personer går igenom. Denna folkgrupp blir ignorerad trots deras behov av hjälp och blir paralyserad av hjälplöshet och tappar kontrollen till att lyckas med något. Jordan Peele förklarar The Sunken Place i en tweet ” The Sunken Place means we're marginalized. No matter how hard we scream, the system silences us.”45 Det han menar är att hur mycket vi än ropar för hjälp,
kommer systemet att dölja oss.
6.3 Föremål:
Det finns flera olika former av föremål som förmedlar gemensamma meningar.
Att lyckas hypnotisera med te är ett unikt och symbolladdat då tekoppen och själva innehållet betyder att den personen får som den vill och om inte det går som personen önskar har den personen alltid en backup plan. I detta fall är Missys vapen en tekopp med te i och en silversked. Med hjälp av silverskeden kan hon röra om innehållet och skapa ett ljud som lyckas hypnotisera den personen som hör och ser detta. Hon ville ta över honom och hon lyckades. Silverskeden symboliserar makt och rikedom. Teet är en koppling och metafor för Boston Tea Party, där arga amerikaner gjorde motstånd mot de brittiska kolonierna för att amerikanarna inte fick vara med och bestämma tullagarna, speciellt tullavgiften för te, så de protestera genom att förstöra massa lådor med te.
Sedan är Tv:n en återkommande symbol i filmen som förmedlar att Chris kommer att spendera resten av sitt liv i The Sunken Place, där han kommer se och uppleva resten av sitt
45 Zack Sharf, ‘Get Out’: Jordan Peele Reveals the Real Meaning Behind the Sunken Place, 2017,
från en TV-skärm. Detta är en ytterligare symbol på att familjen Armitage har makt och kontrollen över hans öde.
Senare i filmen när han är fastspänd i rummet dyker det upp flera symboliska föremål likt kronhjorten och läderremsorna. Kronhjorten symboliserar makt och vetenenskap men en kronhjort kan även anses som en trofé. Läderremsorna är en symbol för maktlöshet och att man är bunden till någon eller något, lik de svarta slavarna förr i tiden.
Allt detta indikerar att Chris är fast bland personer som har makt, rikedom och vetenskap, att hans öde kommer sluta med att han blir en trofé.
7. Slutsats
Med allt detta sagt vet vi nu hur filmskapare kan arbeta med symboler för att lyckas avslöja en eller flera händelser/ sanningar. Efter analysen av de tre scenerna kan det konstateras att symboler kan gestaltas genom olika komponenter inom symboler. Hur Get Out har lyckats förmedla det verkliga dystopiska samhället i USA är genom traumastrategin och
symbolkomponenterna i form av miljö, handlingar och föremål. Ett tydligt exempel på hur samhället behandlar den svarta befolkningen i USA är The Sunken Place. Hur negrofili blottas är genom hypnos, då hypnosen är vägen och lösningen till att få det man önskar. Sedan rasism, som visas genom föremål lik bomull och läderremsorna som kännetecknar svarta slavarnas historia.
8. Källförteckning
- Archer-Shaw, Petrine, Negrophilia: avant-garde Paris and black culture in the 1920s, Thames & Hudson, London, 2000.
- Barthes, Roland, Writing degree zero: & Elements of semiology, Rhetoric of the image, Cape, London, 1984.
- Benshoff, Harry M. & Griffin, Sean., America on film: representing race, class,
gender, and sexuality at the movies, 2nd ed., Wiley-Blackwell, Chichester, UK, 2009.
- Bios Urn, Oak Tree: Symbolism, Information and Planting Instructions, u.å., https://urnabios.com/oak-tree-symbolism-planting-instructions-bios-urn/ (hämtad 2020-03-10)
- Cornell, Peter, (red.), Bildanalys: teorier, metoder, begrepp : [uppslagsbok], 3. uppl., Gidlund, Stockholm, 1999.
- Davies, David, (red.), “Vision touch and embodiment in The Thin red line”, The thin
red line, Routledge, London, 2008.
- Harris, Mark, 15 Mind Blowing Secret Messages Hidden In The Movie ”Get Out”, 2017, https://www.thethings.com/15-mind-blowing-secret-messages-hidden-in-the-movie-get-out/ (hämtad 2020-02-15).
-
Harris, Mark, Will Hollywood Learn Anything From Get Out´s Success?, 2017, https://www.vulture.com/2017/05/will-hollywood-learn-anything-from-get-outs-success.html#_ga=2.79475036.935339186.1585253531-901615141.1585253531 (hämtad 2020-03-31).- Koblanck, Henriette, Typografi, bild och grafisk design, 2. [utök.] uppl., Bonnier utbildning, Stockholm, 2003.
- Laine, Tarja, “Traumatic Horror Beyond the Edge: It Follows and Get Out”,
Edinburgh University Press volym: 23:3, (2019).
- Landsberg, Alison, “Horror vérité: politics and history in Jordan Peele’s Get Out (2017)”, Continuum, 32:5, (2018).
- Lawrence, Novotny & Butters Jr., Gerald R., “Introduction: Blaxploitation Cinema”,
The Journal of Popular Culture, volume 52: 4, (2019).
- Monaco, James, How to read a film: the world of movies, media, and multimedia:
language, history, theory, 3. ed., completely rev. and expanded, Oxford Univ. Press,
New York, 2000.
- Morand, Paul, Black Magic, Trans. Hamish Miles, New York: Viking, 1929.
- Moritz-Rabson, Daniel, MSNBC HOST SAYS DONALD TRUMP WANTS TO BRING
BACK GOOD OLD DAYS OF HANGING´ WHISTLEBLOWERS, 2019,
https://www.newsweek.com/msnbc-host-says-donald-trump-wants-bring-back-good-old-days-hanging-whistleblowers-1461779 (hämtad 2020-04-02).
- Ovesen, Jan & Andersson, Lars, ”Rasism”, i Nationalencyklopedin (NE),
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rasism , (hämtad
2020-02-20).
- Sharf, Zack, ‘Get Out’: Jordan Peele Reveals the Real Meaning Behind the Sunken
Place, 2017,
https://www.indiewire.com/2017/11/get-out-jordan-peele-explains-sunken-place-meaning-1201902567/ (hämtad 2020-02-28).
- Sharpley-Whiting, T. Denean, “Afterword: Europhilia, Francophilia, Negrophilia in the Making of the Modernism”, Modern Fiction Studies (MFS) volym: 51:4, (2005). - Strandroth, Cecilia, Semiotik, Föreläsning, Högskolan Dalarna, (2018-05-12).
- The Guardian, Donald Trump pardons Joe Arpaio, former sheriff convicted in racial
profiling case,u.å,
https://www.theguardian.com/us-news/2017/aug/25/donald-trump-joe-arpaio-pardon-arizona-sheriff (hämtad 2020-04-02). - Wesley, Morris, Jordan Pelles X-Ray Vision,
