Avträdets Arkitektur

(1)

INOM

EXAMENSARBETE ARKITEKTUR,

AVANCERAD NIVÅ, 30 HP ,

STOCKHOLM SVERIGE 2020

Avträdets Arkitektur

Hur kan en arkitektur, som tar avstamp i det traditionella utedasset, bidra till att minimera samhällets vattenförbrukning och samtidigt addera sinnliga kvaliteter till den arkitektoniska upplevelsen i en bostad?

ALEXANDRA SIDGWICK

KTHSKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

TRITA TRITA-ABE-MBT-20119

www.kth.se

(2)

Avträdets Arkitektur Alexandra Sidgwick, KTH Arkitektur 2020

Research: Vattenförbrukning och toaletter

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 1

Bakgrund ... 2

Historisk översikt ... 2

Avloppen i staden ... 2

Toaletten i staden ... 2

Fakta om vatten ... 4

Kommunalt vatten och avlopp ... 5

Hur fungerar Stockholms vatten och avlopp? ... 5

Hur fungerar reningsprocessen i Stockholms reningsverk? ... 5

Hur ser avloppsutbredningen ut? ... 7

Enskilt avlopp ... 7

Olika avloppslösningar ... 7

Toaletter ... 8

Olika toalettlösningar ... 8

Analys ... 11

Generella för- och nackdelar med kommunalt avlopp ... 11

Generella för- och nackdelar med enskilt avlopp ... 13

Generella för- och nackdelar med olika toaletter ... 14

Vilka platser skulle behöva ett alternativ till vattentoalett? ... 14

Avträdets arkitektur Alexandra Sidgwick

Bakgrund

Historisk översikt Avloppen i staden

På 1300-talet var det inte särskilt trevligt på Stockholms gator. Många kastade avföringen rakt ut på gatan, som betraktades som den plats dit man kunde vräka ut allt som man ville bli av med i hushållet.¹ Den snabbt ökande befolkningen på 1800-talet ledde till att stadens brunnar sinade och blev obrukbara. När folk slängde köksavfall och latrin (toalettavfall) vid brunnarna, spred det sig till grundvattnet med regnvattnet. Sjukdomar härjade och spädbarnsdödligheten var hög. 1834 bryter en första koleraepidemi ut i Sverige, där ca 3500 människor i Stockholm dör. Det svenska läkaresällskapet riktar allvarlig kritik mot stadens styresmän för det orena brunnsvattnet som skadar både djur och människor. 1853 drabbas Sverige av nästa

koleraepidemi. Stockholm tros ha varit en av Europas mest orena städer vid denna tid.

Svalbänken var ett av trä sammanfogat halvöppet dike som skulle samla ihop tusentals rännilar av regnvatten och hushållsavlopp, vilken mynnade i Klara sjö. När det hade regnat under varma sommardagar översvämmades skvalbänkarna, de stank, det samlades flugor och råttor. De som hade råd flydde därför städerna på somrarna. Kombinationen av sanitär brist och ångbåtarnas genombrott på 1850-1860-talen gjorde att skärgården blev de välbärgades mål. Idag är staden synonymt med närhet och bekvämlighet, men förr i tiden var det tvärtom.

Fem år senare påbörjas vattenverket vid Årstaviken och 1861 byggdes Stockholms första vattenledning.

1866 utbryter ännu en epidemi ut i Linköping, och först då börjar man koppla den dåliga tillgången på dricksvatten med det allmänna hälsoläget. Det öppnades en möjlighet för fastighetsägare att få betydligt lägre brandpremier om de hade tillgång till vatten i

vattenledning, vilket gjorde att frågan blev intressant för privatpersoner. Kring 1870 byggs Stockholms första slutna avloppsledning (som mynnade i Mälaren). Det dröjde dock till 1880/90-talet innan man ansåg att avloppsfrågan var lika angelägen som tillgången på rent vatten. ²

Toaletten i staden

Innan avloppsledningarna kommit till Stockholm i slutet på 1800-talet var torrdass det enda alternativet, vilka ofta var placerade på gården i anslutning till bostadshusen.³ Eftersom många bodde i två rum och kök, där man allt som oftast trängdes i köket och sov ihop, var ett avträde i samma hus knappast önskvärt. Det förekom oftast i ett hus för sig eller som en

1 Lindberg, Johan. (2015) ”Snuskets” historia i Stockholm – tio bilder, https://www.svd.se/snuskets-historia-i-stockholm (hämtat 2020-01-21)

2 Bergholm, Göran - Kjellin, Ulf. (2000) Dass: en undersökning av det hemliga rummet.

Stockholm: Fischer & Co

3 Stockholmskällan, Stockholms Stadsmuseum. Brunnar, dass och avlopp

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholms-sociala-historia/brunnar-dass- och-avlopp/ (hämtad 2020-01-21)

R

E

S

E

A

R

C

H

(3)

tillbyggnad på en vedbod eller en närbelägen lada. Ingen skämdes över dass-byggnaden, det representerade ett visst mått av förbättring jämfört med förr i tiden. ⁴

Att arbeta med latrinhämtningen däremot, hade låg status. Fram till mitten av 1800-talet sköttes dasstömningen i Stockholm i huvudsak av kvinnor som kallades renhållningshjon, latrintömmerskor eller skitbärarkärringar. De var i huvudsak lösdrivare, personer utan arbete, samt prostituerade som togs in för att tvingas arbeta i samhällets tjänst. De var ofta

alkoholiserade och hade dåligt rykte. I deras arbetsuppgifter ingick att hämta dasstunnor från gårdar och vindar, bära dem genom staden och tömma dem på bestämda platser. De arbetade i par och bar dasstunnorna emellan sig på en stång eller drog dem på en kälke.

När det kommunala renhållningsverket upprättades 1859 började även män arbeta med renhållningsarbetare, och kallades då ”budare”. Problemen med berusade

renhållningsarbetare försvann dock inte, trots att staden tog över ansvaret för

latrintömningen. Runt om i Stockholm fanns även urinkurer och publika avträden, vilka ofta var i dåligt skick. ⁵

Under slutet av 1800-talet skedde en intensiv teknisk utveckling kring vattenklosetten, som ursprungligen hade tagits fram redan under 1500-talet. Den som särskilt kom att bli

ihågkommen för detta var en engelsk rörmokare med det anmärkningsvärda namnet Thomas Crapper. Vattenklosettens bredare genomslag var framförallt resultatet av en process där praktiker som Crapper (han tog nio patent, varav tre för wc) tillsammans med mer teoretiskt skolade läkare och ingenjörer utvecklade tekniken. Avgörande var att se klosetten som en del av ett större system för kvittblivning av latrinen, vilket var i stort fokus. ⁶

De mest välbärgade familjerna i Stockholm skaffade vattentoalett i slutet av 1800-talet. 1895 fanns det toaletter i ett 40-tal hus. ⁷ Mot sekelskiftets slut ville allt fler svenskar ha

vattenklosetter anslutna till avloppssystemet. I Göteborg avslogs detta med motiveringen att metoden att byta latrinkärl fungerade bra. Det fanns också en oro att stadens ekonomi skulle skadas om man inte längre kunde sälja latrinen till lantbruket. Först 1906 började

vattenklosetter kopplas till avloppssystemet. I Stockholm fick man vänta till 1909.⁸

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholms-sociala-historia/brunnar-dass- och-avlopp/ (hämtat 2020-01-21)

6 Ulf Andréasson (2009) När Lort-Sverige började bada. Populärhistoria.

https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/nar-lort-sverige-borjade-bada-enberattelse-om-badrummets-historia (hämtat 2020-01-21)

Under början av 1900-talet blev vattenklosett med septiktank tillåtet i Göteborg och Stockholm.

Utvecklingen gick långsamt till en början. Under 1930-talet hade endast 20 % av bostäderna indraget vatten och avlopp. Bad- och duschrum fanns endast i 2 procent av bostäderna med högst två rum och kök. Toalett fanns inomhus i mindre än 1 % av bostäderna med högst två rum och kök. ⁹ De sista torrdassen försvann från Stockholm på 1970-talet. ¹⁰

En artikel från Time menar att den första spolande toaletten förändrade städerna drastiskt, men sedan dess har också städerna förändrats.

"The world can't sustain this toilet, this 'flush and forget' attitude creates a new problem which we have to revisit." - Jack Sim

Fakta om vatten

Det finns cirka 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten på jorden, men det är bara en liten del som går att använda som dricksvatten. Den största mängden vatten utgörs av saltvatten som vi inte kan dricka. Bara tre procent är sötvatten. Det som hamnar i vattnet och därefter

kretsloppet påverkar miljön och vår framtida vattenkvalitet. I Sverige har vi tillgång till dricksvatten i våra kranar, dygnet runt. ¹¹

Det kommunala dricksvattnet, där ingår inte egna brunnar, används inte bara för att dricka utan även till mycket annat. Till exempel att tvätta sig med, för att spola i toaletten, fylla badbassänger och inom industrin. I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn.

o 60 liter för personlig hygien.

o 30 liter för toalettspolning.

o 15 liter för disk.

o 15 liter för tvätt.

o 10 liter för mat och dryck.

o 10 liter övrigt.

Idag saknas ett riktigt skydd för våra vattentäkter. Det är viktigt att råvattnet skyddas mot föroreningar. Det är enklare och ofta billigare att förhindra att föroreningar hamnar i råvattnet, än att förändra behandlingen i vattenverket för att i efterhand ta bort föroreningen. Vissa föroreningar går kanske inte ens att ta bort alls.

Indirekt skyddar man vattentäkterna genom att inte hälla miljöfarliga kemikalier i avloppet.

Bor man inom ett vattenskyddsområde ska man inte handskas med kemikalier som kan medföra

R

E

S

E

A

R

C

H

(4)

spill på marken, till exempel olja eller bekämpningsmedel. Det finns också anledning att vara försiktig med gödsel och avlopp.

Några av de vattenrelaterade utmaningar som vi står inför i Sverige är:

− Ett stort problem i både sjöar och hav är övergödning och algblomning. Det är när extra näringsämnen som fosfor och kväve tillförs vattnet på grund av mänskliga aktiviteter, vilket försämrar vattenkvaliteten och i vissa fall orsakar syrebrist.

− Cirka hälften av landets sjöar och vattendrag klarar inte kraven för god vattenstatus, vilket är ett mått som mäter den ekologiska och vattenkemiska status i alla inlands- och kustvatten.

− De svårnedbrytbara och farliga ämnena i samhället påverkar vår miljö och vårt vatten negativt och ställer nya krav på både dig och våra vatten- och reningsverk.

− Klimatförändringar förväntas medföra intensivare nederbörd, ökad risk för översvämningar och förorening av vattentäkter där vi hämtar vårt dricksvatten. I sydöstra Sverige och på Gotland hotar vattenbrist.

− Många av landets dricksvattentäkter har fortfarande ett otillräckligt skydd.

− Grundvatten på många platser riskerar att förorenas eller överexploateras.

− 2015 uppskattade FN och WHO att antalet människor utan tillgång till rent vatten var fler än 650 miljoner och att antalet utan tillgång till någon form av toalett var fler än 2,3 miljarder människor. Att uppnå universiell tillgång till vatten och sanitet skulle rädda 2,5 miljoner liv varje år.

− Till följd av den globala uppvärmningen beräknas vattentillgången bli ännu mer begränsad i stora regioner runt om i världen. ¹²

Kommunalt vatten och avlopp

Hur fungerar Stockholms vatten och avlopp?

Det kommunala va-nätet förser byggnader med dricksvatten och för bort förorenat vatten.

Stockholms dricksvatten kommer från vår vattentäkt, Mälaren. Vattnet renas i flera steg vid Norsborg och Lovö vattenverk innan det pumpas ut på ledningsnätet, som är över 200 mil långt. Det förorenade vattnet samt dagvatten åker tillbaka i ledningsnätet för att renas på avloppsreningsverk i Henriksdal eller Bromma. Det renade vattnet släpps ut i Saltsjön. ¹³ Hur fungerar reningsprocessen i Stockholms reningsverk?

Avloppsvattnet renas i avloppsverken genom mekaniska, kemiska och biologiska metoder.

Varje dygn renas ungefär 355 000 kubikmeter avloppsvatten. Under

avloppsvattenbehandlingen avskiljs dels ett råslam, ett biologiskt överskottsslam och ofta ett kemiskt slam.

När avloppsvattnet kommer in till reningsverket passerar det genom ett galler där skräp och större föremål fångas upp, för att minska risken för störningar i den fortsatta processen.

Slitage och igensättningar är några av de problem som uppstår i ett reningsverk med begränsad (mekanisk) förbehandling. Under perioder med uppehållsväder och lågt flöde samlas mycket slam och rens i ledningarna. När flödet sedan åter ökar är vattnet mycket mer förorenat än normalt, och risken för igensättning i systemen stor. Rengöring av galler,

12 Svenskt vatten, Fakta om vatten. https://www.svensktvatten.se/ (hämtat 2020-01-24)

13 Stockholm vatten och avfall, Vattnets väg genom Stockholm.

https://www.stockholmvattenochavfall.se/vatten-och-avlopp/ (hämtat 2020-01-24)

tömning av renscontainrar i god tid och rengöring av pumpstationer är viktiga aktiviteter i denna process.

Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna tvättas och återanvänds. Eftersom avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor, vilken göder sjöar och vattendrag om den inte renas bort från avloppsvattnet, måste vattnet renas kemiskt. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker sedan flockarna till botten och bildar slam. Slammet går till rötgaskamrarna och blir biogas.

För att minimera risken för syrebrist och övergödning renas också vattnet på organiskt

material och kväve med hjälp av mikroorganismer. Mikroorganismerna bryter ner det organiska materialet och omvandlar kvävet till kvävgas. Kvävgasen ventileras ut och återförs till

atmosfären som redan innehåller 79 % kvävgas. I eftersedimenteringsbassängerna sjunker slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna. Det resterande slammet går till rötgaskamrarna för att bli biogas. I ett sista steg i

reningsprocessen passerar avloppsvattnet ett filter av små krossade lerkulor och sand där resterande småpartiklar filtreras bort.

Innan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön går det till Hammarby respektive Solna värmeverk där värme återvinns och används som fjärrvärme. Ca 97-98 % av de organiska ämnena, partiklar och fosfor samt minst 70 % av kvävet har tagits bort vid reningen. ^14,15

På våra två avloppsreningsverk bildas årligen cirka en miljon ton avloppsslam. Slammet från avloppsreningen går till rötkammare, där det bryts ned med hjälp av bakterier. Då bildas biogas (också kallad rötgas), som består av två tredjedelar av metan och en tredjedel koldioxid.

För att kunna användas som fordonsgas behöver koldioxiden tas bort så att i stort sett bara metan är kvar. Efter rening säljs den rötgas som produceras till Scandinavian Biogas som förädlar rötgasen till fordonsgas. Resten kan användas till uppvärmning och elproduktion.

Den största miljönyttan uppnås om biogasen används till fordonsbränsle och ersätter fossila bränslen som diesel och bensin.

Efter avvattning är 80 000 ton slam kvar som enligt Stockholm Vatten och Avfall skulle kunna användas som jordförbättringsmedel, tack vare att det innehåller fosfor och kväve, men också en del oönskade miljöfarliga ämnen. Målet med slambehandlingen är att slammet ska bli så pass rent att det kan återanvändas i jordbruket. En stor utmaning med detta är att användare av avloppet spolar ner giftiga metaller och organiska ämnen. Reningsverken arbetar för en skärpning av framförallt tungmetallinnehåll i slam. Dock är ännu 0,5-5% av slammets massa fortfarande vatten. Sedan oktober 2019 ska växtnäringen i slammet från reningsverken återföras till jordbruksmark.

14 Stockholm vatten och avfall, Avloppsreningsverk. (2018) https://www.stockholmvattenochavfall.se/vatten-och- avlopp/avloppsvatten/avloppsreningsverk/

15 Stockholm vatten och avfall, Fördjupning avloppsreningsprocess.

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/pdf1/avloppsvatten/reningsprocesse n/fordjupning-avloppsreningsprocess

R

E

S

E

A

R

C

H

(5)

Hur ser avloppsutbredningen ut?

2016 var ca 87 % av Sveriges befolkning anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet, men variationen är stor i olika regioner. I många befolkningstäta storstadskommuner är anslutningsgraden närmast hundraprocentig, medan det i kommuner med stor yta och mindre, spridd befolkning är betydligt svårare att effektivt bygga ut ledningsnätet.

Totalt sett finns drygt 690 000 småhusfastigheter med enskilda avlopp. Av dessa utgörs cirka 230 000 av småhusfastigheter som används för fritidsändamål. Därtill kommer cirka 250 000 småhusfastigheter som helt saknar avlopp, av vilka nästan 90 procent är småhusfastigheter med låg standard för fritidsändamål. I normalfallet är de småhusfastigheter som är anslutna till kommunalt vatten också anslutna till kommunalt avlopp.¹⁶

En annan undersökning från 2017 visar att det finns ca 470 000 fastigheter för

permanentboende med enskilt avlopp, 230 000 fritidsfastigheter med enskilt avlopp, 670 000 enskilda avloppsanläggningar med ansluten vattentoalett samt 240 000 enskilda

avloppsanläggningar med vattentoalett och endast slamavskiljning, (vilket blev olagligt redan på 1960-talet). ¹⁷¹⁸

Enskilt avlopp

Olika avloppslösningar Infiltrationsanläggning

En infiltrationsanläggning kompletteras med en tvåkammarbrunn. Det innebär att vattnet sprids ut i marken och sipprar ner mellan jordlagren och renas innan det når grundvattnet.

Det kräver exempelvis rätt sandig jord i marken. Fördelen med detta system är att det i vissa fall kan göras oberoende av elförsörjning.

Markbädd

En markbädd liknar en infiltration, men då sipprar avloppsvattnet ner igenom bädden och istället för att återgå till grundvattnet leds det renade vattnet via en provtagningsbrunn.

Eftersom markbädden inte har lika stora jordmassor för avloppsvattnet att renas i som en infiltrationsanläggning behövs en extra rening av fosfor. Avlopp från toaletter alltid ska renas med hjälp av slamavskiljning och ett efterföljande reningssteg. Ofta har slamavskiljare tre fack och kallas då trekammarbrunn. I slamavskiljaren hejdas avloppsvattnet och det fasta avfallet sjunker till botten.

16 Statistiska centralbyrån, De flesta har nu kommunalt vatten och avlopp. (2016)

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/vattenanvandning/vattenuttag- och-vattenanvandning-i-sverige/pong/statistiknyhet/vattenuttag-och-vattenanvandning-i- sverige/ (hämtat 2020-01-29)

17 Avloppsguiden. Siffror om avlopp. https://avloppsguiden.se/informationssidor/siffror-om- avlopp/ (hämtat 2020-01-29)

18 Statistiska centralbyrån, Befolkningens anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Vart femte år 1960 – 2015.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0902__MI0902C/MI09

Övrigt vatten från hushållet till infiltration

I en torrtoalett används inget vatten. Bad-, disk- och tvättvatten tas omhand i en infiltration, men den är mindre och enklare än en infiltrationsanläggning för vattentoalett.

Vakuumtoalett

Allt som spolas ned i toaletten leds till en sluten tank. Tack vare vakuumtekniken går det åt ytterst lite vatten per spolning. Klosettvattnet i tanken körs till det kommunala reningsverket eller annan anläggning för återvinning av näringsämnena.

Urinsorterande vattentoalett och övrigt avlopp till markbädd

Toaletten som används är specialutformad med två skålar, en främre för uppsamling av urin och en bakre för uppsamling av avföring och toalettpapper. Det kräver en installation av en urin-tank på tomten som behöver tömmas en gång per år, antingen själv för gödning i

trädgården (om tillräckligt stor yta finns) eller av kommunen. Markbädden måste kompletteras med extra rening av fosfor. I och med att avföringen från toaletten blandas med övrigt vatten från hushållet behöver dricksvattnet skyddas. Därför är en tät markbädd bättre än en infiltrationsanläggning i detta fall.

Minireningsverk

Allt vatten från hushållet behandlas i minireningsverket, vilken behöver kontrolleras kontinuerligt. De grävs ofta ner i marken men kan också placeras i en källare eller i ett litet skjul, den tar ofta mindre plats på tomten än en infiltrationsanläggning eller markbädd. För att minska smittoämnen i det behandlade avloppsvattnet behövs någon efterbehandling.

Minireningsverk är ett samlingsnamn, det finns många olika fabrikat och varianter. Det vanliga är att olika reningstekniker kombineras. ¹⁹

Nackdelen med dessa avlopp utom torrtoaletten, är att samtliga använder rent dricksvatten för toalettavfallet. Genom att använda torra toaletter kan vi spara flera liter vid varje toalettbesök, och avfallet kan på olika sätt användas.

Toaletter

Olika toalettlösningar Vattentoalett

En vanlig vattentoalett använder ca 35 liter vatten per person och dygn, eller ca 20 % av hushållets totala vattenanvändning. Den består av en toalettstol, vanligen tillverkad av porslin, med kallvattenledning, vattenlås och avloppsrör. På nyare, snålspolande toaletter är det vanligt med en liten spolning och en stor. När vanlig WC används blir man som användare begränsad till en behandlingsanläggning som kan behandla allt avlopp gemensamt.²⁰

Vakuumtoalett

Vakuumtoaletter är toaletter som har extremt snål vattenförbrukning, ca 0,5-0,7 liter per spolning, och rekommenderas därför på fastigheter med sluten tank. Toalettavfallet

transporteras med vakuum, och vatten används bara för att skölja toalettskålen. Undertryck i

19Uppsala: Kunskapscentrum små avlopp. (2011) https://avloppsguiden.se/wp- content/uploads/2018/06/teknikvalsbroschyr110509.pdf

20 Avloppsguidden. Toaletter. https://avloppsguiden.se/informationssidor/toaletter/ (hämtat

R

E

S

E

A

R

C

H

(6)

ledningar skapas med hjälp av en vakuumenhet. Avloppssystem med vakuum har länge använts i stor skala på fartyg, tåg osv. Det finns även ett antal småskaliga vakuumsystem på

marknaden, som är anpassade till enskilda hushåll. I dessa aktiveras vakuumenheten endast vid användning och är inte ständigt igång, vilket gör att energiförbrukningen är låg.

Urinseparerande toalett

En urinsorterande vattentoalett har två fack. I det främre facket spolas urinen ned med en liten mängd vatten och leds till en tank på fastigheten. Övrigt avfall från toaletten måste behandlas i en anläggning tillsammans med bad- disk- och tvättvattnet. Den kan i princip användas överallt där vanlig vattentoalett fungerar, men två ledningar och uppsamlingstank för urinen krävs. Urinen leds i en separat ledning från toalettstolen till en sluten tank som är nedgrävd på fastigheten eller placerad i källare/krypgrund. En tank för uppsamling av urin bör vara omkring 3 m³ för ett hushåll, töms årligen.

Syftet med att använda urinsorterande toalett kan vara för att skapa ett kretslopp av näringsämnen, minska på utsläppen eller för att spara vatten. Genom att använda "lilla"

spolningen (1-2 dl) vid ca 5 av 6 toalettbesök per dag minskas vattenanvändningen med upp till 60 %. Detta är speciellt viktigt i områden med vattenbrist. Om man samlar upp urinen i en tank, undviker man att släppa ut en stor del av näringsämnen från avloppet till naturen. Ca 80%

kväve och mer än 50 % fosfor från hushållets avlopp finns i urinen. Med en urinsorterande toalett finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet. Har man inte möjlighet att använda urinen på sin egen tomt krävs det att kommunen eller en lantbrukare kan hämta och ta emot urinen för att efter lagring sprida materialet på jordbruksmark.²¹

Traditionellt utedass/torrtoalett eller korttidskomposterande toalett

Ett traditionellt utedass är en enkel lösning som finns att köpa i billiga själv-bygg-satser. Ofta används de med två kärl, ett som används och ett för efterkompostering. De kan också

användas med en sluten behållare. På mindre toaletter sitter avfallsbehållaren direkt under toalettstolen. En urinsorterande insats minskar problem med flugor och lukt. Urinet kan användas för gödsling. I större system placeras den i husets grund eller källare och kallas då multrum. Där finns ett kärl som används och ett för efterkompostering. För fungerande nedbrytning måste multrummet eller själva latrinkärlet vara uppvärmt. Det finns olika sätt att hantera avfallet på. Att kompostera sitt toalettavfall innebär att man tillsätter ett strö och eventuellt måste röra om i materialet. När avfallet är färdig-komposterat går det att använda i sin egen trädgård. ²²

Långtidskomposterande toalett

En långtidskomposterande toalett fungerar på samma sätt men har en större behållare och töms endast var 40:e år. Det finns ingen urinseparerande toainsats utan allt hamnar i samma behållare. Den placeras i källaren under toaletten, i mark, bredvid toaletten eller under en trapp med toaletten en halvtrappa upp. Urinsepareringen sker i själva behållaren, där urinen efter att ha sipprat ner genom en bottensats av sågspån, torv och frystorkade bakterier leds till separat tank, som töms någon gång om året. Urinämnet har då omvandlats till nitrat.

Vätskan är nu lukt- och bakteriefri och används som växtnäring på tomten. Fekalierna

21 Avloppsguidden. Toaletter. https://avloppsguiden.se/informationssidor/toaletter/ (hämtat 2020-01-29)

22 Cathrin Bülow, (2016) Hållbara toaletter, del 1, https://klokahem.com/tips-fakta/hallbara- toaletter-del-1 (hämtat 2020-01-29)

långtidskomposteras till mull. Maskar kan tillsättas för att snabba på nedbrytningen. Efter två år i tanken återstår 30 procent av den ursprungliga massan, efter nio år endast två procent.

Det gör att en slamsugningsbil bara behöva tömma behållaren cirka vart 40:e år. Systemet klarar periodvis frysning på grund av den stora buffertkapaciteten. Den långa lagringen isolerar smittämnen och läkemedelsrester. De flesta skadliga ämnen förstörs.

För ett permanentboende ska komposten rymma minst 2 x 500 liter, för ett fritidshus minst 2 x 350 liter. Behållarna placeras 25 meter från vattendrag och 5 meter från tomtgräns. Vid spridning av behandlade fekalier behövs en yta på minst 10 kvadratmeter per person och år.

En familj på fem personer behöver då cirka 50 kvadratmeter bevuxen yta.

Vid spridning av urin behövs en yta på minst 40-50 kvadratmeter per person för att sprida ut ett års uppsamlad urin, det vill säga cirka 150-300 kvadratmeter för en familj med fem personer. Spridning av latrinkompost och urin får inte ske närmre än: 1 meter från dike, 6 meter från Östersjön, sjö eller vattendrag, 12 meter från dricksvattentäkt. Spridning ska ske under växtsäsongen (1 april - 31 oktober). Urin bör inte spridas på sådant som äts rått, exempelvis frukt, bär och grönsaker. ²³ En annan källa menar att en enkel tumregel för att beräkna yta för urinspridning är att ytan bör vara minst 1 m2 per persondygn (alltså antalet personer gånger antalet dygn). För en fyrapersoners-familj som bor permanent och antas uträtta hälften av sina behov hemma räcker det med drygt 1 500 m2. ²⁴

Frystoalett

I en frystoalett separeras urinen från det fasta innehållet och fryses sedan ned till cirka 10 minusgrader. Toaletten kräver el. En nackdel med denna lösning är de problem som uppstår med tinande latrin i samband med hämtning.

Paketeringstoalett

I paketeringstoaletten försluts avfallet i plastfolie. Paketen har lett till svårigheter för kommunens avfallshantering och toaletten har på vissa håll förbjudits. Numera finns

biologiskt nedbrytbar folie där ”paketen” kan komposteras. Paketeringstoaletten drivs på el.

Förbränningstoalett

I en förbränningstoalett bränns avfallet till aska med hjälp av el eller gasol. En kaffefilterliknande påse används vid toabesök som vid ”spolning” ramlar ned till

förbränningskammaren. Toaletten förorenar inget vatten men el eller gasolåtgången kan bli hög vid permanentboende. Utsläppen motsvarar de från moderna vedpannor.²⁵ Den lilla askan som blir kvar, ca en kaffekopp per person och månad, kan användas i trädgården.

23 Samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun. (2019)

https://www.oskarshamn.se/bygga-bo-miljo/vatten-avlopp-stadning- sophantering/avlopp/eget-omhandertagande/ (hämtat 2020-02-04)

24 Avloppscenter, https://www.avloppscenter.se/kunskapsbank/3-tekniska-losningar-for- enskilda-avlopp/allt-om-kompostering/latrin-kompost/ (hämtat 2020-02-04)

R

E

S

E

A

R

C

H

(7)

Analys

Generella för- och nackdelar med kommunalt avlopp Avfall

Mängden skräp som dagligen spolas ner med rent dricksvatten är ett stort problem. Det är inte bara vad som spolas ner, utan framför allt den långa och kostsamma processen att rena vattnet. I vårt urbana samhälle är vattentoaletten en direkt länk till en enorm infrastruktur som vi förmodligen har ganska lite vetskap kring hur mycket vi kan påverka. Om vi inte

smutsade ner vattnet till denna grad skulle vi inte behöva tvätta rent det lika noga, och därför spara massor med energi. ²⁶

Varje månad rensar Stockholm Vatten och Avfall ut 170 ton våtservetter, tops och annat som inte har i en toalett att göra. Det enda som systemet egentligen är anpassat för är kiss, bajs och toalettpapper. Rensgallrena behöver kontinuerligt effektiviseras, eftersom de samlar upp 100 ton skräp i månaden.

Skräpet fastnar också ute i ledningssystemet. En gång om dagen ungefär, orsakas ett stopp på Stockholm Vattens ledningsnät, vilka kostar ca 4 miljoner kronor att åtgärda. Förutom att det är besvärligare att ta hand om där kan propparna orsaka översvämning. Och för att

avloppsvattnet inte ska gå tillbaka och stiga upp i folks källare kan det släppas rakt ut i vattendrag som Mälaren och Saltsjön.

– Det är nog många som tänker att det liksom försvinner när de spolar ner det. Men det gör det inte. Och när det har blivit en propp är det ett manuellt jobb att skära loss den, säger Petra Holgersson på Stockholm Vatten och Avfall.²⁷

Renlighet

Det kommunala avloppets stora fördel är den höga renligheten hos vattnet efter reningsprocessen. Däremot är ett stort problem att det idag sker nöd-utsläpp, s.k.

bräddningar, av orenat vatten i Mälaren, exempelvis vid kraftiga regn. Reningsverken har ett behov av att kunna magasinera orenat vatten vid behov. För att Östersjöns vatten ska bli friskare krävs en radikal förändring och utsläppen i vattnet måste minska. För att klara miljökraven krävs därför en utökad kapacitet och en modernisering av stadens

avloppsrening.²⁸

26 Don Duncan / Macau. (2008) Is It Time to Kill Off the Flush Toilet? Time, USA:

http://content.time.com/time/health/article/0,8599,1857113,00.html (hämtat 2020-02-03)

27 Johan Sjölund. (2019)Här fastnar 100 ton skräp från Stockholms avlopp – varje månad https://mitti.se/nyheter/fastnar-stockholms-avlopp/ Tidningen Mitt i Stockholm. (hämtat 2020-02-03)

28 Stockholm vatten och avfall. (2020) Varför behövs en ny avloppsrening?

https://www.stockholmvattenochavfall.se/framtidensavloppsrening/om-

projektet/stockholms-framtida-avloppsrening/varfor-genomfors-projekt-stockholms-

Vattenförbrukning

Restslammet från produktionen innehåller en del vatten som därför alltid förbrukas. Tekniken använder rent dricksvatten för toalettavfall som inte till fullo återställs och återanvänds.

(speciellt i områden med låga grundvattennivåer, ex. Gotland) Infrastrukturen

En nackdel med det kommunala avloppet är infrastrukturen i sig. I tider av mindre tryck, ex under sommarhalvåret, bidrar det något minskade flödet till att det blir stopp i avloppet.

Därför kan man också anta att om fler skulle övergå till att minimera användandet av det kommunala avloppet, skulle man få mer och mer problem med detta.

Miljöpåverkan

Utflödet av sötvatten från Mälaren spelar stor roll för skiktning, syreförhållanden, vattenkemi och biologi. Halterna av fosfor och kväve påverkas starkt av avloppsreningsverkens utsläpp.

Halterna minskade i mitten av 1990-talet när reningsverken kompletterades med kväverening och filtersteg, men är fortfarande mycket höga.

Bakterietalen mitt i Saltsjön är förhöjda, men oftast inte så höga att badvattenkvaliteten bedöms som otjänlig. Mängden blågröna alger är liten i Saltsjön. Syreinnehållet i bottenvattnet brukar vara litet under hösten.

Metallhalterna i Saltsjöns sediment är måttliga till höga, kvicksilverhalterna är mycket höga.

Halterna av metaller (bly, nickel och kadmium) i vattnet ligger under miljökvalitetsnormerna för prioriterade ämnen enligt vattendirektivet men uppnår inte god status för koppar och zink enligt Havs- och vattenmyndighetens förslag till nationella bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen respektive Naturvårdsverkets förslag till nationella gränsvärden. De fiskar som finns i sjön innehåller förhöjda halter av kvicksilver. Undersökningar från Miljöförvaltningen som gjordes 2007 visar att abborren är när gränsen för att få saluföras, men betydligt över gränsen för miljökvalitetsnormen. ²⁹

Underhåll

Idag byggs reningsverken i Stockholm om för att anpassas till framtidens utmaningar beroende på befolkningsökning, brist på vatten och Mälaren och Östersjöns mående. Enligt Stockholm vatten och avfall kommer avloppsreningen i fortsättningen koncentreras till Henriksdal på grund av miljömässiga, tekniska och samhällsekonomiska faktorer. Bromma har en betydligt sämre reningsfunktion än Henriksdal och därför stängs Bromma reningsverk på sikt. För att leda Västerorts avloppsvatten till Henriksdal byggs en ny tunnel som är 14 kilometer lång. ³⁰

29 Stockholms stad. (2020) Artikel. Saltsjön.

http://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/strommen/saltsjon/

30 Stockholm vatten och avfall. (2020) Varför behövs en ny avloppsrening?

https://www.stockholmvattenochavfall.se/framtidensavloppsrening/om-

R

E

S

E

A

R

C

H

(8)

Generella för- och nackdelar med enskilt avlopp Avfall

Det finns inget som tyder på att vi spolar ner mer eller mindre skräp i toaletten om vi har enskilt avlopp. Men ju mer skräp vi spolar ner, desto oftare behöver slambilen hämta slammet från avloppet.

Renlighet

I vissa fall kan det vara svårt för enskilda fastighetsägare att kunna kontrollera reningsprocessen innan vattnet släpps ut i naturen. Orent vatten riskerar infiltrera närliggande brunnar. Dock blandas inte vattnet med annat dagvatten eller industrivatten.

Vattenförbrukning

Tekniker med vattentoaletter som använder rent dricksvatten för toalettavfall kan inte till fullo återställas och återanvändas. (speciellt i områden med låga grundvattennivåer, ex. Gotland).

Torra toalettlösningar har fördelar som mindre vattenförbrukning, och att det vatten som faktiskt används i största möjliga mån kan renas och återgå till naturen.

Infrastrukturen

Mindre avloppssystem bidrar med högre resiliens hos enskilda fastighetsägare, eftersom mindre infrastrukturer är mindre utsatta vid skada, samtidigt som det är lättare att upptäcka fel och åtgärda brister vid större infrastruktur.

Miljöpåverkan

Läckage av orent vatten når vattendrag kan orsaka syrebrist med dålig lukt som följd, men kan också bidra till övergödning och algblomning, vilket i sin tur kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. Tömning av tankar kräver onödiga transporter med utsläpp, där slam och tank-innehåll ändå hämnar reningsverken. Användare av avloppet spolar ner giftiga metaller och organiska ämnen som gör slammet oanvändbart.

Med rätt val skulle ens toa- och avloppslösning kunna bli mer miljövänlig än kommunalt avlopp.

Genom att ta tillvara på avloppet rätt så kan det bli en resurs istället, eftersom avfallet innehåller näringsämnen som kväve, fosfor och kalium, vilka kan ersätta handelsgödsel i lantbruket. Avloppen finns oftast i närheten av jordbruksmark där näringsämnen behövs, vilket möjliggör små, lokala kretslopp. Det grönaste valet är därför torrtoa där man minimera användandet av dricksvatten, det vatten som i själva verket används är lättare att rengöra, samt att avfallet kan bli en kretsloppsresurs i stället. ³¹

Underhåll

Toalett- och avloppslösningar har olika för och nackdelar i olika klimat, beroende på

elförsörjning, värme och miljö. Ingen lösning är optimal överallt. Det skiljer sig mellan hur olika kommuner satsar på kretslopp av toalettavfallet, vilket också spelar in. Om det är sandig eller lerig mark har också betydelse, samt om det därför är möjligt att rena avloppet i marken på tomten.

Generella för- och nackdelar med olika toaletter Olika förutsättningar i miljön

Toalett- och avloppslösningar har olika för och nackdelar i olika klimat, beroende på elförsörjning, värme och miljö. Ingen lösning är optimal överallt. Avloppsanläggningen kan riskera förorena dricksvattnet om den ligger för nära ens egna eller någon annans brunn.

Genom att använda en torr toalettlösning eller en sluten tank för avloppet minimeras risken att släppa ut en stor del av de smittämnen och andra föroreningar som annars skulle ha hamnat i avloppet. Det är också billigare att ta en torrtoalett eftersom behandlingen av resterande avloppsvatten kan göras enklare.

Se avfallet som en resurs

Att ta tillvara på människoexkrementerna från dasset var en nödvändighet förr, för att få en god skörd. Det ansågs enligt Borg vara en plikt mot den jord vi brukar, ”hvars uraktlåtande bestraffar sig sjelft, men hvars iakttagande höjer den materiella produktionen och med den nationalrikedom och civilisation”.

Toalettavfallet innehåller mycket växtnäring som kan komma till användning på odlad gröda på den egna fastigheten eller i ett större system istället för att övergöda våra hav och sjöar. De viktigaste näringsämnen som finns i avloppsvatten - kväve, fosfor och kalium - finns främst i toalettavfallet. ³²

Utöver påverkan på den lokala vattenbudgeten är det viktigt att beakta de olika

reningsteknikernas möjlighet till kretslopp av näringsämnen, då detta är del både nationella och lokala miljömål. Ur ett sådant kretsloppsperspektiv har sluten tank den högsta potentialen då tekniken möjliggör relativt kostnadseffektiv återföring av en stor andel näring till

produktionsmark. ³³ Vattenförbrukning

I vissa områden, exempelvis i skärgårdskommuner, är det inte tillåtet att använda vattentoalett med hänvisning till vattenbrist eller risk för saltvatteninträngning på grund av stora

vattenuttag. I dessa typer av områden nära kusten eller sjöar, ställer kommunen ofta höga krav på avloppsreningen. Ett sätt att uppfylla dessa krav är att undvika att släppa ut så mycket i avloppsanläggningen, t ex genom att leda hela eller delar av avloppsvattnet till en tank. På detta sätt kan man uppnå hög skyddsnivå i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar.

Vilka platser skulle behöva ett alternativ till vattentoalett?

I ett radioinslag från Sveriges Radio diskuteras vattentoalettens framtid. Med snöfattiga vintrar och sänkta grundvattennivåer sinar sakta vattentäkten, speciellt på öar med grunda brunnar där också risken för saltvatteninträngning är stor. På Kymmendö, som på sommaren tar emot många gäster, har de helt slutat med att ge bort vatten till besökare, eftersom vattnet inte räcker till. I Bo Wahlströms senario, som driver krog på ön, bytte han toaletter till

32 Avloppsguiden. Toaletter. https://avloppsguiden.se/informationssidor/toaletter/ (hämtat 2020-01-29)

33 Staffan Stafström, (2015) Tjänsteskrivelse - Utvärdering av enskilda avlopps påverkan på grundvattenbudgeten och förslag till beslut. Värmdö Kommun.

https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1791229

R

E

S

E

A

R

C

H

(9)

vakuumtoaletter för att minimera vattenförbrukningen. Han har även testat urinoarer helt utan vatten. Men trots att vakuumtoaletten förbrukar mycket mindre vatten, passar den inte överallt eftersom den kräver egna rörsystem och kan bli svår att installera i en befintlig byggnad.

Trosa är ett exempel på en kommun som överväger vakuumtoalett i större skala. Områden med låga grundvattennivåer och säsongsmässigt bevattningsförbud är särskilt sådana platser som behöver överväga alternativ. En risk på sikt är att mindre flöde i ledningarna kan orsaka stopp.

En annan lösning på själva cirkulationen skulle vara om det renade vattnet istället gick tillbaka till hushållet istället för att gå ut i sjön igen, samtidigt som man skulle ha en separat

cirkulation för dricksvatten. Men i praktiken är det svårt att skilja dessa vatten åt, så att användare inte skulle råka dricka orent vatten.

I dagsläget är inte användandet av sluten tank tillåtet i alla delar av Värmdö kommun, då tömning av tankarna medför att vatten förs bort från sitt ursprungliga område. Systemet anses bidra till minskad grundvattentillgång i områden med dåliga grundvattenförhållanden.

Reningen måste istället ske med minireningsverk eller tät markbädd. Värmdö är en

skärgårdskommun med mestadels tunna jordlager vilket medför att stora delar av kommunen klassificerats som områden med risk för saltvatteninträngning i grundvattnet. En

undersökning angående detta visar att återföringen inte är lägre (generellt) för sluten tank trots att denna lösning ofta anses bidra till ökad bortforsling av grundvatten vid tömning.

Istället visar undersökningen att tät markbädd oftast resulterar i lägst återföring av grundvatten då denna reningsteknik inbegriper bortforsling av vatten genom tömning av slamavskiljare samt relativt stora förluster genom evapotranspiration från markbädd och singeldike. Vilken lösning som är mest gynnsam ur ett vattenåterföringsperspektiv varierar dock med hushållens storlek och boendeform (permanent/fritidsboende). Därtill behöver användaren ta hänsyn till elförbrukning, annan förbrukning som påsar/plast och transporter.

I Tanums kommun är det numera krav på urinsortering/torrtoalett vid all nybyggnation av enskilda avlopp. Här finns också samarbete med lantbrukare som hämtar urin hos hushållen. ³⁴ Ett område som behöver andra lösningar på toalettbesöken är fjällvärlden. Vattenklosetter är i fjällvärlden otänkbart, på grund av avsaknaden av både ström och reningsverk. Birger

Dynesius intervjuas i ett avsnitt av talkshowen Nordegren & Epstein och han berättar hur man tillsammans med en student på Chalmers tittar på bättre lösningar för utedassen i fjällen. Ett problem tycks vara att fekalier och urin i dagsläget blandas men också att besökarna verkar osäkra på hur dassen ska användas. Tydligare instruktioner behövs troligen för att

upplevelsen ska bli mer bekväm. Han beskriver också problemet med urinseparering är saknaden av värme, för att den biologiska nedbrytningen ska ske ordentligt, bättre ventilation samt hur man på ett smidigt sätt ska kunna tömma dassen om det blir mycket folk som

använder dem. De har testat mulltoa men med för stort tryck av gäster fungerar inte det i fjällmiljön. ³⁵

R

E

S

E

A

R

C

H

(10)

Examensarbete KTH Arkitektur 2020 Alexandra Sidgwick

Avträdets arkitektur: Utedasset

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 1

Dassens roll och funktion ... 2

Toaletten på landet ... 2

Vilka använde dasset och vilken roll spelade det förr? ... 2

Hoten mot utedassen ... 3

Arkitektoniska kvaliteter ... 4

Arkitekters utedass ... 4

Rumsliga kvaliteter hos utedass ... 4

Generell beskrivning: Hur såg dassen ut och hur förekom dem? ... 4

Vilka arkitektoniska kvaliteter har utedassen? ... 5

Analysexempel ... 5

Dassens roll och funktion

Toaletten på landet

Även landsbygdens bostäder började under 1950-talet att få in vatten och avlopp och därmed vattentoalett. Det tog lång tid av flera skäl, inte bara för att befolkningen var fattig och mycket stannade upp under kriget, utan också för att det gamla torrdasset ansågs fungera alldeles utmärkt och dessutom var kostnadsfritt. Att renovera för att få WC var däremot förenat med stora kostnader, vilket gjorde att många avvaktade. När kommunerna tillkännagav ett samhälleligt ansvar för latrinhanteringen tros detta sannolikt ha påskyndat utvecklingen, eftersom det medförde regler gällande tunnor, hämtningsplatser, krav på framkomlighet osv och gjorde det en aning med komplicerat för användarna. ¹

När särskilda rum för kroppstvagning började inrättas i städerna tack vare framfarten av rent vatten, ledde det till två motstridiga konsekvenser. Bristande renlighet kunde inte längre ses som en privatsak då det betraktades som samhällsfarligt – å andra sidan blev hygien något som sköttes i ensamhet bakom en stängd dörr. Dittills hade ofta badande och uträttande av naturbehov varit en kollektiv aktivitet. Men i slutet av 1800-talet började badrummen få låsbara dörrar; den blygsel som borgerligheten utvecklade kring kroppen krävde detta. ² I takt med stigande välstånd och högre krav på bekvämlighet har efterfrågan på

vattentoaletter stigit också i fritidshus. I vissa kommuner med många fritidshus har man däremot bromsat denna utveckling, eftersom de kommunala Va-näten inte täcker dessa områden. Dessutom vill man inte heller ha för många avlopp via trekammarbrunnar, slamsugning och infiltrationsbäddar eftersom omgivningen riskerar bli övergödd.

Kommunerna verkar måttligt intresserade av vattentoaletter som töms i slutna tankar, eftersom det kräver både hämtning och vatten, vilket är ännu mer av en bristvara i skärgårdskommuner. ³

Vilka använde dasset och vilken roll spelade det förr?

Kalle Bäck betonar i ”Det svenska dasset, inte bara en skitsak” dassens sociala funktion i trångboddhetens Sverige. Dit gick föräldrarna när de ville diskutera något som inte tjänstefolket eller barnen fick höra, barnen när de ville prata ostört med varandra, och föräldrar med sina barn när de skulle lära dem om blommor och bin. Ordet hemlighus syftar därför inte bara till hus där hemliga behov utfördes utan också där hemliga samtal fördes. För att fungera bra som ostörd oas och social punkt behövde det vara tillräckligt stort för att rymma flera sittplatser. För små barn behövdes en lägre sittbräda med mindre hål. ⁴

Dassbesöken tog längre tid ju längre dagen led. Morgonens besök gick fort. Nästa tillfälle var vid middagsrasten, vilken började vid tolvtiden och sträckte sig fram till tvåtiden. Kvinnorna

https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/nar-lort-sverige-borjade-bada- enberattelse-om-badrummets-historia (hämtat 2020-01-21)

4 Gunnar Bråhammar (2001) Hemlighus: en bildberättelse om dass förr och nu. Palmkrons

R

E

S

E

A

R

C

H

(11)

var fortfarande snabba vid sitt besök eftersom de inte hade tid att vila, tvärtom hade de massor att förbereda inför kvällen. Männen anger att de suttit ca 15 minuter. De långa dassbesöken är koncentrerade till kvällstid, efter kvällsmjölkning och kvällsmat. Då spenderades mellan trettio till sextio minuter på dass. Det finns en liten skillnad mellan årstiderna då det tog längst tid på våren och kortast på vintern.

På morgonen satt man oftast ensam. Övrig tid gick man ofta ihop med någon annan. Två eller tre platser var den mest normala storleken på dassen. Då var den tredje sittplatsen något mindre och lägre placerad, mer lämpad för barn.

Vanligast var ungdomar av samma kön, därefter mor/dotter och far/son. Därefter kom personer av samma kön ex lantbrukshustrun/pigan eller lantbrukaren/drängen. Det förekom också att någon i det aktiva lantbrukarparet gick tillsammans med någon av samma kön ur den äldre generationen. Längst ner på listan av förekommande kombination var det gifta paret, vilket inte förekom ens varje vecka.

Mellan man och hustru: ekonomi eller avgörande framtida förändringar, inköp, investeringar, barnens skolgång, stora beslut. Motivet att diskutera det här är att man var ifred. Det förekom också gräl mellan makarna på dass. Andra samtalsämnen var förstås arbete, vad som hade gjorts och vad som skulle göras. Mellan kvinnor var pubertetsfrågor vanliga. De förekom även mellan far och son men var inte lika vanliga. Kvinnor uppmanade även varandra att ”hålla på sig” i förhållande till män. Kvinnor pratade också om allmänna bekymmer. Mellan far och son diskuterades starksprit, brännvin och pengar. Samtliga grupper pratade om politik, framtid, nyheter. (Dass: en undersökning av det hemliga rummet. Göran Bergholm & Ulf Kjellin, Fischer

& Co)

Hoten mot utedassen

En anledning till att dassen försvunnit är för att användaren blivit mer bekväm och därför efterfrågat mer moderna lösningar. När utedasset slutar användas och underhållas förfaller det sakta. Det i sin tur bidrar till att utedassen generellt är i relativt dåligt skick eller helt enkelt inte existerar.

Det har också blivit svårare att använda utedassen av logistiska skäl. 2005 förbjöd

Arbetsmiljöverket och Naturvårdsverket avfallet från utedassen att läggas på soptippen, och från 2008 blev också tömningen otillåten. Det blev alltså svårare för kommunerna att göra sig av med avfallet, vilket ledde till att avgifterna för tömning kraftigt steg. Det i sin tur medförde att många dassanvändare tvingats till andra toalettalternativ.⁵ I exempelvis Karlskrona höjde man tömningsavgiften och hoppades invånarna skulle skaffa system som gjorde att de själva kunde ta hand om avfallet, men resultat blev istället att många hundra dass försvann. ⁶ Det beror sannolikt också på statusen för arbetet att latrinhämta.

Det traditionella ”hålet” där man tidigare grävde ner avfallet (i blandat tillstånd) godkänns sällan eftersom det är förenat med för stora risker för den omgivande miljön, pga. risken för

5 P4 Sjuhärad, (2004) Utedassen är hotade.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=447890

6 Anna Krook (2006) Nu blir det skitdyrt att gå på utedass. https://www.expressen.se/kvp/nu-

läckage. Nedbrytningen sker mycket bättre om man separerar urin och fekalier, och slipper dålig lukt. Miljöinspektör vid miljökontoret i Sundsvall Ylva Jakobsson menar att det bästa sättet att komplettera en befintlig lösning är att addera en insats som separerar urin och fekalier. Hon menar också att den främsta anledningen till att utedassen slutar användas är på grund av det kommunala avloppsnätets utbredning.⁷

Särskilt komplicerat blir det exempelvis längs med kusterna eller i skärgården, där kommunerna gärna håller ner antalet enskilda avlopp på grund av risken för

saltvatteninträngning och bristen på grundvatten, men användarna ges inte mycket alternativ eftersom de inte vet hur de skulle bli av med sin latrin.

Arkitektoniska kvaliteter

Arkitekters utedass

Utedassen är i de allra flesta fall byggda av gemene man, och inte på förhand designat även om det säkert funnits ritningsunderlag i vissa fall. Det finns några få exempel på utedass som är ritat av arkitekter.

Under Bomässan i Staffanstorp 1997 utlystes tävling om att rita det populäraste dasset. 150 förslag kom in, ett flertal från arkitekter, och åtta stycken valdes ut och såldes efter mässan.

Ett var av arkitekten Bengt Hjärpe: ett femhålsutedass som idag står på Toppeladugård i Skåne. Sittplatserna är i tre etager, högst upp enslingen, i mitten paret och nederst två barn.

Från varje våningsplan har besökaren utsikt, åt sidorna små gavelfönster och rakt fram genom fasadens stora fönster omedelbart under taket. Interiören har en gammaldags trävit

furupanel. ⁸

Ett av de få dassen jag kan hitta som är ritat av en arkitekt är det dass som tillhör Gunnar Asplunds sommarbostad Stennäs. Dessvärre finns inte så mycket information om dasset, men jag har varit där på ett platsbesök.

Rumsliga kvaliteter hos utedass

Generell beskrivning: Hur såg dassen ut och hur förekom dem?

Utedasset varierar starkt i sitt utseende beroende på i vilket miljö de finns, de hittas både inbyggda och fristående. Det var både praktiskt och diskret att placera dasset med flera funktioner, ex stall, hönshus, svinstior, vedbodar och förråd. Framförallt ville man placera dem en bit bort från bostadshusen för att slippa störande dofter och ljud. Mest praktiskt var det om de stod nära en gödselstad så att träcket bara behövde rakas ut ur den eller tunnan kunde tömmas där direkt. Att placera utedassen vid hönsen istället för vid svinstian gav torrare och mer trivsammare ”mötesplats”.

7 P4 Västergötland, (2015) Vad ska fritidshusägare göra med avfallet från utedass?

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6220475

R

E

S

E

A

R

C

H

(12)

När de är inbyggda i antingen uthus och lador, vilket mer tillhör 1700- och 1800-talen, var de betydligt mer diskreta och avslöjades endast om de hade försetts med en typisk dörr med spjälor, ett utsågat hjärta, en hästsko eller text.

De fristående, vilka kom på 1800-talet och framförallt 1900-talet, är lättare att avslöja men är till formen i regel mer återhållsamma och diskreta. I sin enklaste form kan det beskrivas som fyrkantiga träskjul med pulpettak med tjärpapp och en dörr bakom det finns en sittbräda, fjölen, med ett hål. Stora familjer kunde kosta på sig två eller fler sittplatser, i rad eller mittemot varandra. Dasset är oftast målad i samma färger som det närliggande huset. Om dörren saknar spjälor (som både ger lite ljus och frisk luft) brukar det finnas ett fönster med eller utan glas. Fönster är ofta placerade ovanför dörren, vilket ger den som sitter därinne skydd mot nyfikna blickar. Vanligt är också att dörren har spjälor, nedåtriktade för att ingen ska kunna se in, eller regnvatten regna in.

Det förekommer flertal dass med lite mer avancerad arkitektur, så som sex- eller åttkantiga dass som påminner mer om lusthus än utedass. Ett exempel är Herrgårdsdasset i Klavreström i Småland med spira på taket, stora fönster i nygotisk spetsbågestil, invändigt målat i en djupblå färg. Två dörrar, en för herrskapet och en för tjänstefolkets avdelning.

Utedassen smyckades ofta eller kläddes invändigt med tidningsurklipp, kungaporträtt, söta barnbilder, bilder på kvinnor eller stadsvyer. Smyckandet utökades till tidskrifter och små böcker med tänkvärda visdomsord vilket för vissa ingår som en given trivselfunktion på varje dass. ⁹

Swea Johansson beskriver dassets interiör: i de större husen fanns tvättmöjligheter med fat, kanna, tvålfat och handduk. På golvet låg en trasmatta. Papper ur kataloger användes som papper, men till finare gäster hade mansilkespapper. Dessa köptes i fyrkantiga buntar och hängdes upp där man kunde dra ett papper i taget. En hasp användes både in och utvändigt, andra stängningsanordningar var klinka, överslagsjärn eller ”skåte”. ¹⁰

Vilka arkitektoniska kvaliteter har utedassen?

Under en lunch träffar jag Martin Öhman som bedrivit kurs i att bygga utedass på KTH. Han har under kursen undersökt utedassets byggnadsteknik men också kombinerat funktionen med den rumsliga gestaltningen. Dessa ska placeras i Nackareservatet där Stockholms stad har efterfrågat utedass för besökare. Utedassets rumsliga gestaltning är intressant eftersom den är så nära knuten till mänskliga proportioner, samtidigt som det behandlar aspekter av flöden, ljus, ventilation och insyn.

Analysexempel

1. Relation inne/ute

Vissa dass visar hur naturen blir en del av upplevelsen av att gå på dass, och att den startar redan utanför byggnaden, på vägen till dasset. En slingrig stig, kantad av blåbärsris, svag lutning, bidrar till känslan av att vara i naturen. Kanske gör det besökaren mindre bekväm?

Lite dassdoft, vad gör det? Att äntra dasset är i de allra flesta fall att komma in, att omslutas, eftersom rummet man lämnar ofta är utomhus.

9 Gunnar Bråhammar (2001) Hemlighus: en bildberättelse om dass förr och nu. Palmkrons

10 Swea Johansson (1988) Hemlighus: numera ett kulturhus. Utgiven: Urshult

På samma sätt är byggnadernas relation till varandra intressant. Placering av dassen är förstås viktig, hur står den i förhållande till huvudbyggnaden, är dasset gömt, hur hittar jag dit? Viktigt att förstå är också fasaders öppenhet eller slutenhet, som gör att de riktar sig åt olika håll och skapar olika klimat och rumsligheter.

Inifrån sett ger fönsteröppningar den tydligaste kopplingen till utsidan. Besökaren har alltid en förståelse för vad som händer utanför, och därför blir det också en del av upplevelsen.

Snöar det ute ger det en annan känsla än en varm sommardag. Fönsteröppningen blir också ett sätt att rama in vyn för besökaren och också styra upplevelsen till vad den ser.

2. Detaljer/möten/mönster

Historiskt sett har utedassen förekommit i uthus och lador. Detta har då ofta markerats i fasad, för att göra det tydligt var funktionerna skiljer sig åt. Det har gett upphov till ett slags mönster i trä-fasaden, ett vackert samspel av riktningar åt olika håll.

3. Mått/proportioner

Jag fascineras också av utedassets lilla skala, som tack vare sin storlek blir så begriplig, inte bara för mig som arkitekt utan också för användaren. Jag vet att utsidan är på andra sidan om jag öppnar den här luckan. Det finns inga hemligheter. Finns det också någon trygghet kanske i att alltid känna ett rums begränsningar. Eftersom dasset ofta är litet till ytan balanseras det ofta av en bättre rymd. Den rumsliga upplevelsen kan då definieras utifrån volymen snarare än ytan.

Utedassets interiör är begränsad till några få objekt. Toalettpappershållaren, en eventuell korg med tidningar eller tvättställ är lösa föremål som flyttas omkring. Själva dasset och fjölen däremot är som en del av byggnaden, med sin fasta interiör. Det behövs ingen flexibilitet, eftersom funktionen är maximal.

4. Ljus/mörker

Utedassen har ofta bra exempel på ljusinsläpp utan risk för insyn, exempelvis den klassiska dörren med dessa spjälor. Spjälorna är riktade på ett sådant sätt att ljuset släpps in, men nyfikna blickar stängs ute. Att arbeta med ljusets riktningar är ett kraftfullt verktyg för att styra upplevelsen av att gå på dasset. Dassen bidrar också med andra exempel på ljusinsläpp utan insyn, som överljus tack vare mjölkig plast, eller en springa mellan två brädor i väggen.

5. Material/taktilitet

Teknik som hål-tagning för ventilation, tömningslucka för avfall eller ett dörrhandtag för att öppna dörren kan bidra med estetiska värden. Det finns någon dragningskraft i det som inte är tänkt att vara vackert men som i sin enkelhet blir det.

En av utedassets stora styrkor är närheten till materialen och deras taktilitet. Att sitta med sin bara rumpa på fjölen, som gnotts av rumpor i decennier och nu är len, inte alls som det sträva ohyvlade träet var innan. Utedassets karaktär är i händerna på materialet själv, när det behandlas, åldras och förändras, påverkas också utedassets utformning. Väggen som glider till sidan och öppnar en glipa i väggen eller den grånade ytan på träpanelen som påverkats av vädret.

R

E

S

E

A

R

C

H

(13)

Avträdets Arkitektur

Ale x andra Sidgwick Vår terminen 2020 Arkitektur skolan K TH

Handledd av Leif Br oder sen

& Ter es Sellber g

(14)

Vatten - Avträdet - Koncept - Plats - Hemlighusen

Utedass i Tuna, Örsundsbro

(15)

Vatten - Avträdet - Koncept - Plats - Hemlighusen

Hur kan en arkitektur, som tar avstamp i det traditionella utedasset, bidra till att minimera samhällets vattenförbrukning och

samtidigt addera sinnliga kvaliteter till den

arkitektoniska upplevelsen i en bostad?

(16)

Vatten - Avträdet - Koncept - Plats - Hemlighusen

Uppvaknande, Meta Isaues Berlin

Vattenförbrukning per person/dag

o 60 liter för personlig hygien o 30 liter för toalettspolning o 15 liter för disk

o 15 liter för tvätt

o 10 liter för mat och dryck

o 10 liter övrigt

(17)

Vatten - Avträdet - Koncept - Plats - Hemlighusen

Rens till

förbränning Sand avvattnas innan bortforsling

3: Flockningskanal

Flockningsmedel tillsätts

4: Försedimentering

Slambehandling Avloppsvatten

Slam Saltsjön

5: Biosteg

6: Efter- sedimentering M e k a n i s k r e n i n g K e m i s k r e n i n g B i o l o g i s k r e n i n g

A v l o p p s r e n i n g s v e r k

1: Rensgaller 2: Sandfång

Möjligheter

Minimera vatten- användandningen Ta tillvara kväve, fosfor

och organiskt material

Källa: Stockholm vatten och avfall

Fördelar

Hög reningsgrad Möjlighet att kontrollera vattnets kvalitet

Tillverkning av biogas Vattnets värme kan återvinnas Om slammet rengörs kan det användas

Nackdelar

Viss förbrukning av dricksvatten Avloppsvatten blandas med industriavlopp och dagvatten

Tillfälliga nödutsläpp av orenat vatten i Mälaren Nedspolat skräp skapar stopp

Organiskt material, fosfor och kväve går förlorat i processen Mälarens syreförhållanden, vattenkemi och djurliv drabbas.

Slammet görs oanvändbart pga giftiga ämnen.

0,5-5% av slammets massa består av vatten.

Saltsjöns metallhalter är måttliga till höga.

Saltsjöns kvicksilverhalterna är mycket höga.

Fiskar påverkas negativt av utsläppen i vattnet.

Mälaren

Uttag av vatten påverkar - skiktning -syreförhållanden

- vattenkemi - biologi

200 mil Norsborg Vattenverk

Lovö Vattenverk

Henriksdal reningsverk Bromma reningsverk

Ledningsnätet

Saltsjön

Utsläpp av vatten höjer halterna av:

- Fosfor och kväve

- Bakterietal (påverkar badkvaliteten) - Kvicksilver

- Metallhalter (bly, nickel och kadmium) - Nickel och koppar

Fiskar från sjön innehåller förhöjda halter av kvicksilver

A v l o p p s r e n i n g s v e r k

(18)

Vatten - Avträdet - Koncept - Plats - Hemlighusen

Grundvatten Slamavskiljare (tvåkammarbrunn)

Fördelnings-

brunn Luft in

Dricksvatten

Grundvatten Slamavskiljare

(trekammarbrunn) Fördelnings-

brunn Luft in

Provtagnings- brunn

Utlopp Luft in

Grundvatten Minireningsverk

Efterbehandling

Fördelnings-

brunn Luft in

Torr toalett

Urintank

Urin- sorterande

toalett Fördelnings-

brunn Luft in

Provtagnings- brunn

Utlopp Luft in

Fördelnings-

brunn Luft in

Vakuum- toalett

Sluten tank

(19)

Vatten - Avträdet - Koncept - Plats - Hemlighusen

Vattentoalett

Urinseparerande vattentoalett

Vakuumtoalett

8 liter/spolning med traditionell toalett 2-4 liter/spolningmed snålspolande toalett

0,2-2 liter/spolning

0,5-0,7 liter/spolning

Enskilt avlopp: Transport för tömning av tank Enskilt avlopp: Transport för tömning av tank

Urinen kan tas tillvara

Enskilt avlopp: Transport för tömning av tank Kommunalt avlopp: transport i ledning

Svårt att ta tillvara avfall

Toalettlösningar med vatten

Torrtoalett

Långtidskompostering

Ingen vattenförbrukning Egen kompostering

Syrefattig miljö gör att avfallets volym minskar Större tank = tömning var 30-40e år

Förbränningstoalett

Ingen vattenförbrukning

Förbrukning av pappersfilter vid varje toalettbesök Avfallet bränns till aska, ca 1 kaffekopp/person/månad

Egen kompostering

Frystoalett

Ingen vattenförbrukning Transport för tömning av latrin Tinande latrin i samband med hämtning

Paketeringstoalett

Ingen vattenförbrukning Förbrukning av plastfolie som omsluter avfallet

Transport för tömning av paket

Ingen vattenförbrukning Egen kompostering Problem med lukt, flugor Med urinseparering kan avfallet tas tillvara Syrefattig miljö gör att avfallets volym minskar

Mindre tank = kontinuerlig tömning

Torra toalettlösningar