• No results found

Vem riskerar bli

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vem riskerar bli"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vem riskerar bli sjukpensionär?

En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa

Alexander Enström

ST-läkare, allmänmedicin

(2)

Bakgrund

 Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige.

 Sjukskrivning i psykiska diagnoser är starkt kopplat till förhöjd risk för sjukersättning (förtidspension).

 Sjukersättning ökar risken för förtida död, även efter justering för ålder, tidigare sjuklighet och socio-

demografiska förhållanden.

(3)

Vem riskerar bli sjukpensionär?

 Endast ett fåtal studier har undersökt sambandet mellan psykisk ohälsa och risken för sjukersättning utifrån sociodemografiska faktorer.

Syfte

 Identifiera sociodemografiska riskfaktorer för sjukersättning hos personer med sjukskrivning i psykisk ohälsa.

(4)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

ÅR

P O P U L A T I O N

Utfallsmått:

Nybeviljad

sjukersättning

Studiepopulation:

Personer 18-59 år boende i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i stressrelaterad psykisk ohälsa, depressivitet eller ångest år 2006 (N= 66 097).

Sociodemografiska faktorer:

Kön Födelseregion

Ålder Typ av bostadsort

Föregående arbetslöshet (2005) Sjukskrivningsdiagnos Föregående sjukskrivning (2005)

(5)

Resultat - Övergripande

 7,0 % (4 610 st) av studiepopulationen fick nybeviljad sjukersättning under uppföljningsperioden på fyra år.

 Flera sociodemografiska faktorer kunde identifieras som riskfaktorer för sjukersättning hos personer med sjukskrivning i psykisk ohälsa.

(6)

* Risken för sjukersättning utifrån de olika sociodemografiska faktorerna beräknades som ojusterade oddskvoter (OR) med 95-procentiga konfidensintervall (KI 95 %).

Kön OR* KI 95 %

Kvinnor (69,2%) 1

Män (30,8%) 1,14 1,06-1,21

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Manligt kön

Riskfaktor för sjukersättning

(7)

Ålder OR KI 95 %

18-24 år (6,7%) 1

25-34 år (25,8%) 0,63 0,55-0,72 35-44 år (32,1%) 0,80 0,70-0,92 45-54 år (25,0%) 1,26 1,10-1,43 55-59 år (10,4%) 2,56 2,24-2,94

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Ålder >45 år

Riskfaktor för sjukersättning

(8)

Födelseregion* OR KI 95 %

Sverige (86,3%) 1

Västerländska länder (5,3%) 1,35 1,20-1,53 Icke västerländska länder (8,4%) 1,78 1,63-1,95

* 1) Sverige, 2) Västerländska länder (de nordiska länderna, alla länder i EU, Nordamerika och Oceanien) och 3) Icke västerländska länder (samtliga övriga länder).

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Födelseregion utanför Sverige

Riskfaktor för sjukersättning

(9)

Typ av bostadsort* OR KI 95 %

Större stad (38,5%) 1

Mellanstor stad (35,1%) 1,09 1,01-1,17 Mindre stad eller landsbygd (26,4%) 1,31 1,21-1,41

* 1) Större stad (Stockholm, Göteborg och Malmö), 2) Mellanstor stad (stad med fler än 90 000 invånare inom 30 km från stadens centrum) och 3) Mindre stad eller landsbygd (alla övriga städer och byar).

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Bostadsort annat än större stad

Riskfaktor för sjukersättning

(10)

Arbetslöshet året innan OR KI 95 %

0 dagar (82,7%) 1

1-90 dagar (8,2%) 1,59 1,44-1,75

>90 dagar (9,1%) 2,52 2,32-2,73

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Föregående arbetslöshet

Riskfaktor för sjukersättning

(11)

* Antal sjukpenningdagar.

Sjukskrivning* året innan OR KI 95 %

0 dagar (73,8%) 1

1-90 dagar (21,1%) 1,72 1,61-1,84

>90 dagar (5,2%) 3,08 2,78-3,40

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Föregående sjukskrivning

Riskfaktor för sjukersättning

(12)

Sjukskrivningsdiagnos OR KI 95 %

Stressrelaterad psykisk ohälsa (51,2%) 1

Depressivitet (36,9%) 2,23 2,08-2,38

Ångest (11,8%) 2,46 2,25-2,69

Stressrelaterad psykisk ohälsa (F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress) Depressivitet (F32 Depressiv episod, F33 Recidiverande depressioner)

Ångest (F40 Fobiskt syndrom, F41 Andra ångestsyndrom, F42 Tvångssyndrom)

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning

Depressivitet och ångest

Riskfaktor för sjukersättning

(13)

Sammanfattning

”Typpatient” vid sjukskrivning i psykisk ohälsa:

Stressrelaterad psykisk ohälsa hos svenskfödd

kvinna i medelåldern boende i större eller mellanstor stad och utan föregående arbetslöshet eller

sjukskrivning.

”Typpatient” med störst risk för sjukersättning:

Depressivitet eller ångest hos utländskfödd man 55-59 år boende i mindre stad eller landsbygd och med föregående arbetslöshet eller sjukskrivning.

(14)

Vad göra med patient som har hög risk för sjukersättning?

Tidigt avstämningsmöte?

Tidig kontakt med rehab- koordinator?

Trepartsmöte?

PR-team?

(15)

Tack!

Frågor?

Alexander Enström

ST-läkare, allmänmedicin

References

Related documents

Enligt en lagrådsremiss den 1 juni 2017 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till.. Förslagen har inför Lagrådet föredragits

föreslagna nya andra stycket ska en arbetstagare ha rätt till ledighet under den tid då han eller hon skulle ha haft rätt till tillfällig föräldra- penning enligt de

Ange graden av problem med smärta och stelhet från 0 (=inget problem) till 4 (=totalt problem)3. Välj aktuella problem, kan vara ett eller

2 § Försäkringskassan ska underrätta Arbetsförmedlingen om att en person som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning står till förfogande

Männen betonade behovet av opiatbehandling för att de skulle ”bli bättre”, att de inte var ”glädjesökande”, ”oansvariga” eller ”omoraliska”, utan att de led bara på

Att träna med kompisar gjorde att det blev enklare att utföra fysisk aktivitet, exempelvis genom att besöka gymmet tillsammans (Cullen & McCann 2015) och att utföra fysisk

Att mobbning försämrar den psykiska ohälsan hos barn stöds även i studien av Lereya, Copeland, Zammit och Wolke (2015) där det framkommer att barn som utsätts för mobbning

Forskning borde även försöka identifiera orsaken till att den psykiska ohälsan ökar, för att få svar på det skulle forskningen kunna studera ifall ungdomar är antingen mer