Vad hindrar affärsidéer från att realiseras?

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Marcus Bohmelin Jakob Åhman Jesper Johansson

Vad hindrar affärsidéer från att realiseras?

What keeps business ideas from being actualized?

Företagsekonomi C-uppsats

Datum/Termin: 2008-01-09 HT Handledare: Tommy Bergquist Medbedömmare: Margareta Bjurklo

Förord

Vi vill med denna uppsats tydliggöra för de med entreprenöriella visioner vilka hinder som är vanliga på vägen mot idéförverkling. Att höra andras erfarenheter och lärdomar av deras företagsstart kan ge en ovärderlig tillgång. Att uppfinna hjulet igen är både onödigt och tar lång tid. Målet med denna uppsats är att få insikt om vilka hinder som kan stå i vägen för att en idé ska förverkligas.

Det har varit otroligt intressant att lyssna till våra respondenters berättelser om företagsamhet och idétänkande. Vi vill tacka alla ni som tagit er tid att skildra er historik, er bakgrund, era hinder på vägen och allt därtill. Vi vill även passa på att tacka Drivhuset som även i denna situation ställt upp som ett bollplank för oss, som också hjälpt oss komma i kontakt med samtliga respondenter. Därtill vill vi med all välvilja också tacka vår handledare, Tommy Bergquist för all nedlagd tid samt alla synpunkter och infallsvinklar. Vi har tagit till oss alla åsikter och allt gehör vi fått av alla er, tack.

Karlstad ht 2007

_______________ _______________ _______________

Marcus Bohmelin Jesper Johansson Jakob Åhman

Sammanfattning

I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna.

I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar.

Studien visade att respondenterna upplevde två olika typer av hinder, upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa två olika stadier av hinder har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera ett genomgående hinder för alla respondenter.

Vi identifierade ändå att den del som var mest avgörande i den entreprenöriella processen för om en affärsidé realiseras eller ej var entreprenören. I studien konstaterat vi vad som krävs för att ta sig förbi de upplevda och de faktiska hindren. För att ta sig förbi de upplevda hindren krävs personliga karaktärsdrag som exempelvis risktagande. De faktiska hindren kräver att man har besitter entreprenöriella egenskaper för att ta sig förbi, detta för att lösa de problem som kan uppstå exempelvis brist på pengar. Dock kan de olika egenskaperna och karaktärsdragen skilja sig från fall till fall. Saknas dessa egenskaper kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa egenskaper är dömda att misslyckas.

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

1 Inledning... 1

1.1 Problembakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 1

1.3 Syfte och problemformulering ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Definitioner ... 2

1.6 Disposition ... 3

2 Metod ... 4

2.1 Metodval... 4

2.2 Synsätt ... 4

2.3 Ansats ... 4

2.4 Tillvägagångsätt ... 5

2.5 Trovärdighetsdiskussion... 5

3 Teori ... 7

3.1 Den entreprenöriella processen ... 7

3.1.1 Entreprenören ... 7

3.1.2 Möjligheter ... 9

3.1.3 Resurser ... 10

3.1.4 Organisation och nätverk ... 10

3.2 Hinder... 11

3.2.1 Upplevda hinder ... 11

3.2.2 Faktiska hinder ... 11

4 Empiri... 12

4.1 Bakgrund ... 12

4.2 Entreprenören ... 14

4.2.1 Upplevd kontroll test ... 14

4.3 Möjligheter ... 14

4.4 Resurser ... 15

4.5 Organisation och nätverk ... 15

4.6 Hinder... 16

4.6.1 Upplevda hinder ... 16

4.6.2 Faktiska hinder ... 16

5 Analys... 18

5.1 Entreprenören ... 18

5.1.1 Upplevd kontroll ... 18

5.2 Möjligheter ... 18

5.3 Resurser ... 19

5.4 Organisation ... 19

5.5 Hinder... 19

5.5.1 Upplevda hinder ... 19

5.5.2 Faktiska hinder ... 19

1 Inledning

Under det inledande kapitlet beskriver vi problembakgrunden som vi sedan använder oss av för att formulera frågeställningarna. Även syftet med arbetet redogörs.

1.1 Problembakgrund

I Sverige har tillväxt, sysselsättning och välfärd tidigare i stor utsträckning baserats på stora företag. Den mer globaliserade ekonomin har dock gjort att många större företag valt att omstrukturera och förlägga sin verksamhet utomlands. Därför har småföretag blivit allt viktigare för tillväxt och sysselsättning (Nutek, 2007a).

Sveriges näringsminister Maud Olofson har sagt att ”Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Sverige. Därför vill regeringen att Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass” (Regeringskansliet, 2007).

Enligt ITPS undersökning startades det under 2006 fler företag än det gjorts något annat år det senaste decenniet, 44 386 st. Det innebar att drygt fem personer per 1000 invånare bestämmer sig för att starta eget (Nutek, 2007b). Detta är dock en låg siffra jämfört med andra länder inom EU, där Sverige har näst sämst andel nystartade företag. Vi är sämst av de fem nordiska länderna som var med i undersökningen, och länder som USA och Island har ett nyföretagande som är tre gånger så högt som Sveriges (Svenskt Näringsliv, 2007).

En undersökning gjord bland Sveriges unga i åldrarna 18-30 år visar att nästan tre fjärdedelar, eller 73%, kan tänka sig att starta eget. De som inte kan tänka sig att starta eget uppgav skäl som att det krävde för mycket tid och engagemang, det gav mindre trygghet, det var för många krångliga regler eller att de helt enkelt saknade en affärsidé (Nutek, 2007c).

Ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter är den så kallade

”entreprenöriella processen”. Den används för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar (Wickham, 2001).

1.2 Problemdiskussion

Vi har valt att utgå från denna entreprenöriella process för att undersöka vilka hinder som är avgörande för att personer ej genomför en affärsidé. I Sverige har många personer affärsidéer men få förverkligar dem (Lunqe, 2007). För att få fler människor att starta företag krävs det att de hinder som människor upplever som avgörande undersöks. Det finns mycket forskning om varför en person väljer att starta ett företag samt vilka karaktärsdrag som kännetecknas av framgångsrika entreprenörer, exempelvis Wickham (2001), Burns (2001) och Shane (2003). Dock finns det inte lika mycket om de förhindrande faktorerna. Därför har vi valt att vända på detta synsätt av entreprenörer och istället inrikta oss på varför en person med en affärsidé inte realiserar den.

1.3 Syfte och problemformulering

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder.

För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från dessa två frågeställningar:

 Vilka hinder upplever individer som vill förverkliga en affärsidé som störst?

 Vilken del av den entreprenöriella processen är mest avgörande för att en affärsidé ej ska realiseras?

1.4 Avgränsningar

Vi har valt att begränsa vår undersökning till att intervjua personer som varit i kontakt med Drivhuset i Karlstad och som haft en affärsidé som ej realiserats.

1.5 Definitioner

ITPS

Institutet för tillväxtpolitiska studier är en statlig myndighet som analyserar olika faktor som skapar ekonomisk tillväxt i Sverige och erhåller officiell statistik (ITPS, 2007).

NUTEK

Nutek är Sveriges central näringspolitiska myndighet. Myndigheten uppgift är att främja ekonomisk utveckling och entreprenörskap i hela landet (Nutek, 2007d).

ALMI

ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 21 stycken dotterbolag. Syftet med ALMI är att främja utvecklingen av konkurrentkraftiga små och medelstora företag samt att stimulera nyföretagare (ALMI, 2007).

Drivhuset

Drivhuset är en ideell stiftelse som hjälper studenter att driva projekt, utveckla idéer och starta företag. Drivhuset erbjuder studenter praktisk vägledning, utbildning och kontakter inom Drivhusets nätverk (Drivhuset 2007).

CTF

Centrum för Tjänsteforskning som är belägen på Karlstad universitet (CTF, 2007).

1.6 Disposition

Kapitel 1 Inledning

I det inledande kapitlet beskriver vi problembakgrunden som vi sedan använder oss av för att formulera frågeställningarna. Även syftet med arbetet redogörs.

Kapitel 2 Metod

Här förklarar vi hur vi ska gå till väga för att uppnå syftet med arbetet, och vilka metoder och avgränsningar vi har.

Kapitel 3 Teori

I det här avsnittet har vi för avsikt att redovisa de begrepp som ligger till grund för vår studie. Vi ska även redovisa den bakgrund som är relevant för att kunna genomföra undersökningen.

Kapitel 4 Empiri

I det här avsnittet redovisar och sammanställer vi den information vi tagit del av i våra intervjuer.

Kapitel 5 Analys

Här analyserar vi resultatet av undersökningen genom att jämföra empiri med teori.

Kapitel 6 Slutdiskussion

I detta kapitel presenteras våra slutsatser utifrån frågeställningen. Slutsatserna har dragits från det empiriska och teorietiska material som vi samlat in och analyserat.

Kapitel 7 Egna tankar

Här tar vi upp de egna tankar och funderingar som ej passade under någon annan rubrik

Kapital 8 Källförteckning

Här anges alla källor vi använt oss av under arbetets gång.

2 Metod

Här förklarar vi hur vi ska gå till väga för att uppnå syftet med arbetet, och vilka metoder och avgränsningar vi har.

2.1 Metodval

Kvantitativa studier används för projekt som är av konkret, praktisk karaktär. I en kvantitativ forskning är det möjligt att genom mätningar och jämförelser fastställa utfall och resultat (Friberg.F, 2006). Till kvantitativ forskning tillhör experiment, kvasiexperiment, test, prov, enkäter och frågeformulär mm (Backman. J, 1998).

Enligt Friberg (2006) är kvalitativa studiers yttersta mål att ge en ökad förståelse. Kvalitativa metoder är den grupp som Jarl Backman menar kännetecknas av att man inte använder siffror eller tal vilket leder till verbala formuleringar. Kvalitativa studier präglas av informella, flexibla och ostrukturerade tillvägagångssätt vid insamlandet av informationen (Holme &

Solvang, 1997).

Med hänsyn till vår frågeställning har vi valt att tillämpa en kvalitativ metod. Den valda metoden låter oss ge en ökad förståelse för respondenterna. Syftet med arbetet är att förstå och begrunda deras respons. Den kvalitativa metoden lämpar sig bättre än den kvantitativa då vi kan grunda respondenternas bakomliggande fakta som karaktäristiska drag hos personen.

Arbetet ska ge största möjliga verklighetsanknytning, därför är det viktigt att respondenterna får så mycket utrymme och inflytande som möjligt i studien. Vi ser en kvalitativ studie som det bästa alternativet då vi eftersträvar en flexibilitet och förståelse.

2.2 Synsätt

Utifrån ett hermeneutiskt synsätt utgår forskaren själv från sina kunskaper och erfarenheter han redan besitter för att försöka tyda och förstå verkligheten (Lundahl och Skärvad, 1999).

Kunskapen anskaffas inte nödvändigtvis genom observationer och verifikationer. Man måste skapa en förståelse kring objektet och dess omgivning. Undersökare som tillämpar sig av det hermeneutiska synsättet karaktäriseras av ej styrda metoder för insamling av data (Björklund.

M & Paulsson. U, 2003). Vi finner det hermeneutiska synsätten mer lämpligt att utgå ifrån då vi eftersträvar en förståelse kring vår respondent.

2.3 Ansats

Traditionellt sätt finns det två angreppsätt för en uppsats, induktiv och deduktiv ansats Holme

& Solvang, 1997). Vi har valt att ha ett deduktivt förhållningssätt där vid vi utgått från existerande teorier och jämför det med insamlad empiri. Forskaren behöver dock inte använda sig strikt av den ansats de valt (Saunders, 2000). En induktiv ansats hade inte varit att föredra då den alltför ofta måste bortse från avvikande observationer för att kunna dra slutsats med hjälp av generalisering (Alveson. M & Sköldberg. K, 1994).

2.4 Tillvägagångsätt

I diskussion om vårt syfte med arbetet konstaterade vi att en kvalitativ undersökning var att föredra där vi skulle använda oss av semistrukturerade intervjuer. När vår frågeställning väl var klar undersökte vi om det fanns tidigare forskning på området samt samlade in relevant information i form av akademiska journaler, litteratur och artiklar. Vi har bland annat varit i databaserna Emerald och Business Source Premier för att söka artiklar och journaler. I kontakt med bibliotekarien Berit Hjort på Karlstad Universitetsbibliotek fick vi ytterligare information och hjälp i vårt sökande. Den entreprenöriella processen valde vi som teoretiskt ramverk att utgå från, detta var också den bas som vi formade intervjumallen efter. Denna intervjumall har vi skapat genom att läsa den teori vi fann väsentlig för uppsatsen syfte för att sedan formulera frågor efter varje teoriavsnitts huvudpunkter (se bilaga 1) .

Inkubatorn Drivhuset kontaktades med anledning av dess kontaktnät. De hjälpte oss att komma i kontakt med personer som de tidigare hjälpt med affärsidéer. På grund av att Drivhuset skriver sekretessavtal med alla sina kontakter som vill diskutera affärsidéer så kunde inte vi få kontaktuppgifter direkt av dem. Istället gjorde Drivhuset ett utskick till 150st av sina registrerade kontakter för att se om någon var villig att ställa upp på intervju med oss.

Vi bad Drivhuset bortse från personer som de vet kommit igång med sin verksamhet eller som fortfarande jobbade aktivt med affärsidén. Av de 150st utskick som gjordes fick vi tio svar, varav sex var intressanta för vårt syfte.

Intervjuerna skedde på offentliga platser så som caféer och universitetslokaler och tog mellan 40 och 90 minuter samt antecknades av samtliga skribenter. Som komplement till anteckningen spelades även samtalen in för att i efteråt säkerhetsställa vad som sagts. Vid intervjutillfället gjorde vi klart för respondenterna att intervjun var helt anonym då vi antog att vi då kunde får ärligare svar.

Tillsammans med intervjuerna fick respondenterna även utföra det personlighetstest som är baserat på Zimbardos (1985) forskning för att undersöka hur stor upplevd kontroll de ansågs ha. Detta för att tidigare teori visar att denna upplevda kontroll kan ha påverkan på en persons intention att starta eget (Seshadri, 2007). Testet bestod av tio korta påstående som var uppdelade i en fem-gradig skala (se Bilaga 2,3). I utförandet fick respondenterna inte se påståendena för att svårare kunna urskilja mönster eller förstå vad vi var ute efter.

Informationen från våra respondenter sammanställdes var för sig, där vi tog ut de väsentliga delarna av intervjuerna som kunde användas för vårt syfte. Sedan jämförde vi dessa sammanställningar och sökte likheter eller samband mellan de olika respondenternas tankar och synsätt, som vi sedan presenterar i empiri-avsnittet. Empirin jämförde vi sedan med den teori vi samlat in och analyserade detta. Frågeställningarna besvaras i slutdiskussionen där vi även diskuterar mönster vi upptäckt med våra intervjuer.

2.5 Trovärdighetsdiskussion

Anledningen till varför vi valde Drivhusets nätverk var att vi endast ville ha respondenter som en gång haft en idé som de varit intresserade av att utveckla. Detta är precis vad de hjälper till med så därför ansåg vi att detta nätverk var helt rätt för vårt syfte. En negativ aspekt av att vi har utnyttjat Drivhuset för att komma i kontakt med respondenter är att det har krävts ett aktivt val av respondenterna för att vara med i undersökningen. De har via mail fått svara att de godkänner att Drivhuset vidarebefordrar deras kontaktuppgifter till oss, och att vi sen

kontakter dem. Detta kan leda till att det endast är de som är intresserade av entreprenörskap som ämne som svarat. Detta har vi också lagt märke till under intervjuerna då flertalet av respondenterna hade god insikt om vad en entreprenör enligt teorin har för egenskaper, vilket kan ha vinklat några av svaren. Innan intervjutillfället fick respondenterna enbart veta ämnet för vår uppsats och vad den kort handlade om.

Bland de respondenter vi fick tag i var spridningen på kön dålig. Detta var ingen medveten sortering utan föll sig så från de svar vi fick från Drivhusets förfrågan till deras nätverk.

Respondenternas spridning av ålder var bra vilket har gjort att vi fått perspektiv från flera olika stadier i livet. Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes i offentliga miljöer vilket har gjort dialogerna öppnare. Vi har även poängterat för våra respondenter att deras anonymitet, åsikter och uttalanden inte skulle kunna gå att identifiera för att få en största möjliga ärlighet. Nackdelen med att intervjuerna spelas in är att det kan bli stelt och krystat, men tack vare inspelningen kan man ta direkta citat (Jacobsen, 2002).

3 Teori

I det här avsnittet har vi för avsikt att redovisa de begrepp som ligger till grund för vår studie. Vi ska även redovisa den bakgrund som är relevant för att kunna genomföra undersökningen.

3.1 Den entreprenöriella processen

Entreprenörskap handlar om förändring och att göra skillnad. Mer specifikt kan man säga att det handlar om att utnyttja innovation och marknadsmöjligheter för att skapa värde.

Marknadsmöjligheten är i den meningen att man utnyttjar en chans att gör någonting nytt, annorlunda eller bättre, medan innovation är sättet man gör det annorlunda eller bättre på.

Varje entreprenöriellt företag är annorlunda, med sin egen historia. Trots det så kan det vara bra att försöka generalisera saker för att lättare förstå hur entreprenörskap skapar nya förmögenheter. Det tillvägagångssätt som Wickham (2007) nämner bygger på att det krävs fyra sammanhängande grundpelare för att processen skall ske. Dessa kan varieras i en mängd olika sätt, men alla måste finnas närvarande. De fyra grundpelarna i den entreprenöriella processen som krävs är; en marknadsmöjlighet, en företagsorganisation, resurser, samt en entreprenör för att föra samman dessa. Entreprenörens uppgift är att hålla samman de olika delarna, samt att föra hela processen framåt. (Wickham, 2007)

3.1.1 Entreprenören

Ordet ”Entreprenör” härstammar från 1600-talets Frankrike, där en entreprenör var en person som tog på sig ett kommersiellt projekt som någon med pengar var villig att investera i. Till en början innebar detta allt som oftast att genomföra en lång handelsresa till havs. Denna enkla innebörd är något som än idag är kännetecknande för entreprenöriella åtaganden; de innefattar oftast entreprenör, investerare samt en viss grad av risk (Burns, 2001).

Fig 1. Den entreprenöriella processen (Wickham, 2007)

Möjlighet

Resurser Organisation

Entreprenör

Wickham (2007) menar att de definitioner för entreprenörskap som använts tidigare har fokuserat i huvudsak på tre aspekter.

 Som ledare som åtar sig en viss typ av uppgifter.

 Som ett ”ekonomisk ombud” med syftet att generera en viss ekonomisk effekt.

 Som en viss typ av individ med speciella personliga drag

En entreprenör känns igen på de uppgifter de tar på sig anser Wickham (2007). Det är just dessa som gör att entreprenörer skiljer sig från andra typer av ledare. De uppgifter som de flesta associerar med entreprenörskap är att starta och leda organisationer, men det finns även andra uppgifter som är vanliga, som exempelvis att ta nya innovationer ut på marknaden eller att hitta marknadsluckor som kan utnyttjas.

Forskning visar att det finns två ”krafter” som får människor att lämna sina tidigare jobb för att bli entreprenörer. Det ena är en så kallad ”pull-faktor”, som attraherar folk att ta steget p.g.a. att det verkar mer attraktivt än det som de sysslar med för tillfället. Sådana faktorer innefattar exempelvis att tjäna pengar, frihet att arbeta själv, självförverkligande eller ett begär att öka sin sociala status (Burns, 2001). Den andra faktorn är det motsatta, ”push- faktorn”. Det är det som gör att folk väljer entreprenörskap för att de andra alternativen är mindre attraktiva. Sådana faktorer kan vara att de tycker att de inte tjänar tillräckligt med pengar, att de är arbetslösa, att de känner att deras anställning är osäker, att de inte har möjlighet att klättra på ”karriärstegen” eller att de helt enkelt känner sig utanför i den organisation som de arbetar i (Burns, 2001).

Forskning inom entreprenörskap har ofta varit inriktad på vad en företagares egenskaper har för betydelse för att skapa ett framgångsrikt företag (Burns. 2001). Men hur påverkas utvecklandet av en affärsidé av motivation och avsikt? Psykologiskt inriktad entreprenörsforskning har därför intresserat sig för individens fria val samt dess avsikter och anledningar till att starta företag. Enligt Ajzen (2002) grundar sig individens beteende på dess intentioner. Enligt deras teori om planerat beteende finns det tre faktorer som har huvudsaklig påverkan på en persons intention; attityd till beteendet, sociala normer och upplevd kontroll.

Om utgången av dessa faktorer är positiv så ökar chansen att handlingen utförs. Kolvereid (ESBRI, 2005) bygger vidare på denna teori och menar att det är intention snarare än bakgrund och erfarenhet som förklarar varför vissa startar företag och andra inte. Med sociala normer avser Kolvereid vad folk i närheten anser om att starta eget och i vilken grad den som vill starta eget påverkas av detta. Vidare anser han att upplevd kontroll är till vilken grad en person känner att han har kontroll över en given situation.

Forskning inom psykologi har under lång tid studerat hur uppfattad kontroll påverkar människors beteenden i olika situationer. Rotter (1966) gjorde ett omfattande bidrag till denna forskning med en modell som beskriver upplevd kontroll. Enligt Rotter så uppfattar en individ resultatet av en situation som antingen inom eller utanför hans kontroll och förståelse. En person med ”intern” upplevd kontroll tror att han kan påverka resultatet genom kompetens, ansträngning eller färdigheter. En ”extern” tror å andra sidan att krafter bortom hans kontroll avgör resultatet. En studie som gjordes i början av år 2007 visade på ett samband mellan uppsatta mål och grad av upplevd kontroll. Studien visar att en låg grad av upplevd kontroll

Enligt Shane (2003) är personlighetsaspekter basen för hur människor agerar. Enligt honom finns det ett antal sådana aspekter som visat sig vara särskilt betydande för huruvida en individ väljer att exploatera en möjlighet eller inte.

Utåtriktad - Egenskaper som social förmåga, ambition, initiativförmåga, uttrycksfullhet och exhibitionism kännetecknar personer som är utåtriktade (Barrick & Mount, 1991). Enligt Shane (2003) är människor med dessa typer av egenskaper mer troliga än andra att exploatera möjligheter då entreprenörer ofta ser möjligheter där andra inte gör det. Därför behövs ofta en grad av övertygelse och bland annat social förmåga för att övertyga omgivningen om möjlighetens värde.

Följsamhet - är en personlighetsaspekt som kännetecknas av egenskaper som artighet, tillit, flexibilitet, samverkan, förlåtelse och tolerans enligt Shane (2003). Vidare anser hanatt människor med dessa egenskaper är mindre troliga än andra att dra nytta av möjligheter då entreprenörer använder information som andra människor inte har, eller förstår. För att kunna sålla i denna information krävs en viss grad av skepticism, vilket Shane menar att människor som är naturligt följsamma saknar.

Prestationsbehov är en egenskap som leder vissa människor till handling utifrån ett personligt ansvar för prestationen. Shane (2003) menar att denna handling innebär en viss individuell satsning samt personligt risktagande. Människor med högt prestationsbehov är mer troliga att exploatera möjligheter, men det är dock oklart om dessa individer presterar bättre än andra när det gäller entreprenöriella aktiviteter.

Risktagande är ytterligare en personlighetsfaktor som Shane (2003) anser vara viktig när det gäller huruvida personer är villiga att ta till vara på en möjlighet eller ej. Är personen villig att ta stora risker så är han enligt Shane mer trolig att utnyttja möjligheter.

Längtan efter självständighet är den sista personlighetsaspekten som Shane identifierat. De individer som har en stark önskan att agera självständigt är mer troliga att exploatera möjligheter, då de följer sitt eget omdöme hellre än andras.

3.1.2 Möjligheter

Det finns ett antal olika teorier om härkomsten av möjligheter, bland annat Valerys (1999) och Peter Druckers (1985). Valerys teori förkastar romantiska berättelser om att snava över något gynnsamt eller att som ensam pionjär lyckas med sin vision mot alla odds. Denna teori baseras på att innovation och förnyelse uppkommer från resultatinriktad sökning efter möjligheter.

Peter Druckers teori liknar Valerys genom att han också menar att möjligheterna inte baseras sig på en slump. Vad som skiljer dessa två teorier från varandra är att sökningen inte är efter möjligheter utan efter förändring. Drucker anser att innovation systematiskt kan tränas genom kreativ analys av förändringar i miljö och omvärld. Med en tränad innovationsförmåga kan man se möjligheterna som förändring skapar, det vill säga att möjligheterna inte uppkommer av en slump.

Burns (2001) anser att entreprenörer systematiskt kan träna upp sin innovation genom att söka efter förändringar på marknader för att sedan noga och kreativt värdesätta dess potential för ekonomiska och sociala avkastningar.

Baron (2006) har studerat hur en möjlighet kan uppstå. Han menar att identifikation av en möjlighet kan uppkomma genom att en individ använder samlad kognitiv information för att binda ihop fakta och information från förändringar av trender, teknologi, demografi, marknader, politik och andra faktorer.

Burns (2001) tar upp liknande indikatorer för att möjliggöra en affärsidé. Han menar att ingen kan förutspå framtiden, men med en kvalificerad gissning och ett oväntat agerande så kan det ge ett fördelaktigt försprång marknaden. All information kan vara ovärderlig. Till skillnad från Drucker och Valery menar dock Burns att slumpen faktiskt kan skapa en möjlighet, genom skillnaden på det som faktiskt händer och vad som ursprungligen var tänkt att ske. Likt Baron så nämner Burns att det kan skapas möjligheter i marknaden till en följd av exempelvis förändringar inom teknologi, lagstiftning, demografi, trender eller ekonomiska klimat.

Slutligen menar Burns att ju mer kunskap man besitter desto mer möjligheter skapas.

3.1.3 Resurser

Burns (2001) tar upp att resursbehovet beror på hur stor verksamheten är. För de flesta företag som är i uppstartsfasen är kapital ett stort behov. För att minska kapitalbehovet bör man enligt Burns hyra, låna eller leasa tillgångar och andra slags resurser för att inte få för höga fasta kostnader. Genom att göra så blir även break-even-punkten lägre än om man skulle ha investerat i olika maskiner och tillgångar. Han anser att man bör sträva efter att få företaget så flexibelt som möjligt och inte låsa upp kapital, detta för att minska riskerna.

Wickham (2001) nämner tre olika typer av resurser: finansiella, mänskliga och operativa resurser. Han menar att om ett företag förenar dessa tre typer av resurser kan det frambringa ett värde till kunderna. Värdet blir en konkurrensfördel när det överträffar konkurrenternas värde. Resurserna är till för att ta till vara på möjligheterna och exploatera tillfällena för att skapa nya värden.

Med finansiella resurser räknas lån, investerat kapital och andra likvida medel medan mänskliga resurser är intellektuellt kapital som består bland annat av kunskap, färdigheter, skicklighet, ledarskap, relationer, tekniskt kunnande och strategier. Wickham menar att på grund av att dessa resurser är mänskliga och inte syns är att de är svåra att värdesätta. Vidare menar han att entreprenören är den viktigaste resursen för företaget. Därför är det viktigt för dem som vill starta eget att lära sig utnyttja sig själv som en resurs. Den tredje och sista typen är de operativa, som är alla de resurser som behövs för att få ut de varor/tjänster som företaget producerar till kund, som exempelvis lokaler, maskiner och lager (Wickham, 2001).

3.1.4 Organisation och nätverk

Ett välorganiserat företag har enligt Klofsten (2002) en klar rollfördelning och struktur, medan en entreprenör ofta vill att det ska finnas utrymme för flexibilitet mellan de olika delarna inom organisationen. Detta återfinns i nystartade företag där organisationen är utformad på ett informellt, enkelt och flexibelt sätt för att entreprenören ska få utrymme för

Johannisson (1996) beskriver nätverket som ett utbyte mellan människor där båda parterna har intressen och kan gynnas av relationen. Grundstenar i ett nätverk är ärlighet och förtroende mellan parterna. Ett nyetablerat företag bygger oftast upp sitt nätverk genom kontakter som personen bakom företaget har känt längre tid.

3.2 Hinder

Som tidigare nämnts finns det forskning som pekar på att folk väljer att starta eget företag av två generella anledningar; push- eller pull. Ibland finns det dock faktorer i vägen som gör att individen inte realiserar sin idé. Enligt Burns (2001) är sådana faktorer exempelvis brist av stadig inkomst för att klara av vardagen, dåligt stöd från familjen, inget kapital eller tvekan på sin egen förmåga. Dessa reducerar han till två omfattande ”blockeringar” som gör att intentionen att starta företag troligtvis inte kommer klara sig förbi idéstadiet:

 Otillräckligt självförtroende

 Oförmåga att hantera höga risker och osäkerheter

3.2.1 Upplevda hinder

En studie från Karlstads Universitet som Drivhuset gjort visar att 70% av de tillfrågade studenterna har haft en affärsidé och 64% skulle kunna tänka sig starta eget. Men det var bara 5% som ansåg att de hade vad som krävdes. Generellt ansåg studenterna att starta eget var för otryggt, tar för mycket tid och engagemang samt att det är ekonomiskt osäker (NWT, 2007).

Drivhuset gjorde en undersökning år 2005 där det också visade sig att det fanns en efterfrågan på fler föreläsningar, bollplank, mentorer och information så de lättare kan få respons på sina idéer (ibid). Nutek har även de gjort en liknande rikstäckande undersökning där liknande slutsatser drogs(Lunqe, 2007). Det finns en risk att vissa personer inte vill eller vågar prata om sin idé av rädslan för att någon ska stjäla idén. Detta kan hämma utvecklandet av idéer (Nilsson. P 2006).

3.2.2 Faktiska hinder

Burns skriver att det inte är konstigt att folk försöker starta upp en verksamhet antingen i unga åldrar eller äldre (30-40 år). Detta på grund av att nämnda blockeringar är färre vid dessa faser i livet. Kolvereid menar att det finns en paradox på så sätt att starta eget företag kräver erfarenhet om den marknad man inriktar sig på, medan denna erfarenhet och kompetens finns oftast hos de äldre samtidigt som det är främst de unga som vill starta eget företag. Utifrån detta resonemang menar han att ”egna företagare är en utdöende ras” (ESBRI, 2005). Enligt en rapport från 2004 var de främsta hinder vid en företagsstart byråkratiska hinder. Rapporten visar även att finansiering, attityd till företagande och bristande på information låg till skäl varför personer känner sig hindrade vid företagsstart (Nutek, 2004) .

4 Empiri

I det här avsnittet redovisar och sammanställer vi den information vi tagit del av i våra intervjuer.

4.1 Bakgrund

Respondent A, man, 32år

Han kommer ursprungligen från Holland, flyttade till Karlstad som 23åring för att studera. I Holland studerade han ”Hotel management”, en teoretisk och praktisk utbildning med entreprenöriell inriktning. Har på senare tid jobbat som projektassistent på Handelskammaren i Värmland.

Hur långt utvecklades affärsidén?

Med sin holländska bakgrund, sitt språkkunnande samt erfarenhet av integrering i det Värmländska samhället ansåg vår respondent att han hade kunskapen att hjälpa andra holländska entreprenörer att etablera sig i Värmland. Respondenten utvecklade utifrån detta en affärsidé och en affärsplan under en period av 3-4 månader.

Respondent A tyckte att det fanns ett problem med vem han kunde prata med om sin idé. Det finns väldigt bra organisationer kring Värmlandsregionen men ingen med kunskapen han behövde. De personer som fanns med det kunnandet innebar en risk för affärsidén då de kunde kopiera det och starta upp en konkurrerande verksamhet själva. Vidare hade han viss oro för att han inte skulle kunna leva på sin affärsidé.

Respondent B, kvinna, 54år

Respondenten är från Karlstad ursprungligen, gick gymnasiet med inriktning mot psykvård och har jobbat inom Landstinget. Efter att ha tröttnat på att jobba inom vården så valde hon att vidareutbilda sig till civilekonom på Karlstad Universitet. Hon tog examen 1994 och har efter det jobbat på Landstinget med ekonomi samt organisations- och verksamhetsutveckling.

Hur långt utvecklades affärsidén?

Sedan 20 år tillbaks har respondenten haft ett flertal idéer som hon velat utveckla, men ännu inte tagit steget till att realisera. Det huvudsakliga motivet är att hon kommit på idéer till produkter som ännu idag ej finns representerade på marknaden. Hon har själv sett att det finns ett behov av dessa produkter och vill gärna se dessa realiserade. Respondenten har utvecklat en affärsplan för en av produkterna, och har efter kontakt med Inova valt att ställa upp i Venture cup. Detta för att på så sätt ha bättre möjlighet att få hjälp med

produktutvecklingsdelen, där hon anser att hon saknar erfarenhet. Hon säger att hon inte vet hur hon ska göra för att gå vidare med idén då hon inte har någon tidigare erfarenhet om produktutveckling.

Respondent C, man, 41år

Respondenten är uppvuxen i Schweiz där han skaffade sig en gymnasial utbildning innan han flyttade till Sverige 1995. Här i Sverige jobbade han på ett ”callcenter” i 10 år, men blev arbetslös 2005. Han insåg att det fanns få jobb som passade honom som inte krävde flytt eller

Hur långt utvecklades affärsidén?

Under en entreprenörskurs på Karlstad universitet utvecklade han affärsidén. Detta ledde till ett deltagande i Venture cup. Första steget i Venture cup handlar om idéutveckling vilket han genomförde, men vid det andra steget som var utvecklandet av en affärsplan insåg respondenten att han saknade de ekonomikunskaper som krävdes. Rädsla för att misslyckas såg han som ett stort hinder, men han var också tveksam på om han verkligen hade ”vad som krävdes” för att bli en framgångsrik entreprenör.

Respondent D, man, 26år

Kommer från Stockholm och jobbar idag som säljare samt driver små projekt vid sidan av arbetet. Respondenten hade vid tillfället som idén uppstod ingen eftergymnasial utbildning, men gick ett ekonomiinriktat program på gymnasiet. Respondenten har sedan barnsben varit intresserad att av att gå sin egen väg och har alltid haft förslag om förbättringar och lösningar på existerande tjänster och produkter.

Hur långt utvecklades affärsidén?

Respondenten hade vid det arbetet han hade då upptäckt ett behov till de fordon de använde sig utav. De upplevde en efterfrågan av lösningen de hade vilket ledde till en möjlighet för att realisera idén och tjäna pengar. De hade inte sökt möjligheter eller förändringar inom denna bransch utan idén kom mer eller mindre av en ”innovativ slump”. Respondenten utvecklade affärsidén och en affärsplan tog kontakt med eventuella leverantörer. Sökte även upp en potentiell kundbas till sin produkt.

Vid den tiden var respondenten i ett vägskäl om att satsa på sin i idé eller ta att bli anställd.

Behovet av en inkomst var ett faktum och skaffa sig en inkomst var nödvändigt. Det som gjorde att han inte satsade på idén ansåg han vara det faktum att det tar alldeles för lång tid med registrering av bolag samt patentansökningar.

Respondent E, man, 26år

Respondenten är född i Södertälje, men familjen flyttade senare till trakterna kring Örebro.

Valde att börja studera i Karlstad på naturvetenskapligt gymnasium med inriktning data och har sedan dess varit bosatt i Karlstad. Efter gymnasiet utbildade sig han till dataingenjör på Karlstad Universitet och har efter examen jobbat med webbutveckling. Han har haft självständig ekonomi sen han var 15 år gammal, men har ingen övrig företagsekonomisk utbildning. Han har många vänner och bekanta som har startat eget så han anser sig själv ha relativt god insikt i hur det är att driva ett eget företag.

Hur långt utvecklades affärsidén?

Affärsidén var en relativt enkel produkt som han såg ett behov av på marknaden men där det ännu ej fanns några bra enkla lösningar. Affärsidén utvecklades och anmäldes till Venture cup, även en mindre marknadsundersökning utfördes. Någon affärsplan gjordes aldrig.

Han ansåg inte att det fanns några risker med just denna affärsidé, då insatsen var relativt liten, såväl ekonomiskt som socialt. Han anser att idén aldrig realiserades för han fick anställning strax efter examen och har sedan inte haft tid att jobba vidare med den.

Respondent F, man, 25år

Respondenten kommer ursprungligen från Upplands-Väsby där han gick i gymnasiet. Efter gymnasiet gjorde han militärtjänst och där började intresset för entreprenörskap att växa. Han startade upp ett företag direkt efter avslutad tjänstgöring som han drev tills han flyttade till

Karlstad för att studera på universitet. Motivet till att starta eget var att respondenten ville föra samman sitt intresse för cykling samt att tjäna pengar.

Hur långt utvecklades affärsidén?

Affärsidén gick ut på att införskaffa cyklar i ett annat land och sälja dem i Sverige. Det som han ansåg vara det största problemet var att inte kunna möta sina leverantörer personligen och se att allt stämde. Ett annat problem vara att respondenten var tvungen att hitta ett banksystem i det andra landet. Han lade ner affärsidén när problem med ett fraktföretag uppstod. Enligt respondenten fanns det både ekonomiska och personliga risker med att importera produkterna.

4.2 Entreprenören

Under intervjuerna bad vi alla respondenter förklara vad de ansåg karaktäriserade en entreprenör, samt vad de största skillnaderna mot att vara anställd var. Svaren blev relativt spridda, men ett par egenskaper var dock återkommande. Majoriteten av respondenterna nämnde att drivkraft eller att ”vara drivande” var något som var viktigt hos en entreprenör.

Att vara utåtriktad och ha god social kompetens ansåg de flesta också vara en positiv egenskap.

Utöver detta så nämndes andra egenskaper eller karaktärsdrag som vissa respondenter ansåg vara typiska för en entreprenör, som exempelvis riskbenägenhet, envishet, självständighet, brinnande intresse, målmedvetenhet eller att vara innovativ.

Att vara egenföretagare istället för att vara anställd skiljde sig genom att de får ta mycket mer eget ansvar samt jobba hårdare ansåg de flesta respondenterna. Ett par respondenter nämnde även att det är tryggare att vara anställd, men att man då får ta att man måste rätta sig mer efter andra.

Hälften av respondenterna angav självständighet som den främsta faktorn för att starta eget.

Att tjäna pengar var även det ett återkommande motiv, men av de fyra respondenter som nämnde detta så angav hälften att de endast ville kunna försörja sig. Resterande hälft såg möjligheten att bli förmögen som viktigare. Enligt respondenterna så accepterade vänner, familj och omgivning deras affärsidé. Andra motiv som nämndes var självförverkligande samt att det var affärsidén som lockade till att starta eget. Endast en respondent ville starta eget för att den var arbetslös.

4.2.1 Upplevd kontroll test

Respondenternas resultat i testet om upplevd kontroll var likartade. De fick alla ett resultat som ligger runt mitten av den 100-gradiga skala som utgör testet. Endast en respondent hade ett något avvikande resultat som var högre än de andras. Medelvärdet för samtliga respondenter utföll till 62 poäng. Detta resultat innebär ett mixat värde av en intern känsla av kontroll där 100 poäng är total intern kontroll och 0 poäng innebär total extern kontroll.

4.3 Möjligheter

genuint intresse av. Resterande respondenter har i sin vardag, på sitt arbete eller genom fritidsintresse upptäckt ett behov av en produkt eller tjänst som de vill utnyttja.

4.4 Resurser

Det finansiella kapitalbehovet bland respondenterna har inte varit stort. Majoriteten av deras produkter eller tjänster har inte krävt någon betydande investering från start. En respondent ansåg dock att behovet av kapital var stort, då respondentens produkt skulle behövas utvecklas från start. För en annan respondent innebar produkten en stor investering men respondenten ansåg inte det skulle vara svårt att få externa finansiärer.

Resurser i form av intellektuellt kapital visade sig genom att tre av respondenterna besitter företagsekonomiska kunskaper, de har med andra ord någon form av ekonomisk utbildning bakom sig. Två av dessa hade god kunskap om branschen innan de utvecklade affärsidéerna.

Då ingen av respondenterna startade sitt företag fanns det inget behov av operativa resurser.

Flera av respondenterna ansåg att deras nätverk var en av de största resurserna de hade.

4.5 Organisation och nätverk

Vi bad våra respondenter berätta hur de hade tänkt sig sin organisation om eller när de startade sitt företag, samt hur många de var under utvecklandet av affärsidén.

Större delen av respondenterna hade varit själva med att jobba med idén, men de flesta kunde tänka sig att vara fler för starta upp verksamheten. Två av dessa skulle ha velat ha en till för att kunna ”bolla” idéer, medan resterande skulle ha velat ha hjälp med att driva själva verksamheten framåt.

En respondent skulle vilja anställa men vågade inte på grund av den tyckte att det var för riskfyllt under företagets uppstartsfas. Dock kände den att ett bemanningsföretag skulle kunna lösa det problemet. Det var endast en av respondenterna som kände att han ville vara helt själv.

Alla respondenter har varit i kontakt med någon form av stödorganisation som exempelvis Drivhuset, Inova eller Communicare. Dock ansåg inte alla att de fick den hjälp dem förväntade sig. En av respondenterna tyckte att hans kontakt med en stödorganisation var väldigt undermålig. En annan respondent menade att han kontaktade sin stödorganisation utan några större förväntningar. Han fick ingen direkt hjälp men anser att det är bra att stödorganisationer finns. Respondenten kontaktade istället på egen hand berörda myndigheter och företag som kunde anknytas till hans idé, där han fick väldigt stor hjälp.

De andra var väldigt nöjda med den hjälp de fick av deras stödorganisation. Genom dess stöd har de fått fler kontakter som betytt mycket för utvecklandet av deras idéer. En respondent jämförde liknande organisationer från sitt hemland med dem som finns i Sverige, och hans slutsats med svenska stödorganisationer var väldigt positiv. Här får man hjälp väldigt billigt, och till och med gratis.

Fem av de sex respondenter ansåg sig själva ha ett brett nätverk. Samtliga respondenter tycker att kontakter och nätverk är viktigt för en entreprenör. Uttrycket ”bollplank” är förekommande hos majoriteten av respondenterna.

Respondenterna tyckte att andras åsikter var viktiga, dock var det delade meningar om andras omdömen. Hälften ansåg att andras omdömen var viktiga, medan de andra ansåg att de var

mindre relevanta. Dock tycker respondenterna att man ska ”göra sin grej” och man ska satsa på sin idé om man tror på den.

4.6 Hinder

Fem av de sex respondenterna tyckte att det fanns ekonomiska risker med sin affärsidé. Två av dessa tyckte att den ekonomiska risken låg i att de var tvungna att ligga ute med pengar på produktutveckling eller importering av produkt. Andra ansåg att den ekonomiska risken låg i att de inte var säkra på att få en dräglig inkomst.

Två av respondenter tyckte att det även fanns en social risk med affärsidén då familjen skulle kunna bli lidande vid ett misslyckande. Dock påpekade båda dessa att detta hör delvis samman med den ekonomiska biten. En tredje ansåg också att det fanns en viss social risk, men detta yttrade sig istället som en oro att inte kunna leverera produkter till kund som han lovat. Endast en av respondenterna kände att det inte fanns någon större risk med sin affärsidé.

4.6.1 Upplevda hinder

Flertalet av respondenterna identifierade risker med att utveckla sin affärsidé, men det var inte alltid de såg dessa risker som hinder för att lyckas. Respondenterna fick istället öppet ange en eller flera rädslor eller hinder de upplevde i samband med deras affärsidé.

För hälften av respondenterna var ekonomiska faktorer ett upphov till oro vid utveckling av sin affärsidé. De anledningar som gavs var bland annat en ovilja att sätta sin familj i en ekonomisk risk, att inte ha det kapital som krävdes eller en rädsla för att projektet innebar stor egen ekonomisk risk.

Den näst största rädslan efter ekonomiska var byråkratiska rädslor. Detta handlade främst om det system och regelverk man måste följa i Sverige. Respondenterna trodde att det var för mycket regler och pappersarbete med att starta upp en verksamhet. En respondent trodde dock att det bara var svårt fram till en viss nivå, när man sedan hade lärt sig så trodde han att det inte skulle vara några problem.

Rädslan för att kunskapen inom det tänka branschområdet skulle vara otillräckligt var också något som återkom under intervjuerna. En respondent berättade att dennes kunskap om produktutveckling var allt för ringa. En annan respondent ansåg sig själv sakna den nödvändiga ekonomiska kunskapen som krävs för framställandet av ekonomiska dokument.

4.6.2 Faktiska hinder

Efter att de nämnt de risker och rädslor de upplevt innan de arbetade vidare med sin affärsidé bad vi dem att beskriva de hinder och faktiska problem som de ansåg var direkt avgörande för att dessa aldrig realiserades.

Tid är en faktor som hälften av respondenterna angav som en av huvudorsakerna till att

att tidsbristen var förknippad med krånglig byråkrati, bl.a. att det tog lång tid att få svar från myndigheter.

Att ha för lite kunskap eller erfarenhet var också något som den övriga hälften respondenter ansåg var avgörande. En av dessa visste inte hur man går till väga för att utveckla en produkt från idéstadiet till en fysisk produkt, och inte heller var man skulle vända sig för att få hjälp med detta problem. De andra två respondenterna ansåg sig inte ha tillräckligt med erfarenhet eller kunskap om affärsidéns tilltänkta marknad. Detta ledde i ett av fallen till kontakt med en oseriös leverantör, som inte höll vad de lovade.

Utöver dessa generella faktorer så nämndes även hinder som finansiering, tvivel på sig själv som entreprenör, samt att lusten att utveckla idén helt enkelt minskade. En av de sex respondenterna menar att om han fick en ny chans att utveckla sin affärsidé så skulle han ha agerat mycket snabbare.

5 Analys

Här analyserar vi resultatet av undersökningen genom att jämföra empiri med teori.

5.1 Entreprenören

Wickham(2001) talar för att de finns olika slags skäl till varför man blir entreprenör. Det ena skälet, ”Push”, är av en tvingande karaktär där personen måste söka sig till entreprenörskap för att undvika värre livssituationer som bland annat arbetslöshet, osäker anställning eller utanförskap. Det andra motivet till entreprenörskap är ”Pull”, där viljan att tjäna pengar, friheten att arbeta själv, självförverkligandet eller ett begär att öka sin sociala status är exempel på huvudsakliga skäl. Utifrån dessa två motiv kan vi se en tydlig likhet bland respondenternas skäl till att starta eget, då endast en av respondenterna ville starta eget av skäl som faller under ”push”-kategorin. Resterande respondenter hade motiv som gjorde att de tydligt föll under den andra kategorin.

En framgångsrik entreprenör har enligt Shane (2003) större sannolikhet att besitta karaktärsdrag som att vara utåtriktad, icke följsam, ha högt prestationsbehov och risktagande samt en önskan för självständighet. Våra respondenter fick själva nämna de egenskaper de ansåg vara viktiga för framgångsrika entreprenörer. En majoritet ansåg att social kompetens samt att vara utåtriktad var viktigt, men utöver det så nämndes få av de egenskaper som Shane beskrev.

5.1.1 Upplevd kontroll

Tidigare forskning visar att låg grad av upplevd kontroll ger sämre förutsättning för att ett projekt ska lyckas (Seshadri, 2007). Den upplevda kotrollen visar hur mycket personen i fråga känner att omvärlden styr eller inte styr. Bland resultaten från det test om upplevd kontroll vi använde vid intervjutillfället fanns inget extremvärde. Respondenterna hamnade lite över mitten av den 100-gradiga skala som utgör testet. Detta betyder enligt Seshadri (2007) att respondenterna känner att de kan påverka omgivningen till en viss grad men omgivningen har fortfarande har ett stort inflytande.

5.2 Möjligheter

Härkomsten av en möjlighet grundar sig enligt Valery (1999) och Drucker (1985) utifrån en resultatinriktad sökning efter förändringar eller möjligheter. Detta är något som inte överrensstämde med våra respondenter, då majoriteten av respondenterna upptäckte möjligheten av en tillfällighet och inte från en resultatinriktad sökning efter förändring. Detta bottnar mer i det Baron (2006) och Burns (2001) skriver om att härkomsten av en möjlighet härstammar från individens samlade kognitiva information, men att det även kan uppstå av en tillfällighet. Våra respondenter använde deras tidigare erfarenheter från jobb och vardagliga situationer för att upptäcka en möjlighet. De flesta hade vid affärsidéns uppkomst ej tidigare erfarenhet av entreprenörskap vilket enligt Burns (2001) kan försvåra sökandet efter

5.3 Resurser

Nutek (2004) kom med en rapport där de fann att finansiering var det näst största hindret för att start eget företag. Burns (2001) hävdar också att kapitalbehovet för uppstart av företag är stort. Bland de respondenter vi intervjuade fanns det dock ingen som ansåg att finansiering skulle ligga som ett hinder för deras start. Majoriteten av respondenterna ansåg däremot att det kunde innebära en ekonomisk risk med företaget.

Intellektuellt kapital anser Wickham (2007) är en av de viktigaste resurserna som behövs för ett företag. Intellektuellt kapital som erfarenhet och kunskap saknades hos flertalet respondenter, vilket många trodde var en avgörande orsak till varför affärsidén inte utvecklades.

5.4 Organisation

Våra respondenter har inte haft någon anställd med sina idéer, dock har flera respondenter påpekat att de har funnits ett behov av fler. Men nästan alla tillfrågade respondenter har använt sig av externa stödorganisationer för att få ”bolla” sina idéer och utveckla idén. Dessa organisationer har blivit som en del i idéskaparens nätverk. Organisationen i respondenternas utvecklande har varit enkla, informell och flexibla på grund av att respondenterna har var själva eller två personer i utvecklingsstadiet. Det har funnits många olika områden i verksamheterna men inga tydliga ramar om vem som gör vad. Detta stämmer in på Burns (2001) och Klofsten (2002) teori om att entreprenörens verksamhetsstart är informellt utformad.

5.5 Hinder

Burns (2001) menar att oförmågan att hantera risker och osäkerheter är en sorts blockering som kan förhindra en person att ta en affärsidé förbi idéstadiet. Flertalet av respondenterna ansåg att det fanns olika risker med sina affärsidéer, men de ansåg dock inte att dessa var tillräckliga för att hindra de från vidareutveckling.

5.5.1 Upplevda hinder

Enligt Shane (2003) så är personer som är riskbenägna mer troliga att utnyttja en affärsidé.

Att se risker är inte samma sak som att se hinder. Flertalet av våra respondenter såg risker med sina affärsidéer, men det var inte många som såg dessa som hinder för att lyckas. Risker blir hinder först när individen tycker att den har för mycket att förlora.

Burns (2001) identifierar två grupper av blockeringar som gör att utvecklandet av en affärsidé kan avstanna, otillräckligt självförtroende och oförmåga att hantera höga risker och osäkerheter. Vår undersökning visade att rädsla för en allt för stor ekonomisk risk samt rädsla för ej ha de kunskaper som krävdes var vanliga. Dessa rädslor hänger samman med självförtroende och självkänsla, vilket stämmer med Burns teori. Dessa rädslor upplevs som hinder om inte självförtroende eller själkänsla gör att rädslan övervinns.

5.5.2 Faktiska hinder

De anledningar som respondenterna själva angav som skäl till att affärsidén avstannade var varierande, men återkommande hinder var tidsbrist samt brist på kunskap och erfarenhet.

Dock var det ingen som nämnde att den finansiella delen var ett hinder, trots att de flesta hade

sett ekonomiska risker eller rädslor. Detta skiljer sig något från tidigare undersökning gjord av Drivhuset (NWT, 2007) där de kom fram till att de största hindren för folk som vill starta företag var tid och engagemang samt ekonomisk osäkerhet. En annan undersökning, gjord av Nutek (2004), visade att hinder för nyföretagande var regler, finansiering, rådgivning, administration, bristande kunskap samt attityden till företagande, vilket återigen stämmer in någorlunda med respondenternas tankar, bortsett från den finansiella delen.

6 Slutdiskussion

Under detta kapitel presenteras våra slutsatser utifrån frågeställningen. Slutsatserna har tagits från det empiriska och teorietiska material som vi samlat in och analyserat.

Syftet med uppsatsen var att undersöka varför individer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej gör det, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. Vi valde att göra det genom att försöka få svar på frågorna:

 Vilken del av den entreprenöriella processen är mest avgörande för att en affärsidé ej ska realiseras?

 Vilka hinder upplever individer som vill förverkliga en affärsidé som störst?

De hinder som vi kunnat identifiera har vi delat upp i upplevda hinder och faktiska hinder.

Upplevda hinder är rädslor och risker som individen upplever som besvärliga att överkomma, men som i vissa fall överskattas. Vår undersökning visar att de vanligast upplevda hindrena är rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs.

Faktiska hinder är problem som individen stöter på under utvecklandet av affärsidén som är mer konkreta. De vanligaste faktiska hindrena som vår undersökning visade på var brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs bör räknas hit.

Det kan vara värt att notera att ett upplevt hinder för en individ kan vara ett faktiskt hinder för en annan, exempelvis i fråga om tid. En respondent upplevde att allt pappersarbete skulle ta för mycket tid(upplevt hinder), medan två andra respondenter fick fast anställning och därför inte hade tid att utveckla sin affärsidé(faktiskt hinder).

Vi har observerat att en individ måste ta sig förbi både de upplevda såväl som de faktiska hindren för att förverkliga sin affärsidé. Vi har valt att likna dessa hinder vid olika steg i en trappmodell Figur 2), där upplevda hinder är det första steget och faktiska hinder är det andra.

Detta är en förenklad modell som vi gjort för att tydliggöra vad som krävs att ta sig förbi de hinder som stöts på. Som nämnts tidigare kan upplevda hinder för vissa vara konkreta hinder för andra. Detta medför att det inte alltid är en klar gräns mellan det olika stegen, vilket modellen kan leda en att tro.

Figur 2. Från idé till mål

För att ta sig förbi det första steget av upplevda hinder är karaktärsdrag som exempelvis risktagande, mod, tro på sig själv och upplevd kontroll viktiga. Om dessa saknas kan de upplevda hindrena te sig för svåra och utvecklandet av affärsidén kan avstanna.

För att ta sig över det andra steget är entreprenöriella egenskaper som exempelvis branscherfarenhet eller kunskap om produktutveckling viktiga. Men även här spelar karaktärsdrag in då exempelvis förmågan att locka investerare troligtvis kräver att man är utåtriktad eller har lätt att tala för sig. Med entreprenöriella egenskaper menar vi att individen hittar lösningar till problemen som hindrena utgör. Processen från idé till verklighet skulle underlättas om en individ besitter dessa egenskaper, men det betyder inte att individer utan dessa egenskaper är dömda att misslyckas.

7 Egna kommentarer

Här tar vi upp de egna tankar och funderingar som ej passar under någon annan rubrik I enskilda fall går det att identifiera karaktärsdrag eller egenskaper som är avgörande, men det är svårt att generalisera dessa. Istället kan vi utifrån detta resonemang dra slutsatsen att det är just egenskaper hos entreprenören i sig som har störst betydelse för om en idé realiseras eller inte. De hinder som vi i vår undersökning fått förklarat för oss kan i nästan alla fall överbryggas av någon som har ”de rätta” karaktärsdragen eller egenskaperna. Vilka dessa är lämnar vi fritt att tolka, dels för att de troligtvis är väldigt olika samt för att vi tror det är svårt att generalisera om dessa.

8 Källförteckning

Ajzen, I (2002) Percieved Behavioral Control, Self-Efficacy, Locus of control, and the Theory of Planned Behavior. University of Massachusetts – Amherst

ALMI(2007). Om ALMI [Elektronisk] Tillgänglig: http://almi.se/om_almi.html (2007-11-30) Alveson, M, Sköldberg, K(1994) Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur

Andersen, H(1994) Vetenskapsteori och metodlära. Lund: Studentlitteratur Backman. J(1998) Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Baron R.A(2006) Opportunity recognition as pattern recognition: How entrepreneurs

“connect the dots” to identify new business opportunities Academy of Management Perspectives (2006), pp. 104–119.

Barrick & Mount(1991) Five-Factor Model of Personality and Job Satisfaction A Meta- Analysis. Journal of Applied Psychology June 2002 Vol. 87, No. 3, 530-541

Björklund. M & Paulsson. U(2003) Seminarieboken – Att skriva, presentera och opponera.

Lund: Studentlitteratur

Bjurwill. C(2001) A, B, C och D. Lund: Studentlitteratur

Burns. P (2001) Entrepreneurship and Small Business, Basingstoke: Palgrave

Christensen. L, Engdahl. N, Grääs. C, Haglund. L(2001) Marknadsundersökning – En handbok. Lund: Studentlitteratur

CTF (2007). Om CTF[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ctf.kau.se/ (2007-11-30)

Drivhuset(2007). Om Drivhuset[Elektronisk] Tillgänglig: http://drivhuset.se/2/text/2/ (2007- 11-30)

Drucker, P. (1985) Innovation and Entrepreneurship, London: Heinemann

ESBRI, Jonas Gustafsson(2005) Få vill starta företag i Norden [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.esbri.se/referat_visa.asp?id=53 (2007-12-03)

Friberg. F (2006) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur

ITPS(2007). Vårt Uppdrag[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.itps.se/ (2007-11-30) Johannisson, B (1996). Företag, företagare, företagsamhet. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl & Skärvad(1999s) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund:

Studentlitteratur

Lunqe, P (2007) Hälften av Sveriges studenter har affärsidéer [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/haelften-av-sveriges-studenter-har-affaersideer- 174752 (2007-11-27)

Mueller S.L. & Thomas A.S(2001) Culture and entrepreneurial potential: A nine country study of locus of control and innovativeness. Journal of Business Venturing, Volume 16, Issue 1, January 2001, Pages 51-75

Nilsson. P(2006) 5 myter om att vara egen företagare [Elektronisk] Kalmar: Företagande.se Tillgänglig: http://www.foretagande.se/Starta-eget-och-Driva-eget-foretag/5-myter-om-att- vara-egen-foretagare.html (2006-09-08)

Nutek (2007a). Varför är det viktigt att motverka hinder för tillväxt? [Elektronisk]

Stockholm: Nutek. Tillgänglig: http://www.nutek.se/sb/d/213/a/703 (2007-11-22)

Nutek (2007b). Nyföretagandet 2006 i korthet [Elektronisk] Stockholm: Nutek. Tillgänglig:

http://www.nutek.se/sb/d/211/a/644 (2007-11-21)

NUTEK(2004) Hinder vid nyföretagande Stockholm : Nutek

NUTEK(2007c). Entreprenörskapsbarometern 2006 : entreprenörskap i skolan gör unga mer positiva till företagande Stockholm : Nutek

Nutek(2007d). Nuteks verksamhet[Elektronisk] Tillgänglig: http://nutek.se/sb/d/147 (2007- 11-30)

NWT, Ola Bjärnek (2007) Varannan student har idé om företag [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.nwt.se/ArticlePages/200710/29/20071029222035_107/20071029222035_107.dbp .asp(2007-11-25)

Regeringskansliet, Maud Olofsson( 2007). Fler och växande företag. [Elektronisk]

Stockholm: Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/5709 (2007-11-21) Rotter, J.B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of

reinforcement Psychological Monographs: General and Applied, 80, Whole No. 609.

Saunders, M, Lewis, Philip, Thornhill, Adran (2000) Research Methods for Business Students. Prentice Hall. Gosport

Seshadri D.V.R(2007) Understanding new venture failure due to entrepreneur-organization goal dissonance. Vikalpa vol 32:1

Shane, S. (2003), A General Theory of Entrepreneurship: The Individual-Opportunity Nexus, Cheltenham, UK: Edward Elgar

Solvang. I.H.M & Krohn. B(1997) Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Svenskt Näringsliv(2007). Lågt nyföretagande i Sverige [Elektronisk] Stockholm: Svenskt Näringsliv Tillgänglig:

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/nyforetagande/article22712.ece (2007-11-21) Svenskt Näringsliv(2007). Lågt nyföretagande i Sverige [Elektronisk] Stockholm: Svenskt Näringsliv Tillgänglig:

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/nyforetagande/article22712.ece (2007-11-21) Valery, N. (1999) Innovation in industry, Economist, 5:28

Wickham P. A.(2001) Strategic Entrepreneurship Upper Saddle River, NJ. USA : Prentice Hall

Zimbardo, P.G.(1985) Psychology and life. Scott, Foresman, Glenview, IL, USA: Allyn &

Bacon