Angsstinkflyet Stenodema trispinosa (Heteroptera: Miridae)

Ent. Tidskr. ll7 (1996) Notis / Short note

Angsstinkflyet Stenodema trispinosa (Heteroptera: Miridae)

- ^{med tvi} generationer i ^Sverige

lStenodema trispinosa (Heteroptera: Miridae) - ^{with two} generations in Swedenl MAGNUS APELQVIST

Bland iingsstinkflyna innehiller sliiktgruppen Ste- nodemini China arter med varierande livscykel- strategier. De kan civervintra som iigg, t.ex. Lep- toterna Fieber. som befruktade adulta honor. t.ex.

Notostira Fieber, eller som adulter av ^bAda konen,

t.ex. Stenodema Lap. (Ellis 1941, Kullenberg 1944, Woodward 1949).

Stenodemo ffispinosa Reuter tivervintrar som adulter med fcirdrcijd sexuell utveckling. Under viren genomgir djuren konsmognad, varefter den sexuella aktiviteten inleds. Aggliiggning sker hu- vudsakligen i iingskavle, Alopecurus pratensis (Fig. 1). Efter kliickning vandrar larverna till blad- vass, Phragmites australis, diir den fortsatta ut- vecklingen dger rum.

Arten har tidigare benimnts S. trispinosum, men bcir i enlighet med den Internationella Koden fcir Zoologisk Nomenklatur, artikel 30a(iii), be- tecknas S. trispinosa (L M. Kerzhner och P. Lind- skog, pers. medd. 1994). Den dr cirkumpoliir kring norra halvklotet. Frin Tyskland och England har en utveckling av tvi generationer beskrivits (Ellis 1941, Wagner 1952).Till skillnad frin ^{iildre upp-} gifter frin Sverige (Kullenberg 1944), visar fcil- jande studie att tvi generationer kan f<jrekomma dven i vir del av utbredningsomridet: en sommar- generation som kliicks huvudsakligen ur A. pra- tensis, och en htistgeneration som kl?icks ur P australis.

Utvecklingen av S. trispinosa friljdes under sommaren 1993 pi en stranddng i Jcink<ipings

kommun, Smiland, vid Landsjtins nord<istra strand ca l5 km NO Jdnkciping (RN 6418/1413).

Strandiingen omfattar ca 8,0 ha och Ir en fuktiing av tuvtateltyp. Den betas av n6tboskap och dr av- griinsad med stiingsel mot ett ca 20 m brett biilte av bladvass som grdnsar till vattenspegeln. Agg- liiggningsaktiviteten pi strandiingen iakttogs frin mitten av maj. Den l9.VI[ inventerades ett vass-

Fig. l. En hona av r)ngsstinkfll'et Stenodema trispinosa fiirbereder ciggltiggning i ^{ett ungt} ax av ringskavLe

(Alopecurus pratensis ). Foto: Magnus Apelqvist.

Afemale of Stenodema trispinosa preparing egg laf ing on an immature Jlov'er ^of Alopecurus pratensis.

biilte i anslutning till strandiingen med hjiilp av en handdammsugare (Volta Combi). Pi fyra punkter avsrigs 50 ax per punkt, och dessutom togs den 20.VIII 50 st grundligt avskakade ax till laborato- riet varefter utkliickning av larver kunde friljas.

Under maj-juni pigick livlig iiggliiggning i A.

pratensis pi strandiingen. Under den senare delen

av iiggliiggningsperioden observerades iiven iigg-

liiggning i kiirrkavle, A. geniculatus. De nykldckta

larverna vandrade mot biiltet av bladvass och scig

59

Notis / Short note

under vandringen pi ett ^antal olika griisarter. I bladvassen skedde utvecklingen till adulta indivi- der. Den f<irsta indikationen pi en andra genera- tion observerades den 8.VIII, de de <ivervintrande fjolSrsindividerna var doda. Adulta nykliickta honor i vassbdltet genomgick di ^en fiirgfciriindring

frin halmgult till gront, vilket hos Stenodema dr frirknippat med kcinsmognad (Kullenberg 1941).

Underscikningarna av vassax i vassbdltet visade

att en andra generation var ^under utveckling.

Sugningar pi bladvassax den I9.VIII ^gav i ^me-

deltal fyra larver i stadierna I-III per 50 ax. Larver i fiirsta stadiet har iiven kliickts ur ax i laboratoriet.

Ur 50 ax av bladvass insamlade den 20.VIII kliicktes 3 larver den 23.VIII och 6 larver den

26.VIII. Den fortsatta utvecklingen till ^imago

skedde i vassbiiltet varefter de begav sig till liimp- liga overvintringsplatser.

Pi ^grund av att vassaxet utvecklas under h6g- sommaren, efter att den frirsta iiggliiggningsperio- den fcir S. trispinosa avslutats, medfor larvernas fdrflyttning till vassbiiltet att tillgingen pi nziring slikerstiills. I det underscikta omridet dr betestryc- ket intensivt under hrigsommaren, vilket ytterli-

gare bidrar till att gdra en vandring till det niirings- rika vassbiltet frirdelaktig. Fcirfl yttningen innebdr utan tvekan en kostnad fcir individen i form av en- ergi, och troligen en <ikad risk for att bli tagen av n6gon predator. Fcir civerlevande individer kan denna kostnad kompenseras av att mcijlighet till reproduktion ges innan rivervintring, varvid dlir- med en andra generation kan utvecklas.

Hur vanligt det iir med en andra generation dr

okant med nuvarande kunskapsliige. Undersrik- ningar pi andra lokaler, samt mer ingiende studier av fcirhillandena i samband med larvernas fcir- flyttningar, skulle ytterligare kunna belysa feno- menet med tvi generationer.

Ent. Tidskr. ll7 ⁽¹⁹⁹⁶⁾

Tack

Tack till Carl-Cedric Coulianos, Bo W. ^{Svensson och} Bengt Gunnarsson fcir viirdefulla synpunkter pi manus- kriptet. Undersdkningarna har finansierats av H6gsko- lan i Karlstad.

Litteratur

Ellis, E.A. 1941. Stenodema trispinosa Reut. (Hem, Capsida) in ^Norfblk. - Entomologist's Monthly Magazine 17:206-201

Kullenberg, B. 1941. Uber Farbenverdnderungen unter den Wanzen. Vorliiufige Mitteilung. - Ark. Zool.

Stockholm. 33B _i7,1: I -5.

Kullenberg, B.1944. Studien iiber die Biologie der Cap- siden. Uppsala (Almqvist & Wiksell).

Wagner, E. 1952. Blindwanzen oder Miriden. Jena (Gustav Fischer Verlag).

Woodward, T.E. 1952. Studies on the Reproductive Cycle of Three Species of British Heteroptera, with Special Reference to the Overwintering Stages. - Trans. R. Ent Soc. Lond. 103 (5): 171-218.

Summary

Two generatior.s of Stenodema trispinosa Reuter have for the first time been recorded in Sweden.

The eggs of the summer generation, which had overwintered, were laid during May-June, mainly in Alopecurus pratensis but also ⁱⁿ A. geniculatus.

Newly hatched larvae moved to a nearby situated

zone of Phragmites australis, where further development, maturation and egg-laying took place. This ^gave rise to a second generation, which hibernated as adults.

M. Apelqvist, Dept of Zoolog-,-, University of Gdte-

borg, Medicinaregatan ^18, S-413 90 Gdteborq, Sweden. (Present address: Bjdrkstigen & ^{S-55-, J8} Jcinkriping, Sweden.)

60