• No results found

Engelmark, T.-8.: Den calyptrata flugfaunan (Dipiera, Calyptratae) pd tre myrar vid Jokkmokk i Lule lappmark

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Engelmark, T.-8.: Den calyptrata flugfaunan (Dipiera, Calyptratae) pd tre myrar vid Jokkmokk i Lule lappmark"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den calyptrata flugfaunan (Diptera, Calyptratae) pi tre myrar vid Jokkmokk i Lule lappmark

RoCFR ENGELMARK & Tuot uIOn.I ENGLLMARK

Engelmark, R. & Engelmark, T.-8.: Den calyptrata flugfaunan (Dipiera, Calyptratae) pd tre myrar vid Jokkmokk i Lule lappmark. IThe calyptrate fly fauna (Diptera, Calyptratae) of three fens near Jokkmokk in Swedish Lapland.l - Ent. Tidskr. ll0:81-95. Ume6, Sweden 1989. ISSN 0013-886x.

Calyptratc dipterous flics wcrc eullcctcd lronr threc rich to nrcdiunr-rich lcns in the conilerous zonc ncar Jokkrnokk in Suedish Lapland. The fens are fcd with ltrriferous groundwater and lhc complcx vcgetatior is characlerizcd by Saxtfrqga hirrulus. Ii:nl window traps, swcsp ncts and baitcd lraps rvere used periodically 1976-1982. Of the 309 \pccics recorded, 17 werc nol prcviously known [rom Su,eden, and 156 not from the provincc t.u lpm. Many species prcv- iously considered arctic or subarclic were here fbund in the coniltrous zone. Seleclivil,v oi col- Iecting methods, species' conlinement to lens, seasonal and annual variation, and distribution are brie[1y discussed. Ninc specics arc considered undescribed, and the following new syno- nyms arc proposed:, Haematobiu ctussipolpis Ringdahl, 1926 = Huematobosca 41cr (Snou l89l\', Hydrotoeo silva Hsuc, 1976 = tl. unispinosa Stein, 1898; Spik,gona mognicauda Rittg- dahl, 1948 = S. spectqbilis (Tiensuu, 1938). Previous Swedish records of Spilogona Eriseola (Collin) are rejected and shown to re,er to an undescribed species also present in our material.

Recorded tbr the firsi time are: the fiale ol Paraprosalpio freyi lRingdahl), and the female of

Paregle atrisquama (Ringdahl), Phaonio suecics Ringdahl, and Spilogona ,er,,{is Hennig.

R. Engelntqrk, Depl. ql Archqeolos.v, Universily oJ Uned, 5-901 87 Umed, Sweden.

T,-8, Enselmark, Section of Crlptog,umic Botony, Swedish Museum of Naturol Histor)"

PO.Rox 50007, 5-104 05 Stockholm, Sweden.

Inledning

Vid ekologiska undersdkningar av myrar i Jokk-

mokkstrakten har insektsfaunan till viss del beak- tats. Vi redogdr hiir for de fynd och observationer vi gjort av calyptrata flugor iren 1976-1982. Ef-

tersom vir undersdkning ej varit rent entomolo- gisk och di endast perioder av somrarna under dessa ir har kunnat utnyttjas fdr fiiltarbete finns givetvis luckor i artlistan och mAnga aspekter har vi varit tvungna att lamna obeaktade. Da kanne- domen om denna, inte minst pi myrmarker, si pi-

tagliga och artrika insektsgrupp ar sa ringa anser vi indA vAra resultat virda att redovisa.

Thck vare i fdrsta hand J.W. Zettersledts och O.

Ringdahls arbeten air den lapplindska calyptrata flugfaunan delvis relativt val kand. I Ringdahls (1951) uppsats om jiimtliindska och lapplandska Diptera samt i Catalogus lnsectorum Sueciae Xl (Ringdahl 1952) finns uppgilier om vilka arter

som di var kiinda frin de olika lappmarkerna Vi vill ltista uppmarksamheten pa att Ringdahl , )51:

ll7) felaktigt fdrde Giillivare socken till Ibrne lappmark. Da denna socken ratteligen hdr till Lu-

le lappmark si har utbredningsuppgifterna i dessa

tvi publikationer ej blivit korrekta fdr ett antal ar- ter.

Grunden till kiinnedomen om insektsfauan i Lule lappmark lades redan 1843 di C.H. Bohe- man och P. F. Wahlberg under tvi minaders tid gjorde insamlingar, framftirallt i Kvikkjokkstrak- ten. Det rika diptermaterialet bearbelades av Zet- terstedt och Wahlberg och ett flertal arter erhrill pe detta satt Kvikkjokk som typlokal. Andra se- nare arbeten som kompletterade kannedomen om

Lule lappmarks flugfauna var Poppius et al.

(1916), Brinck & Wingstrand (1949, l95l) och Pont (1971). Cenerellt f<ir dessa arbeten iir att de sa gott som uteslutande behandlar fjillltrakterna medan

(2)

82 Roger Engelmark & Thor-Bjdrn Engelmark

Fig. l. De undersokta myrarnas ldge i Jokkmokkstrak- ren, Lule lappmark: (l) Kallkallmyren, (2) Keutatjape och (3) Sasnekape.

Map of the Jokkmokk area in Swedish Lapland with the position of the studied iens: (l) Kallkallmyren, (2) Keu- tatjape, and (3) Sasnekape.

barrskogsomrddet i slor utstraickning varit fdr- summat.

De publikationer som speciellt behandlar flug- launan pa myrar ar mycket fetaliga. Ringdahl 11950, 1954) har undersdkt n6gra sydsvenska my- rar, Krogerus (1939, 1947,1960) har gjort om[al- tande ekologiska studier av myrlhunan friimst i

Irinland men ocksii iJilmtland och Torne lapp- rurark, varvid han ocksi beaktat l'lugorna. Av ut- omnordiska undersdkningar kan niimnas Ring- dahl (1927), Ilichelmore (1929), Judd (1970) och Nei:;on (1971).

Omridesbeskrivning

De undersOkta myrarna, Kallkiillmyren, Keutatja- pe och Sasnekape, ligger strax sdder om polcirkeln i Jokkmokks socken, Lule lappmark (Fig. l). Cc- mensam f6r dessa myrar dr den speciella vegeta- lionstypen (se nedan). De ligger ca 5 km frin var- andra, itskilda av myrmarker av annan karaktar och av olika ayper barrskog (Fig. 2). De tre myrar- na ar kiillpeverkade medel- och rikkairr, s k jiirn- ockrakiirr, diir myrbriickan (SaxdraTa hirculusl dr karaktarsart. Minga kiillor gir i dagen och en del

bildar kupoler (Fig. 3-4).. I kiillorna sker en

kratlig utfallning av rostrOda jarnsalter, och pH i och kring kiillfl<tdena ligger omkring 7. Fdrutom myrbrackan och en rik mossflora viixer kring kiil-

il

Fig. 2. Kallkallmyren, utsikt frin norr. Foto tdrfa[ar-

na.

The fen Kallkiillmyren, view from the north.

lorna ymnigt nred sumparv (Stellariu crassi|bliu\

och en form av angssyra (Rumex acetosal. Enhet-

lig vegetation tbrekommer endast 6ver relativr

smi arealer, vatare och torrare partier bildar en mosaik. De vitaste t-larkarna iir vegetationsfattiga dyflarkar eller domineras av trindstarr (Carex di- andra). Fastmattepartierna kan domineras av nordligt angsgroe (Poa alpigeno) och myrbracka eller i nigot torrare typer dvargbjork (Betulu no- na). Ristuvesamhzillen med ericacder och tall kire- kommer pe striingar, myrholmar och i myrkanter- na. Diir myrytan sluttar far vegetationen mer ka- raktiir av ortrik fuktiing med bl a slatterblomma

( Pa rn assia pa I ust r is), midsommarblomsler (Ge ra -

nium silvalicum), brudborste (Circium hetero-

phy un), och fjallskara (Saussurea ulpinu). My- rarna avvattnas av baickar omgivna av hogortsam- hiillen med tuvstarr (Carex coespitosa), sryltstarr (C. juncello), ilggriis (Filipendula ulmoria\ och vainderot (Valerianct som bucifolia) som karaktiirs- arter. Hiir finns ocksi flerstades utbredda vide-

snir (Sa/lx glauca, lapponum och phylicilblio\.

Dar draineringen ar battre kring biickarna fcire- kommer ett tradskikt av bjork och gran. Pi fast- marken runt myrarna dominerar tallskog.

Metodik

Kallkiillmyren har underscikts under faltsasonger- na 1976-78, 1980 och 1982. Aven Keuratjape har besdkts regelbundet, med planmiissiga studier en- dast under 1979 och 1981. Sasnekape har besdkts endast niLgra ginger per ar under 19'76-1982 var- for resultaten hiirifran 5r ofullstiindiga.

Pi Kallkiillmyren och Keutatjape har hivning,

(3)

Fig. 3-4. Keumtjape.

- 3. Flarkar och strangar. - 4. Jarnockrakala. Foto forfattarna.

The fen Keutatjape. - 3. Mire complex. - 4. Outflow of ferriferous groundwater.

Atel- och taltfallor anvants. Vid besoken pi Sasne- kape har endast hivning och fangst pi blommor l'6retagits. De raltfallor som anvants (Fig. 5) byg- ger pe Hertings (1969) modell, men har successivt modifierats. En till fem ftllor har varit uppmonte- rade frin ca I juni till I september, men den sam- manlagda tid som liillorna aktivt utnyttjats varje er har endast varit ca en mAnad. lstiillet har vi be- mddat oss om att sammantaget under Aren ticka in hela ftiltsiisongen i unders0kningen. Dock har viidret varit srarkt styrande, och serskilt den tidiga viren iir delvis underrepresenterad.

Materialet ar artbestiimt av oss sjdlva. Antho- myiidae, Fanniidae och Muscidae av TBE och 0v- riga familjer av RE, Beltiggsexemplar av samtliga uppgivna taxa finns bevarade i vAra samlingar.

Nomenklaturen fOjer S6os & Papp (1986 a-b) i

den min familjerna finns utgivna i Catalogue of

Palaearctic Diptera. I 6vrigt har den nyasle littera- turen vi funnit beaktats; dock ej fOr Anthomyii- dae, vars nomenklatur f n ej ar stabil.

Arllisia

Har f0 ecknas samtliga arter av Diptera Calypt- rata som insamlats av oss i ovan beskrivna myr- biotop med angivande av fdrekomst pi resp myr enligt: Kallkallmyren = Ka, K€utatjape : Ke, och Sasnekape = S. Speciellt fdr Sasnekape ar re-

Flugfaunan p,i myrar vid Jokkmokk 83

sultaten ofullstiindiga varf6r en avsaknad inte bor tolkas som att arten inte finns dar. De arter som oss veterligen ej tidigare iir uppgivna ftir Lule lappmark eller Sverige ar markerade med en resp

tvi asterisker. Numrerade arter kommenteras ef- ter artlistan.

Scatophagidae: Choetosa punctipes (Meig.) KaKe,

*Cnemopogon apicalis (Meig.) Ka, *Cordiluru aberrons Beck. KaKe, C. atralo Zett. Ka, * C- cilioto Meig. KaKe.

*C. proboscoidea Zett. Ka, C. puberu (L.\ Ka, *C. pu- dico Meig. Ka, tC. rufimana Meig. KaKe, * C. socialis Beck. KaKe, Cordilurina albipes (Fall.) KaKe, C. /asci- pes (Ze[.) Ke, Cosmelopus loagus (Walk.) Ke, Delina nigrits (Fall.) Kalk, 'Gonqrclicw qntennstus (Zett.\

Ke, Gonatherus plqnicrps (Fall.) KaKe, *Megaphtholmu pa idq (Fall.) Ka, Megsphthalmoides unilinestus (zett.l Ka, Microprosops hqemor oidalis (Meig.) Ke, tM.

pallidicaudo (Zett.) KaKe,'Miuopselapho lilifurmis (Zett.) Ka, * Nanna articulota (Beck.) Ke, r* N. bispino- sa (Mall.) Ka I, N. flavipes (Fall). KaKe 2, rN. inermis (Beck.) Ka, N. nigrimano (Zelt.l Ka, Okeniellq coudolo (Zett.) KaKe, O hachelo pilosa (Zett.) KaKe, O. sp Ka

3, * Porallelommo vittqtum (Meig-) KaKe, hgonoto barboto (Zett-) Ka, S<:otophago furcata (Say\ KaKe, 'S.

incolo Beck. KaKeS, S. obscura (Fall.) Ka, aS- piclipen- nr3 Oldenb. Ka, S. suillo (Fabr.) KaKeS, *koliaphleps hyolipennis Ringd. Ka.

Anthomyiidae: Acrostilpnu lslipennis (Zett.) KaKc, xAnthomyia procelloris Rond. Ke, *Crospedochoeto karli (Ringd.) Ke, *r Delia diluta (Stein) Ke 4, D. lobricii (Holmgr.) Ke, D. frontello (Zett.) Ka, D. lineoriventris (Zett.) KaKe, D. ploluro (Meig.) Ka, D. tenuiventris (Zett.) KaKe, Egle brevicornis (Zett.) Ka, '8. rhinotme-

(4)

84 Roger Engelmark & Thor-BjArn Engelmark

Fig. 5. En av taltfa[orna pi Kallkiillmyren. futo fdrfattarna.

One of the tent window traps on the fen Kallkellmyren.

/a (Pand.) Ka, a*E. steini Schnabl Ka S,.Eustolomyiq Iestivu (Zet.) KaKe, E. hilaris (Fall.) KaKe, E. histrio (Zett.) KaKe, *Euttichota longimana (Pok.) KaKe,

* H?terostylodes pratensts (Meig.') l- H. congeneroto (Pand.)l Ka. Htdrophoria lanciler (Harris) KaKe S, H.

linogrisea (Meig.) Ka, Hylemtzo partitq (Meig.) Ka, 'Lasiommo otricqudum (Zett.) KaKe, L. cuneicorne

(Zett.) Ke, L. ocloguttatum (Zett.) KaKe, Z. sp Ka,

t Nupedio infirma (Meig.) KaKe, i*N. nigrosculellola (Stein) Ka 6, N. potella$ (Pand.) Ka, *N. tundricq

(Schnabl) KaKe, * Porodelio polliceps (Zett.) Ka, fura- prosolpio aldrichi Ringd. KaKe, *P brunneigena (Schnabl) l: P. incisa Ringd..l KaKe, P- contfrons (Zett.) KaKe, P denticauda (Zert.) KaKe, *P froctiselo (Stein) Ke, P freyi (Rinld.) Ka 7, , P moercns (Ze .)

KaKe, P. sepiello (Zett.) KaKe, P s,Tvesrri,s (Fall.) KaKe,

*t Paregle atrisquamd (Ringd.) Ka E, P oudacula (Har- risl Ka, * Pegohylemlia betarum (Lintn.)Ke, ** P norve- grta (Ringd.) Ke 9,'P profuga (Stein) KaKe, P rectqn- 8xlarrb (Ringd.) Ka, t P rotundivolvo (Ringd.) KaKe, P seaceo (Mall.) KaKe, P sp A KaKe, P sp B KaKe, &go- mya bicolor (Y,lied.) KaKe, P flavoscutelloto (Zeat.\ Ka, +P geniculalq (Bouchd) Ka, P haemorrhoa (Zel.) Ka,

*P ircriJryc Stein KaKe, 'P rubivora (Coqvill.) Kz, * P seitenstellensis (Strobl) Ka, * P scopularis (Zetr.) KaKe, P. semiruJo Ringd- Ka, P solennis (Meig.) Ka, P vittige- ru (Zeu.) KaKe, * P. urinthemi (Meig.) KaKe, P zonota (Zett.) KaKe, Strobilomria anthrocino (Czerny) Ka, Zophne ombigua (Fall.) KaKeS, Z. brunneiJrons (Ze!.) KaKe, * Z. coudoto (Zett.l KaKe, *2. divrba (Meig.) Ka-

KeS, Z. fqsciculata (Schnabl) Ka, Z- ignobilis (Zett-l Ka-

lk, *2. inunclo (Zett.) KaKeS, ,2. lineqtocollis <Zf;,I.l KaKe, *,z. nada (Schnabl) Ka, Z. proxima (Mall.) Ke,

* Z. wierzejskii (Mik) S,

Fanniidse: +Fqnnio cuniculqris (L.) Ka, *ll carbonaria

(Meig.) Ka, *E corucino (Loew) Ka, *F.-drrjcilis (Srein) Ka, *E fusculo (Fall.) KaKe, t,E immutica Collin Ka 10, tE lugubrina (Zetr.) KaKe, F mdnicata (Meig.) Ka,

'E melania (Dufortr) KaKe, I- , oz rs (Hal.) KaKe ll,

*f posrtua (Stein) KaKe 12, *a' rondanii (Strobl\ Ka l!,

F sereno (Fall.) KaKeS, *f speciosa ($ll.) Ka, E tuber-

culoto (Zett.) Ka, *rl: umbratics Collin KaKe 14, r+f

verrallii (Steir,) KaKe 15, *f ?vespario (Meade) S 16.

Muscidae: *Aaelia gibbera (Meig.) KaKe, *A. nebuloso R.-D. Ke, Coticeo erythrocera R.-D. KaKeS, *C- palli- pslpis (Zrtt.) KaKe, iC. spuria (Zett.) Kalk, .C. verno (Fabr.) KeS, *Coenosia olbicornrS Meig. Ke, *C. comita (Huckert) Ke, .'C. demoralis (Huckerr) KaKe 17, C.

meons MeiE. KaKe, C. molliculq (Fall.) KaKeS, C. ocro- punctqta (Zrtt-) KaKe, i*C paludis Tiens. KaKe lE, C.

perpusillq Meig. Ka, **C. pudorosa Collin KaKe 19, *C.

trilinee a (Zefi.) KeS, C. sp Ke, Eudqslphora cyanicolor (Zett.) KaKeS, *Graphomya picto (Zett.) KaKeS, c. sp

KaKeS 20, * Haematobosca a/c,i (Snow) KaKeS 21, r Hebecnemq nigra (R.-D.) KaKe, H. umbratica lMeig.\

Ke, * H. vespertino (Fall.) [= H. ollinis Mall.l Ka, Heli- no annoso (Zett.) S, H. atricolor (Fall.) KaKe, H. co- thurnsto (Rold.) Re, H. daicles (Walker) KaKe, H. evec-

(5)

ta (Harris) KeS 22, H. flavisquama (Zefi.) KaKe, H.ful-

visquamq (Zett.) Ka, H. maculipennis (Zett.) Ka, * H.

pulchella (Ringd.) KaKe, H. reyersio (Harris) Ka 23, 11.

spinicosto (Zett.) KaKe, H. subviuqtq (Seguy) KaKeS,

H. vicina (Czetny) Ka, Hydrotoeo onxio (Zett.) KaKeS, H. armipes (Fall.) KaKe, H. denlipes (Fabr.) KaKe, iH.

militqris (Meig.) Ke, a H. pandellei Stein KaKeS, *I/. p!

/,pes Stein, Kalk, H. pilitibia Stein KaKe, H. ringdohli Stein Ka, 'I{. scambus (Zett.) KaKeS, **H. unispinoso

Stein KaKeS U, Limnophors nigrfes (R.-D.) KaKe, Z.

unisera Stein Ka, Zophosceles cinereiven rir (Zett.) KaS,

L. hions (Zett.) KaKe, Mesembrina mystocea (L.) Ka- KeS, 'Morellia aenescens R.-D. S, {M. podagrica

(Loew) KaKeS, M. sp KaKeS, Muscina levida (Har,is) KaKe, + Mydaea afJin is Meade KaKe, M. oniculo (Zett.) KaKeS, M. deserto (Zet.l KaKe, M. electo (Zett.) KaKe, ' M. humeralis R.-D. KaKe, . M. obscurella Mall. KaKe,

'M. orthonevra (Macquart) KaKe, iM. palpqlis Stein Kalk, M. sootryeni Ringd. KaKe, .M. urbono (MeiE.) Ka, ' Mlospila bimaculala (Macquart) KaKeS, M. medi- tabundo (Fabr.) Ka, Opsolasio orichalceo (Zett.) KaKe, Phaoniq qeneiventtis (Zett.) KaKeS, *P ongulicornis (Zett.) KaKeS, P consobrina (Zdt.\ Ka, P errans (Meig.) KaKe, P folleni Michelsen KaKeS, ,P gracilis Stein KaKe, P grandaeya (Zerr.) Ka, P hybrida

(Schnabl) KaKeS, rP laeto (Fall.) KaKe 25,,P mqgni- cornrS (Zett.) KaKe, P meigeni Pott Ka,.P nymphoea- rrm (R.-D.) Ka, P serva (Meig.) Ka, P subfuscinervis (Zett.) Ka, *P suecicq Ringd. KaKe 26,,P wahlbergi Ringd. Ka, P sp Ka, *Polietes domitor (Hanis) Ka, P nigrolimbata (Bonsd.) S, *Potamia littoralb R.-D. Ka, Pseudocoenosio solitoria (Zett.) KaKeS, Schoenomyzs litorello (Fall-\ Ke, 'Spilogona albr'squarn a (Ringd.) Ka-

Ke,'5. atrisquamula Hennig KaKe, S. brunteisqusma (Zett.) KaKeS, S. contractifrons (Zett.) KaKeS, S. deni, grata (Mei.g.\ Ka, S. depressiusculo (Ze!.., KaKeS, S.

Jolleni Pont KaKe, i'S. griseolo KaKe 21, aS. leucogas- let (Zetr.) Ka, S. nigriyentris (Zett ) KaKe, S. novemma- culota (Zett.) Kalk, t S. obscuripennis (Stein) Ka, S. pa- cy'rta (Meig.) Ke, rS. pusil/a (Huckeft) Ke, S. quinqueli- neato (Zett.) Ke, S. septemnotqta (Zett . ) Ka, S. sJbsredri (Ringd.) Ka, '5. sororculs (Zett.) KaKe, S. spectdbilis (Tiens.) S 2E, + S. surda (Zett.) KaKe, S. knris Hennig KaKe 29, S. trianguldera (Zett.) Ke, S. ffigonsta (Zett.) KaKeS, S. sp A KaKe, S. sp B Ka, .Thricops albibosalis (Zett.) Ka, ,T coquilletti (Mall.) KaKe, T, cunctans (Meig.) KaKeS, T. diophonus (Wied.) KaKe, T, innocuus (Zetr.) KaKeS, T. lividiyenfiis (Zett.) KaKe, T. nigritel- lus (Zett.') KaKeS, 7l semicinereus (Wied.\ Ka, T. separ (Zett.) KaKeS.

Oestridoe: Cephenem),iu /rompe (Modeer) Ka.

Hippoboscidae: Ornirhomyio chloropus (Bergroth) Ka.

Calliphoridae: Bellurdio stictq (Vill.) KaS, Calliphoro genarunt \Ze .) KaKc 30, C. /oen,i Enderl. KaKeS, C.

slelvraza (B. & B. ) S , * C. subalpina (Ringd.) Ka, C. vici- aa R.-D. Ka, *C. yomitoriq {L.) S, Cynonya mortuo- rrrrr (L.) KaS, * Lutilia Justipolpis (Ze|.\ KaKe, * L. il- /&s/r6 (Meig.) KaS,'L. richatdsi Coll. S, Protophormia letruenovae (R.-D.) KaKe, * Polleniu griseotomentosa (Jacentkovsky) KaKe 31, * Protocalliphoto nuortevqi Grunin KaKeS 32, . * Trypocalliphoro hraueri (Hendel\

Kc 3J.

Fluglaunan pd n_trar yid.lokkmokk 85 Rhinophoridae:' Melanomtia nana (Meig.) KaKe.

Sarcophagidae: Brachicomo devia (Fall.') KaKe, Mscro- nlchia striginervis (Zett.\ Ka, Metopiq orgyocephqla (Meig.) Ka, * M. compeslris (Fall.) KaKc, Parusarcopho- ga caerulescens (zett.) KaKe, Sorcotachinella sinualo (Meig.) KaS.

Tachinidae: '*Acemyio rulitibio ('t.Ros.) Ke 34, Actia crassicornis (Meig.) KaS, *A. nigroscutellsts Lundb.

Ka,'A. nudibasis Stein Ke, Admontia grandicornis (Zett.) KaKeS, 'Allophorocera ferrlginea (Meig.) KaS, Athryciq trepida (Meie.) KaS, Belida sngelicoe (Meie.) KaKeS, * Blondelio nigripes (Fall.) KaS, *Cerumlia bi-

color (Meig.) Ka, *Exoristo rrsrica (FaU.) KeS,

*Onychogonia

flaviceps (Ze[.) Ka, a Aymnochaeta viri- drs (Fan.) KaKe, * Lldino aenea (Meig.) Ka, * Llpha du-

bia (Fall.) Ka, * Medinq col/o/.rs (Fall.) KaKe, 'Minthodes picta (Zeti.) KaKeS 35, ' Parotryphero bar- bstulq (Rond.) S 36, + kriarchiclops scutellaris (Fall.\

KaS, r Phebellia strigilrons (Zett.) KaKe 37, *P. villico (Zett.) Ke, * Phryxe mognicorn$ (Zett.) Ke, Phytomtp- tero nigroaenea (Herting) Ka 3E, * P bohemico (Krametl Ka, * Ramondo ringdahli (V1ll.l Ka, 'Siphono flovifrons Staeg. Ka 39, S. nigricons (vill.) Ka, *S. setosa Mesnil KaS, S. sp. KaKe, 'Solieria boreolis Ringd. KaKe 2(),

* Strongygaster celer (Meig.) S 41, t Tlephusq cincinna (Ron.) KeS.

Kommenlarer till artlistan

l. Nanna bispinoso (Mall.). Fyra oc, dverens- stammer med material frin Finland som bestamts

till denna art av Hackman (1956). Typexemplaret iir en Q frin Alaska beskriven av Malloch (1921).

2. Nanna.flavipes (Fall.). Huvuddelen av mate- rialet, 6 cro Overensstammer med N. multiseloso (Hackman, 1956), men tills vidare foljer vi Siiner (1975) som anser sistnamnda som synonym till N.

Ilovipes de inga stlkra genitalskillnader fOreligger.

Den for N. flavipes arrgivna viirdvaxten (timotej) saknas i undersOkningsomridet.

3. Orthacheto sp. TVa cro av en fran O. pilosa (Zett.) avvikande art kommer att beskrivas i ett se- nare sammanhang.

4. Delia diluto (Stein). En o 9.VI1.1978. Ny fOr norra Europa.

5. Egle steini Schnabl. Liksom dvriga 6gle-ar- ter har den insamlats pe varen pe blommande Sa-

/lx. Fdrutom frin unders6kningsomridet fdrelig- ger elt exemplar frin Vb: Umei, l4.V 1976.

6. Nupedia nigrosculellala (Stein). En o

16.Vi.1982. .[ Europa tidigare k2ind frAn Storbri- tannien och Tlskland.

1. Paraprosalpio y'eyi (Ringdahl). TVi crcr,

18.VI.1978 och 27.VI.1982 och en I 19.VI.1982.

Tidigare har endast den karakteristiska honan till

(6)

86 Roger Engelmark & Thor-Bidrn Engelmark denna art varit kiind. Aven om vAr hona inte er- h0lls tillsammans med nigon av hanarna i materi- alet si riverensstiimmer de isi minga karaktarer att de tvekldst hdr till en och samma art. Alla tre exemplaren iir insamlade ijuni varfor denna lik- som <ivriga Paraprosalpia-arter uppenbarligen iir vir- och fdrsommarflygande.

8. Paregle atrisquoma (Ringdahl). En cr

28.VI.1982, 4 oa 29.y11.1982 och en I

27.VI1.1982. En art som oss veterligt endast varit kant i typexemplaret, en hane fr{n <isterrikiska al- perna. De 4 exemplaren frin 29.V11.1982 togs pi

rolleka-blommor langs vagkant vid myren, de ov- riga i taltfallor. Honan, som med storsta sannolik- het tillhor denna art, ar mycket lik P radicutn men saknar behiring pa notopleuran och har kor- tare, ej utskjutande undre vingfjall, vilka liksom de rivre, imotsats till hanens, Ar rent vita. For- utom namnda fynd har vi aven en hane frdn Lu:

PArek 7.V11.1979.

9. Pegohylemyio norvegica (Ringdahl). TVi

oo, 8.VII.1979 och 2.VIL1982. Dessutom har vi even en hane frin Uppland (Stockholm, l.X.

1976, leg. TBE). Tidigare k4nd frin Tlskland,

Storbritannien och Japan. Hylemlia appendicula- ta Malloch (F/, ringdahl(i) Dtew) ir uppenbarligen en synonym, vilket inkluderar Nordamerika i ut- bredningen.

lO. Fannia immutica Collin. En o l7.Vtl.l980, en 9 15.YII.1980 och en Q 8.VIII.1982. Tidigare

kiind frin Skottland (typlokalen), Nordamerika och Japan.

ll. Fannia monilis (Haliday). Larver i graiskom- post pi Kallkiillmyren.

12. Fannia poslrca (Stein). Fiin bide Kallkall- myren och Keutatjape har insamlats siviil mdrka (vat. posticorio Fonseca) som ljusa exemplar (var.

parapostica Hennig). lnga mellanformer har observerats.

13. Fannia rondonli (Strobl). Larver igraskom- post pi Kallkiillmyren.

14. Fannia umbratica Collin. En cr vardera

22.y 1.197 8, 27 .y l.l98Z och 25.VI. 1979. Tidigare endast kand frin Skottland och Tjeckoslovakien.

15. Fannia verrallii (Stei.rt). En o pA Kallkill- myren 19.VlIl.1978 och en cr pi Keutatjape

4.VlII.t979. Tidigare kiind frin Norge, Storbri-

tannien, Tjeckoslovakien och Nordamerika.

16. Fannia ?vespario (Meade). En cr pi Sasne-

kape 29.Vll.l98l pl Cicuta vilosa-blomma. Detta exemplar avviker frin normal F vespario bl a ge- nom atl ha mdrkare ben, squamae och tegulae,

utan tydlig pudring pi thorax eller abdomen, saml rikligare behdring pd baktibior, liknande den hos E fusculo (Fallen). E insignis var. futnigera Ticn- suu som bara iir k2ind i en hane frdn Sortavala i

nuvarande ryska Karelen kan mdjligen vara sarn- nra sak. Detta enda exemplar har tyvarr hittills in- te kunnat Aterfinnas pi Zoologiska Museet i Hel- singfors. Frin den uppenbarligen narsteende nordamerikanska arten E presignis Chillcott avi'i- ker virt exemplar, liksom normal f) vesparia, bl a genom att ha I'lcr lrontorbitalborst.

17. Coenosia dentoralis (Huckett). Denna Iilla art med i hankdnet rent gul tredje antennled ar ti- digare endast kiind fr6n Nordamerika. I varl ma- terial finns ett 20-tal exemplar av bida krinen in- samlade mellan l.VI och 2.Vlll.

18. Coenosia paludis Tiensut. En i undelstik- ningsomridct tamligen vanlig art som ar beskriven och narmast kiind frin Finland. lnsamlingsdatum mellan 30.VI och l4.VIII.

19. Coenosia pudorosa Collin (Fig. l3). Arterr tidigare kand frin England och Ryssland. Ett 20- tal exemplar av biigge k6nen iir insamlade mellan

l.VIl och 19.Vltl.

20. Grophomyu sp (Fig. 6-9). Denna art som inom undersrikningsomridet ar allman och oftast I'cirekommer tillsammans med G. picia (Zctt.l

l'! = G. minor R.-D.] saknar tillsvidare ett giltigt namn, men har kallats G. maculala \Scop.) var. b (Zimin 1951, Hennig 1959, Rognes 1986). Arten liknar den nordamerikanska G. alaskensis Arntl., frin vilken den dock skiljer sig ivissa genitalka rakthrer (Arntfield 1975).

Fdrutom de karaktarer som Zimin anger, skiljer sig vira hanar (ett 50-tal) Iian G. p,c/a (liksom iiven fran G. maculata) genonr att sakna, eller ha mycket korta posteroventrala borst pi baklir, kla- ra (oskuggade) vingar och ljusare vingfjiill. Ving- ens framkant iir rak, i motsats till hos G. pittu, vars vingframkant ar konvex, vilket grir att faltct mellan kostalribban och forsta ribban hos denna art blir tydligt bredare.

Det torde vara svArt att med nAgon siikerhet tol- ka nigon av de av Robineau-Desvoidy (1830) bc- skrivna Graphomya-arterna till den aktuella ar- ten. G. picto h{ emellertid tolkats som G. ntinor (R.-D.) och pi samma szitt skulle man for G. ma- culoto var. b kunna anvanda G. vulpina (R.-D.), som i den korta beskrivningen faktiskt uppges ha klarare vingar (in G. maculata) (allt originalmate- rial ar borta). Det iir emellertid mycket osiikert om denna uppenbarligen nordliga art verkligen finns i

(7)

Flugfaunan pd nvrar id Jokknutkk 87

Fig.6-9. Grophomyo, ct, huvud uppifr6n (6,7) resp habitus frin sidan (8,9). - 6,8. O. sp. - '1,9. O. picta

(Zet(.). Fgto fdrfattarna.

- 6-7. Head, dorsal aspect. 8-9. Lateral habitus.

I

Frankrike och dr "assez commune" som Robi- neau-Desvoidy anger. Troligen finns det fler okiin- da taxa idetta i Europa iinnu outredda sldkte.

Exemplar frin Viirmland (Riksmuseet, Slock- holm) iir citeradc av Wahlberg (1852) som Cyrro- neura caerule.scens n. sp. Tyvarr air detta namn ett nominuDt nudum (beskrivning saknas) och kan alltsa inte utan vidare anvandas.

Fttrutom frdn Lule lappmark och Viirmland har

Yi sett svenskt material av denna art frin Viislcr- botten och Uppland (Angarn,2.VIII.1978, lcg.

TBE).

21. Haematobosca a/cis (Snow). lHaenrutoltiu a/r:rs Snow, 1891 : Ilaematobia crossipalpis Ring- dahl, 1926 syn. n.l.

Ringdahls Haemotobia cras.sipolpis har cndast varit kand i ett enda exemplar som han insanrladc

i Jiimtland 24.V1.1926. 'liots min.qa

.-eoda arrka-

References

Related documents

Insektsamlandet 6r grunden till dagens k6nne- dom om den svenska inseklfaunan och en fciruG sattning for att kunna bedriva faunistisk och taxonomisk forskning och

PA samme m&amp;te som man i flere land har laget landsplaner for my- rer, ulike skogstyper osv., bor det utarbeides nor- diske landsplaner for vern av den virvellOse

[Some interesting records of aquatic insects from the Rineiilven river in northern Swedenl.. ANDERS

I ctt firgat utstryk finns bAdc grupper av tunnformaclc okto- sPorer och ovala fria sporer.. Ett elektronmikroskopiskt tunnsnitt visar atl de tunnformade oktosporerna

Sveriges Entomologiska Forcning tog forra arct i en skrivelse till bl a Naturvirdsverkct upp problc- met med vem som skall fi disponera insektsmatc- rial insamlat vid

Almquist,S.:Spindlar fran JunkaralvsOmぬ deti Pite lappmark.[SpidCrs(Araneae)from thc Junkaralven area in thc province of Pite Lappmark, Sweden.]― Ent Tidskr.. Berggrunden utgё rs

gen inte si stor som pa rlg _an den vanliga s6mntomstckelns lD&#34;′ ο′ ′ρ IS rο sα で L.)och intc hencr sa''lurvig&#34;utan fё rsedd med flna spikler.

Certain species found in Muddus National Park (but not yet in Messaure) or Vuollerim are also mentioned. Among lhem Placusa cribrata Johnson &amp; Lundberg is described