Fornvännen 53-58
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_053 Ingår i: samla.raa.se
Några romanska sakristior på Öland
L å n g l ö t s kyrka,1 som före 1795 var en av Ö l a n d s t r e t t o n (eller n å g o t fler) klöv- saclelskyrkor, h a r u n d e r g å t t en g e n o m g r i p a n d e r e s t a u r e r i n g 1969—1970. I sam- b a n d m e d den byggnadsarkeologiska u n d e r s ö k n i n g e n , som j a g ledde pä u p p d r a g
av riksantikvarieämbetet, upptäcktes bl. a. en djup och mer än manshög nisch
i d e t forna östtornets n o r d ö s t r a del (fig. 1). Den belyses av en r e k t a n g u l ä r l j u s ö p p n i n g , vars d a g e r ö p p n i n g endast är 47 x 18 c m samt belägen i m u r e n s ytterliv, ca 115 cm över m a r k y t a n . Det kan e m e l l e r t i d ej r ö r a sig o m ett hagioskop, ty k y r k o g a r d e n s östra del h a r alltsedan 1890-talet förhöjts u p p r e p a d e gånger och ligger n u o m k r i n g 80 cm högre än o m k r i n g är 1200, n ä r ö s t t o r n e t för- modas vara byggt. D e t t a i n n e b ä r att fönstret u r s p r u n g l i g e n läg o m k r i n g 2 m eiver m a r k e n .
Nischen på insidan av k o n n u r e n är n u m e r a belägen b a k o m och u n d e r en
Fig. 1. T . v. Långlöts kyrka, plan och sektion mot öster av koret-östtornet omkring år 1200. Skala 1 : 300. Uppm. R. Bo- ström 1970. — Left. Långlöt Church, plan and section towards the east of the chancel-east tower c. 1200. Scale 1 : 300. Meas.
R. Boström 1970.
l i g . 2. Mittbilden. Källa ödekyrkas kor me-el en i norra kormuren utsparad sakristia, Skala 1 : 300. Uppm. R. Boström 1963. — Centre. Källa abandoned Church, chancel with a sacristy incorporated in the north chancel wall. Scale 1 : 300. Meas. R. Boström '9°3-
Fig. 3. T . h . Västergarns kyrka. Skala 1:300. Uppm. Sveriges Kyrkor/Bo Lindwall 1939. ATA. — Right. Västergarn Church. Scale 1 : 300. Meas. Sveriges Kyrkor/Bo Lind- wall 1939. ATA.
1 R. Boström, Långlöts kyrkor (Sveriges Kyrkor, Öland II: 1), beräknas utkomma 1971.
— En liten populär beskrivning av Långlöts kyrka av samma författare är under tryckning hösten 1970 och kommer att ingå i en sockenbeskrivning, utgiven av Läng- löts hembygdsförening.
q /
— b —
Fig. 4 a. Hossmo kyrka, kor och sakristia. Skala 1 : 300. Rekonstruktion ae del in sprungliga tillståndet enligt A. Tuulse och I. Anderson, ritad av R. Boström 1970. — b.
Gerum kyrkas kor, rekonstruktion med äldre sakristia. Skala 1:300. Uppm. Sveriges Kyrkor/J. Söderberg 1943, kalkerad och ändrad av R. Boström 1970. — Hossmo Church, chancel anel sacristy. Scale 1 : 300. Reconstruction of original condition according to A. Tuulse and I. Anderson, drawn by R. Boström 1970. — b. Chancel of Gerum Church, reconstruction with older sacristy, Scale 1 : 500. Meas. Sveriges Kyrkor/J. Söderberg 1943. calculateel and aniiiiended by R. Boström 1970.
stor a l t a r u p p s a t s frän 1800-talds mitt, m e n är, i likhet m e d vad som i övrigt återstår av ö s t t o r n e t och s t e n a l t a r d , å t k o m l i g liir s t u d i u m via en lucka i trä- altarets södra sida. Nischens b o t t e n b e f i n n e r sig o m k r i n g 60 cm u n d e r d e t nu- v a r a n d e golvet. Flera golvnivåer h a r k u n n a t k o n s t a t e r a t s i d d m e d e l t i d a koret i ö s t t o r n e t s b o t t e n v å n i n g . R ä k n a r m a n m e d att det u r s p r u n g l i g a läg ett steg lägre än k o r p o r t a l e n s iildsta trampflisa, fär vi en golvnivå o m k r i n g 120-130 c m u n d e r d e t n u v a r a n d e . D e t t a i n n e b ä r , a t t n i s c h b o t t e n låg o m k r i n g 65 cm över d e t m e d d e n n a samtidiga golvet, m e d a n u n d e r k a n t e n till l j u s ö p p n i n g e n s inner- smyg i sin t u r ligger 57 cm över nischgolvet. Stär m a n p å d e t u r s p r u n g l i g a korgolvet, fär m a n d e t i n s t r ö m m a n d e dagsljuset p å b e k v ä m h ö j d och skulle även k u n n a a n v ä n d a nischens b o t t e n (täckt av e n träskiva?) som p u l p e t och avställningsyta, kanske även som sittplats.
L j u s ö p p n i n g a r , u t f o r m a d e lika d e n i Långlöt, f ö r e k o m m e r ofta i senromansk tid. B l a n d talrika gotländska e x e m p e l på dylika nischfönster, o m jag får kalla d e m sä, kan bl. a. n ä m n a s d e m i v ä s t t o r n e n i L i n d e (fig. 6),2 Burs-1 och Eskel- h e m4 samt i o k t o g o n e n i Helge-Ands.5 Senare u n d e r m e d e l t i d e n , t. ex. i Glim- m i n g e h u s , och l å n g t senare in i nyare tid, exempelvis i Vasatidens borgar, är d e n n a m e t o d a t t göra effektiva m e n skyddade Ijusintag i tjocka m u r a r a l l m ä n t u t b r e d d . Ofta var sittplatser i n r ä t t a d e invid l j u s ö p p n i n g e n .
Vad h a r då nischfönstret i L å n g l ö t haft för uppgift och h u r skall m a n förklara
2 Se även uppmätning av Linde kyrka i Sveriges Kyrkors arkiv, utförd av J. Södcr- berg 1943.
3 E. Lagerlöf, Burs kyrka (Sveriges Kyrkor, Gotland VI: 1, vol. 115, Sthlm 1967), fig. 9.
4 J. Roosval och B. Söderberg, Eskelhems kyrka (Sveriges Kyrkor, Golland III, vol. 54), Sthlm 1942, fig. 220.
0 Se uppmätningar av F. Boberg i ATA, bl. a. reproducerade i J. Roosval, Die Kin hen Gotlands, Sthlm 1911, s. 135 f samt i E. Lundberg. Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000-1400, Sthlm 1940, s. 443 ff.
Smärre meddelande 55
Fig. 5 a. Öja kyrkas kor. Skala i :30c). Uppm. Bo Lindwall 1940, kompl. J. Söderberg 1950. ATA. Kalkerad och ändrad av R. Boström 1970. — b. Föra östtorn, bottenvå- ningen. Skala i : 300. Uppm. R. Boström 1955. — Öja Church, chancel. Scale 1 : 300.
Meas. Bo Lindwall 1940, supplemented by J. Söderberg 1950. ATA. Calculatcd and ammended by R. Boström 1970. — b. East tower, Föra Church, lower storey. Scale 1 : 300.
Meas. R. Boström 1955.
dess placering? Koret h a r n ä m l i g e n ytterligare två u r s p r u n g l i g a fönster, m e n de är p l a c e r a d e p ä vanligt sätt, ett i öster ovanför altaret, samt ett i söder, m i t t e m e l l a n k o r p o r t a l e n och ö s t t o r n d s sydöstra h ö r n .
D e n n a t u r l i g a s t e förklaringen t o r d e vara, a t t nischen m e d dess fönster ingått i en i korets n o r d ö s t r a del i n r y m d sakristia, skild från k o r e t g e n o m e n trävägg.
Ungefär i j ä m n h ö j d m e d d e t äldsta golvet, o m k r i n g 115 cm från n o r r a k o r m u r e n samt ca 1 m frän d e n östra, u p p t ä c k t e n ä m l i g e n Sören H a l l g r e n , S H M fotograf, bl. a. en d e c i m e t e r b r e d remsa av m ö r k b r u n , t r ä h a l t i g jord, som tydligt a v t e c k n a d e sig m o t d e n o m g i v a n d e ljusa j o r d e n . T v ä r s över r e m s a n läg en kraftig h a n d - smidd spik, o m k r i n g 1 d m läng. D e t k a n synas väl djärvt att »koka s o p p a p ä e n spik», dvs. r e k o n s t r u e r a en sakristia e n b a r t m e d stöd av så osäkra spär.
E n jämförelse m e l l a n L å n g l ö t s och Källa gamla kyrkas6 k o r p l a n e r (fig. 1 och 2) stöder dock d e n n a teori. D e b a d a k o r e n h a r ungefär s a m m a längd, m e n Lång- löts kor är betydligt smalare, i n r e b r e d d e n är ej fullt 5 m. U t r y m m e t h a d e ej medgivit en m u r a d skiljevägg av sten, e n d a s t en t r ä k o n s t r u k t i o n v a r därför t ä n k b a r .
I r e k o n s t r u k t i o n e n fig. 1 är skiljeväggen t ä n k t i stavteknik, lik d e m som ä n n u är bevarade, h e l t eller delvis, i v ä s t t o r n e n vid k y r k o r n a i Stora Äby7 (Ög), Lye8 och H a b l i n g b o9 (Go) samt F ö r a1 0 (Öl). De u t r y m m e n , som avskärmades
" R. Boström, Källa kyrkor (Sveriges Kyrkor, Öland 1:4, vol. 128, Sthlm 1969), fig.
226, tig. 235 a, fig. 236 b.
7 E. Lundberg i not 5, a. a. s. 378-379.
8 E. Lundberg, i not 5, a. a. s. 379. — E. Lagerlöf, Lye kyrka (Sveriges Kyrkor, Got- land VI: 1, vol. 105, Sthlm 1965), s. 26-27.
9 E. Lundberg, i not 5, a. a. s. 379. — E. Lagerlöf i Boken om Hablingbo, Visby 1966, s. 62. — Se även uppmätning av F. Örn 1947 i Sveriges Kyrkors arkiv.
10 R. Boström, Köping och Föra. Tvä givande kyrkorestaureringar pä Öland, Forn- vännen 1955, s. 97, fig. 4-5 samt s. 98 ff. — Dens., Föra kyrkor (Sveriges Kyrkor,
Linde kyrka. Foto R. Boström 1962. —
"Niche window" in the first storey of the tower of Linde- Clmrch. Photo R. Boström
11)1)2.
g e n o m dessa väggar, saknade individuella tak, ej heller i L å n g l ö t h a r påträffats några spär av i n n e r t a k i d e n f ö r m o d a d e sakristian.
I d e t t a s a m m a n h a n g b ö r n ä m n a s de s. k. sakristieskranken i n o r d ö s t r a h ö r n e t av k o r e n i Ekeby, G a n t h e m , H e j d e , H e j d e b y , T r ä k u m l a och Östergarn samt i n n e i absiden i L i n d e .1 1 A n d r a e x e m p e l är d e n är 1852 rivna k y r k a n i Smedby
(Öl), d ä r också d d t r ä n g a u t r y m m e t b a k o m altaret i absiden var avskilt som sakristia. Yngre e x e m p e l pä l i k n a n d e a n o r d n i n g a r är de gotländska s. k. skrifte- stolarna.1 2
Det finns — eller h a r funnits — fler e x e m p e l p å d e n t y p av sakristior, som r e p r e s e n t e r a s av Källa (fig. 2), d ä r en endast m e t e r b r e d , läg och d t p a r m e t e r läng cell är utsparacl i en tjock k o r m u r . Dit h ö r V ä s t e r g a r nl : i (fig 3), H o s s m o1 4
(fig. 4 a), Förlösa1"1 samt möjligen också G e r u m (fig. 4 b) och Boda.111
E n helt a n n a n typ av sakristia, eller s n a r a r e sakristior, h a r troligen funnits i Föra år 1828 r i v n a östtorn (fig. 5 b ; jfr n o t 10), u t s p a r a d e m e l l a n d e n raka östväggen och den endast i i n t e r i ö r e n synliga absiden. Det finns b e r ö m d a paral- leller pä G o t l a n d , n ä m l i g e n Öja1 7 (fig. 5 a) och Helge-Ands (not 5). Ett a n n a t
Öland 1:6) beräknas utkomma under 1971. — Iwar Anderson, Kyrkorna i Stenåsa och Halltorp, Antikvariskt arkiv 14, Sihlm 1960, s. 14 ff.
11 Antikvarien E. Lagerlöf har fäst min uppmärksamhet vid dessa gotländska exempel.
12 E. Lagerlöf, Skriftestolar i gotländska kyrkor, De hundra kyrkornas ii, Visbv 1970.
, : |. Roosval och F". Sällströni, Västergarns kyrka (Sveriges Kyrkor, Golland III, vol.
54, Sthlm 1942), fig. 180.
" A. Tuulse, Hossmo. En försvarskyrka med Ssttom. KVHAA handl. Antikvariska serien 2. Sthlm 1955.
10 A. Tuulse, i not 14, a. a. fig. 85 samt s. 156.
"' R. Boström, Boda och S:t Olof (Sveriges Kyrkor, Öland 1:2 vol. 116, Sthlm 1968), s. 105, fig. 96: B-D.
" E. Lagerlöf, Öja kyrka, en vägledning, Uppsala 1968.
Smärre meddelande 57
exempel på ett sinnrikt utnyttjande av murmassivet mellan en rak yttervägg och en inre absid har funnits i Halltorp,18 paradexemplet kan vi närmast söka på Själland, med Store Hedinge19 i spetsen. Förebilderna till alla dessa cell- omgivna absider hämtades troligen i Orientens kyrkor, såväl fornkristna som yngre, och torde ha förmedlats till Norden under Korstågens tidevarv.
Dessa inne i murverket dolda celler var praktiska: samtidigt som man sparade byggnadsmaterial, erhöll man brandsäkra utrymmen som därtill var lättare att skydda för inbrott än aldrig så väl järnbeslagna ekkistor.
Mycket fä är emellertid de svenska landskyrkor, vilka redan under romansk tid försågs med sakristior. Det var en byggnadsdel som huvudsakligen var för- behållen kyrkor med större dignitet, såsom domkyrkor, stads- och klosterkyrkor.
Ännu färre är de landskyrkor, vilkas sakristior tillhör den ursprungliga anlägg- ningen. Dessa tidiga utrymmen har alla det gemensamt, att de antingen icke alls är märkbara i kyrkans exteriör, eller att de i varje fall ytterst obetydligt skjuter ut ur byggnadskroppen.
Ragnhild Boström
Summary
Few Swedish rural churches were provided with sacristies during the Romanesque period. In still fewer cases were such sacristies built at the same time as the chancel. Sacristies as an integral p a n of the building were mainly reserved for cathedrals, abbey churches and town churches. The author presents two different types of Romanesque sacristies on the island of Öland in south-eastern Sweden.
In the course of the restoration of Långlöt Church in 1969 there was discovered a round-arched niche with a small rectangular opening in the east wall of the chancel (Fig. 1).
The hypothesis that this was a sacristy is supported by the existence of slight traces of a wooden wall and by the similarity to the chancel of Källa Old Church (Fig. 2). For reasons of space, the dividing wall between the chancel and the sacristy was made of wood instead of stone (cf. Figs. 1 and 2). Other examples of small sacristies with a similar ground plan are those at Västergarn (Fig. 3) and Gerum (Fig. 4 b), both on Gotland, and at Hossmo (Fig. 4 a) and Förlösa, both in Småland. It is probable that another kind ot sacristy existed at Föra. The foundation walls of the east tower, demolished in 1828, show that the chancel in the lower storey of the tower had an internal apse, which was probably surrounded by small sacristies (Fig. 5 a). Similar chancels with small sacristies incorporated in the main body of the building exist on Gotland at Öja (Fig. 5 a) and Helge-And in Visby, as well as on Själland at Store Hedinge and other places. The prototypes of these chancels, which are also represented
18 Iwar Anderson, i not 10, a.a. fig. )8. — Dens., Halltorps kyrka. Svenska forn- minnesplatser nr 45, Sthlm 1956.
111 Danmarks Kirker, Praesl0 Amt i, Khvn 1933, s. 57, tig. 3, s. 59, fig. 5.
by the crusaders.
Cf. Armin Tuulse, op. cit., note 14, pp. 193 ff. (summary in German), and Iwar Anderson, op. cit., note 10, pp. 53 ff. (summary in English), as well as R. Boström, Långlöt's churches (Sveriges Kyrkor, an-historical inventory, Öland II: 1), to appear in 1971 with illustration captions and summary in English.
Observationer vid omputsningen av Eds kyrka i Uppland
Dä Eds kyrka 1958 publicerades i »Sveriges Kyrkor»1 utgjorde iakttagelserna frän den av Sigurd Curman ledda restaureringen av kyrkans inre 1917-18 grund- valen för den övertygande framställningen av det byggnadshistoriska förloppet.
Vid utgrävningen av kyrkans golv blottades härvid grundmurar som gav bevis för att den ursprungliga byggnaden uppförts i form av en absidsal dvs. med en relativt bred absid direkt ansluten till långhusets östvägg. Till denna absielsal hörde ett torn i väster. Den romanska kyrkan har daterats till omkring 1100- talets mitt eller tredje fjärdedel. Vid restaureringen päträffades vidare spåren efter den ursprungliga portalen samt två fönsteröppningar placerade mitt emot varandra i långhusets västparti. Av dessa hade fönstret i sydmuren under gotisk tid blivit ombyggt på så sätt att Ijusgluggen förlängts och placerats något österut och lägre iin det ursprungliga.
Den oansenliga romanska kyrkan utvidgades under 1300-talet österut med d t i det närmaste kvadratiskt kor, med samma bredd, som d d äldre långhuset. Den ursprungliga anläggningens sällsynta planform och ålderdomliga murningssätt har i hög grad bidragit till att kyrkan uppmärksammats i arkitekturhistoriska sammanhang.2
Då kyrkans exteriör omputsades våren 1970 kom ett tillfälle att komplettera de av Curman gjorda iakttagelserna frän den inre renoveringen 1917. Det bör frän början fastsläs att dessa närmast kan betecknas som randanteckningar till framställningen i »Sveriges Kyrkor». Så till exempel bekräftades nu att den gotiska tillbyggnadens sakristia hade ett ursprungligt fönster mot öster. Detta har sedermera igenmurats, med undantag för en glugg 27 x 27 i centrum. Denna har sedan ocksä igenmurats och den inre fönsternischen utnyttjats för skäp- inredning. De tvä rundbågiga fönstren tillhörande den romanska kyrkan har haft fönsterfoder inmurade endast cirka 35—40 cm frän det yttre murlivet. Fod- rens belägenhet och senare vidtagna byggnadstekniska åtgärder komplicerade
1 Gunilla och Sigurd Curman: Eds kyrka. Sveriges Kyrkor. Uppland, Band VI. Häfte 5.
Stockholm 1958.
2 T. ex. Antikvariskt Arkiv 14. Iwar Anderson: Kyrkorna i Stenåsa och Halltorp. Stock- holm 1960, sid. 43.
