Några skulpturer från Öland identifierade Boström, Ragnhild
Fornvännen 38-44
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1969_038
Ingår i: samla.raa.se
38 Smärre meddelanden
A. 0—0,4
mLövkärrtorv.
B. 0,4—e),6 m Brunmosstorv.
C. 0,6—1,6 m Lövkärrtorv.
D. 1,6—1,85
mAgtorv.
E. 1,85—1,95 m Vass-kärrbräkentorv F. 1,95-2,05 m Gyttja.
G. 2,05- m Stenig sand.
I lager F" påträffades rikligen träkol, eldskadat trä och bearbetad flinta. Lag- ren E och D var fria från kulturrester. Boplatsen har således varit bebodd dä öppet vatten funnits nära fastmarken och övergivits, när vassbältet brett ut sig
över sjöytan.
Pollenanalytisk datering visar att kulturresterna tillhör äldsta delen av den boreala tiden, 8 000-7 5°° f' ^
r-
Bland fynden finns elt flöte av tallbark (fig. 1), funnet i gränsytan mellan lag- ren ¥ och E, som är det äldsta påträffade flötet i Sverige. Det är jämngammalt med fiskenätet frän Antrea socken i Finland (Sauramo 1951). Frötet är 11X9 cm .stort, 1,5-2 cm tjockt och hålets diameter är 1,5 cm.
Stig Welinder Litteraturförteckning
C.-A. Althin 1954. The Chronology of the Stone Age Settlement of Scania, Sweden, I. The Mesolithic Settlement. Lund.
Ci. ). Becker 1950. Congrés Intern. Actes dt la Ille session, s. 180 ff. Ziirich.
M. Sauramo 1951. Antrean verkkulöyaön uusittu paleontologien ajoitus. Suomen Museo 58, s. 87. Helsinki.
Summary
T h e author describes a pine bark float found in the gyttja at the bottom of the peat bog Bare Mosse, well known for its settlement finds belonging to the Maglemosian Stone Age culture. The bark float has been dated by pollen ana- lysis to an early part ol the Boreal Period, c. 8000-7500 B.C.
Translaled by Richard Cox
Några skulpturer från Öland identifierade
Den energiske landskamreraren J. A. Södermark
1i Kalmar, som var en av stiftarna
till den år 1871 bildade fornminnesföreningen i länet och den egentlige skaparen av museet i Kalmar slott, lyckades intressera flera församlingar och enskilda i lä- net att överlämna föremål som inte längre hade nägon uppgift att fylla i ur- sprungsorten till museet. De synes emellertid ej alltid ha införts i museets liggare
1
M. Hofrén, Hembygdsrörelsen i Kalmar län, Svensk bygd och folkkultur . . . Hl, Sihlm
1947, s 214.
o m e d e l b a r t vid ö v e r l ä m n a n d e t , vilket ledde till förväxlingar. Fotograferingskons- ten var fiir 100 är sedan alltför exklusiv för att a n v ä n d a s i katalogiseringsarbetet och ej heller gjordes några egentliga beskrivningar eller skisser. I en del fall an- tecknades endast n a m n e t på d e n person, som ö v e r l ä m n a t föremålen, ej kyrkans n a m n , vilket h a r försvårat i d e n t i f i e r i n g e n .
U n d e r det n u p å g å e n d e inventariseringsarbetet fiir Sveriges Kyrkors ö l a n d s v o - lymer h a r e m e l l e r t i d d e n g r u n d l i g a g e n o m g å n g e n av arkivmaterial och a n d r a skriftliga källor som är en av f ö r u t s ä t t n i n g a r n a för arbetet medfört, att flera »för- lorade fär» i K a l m a r L ä n s M u s e u m n u m e r a gär att identifiera. S å l u n d a bevisar en liten t e c k n i n g av N . I. Löfgren 1817, i n t e r i ö r av Äs kyrka, att ett av de ståtligaste triumfkrucifixen i länsmuseet k o m m e r frän d e n n a kyrka, m e d a n ett p a r blyerts- teckningar av N . M. M a n d e l g r e n 1848 klart visar, att en s k u l p t u r , kallad S:t Olof (fig. 3), som i K L M katalogiserats u n d e r Algutsrums kyrka, i stället k o m m e r från K a l l a d
U n d e r arbetet m e d beskrivningen av Källa kyrkor, som u t k o m m e r u n d e r våren 1969, h a r i n v e n t a r i e r n a s u r s p r u n g inte b a r a frän Källa, u t a n även från a n d r a Ö l a n d s k y r k o r k u n n a t fastställas, tack vare d e t ovanligt rika källmaterialet.
Vid o r d i n a r i e sockenstämma 14.5 1873 l ä m n a d e Källa församlingsbor g ä r n a sitt bifall till »att säväl samteliga de i Källa kyrkas Sacristi förstuga [dvs. G a m l a sak- ristian] stående T r ä b i l d e r , som äfven den d e r v a r a n d e R u n s t e n e n m ä aflemnas till F o r n m i n n e s f ö r e n i n g e n i Calmar, för att derstädes förvaras». T r a n s p o r t e n skulle ske p e r å n g b å t frän S t e n n i n g e Sandvik och k y r k o h e r d e R i n g b e r g å t o g sig a t l följa m e d .
I museets liggare, h ä r kallad Södermarks katalog, d e n 22.8.1876 läser vi föl- j a n d e : »Källa socken 7 [senare ä n d r a t fiirst till 6, sedan till 5] mycket skadade, liir kyrkan wärdelösa kyrkobilder» samt » H e r r R i n g b e r g . . . Stycke af en R u n s t e n 2 ggr n a m n e t Bjärn (Björn) . . .»
Notisen i Södermarks k a t a l o g om r u n s t e n a r n a s u r s p r u n g är signifikativ. » H e r r R i n g b e r g » , ej Källa kyrka, anges som r u n s t e n a r n a s u r s p r u n g . D e t t a missvisande sätt att ange p r o v e n i e n s e n u p p r e p a s i museets första tryckta k a t a l o g / ' Där u p p t a s t. ex. som n r 46 en Pietå-bild på följande sätt: »Af konsul Mathiesen i Borgholm 1875. N o 46. M a r i a m e d den frän korset n e d t a g n e Frälsaren. 1 f. 6 t.» Den bild som avses (lig. 1) är obetydligt högre än vad som u p p g e s i katalogen, 49 i st. f.
45 cm, m e n eftersom museet endast äger en e n d a s k u l p t u r m e d d e t t a motiv, ä r identifieringen klar.
H a r även d e t t a föremal k o m m i t frän en kyrka, trots att givaren är cn privat- person? Ahlqvist
4u p p g e r , att det i t o r n e t till Köpings kyrka fanns en dylik skulp- tur. L i k n a n d e u p p g i f t e r är att finna i I n v e n t a r i u m 1830 fiir samma kyrka.
1
Ragnhild Boström, Kyrkor på Öland. Inledning, översikt av ele skriftliga källorna (Sveriges Kyrkor Öland L i , vol. 108), Sihlm 1966, s. 42, 60 samt fig. 22-23
o c r l3
2 -33-
—Densamma, Källa öelekyrka, Svenska fornminnesplatser nr J J , 2:a uppl., Sihlm 1964, s. 29, fig- '9-
' Kalmar läns fornminnes-förenings historiska och etnologiska samlingar på Kalium slott. Kort beskrifning . . . [av Herman Horn], Häfte 2, Kalmar 1880, avdelning IV;
Medeltiden och nyare tiden: kyrkliga föremål. Nedan citerad Horns katalog.
1
