Några ovanliga mullådor Boström, Ragnhild Fornvännen 195-198
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1967_195
Ingår i: samla.raa.se
a crucifix. The embroiderer's name was long unknown. In Söderala Church, how- ever, there is a chasuble with embroidery which is undoubtedly of the same origin and in the church accounts for 1670, in connection with the payments for this work, the embroiderer's name is given as "Mester Päffvel Grell". This person is probably identical with the Paul Kräll who in 1692 executed the embroideries 011 the banner for Colonel Gustav Kruus's funeral in Stockholm. He is probably also the same person as the embroiderer Paul Kraell who in 1700 presented, among other items, a chasuble with a crucifix in relief embroidery to Sånga Church, Uppland. T o this artist can probably also be attributed a chasuble and an ante- pendium (now in Statens historiska museum) from Tensta Church in Uppland and a chasuble at Stöde Church, Medelpad.
Några ovanliga mullådor
En kyrkas jordfästningsredskap hör sällan till de föremål, som man dreijer vid.
I tvä Upplandskyrkor
1förekommer emellertid inte mindre än tre mullådor, som sätter fantasin i rörelse.
I Söderby-Karls kyrka finns tvä. Den ena är mycket enkel, av trä med ett plant, svängbart lock, starkt påminnande om vär barndoms pennskrin. Ingenting nämns om den i kyrkböckerna. Den dateras till iboo-talet.
Den andra mullädan (fig. 1) är ocksä av trä, men rikt skulpterad och målad.
Den ställdes ut pä den stora utställningen av kyrklig konst i Uppsala,
2där den daterades till 1600-talet.
Till formen päminner lådan om en stövelknekt. Det droppformade träget har nedtill en mindre, cirkelrund utbuktning. Den övre, tillspetsade delen avslutas av en öppen krona, omgiven av vingformade utskott.
Lockets ytterkontur följer troget underdelens. Den utskjutande rundeln nedtill prydes av ett latinskt kors, omgivet av en strålkrans och en rad koncentriska bucklor, som fortsätta pä mullädans undersida. Utmed den droppformade delen är en rund vulst, som upptill avslutas av en krona — motsvarigheten till mullädans krona.
De vingformade utskotten pä lådan motsvaras av ett par väl skulpterade vingar pä locket. Huvuddelen av locket prydes av en stor, målad stjärna, omkring vilken är målad en inskrift med frakturstil, ett citat ur Jesaja 26: 19 (»Men tine döda skola lefva . ..»), en text som är mycket vanlig pä gravstenar. Lockets baksida har
1
Sveriges Kyrkor, Uppland, band V, h. 6 (110), s. 772 och s. 854.
• Katalog över Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918, nr 972, 973.
i g6 Smärre meddelanden
Fig. i. Mulläda med tillhörande skovel. Söderby-Karls kyrka. Foto Sveriges Kyrkor, Sören Hallgren 1964. — An earth box with accompanying shovel. Söderby-Karl church.
ä n n u cn inskrift, h ä m t a d u r D a n i e l 12: 13 (»Gak b o r t til tess e n d e n k o m e r . . . » ) . Även mullskoveln är omsorgsfullt u t f o r m a d . Skaftet prydes u p p t i l l av e n ö p p e n k r o n a , l i k n a n d e d e n p ä m u l l ä d a n . D ä r u n d e r markeras h a n d t a g e t av s p i r a l v r i d n a r u n d s t a v a r . L ä n g r e n e d äro s k u l p t e r a d e en sol(?) och en stjärna. Bladet är av- j ä r n .
L å d a n är 63 cm läng, s p a d e n 75 cm. Gustaf U n e s t a m
3återger e n o r t s t r a d i t i o n , enligt vilken en b o n d e i socknen skulle ha tillverkat r e d s k a p e n , s a n n o l i k t p ä 1700- talet. I n g e b o r g L i n d q v i s t d a t e r a r d e m ocksä till 1700-talet och framkastar e n för- m o d a n , att d e möjligen t i l l k o m m i t i s a m b a n d m e d Elisabeth Stierncronas begrav- n i n g 176g. Stjärnan och k r o n a n skulle i sä fall syfta p ä h e n n e s n a m n .
D e n n ä r b e l ä g n a E s t u n a kyrka h a d e ä n n u 1917 n ä s t a n identisk u p p s ä t t n i n g , lik fig. 1, e h u r u av e n k l a r e u t f ö r a n d e och tydligen gjord m e d Söderby-Karls m u l l ä d a som förebild. N u m e r a är endast skoveln b e v a r a d .
G e n o m en s l u m p r a k a d e jag finna en tredje av samma slag (fig. 2) i Manclel- grenska samlingen i L u n d .
4Det är en n o g g r a n n u p p m ä t n i n g av en såvitt jag k a n finna identisk m u l l ä d a m e d spade. M a n d e l g r e n u p p g e r , att d e n p ä h a n s tid (teckningen är d a t e r a d 17.12.1866) fanns i J a k o b s kyrka i Stockholm »och skall vara gjord af dödgräfvaren p å 1764», alltså s a m m a t r a d i t i o n o m tillverk- n i n g e n som gäller Söderby-Karlslädan. Därtill ett tillverkningsär, som ganska väl
" G. Unestam, En bok om Söderby-Karl, Uppsala 1954, s. 144.
' Mandelgrenska samlingen i Lunds universitet, Konstihistoriska institutet, Ser. 1, Avd. XI,
fig. 1371.
Fig. 2. Mullådor med skövlar. F.v. från Jakobs kyrka i Stockholm, gjord av dödgrävaren
>764. T. h. från Johannes kyrka (kapell) i Stockholm, gjord av dödgrävaren 1767. Teck- ning av N. M. Mandelgrcn, Lunds Universitets Konsthistoriska Institution. — Earth boxes wilh shovels. After Mandelgren.
s t ä m m e r m e d I n g e b o r g Lindqvists. — Enligt M a n d e l g r e n skulle l å d a n vara 67 cm läng, alltså n ä g o t längre än d e n i fig. 1 återgivna, m e d a n s p a d e n var avsevärt k o r t a r e , endast 55 cm.
I Sveriges Kyrkors beskrivning frän 1930 av J a k o b s k y r k a / ' är m u l l ä d a n emel- lertid ej u p p t a g e n . T r o l i g e n städades d e n av M a n d e l g r c n a v b i l d a d e m u l l ä d a n m e d dess skovel b o r t i s a m b a n d m e d kyrkans r e s t a u r e r i n g i början av 1890-talet.
M a n d e l g r e n h a r a v b i l d a t ä n n u en m u l l ä d a , fig. 2, även d e n n a av s k u l p t e r a t trä. H u v u d ä n d e n avslutas av ett k r ö n t m ä n n i s k o h u v u d och i f o t ä n d e n s u t v i d g n i n g är s k u l p t e r a t ett hjärta. R u n t k a n t e n en pärlstav, ett svarvat skaft till en mull- skyffel skymtar ocksä. D e n n a låda, som s a k n a d e lock, fanns i J o h a n n e s kyrka (kapell) i Stockholm. Även dess d a t e r i n g och t i l l v e r k n i n g återges av n o g g r a n n e M a n d e l g r e n : » u n d e r b o t t e n står 1767 — skall vara gjord af d ö d g r ä f v a r e n » .
I n t e heller d e n n a m u l l ä d a återfinnes i b e s k r i v n i n g e n av J o h a n n e s kapell och kyrka. T r o l i g e n försvann l å d a n n ä r d e n n u v a r a n d e J o h a n n e s kyrka byggdes 1884-
1890.
Kanske finns d e t ä n n u kvar n ä g r a l i k n a n d e m u l l å d o r , som d e h ä r beskrivna, i värt land? Det skulle vara av stort värde för Sveriges Kyrkor a t t i så fall fä m e d d e l a n d e h ä r o m .
R a g n h i l d Boström
Sveriges Kyrkor, Stockholm, band IV.
198 Smärre meddelanden
Summary
T h e author gives an account of three earth boxes of unusual appearance, men- tions references to counterparts found in documents, and seeks similar examples in other churches.
»Den dolda källan i Varbergs fästning»
En replik
I Fornvännen 1966/1 har jag publicerat en redogörelse för vattenförsörjningen pä Varbergs slott och fästning. 1 Fornvännen 1966/3 har Märta Hähnel sökt bevisa att den s. k. »Kung Carls källa» är en outtömlig tillgäng pä friskt vatten;
»med denna grundvattcntillgäng inom murarna kunde Varbergs fäste med lugn motse och uthärda en läng belägring». (S. 180.) Hon säger vidare att man »grävde cn brunn genom sanden och blåleran tills man nådde grundvattnet, för så vitt ett springvatten, en artesisk källa, ej redan dä fanns på platsen». (S. 179.) Det heter vidare att man byggde »i kallmur med grova gråstenar en oregelbunden cylinder»;
denna hade en diameter av fyra meter och en höjd av tio.
Nu är mellanrummet mellan fästningens östra kurtinmur och muren längs den gata, där brunnsvalvet mynnar ut, omkring tjugo meter. Sistnämnda mur har en längd av nägot mera än sextio meter. Mellan murarna har fästningens bygg- mästare fyllt utrymmet med en jord, som hämtats frän strandängarna mellan Varberg och Himleän; en starkt sandblandad jord, eller, om man sä vill, sjösand med inblandad jord. Den övre, vågräta ytan är omkring 1 200 m
2och här faller alltså årligen rätt mycket regnvatten. Vi få räkna med en årsnederbörd av minst 700 mm. Fyllnaden mellan murarna är sä genomsläpplig att det aldrig rinner bort ytvatten härifrån. Det gär ned i fyllningen. Den i kallmur av grova grästenar byggda cylindern är ocksä den genomsläpplig: den är som ett säll, och vattnet i denna cylinder står följaktligen lika högt — eller lagt — som grundvattnet i fyllningen mellan murarna. Vid ihållande regn stiger alltså vattnet i denna regnuppsamlingsbrunn, vid ihållande torka sjunker vattnet. Det finns nämligen några svaga punkter i murarna, varigenom vattnet sakta avgår.
Hähnels uppgift att det kunde ha funnits »en artesisk källa» pä platsen för den nämnda cylindern saknar grund. Det finns inga springvatten som förmå tränga upp genom flera meter blälera.
1Uppgiften att man grävde »omkring tvä meter»
1
