Marks kommun Insatser för att bli självförsörjande Uppföljning -

www.pwc.se

Revisionsrapport

Lena Brönnert

Cert. kommunal revisor December 2014

Uppföljning

- Insatser för att bli självförsörjande

Marks kommun

Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande

Innehåll

1. Sammanfattning ... 1

2. Inledning ... 2

2.1. Bakgrund ... 2

2.2. Revisionsfråga ... 2

2.3. Revisionskriterier ... 2

2.4. Revisionsmetod ... 3

2.5. Organisation ... 3

3. Resultat ... 4

3.1. Styrning ... 4

3.2. Bedömning av behov av insatser ... 5

3.3. Planering av insatser ... 5

1. Sammanfattning

PwC har av Marks kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp Socialnämnden åtaganden som beskrivs i beslut 2012-03-29 (Dnr 2011-335 751) som svar på revis- ionens granskning av om nämnden säkerställer att de som är beroende av ekono- miskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand.

En tydligare prioritering föreslogs inom LoAm för att efterfölja budgetens styrning, som visade underskott. Nämndens svar till revisionen var att ett arbete påbörjats för att säkerställa att ekonomi och resurser skulle komma i balans. Uppföljningen visar att flera organisationsförändringar gjorts i syfte att skapa en verksamhet som möter behov hos individer som är beroende av försörjningsstöd i syfte att lotsa dem till egen försörjning. Nuvarande verksamhet har varit i drift sedan i april i år. Verk- samheten inriktas mot personer beroende av försörjningsstöd, vilket också styr dess utformning. Vi konstaterar också att utfall av verksamheten följs upp och visar att många lotsas till egen försörjning.

Granskningen visade brister gällande bedömning av den enskildes behov av insatser för att bli självförsörjande. En större samordning föreslogs med resurserna inom LoAm för att höja kompetens och kvalitet vid kartläggning och bedömning. Upp- följningen visar att en samordning sker mellan handläggaren och den personal som arbetar med insatser. Det finns en struktur och en metod för kartläggning av den sökandes situation för att bedöma behov av insatser

I granskningen framkom brister i planering av insatser riktat till enskilda för att nå egenförsörjning, varför rekommendationer gavs att vidta åtgärder för att säkerställa detta. Uppföljningen visar att en kartläggning görs av individens förutsättningar och planering av insatser upprättas. Verksamheten rekommenderas att se över per- sonalomsättning och arbetstoppar för att inte låta detta vara hinder för att arbete enligt detta och nå en effektiv verksamhet.

2. Inledning

2.1. Bakgrund

En granskning gjordes år 2011 av att socialnämnden säkerställde att de som var beroende av ekonomiskt bistånd fick tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand. Vid granskningen framkom att nämnden till stora delar gjorde detta men också att det fanns behov av förbättringar för att uppnå en effektiv verksamhet.

Granskningen visade brister gällande bedömning av den enskildes behov av insatser för att bli självförsörjande. En större samordning föreslogs med resurserna inom LoAm för att höja kompetens och kvalitet. Nämndens svar påvisade att dåvarande arbetssätt skulle ses över. Den kompetens och det arbete som fanns på LoAm kunde genom ökad samverkan komplettera socialförvaltningens arbete i nybesöksutred- ningar.

En tydligare prioritering föreslogs inom LoAm för att efterfölja budgetens styrning, som visade underskott. Nämndens svar till revisionen visade att ett arbete påbörjats för att säkerställa att ekonomi och resurser skulle komma i balans.

I granskningen framkom också brister i planering av insatser riktat till enskilda för att nå egenförsörjning. Det konstaterades att socialnämndens prioriteringar och effektmål liksom serviceåtaganden och riktlinjer inte efterlevdes, varför rekommen- dationer gavs att vidta åtgärder för att säkerställa detta. Utifrån kritiken svarade nämnden att fokus skulle läggas på handlingsplaner och på hur dokumentationen skall se ut för att säkerställa att planerna innehöll en beskrivning av vad som skulle uppnås och att den sökande aktivt deltagit i planen.

Revisorerna har i sin analys av väsentlighet och risk funnit skäl följa upp gransk- ningen.

2.2. Revisionsfråga

Har Socialnämnden fullföljt de åtaganden som beskrivs i beslut 2012-03-29 (Dnr 2011-335 751) som svar på revisionens granskning av om nämnden säkerställer att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framti- den klara sin försörjning på egen hand?

2.3. Revisionskriterier

• Kommunallagen

• Socialtjänstlagen

• Lokala styrdokument

Uppföljningens avgränsning regleras i den granskning som är grund för revisions- frågan.

2.4. Revisionsmetod

 Kontroll av relevanta beslut fattade av aktuella nämnder

 Granskning och analys av eventuella förändringar i styrande dokument

 Telefonintervju med enhetschef för försörjningsstödenheten

Rapporten sakavstäms i verksamheten och kvalitetssäkras av certifierad kommunal revisor.

2.5. Organisation

Enligt årsbokslut 2013 fattade socialnämnden i juli beslut om att avveckla verksam- heten Arbetsmarknadsenheten. I Socialnämndens protokoll 2013-07-16 noteras att samverkan mellan försörjningsstöd och Arbetsmarknadsenheten endast resulterat i att ett fåtal personer gått från försörjningsstöd till egen försörjning.

Socialförvaltningen fick samtidigt i uppdrag att ta fram förslag på ny struktur för arbetsmarknadsåtgärder för att minska antalet personer som är beroende av för- sörjningsstöd. I samband med detta betonades vikten av samverkan.

Socialnämnden gav socialchefen i uppdrag att ta fram förslag på ny struktur för ar- betsmarknadsåtgärder för att minska antalet personer som är beroende av försörj- ningsstöd.

Verksamheten som arbetar med insatser finns nu inom Socialförvaltningens regi och benämns RAMS (Redo för ArbetsMarknad och Sysselsättning). Denna startade i april i år. Nya verksamheter har startat med ambitionen att ta med det som tidi- gare bedömts fungera väl. Insatserna har i dag ett fokus på ”att öka den enskildes anställningsbarhet och därmed bidra till att minska personer beroende av för- sörjningsstöd”.¹

3. Resultat

3.1. Styrning

En tydligare prioritering föreslogs inom LoAm för att efterfölja budgetens styr- ning, som visade underskott. Nämndens svar till revisionen visade att ett arbete påbörjats för att säkerställa att ekonomi och resurser skulle komma i balans.

Ett uppdrag gavs från kommunchefer 2011-11-23 att ta fram underlag för beslut om resurser och organisation för lärande och arbetsmarknad (tidigare Loam). Utred- ningen skulle ge förslag till verksamhetsinriktning, organisatorisk placering samt finansiering. Socialförvaltningen konstaterades bli den part som främst anvisade personer till verksamheten varför också externa intäkter skulle komma att minska.

Verksamheten i form av kartläggning och arbetsträning/arbetsprövning flyttades till socialnämnden och enhetschefstjänsten avvecklades. Beslut enligt förslag fattade 2011-12-19.² Årsbokslut för socialnämnden 2013 visar att socialförvaltningen under våren 2012 integrerade arbetet med stöd och arbetsmarknadsinsatser med verk- samheterna inom funktionhinder som bedrev daglig sysselsättning och fick benäm- ningen Arbetsmarknadsenheten.

Beslut fattades i juli 2013 om att avveckla Arbetsmarknadsenheten och socialför- valtningen gavs uppdrag att ge förslag på struktur för arbetsmarknadsåtgärder i syfte att minska antalet personer beroende av försörjningsstöd. Bakgrund var att endast ett fåtal av de personer som varit aktuella gått till egen försörjning och att verksamheten därmed inte uppnått syftet med förändringen. En ytterligare anled- ning till omorganisering av kommunens arbetsmarknadsinsatser var att säkerställa ekonomi och resurser i balans.³ Det ansågs lämpligt att organisera verksamheten inom individ- och familjeomsorgen samt att verksamheterna samlokaliserades.

Arbetet med försörjningsstöd och insatser för att nå egenförsörjning uppvisade för år 2014 ett underskott om ca tre mkr. Kommunens kostnader för utbetalt ekono- miskt bistånd per invånare (exkl flyktinghushåll) var år 2013 1 199 kr mot 888 kr i jämförbara kommuner enligt Kolada⁴. Då arbetet med insatser för att nå egen för- sörjning är en del i Försörjningsstödsenheten redovisas inte kostnaderna separat, till skillnad från tidigare.

Bedömning

Hur kommunen valt att arbete med arbetsmarknadsinsatser har varit i fokus under en längre tid. Flera organisationsförändringar har gjorts i syfte att skapa en verk- samhet som möter behov hos individer som är beroende av försörjningsstöd i syfte att lotsa dem till egen försörjning. Nuvarande verksamhet har varit i drift sedan i april i år och uppföljningar visar att verksamheten inriktas mot personer beroende

2 KS Dnr 2011-401 619.

3 Socialförvaltningen 2012-03-22. Svar på revisionsrapport Insatser för att bli självförsör- jande. SN 2011-335 751.

4 De sju kommuner som är mest lika Mark är Ale, Partille, Värnamo, Falkenberg, Alingsås, Oskarhamn, Enköping utifrån strukturjusterad standardkostnad.

av försörjningsstöd, vilket också styr dess utformning. Vi konstaterar också att ut- fall av verksamheten följs upp.

3.2. Bedömning av behov av insatser

Granskningen visade brister gällande bedömning av den enskildes behov av insat- ser för att bli självförsörjande. En större samordning föreslogs med resurserna inom LoAm för att höja kompetens och kvalitet vid kartläggning och bedömning.

Nämndens svar påvisade att dåvarande arbetssätt skulle ses över. Den kompetens och det arbete som fanns på LoAm kunde genom ökad samverkan komplettera socialförvaltningens arbete i nybesöksutredningar.

I det svar som gavs på revisionens kommentarer skrevs att vid behov av fortsatt stöd för att nå egenförsörjning sker bedömningar och övervägande med den sö- kande i den löpande handläggningen. Arbetssättet skulle ses över i samband med omorganisering av LoAm och då genom en samverkan med socialförvaltningen.

Intervju med enhetschefen visar att samtliga som söker ekonomiskt bistånd och som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande kartläggs inom RAMS. Detta görs genom tre samtal utifrån en metod framtagen inom ett tidigare EFS-projekt.

I december hade totalt 201 personer skrivits in i Socialnämndens arbetsmarknads- åtgärder under året. Inom Arbetsspåret som är störst, har 162 personer skrivits in.

115 av dessa är idag utskrivna och 36 % har gått till arbete eller studier, 20 % har gått till annan åtgärd då RAMS inte bedömts kunna möta deras behov. Här finns språksvaga, personer med psykiskt ohälsa och personer i aktivt missbruk, vilket uppmärksammats först vid kartläggningen. Här har också funnits personer i annan åtgärd vilket ”krockat”. Nästan 16 % har avslutats pga hög frånvaro. Här söks andra arbetsmetoder för att möta problematiken. Totalt uppbär drygt 50 % av de som skrivits in inte längre försörjningsstöd.

Vid intervjun framkommer att en grupp som verksamheten har svårigheter att nå med insatser är unga med psykisk ohälsa. Ett möte har initierats med Försäkrings- kassa och landstinget för att framförallt diskutera kring ansvar och möjligheter att stötta gruppen genom utredning och insatser hos övriga huvudmän.

Bedömning

En samordning sker mellan handläggaren och den personal som arbetar med insat- ser. Det finns en struktur och en metod för kartläggning av den sökandes situation för att bedöma behov av insatser.

3.3. Planering av insatser

Granskningen visade brister i planering av insatser riktat till enskilda för att nå egenförsörjning. Socialnämndens prioriteringar och effektmål liksom serviceåta- ganden och riktlinjer efterlevdes inte, varför rekommendationer gavs att vidta åtgärder för att säkerställa detta.

Utifrån kritiken svarade nämnden att fokus skulle läggas på handlingsplaner och på hur dokumentationen skall se ut för att säkerställa att planerna innehöll en beskrivning av vad som skulle uppnås och att den sökande aktivt deltagit i planen.

Enligt nämndens skrivelse till revisionen⁵ med anledning av denna uppföljning pla- neras insatserna inom RAMS utifrån hur nära den sökande står arbetsmarknaden uppdelat i fyra spår, arbetsspåret, jobbcenter, redospåret och friskvårdsspåret. Un- der en inskrivningstid om sex månader görs kartläggning och arbetas med plane- ring, motivation och jobbsökaraktiviteter samt praktik. Riktad kompetenshöjande aktiviteter finns för ungdomar som just avslutat gymnasiet. Enligt intervjun har planeringen enligt denna modell blivit bättre men ej helt bra pga av en relativt stor personalomsättning, både vad det gäller att personal avslutat sina tjänster, men också att många i gruppen har varit frånvarande av andra skäl (som ej varit arbets- relaterade). Vid arbetstoppar kan inte detta prioriteras. Planering upprättas i fört- rädesvis nya ärenden, vilket också medför effektivisering vid uppföljningen i det enskilda ärendet.

I förvaltningens svar till revisorerna fördes också fram att planering gjordes till- sammans med enskilda vilket delvis kan ses i journal. Ett särskilt dokument för överenskommelser och planering, handlingsplan, används inte fullt ut av socialsek- reterarna. För att förbättra detta skall fokus vid kontinuerliga ärendegenomgånger i högre grad beröra detta.

Den styrning som vid förra granskningen återfanns i bl a nämndens styrning är i dag inte lika riktad mot just upprättande av handlingsplanen. Socialnämndens in- riktningsmål för IFO under 2014 var att ”insatser ska ges till enskilda i syfte att nå egen försörjning genom ett aktivt samarbete med andra förvaltningar och myndi- geter….” ⁶

Bedömning

Inom RAMS görs idag kartläggning av individens förutsättningar och planering av insatser. Pga personalomsättning och arbetstoppar kan detta inte alltid prioriteras.

Verksamheten konstaterar att arbetssättet innebär en effektivisering varför förut- sättningarna för att kunna arbeta enligt detta bör ses över.

5 Enligt skrivelse till revisionen i samband med granskningen. SN 2011-335 751, daterat 2014-12-10

6 Enligt Enhetsplan försörjningsstödsenheten 2014 s 4

2014-03-03

Lena Brönnert Fredrik Carlsson

Projektledare Uppdragsledare