Faktorer som påverkar sjuksköterskans mottagande av en patient med strokesjukdom på akutmottagningen
- en litteraturstudie
Nursing care of a strokepatient at the Emergency department
− a literature study
Johanna Eriksson Jessica Söderholm
Fakulteten för Hälsa-, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Mia Forshag och Kristina Rendahl-Laage Examinator: Jan Nilsson
2019-10-18
2 SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskans omhändertagande av en strokepatient på akutmottagningen:
. en litteraturstudie
Nursing care of a strokepatient at the Emergency department: a litterature rewiev
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad 15hp, grundnivå Författare: Johanna Eriksson
Jessica Söderholm
Handledare: Mia Forshag
Kristina Rendahl-Laage
Sidor: 25 sidor exklusive bilagor
Nyckelord: Stroke, Sjuksköterska, Omhändertagande, Akutmottagning.
Introduktion: Varje timme insjuknar cirka tre personer i stroke i Sverige, varav var fjärde person avlider. Stroke är en samlingsterm för hjärninfarkt och hjärnblödning som orsakas av en cirkulationsstörning i hjärnans blodkärl. Sjuksköterskans funktion i
behandlingsteamet är viktig där observation av patientens vitala funktioner och att
tillgodose patientens grundläggande behov är en betydelsefull del i behandlingsresultatet.
Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans mottagande av patient med misstänkt strokediagnos på akutmottagningen.
Metod: Litteraturstudien följde Polit och Beck (2016) nio steg. Artiklarna granskades i tre urval vilket resulterade i en kvalitativ artikel och nio kvantitativa artiklar.
Resultat: Resultatet identifierar faktorer som har inverkan på sjuksköterskans arbete och presenteras i huvudkategorierna Verktyg för identifiering av symtom, Närståendes
påverkan på sjuksköterskans arbete, Tiden har betydelse, Otillräcklig utbildning och Samarbete.
Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att bedömningsinstrumenten är invecklade och det fanns en osäkerhet hos sjukvårdspersonal vid bedömning av en patient med stroke. Ett flertal, både främjande och hindrande faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete har identifierats.
Feedback var en faktor som saknades men som sjuksköterskorna ansåg vara viktig för att bedriva en framgångsrik vård.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Stroke ... 4
Riskfaktorer... 4
Orsak ... 5
Symtom ... 5
Omvårdnad ... 5
Verktyg som grund för diagnos ... 6
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 7
Sökstrategi... 7
Inklusions – och exklusionskriterier ... 7
Litteratursökning ... 7
Urval/Urvalsprocess ... 8
Urval 1 ... 9
Urval 2 ... 9
Urval 3 ... 9
Databearbetning ... 9
Forskningsetiska övervägande ... 10
Resultat ... 11
Verktyg för identifiering av symtom ... 11
Närståendes påverkan på sjuköksterskans arbete ... 11
Tiden har betydelse ... 12
Otillräcklig utbildning ... 12
Samarbete ... 13
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion... 14
Metoddiskussion ... 15
Klinisk betydelse ... 15
Förslag till fortsatt forskning ... 16
Slutsats ... 16
Referenslista ... 17
Bilaga 1: Artikelmatris ... 20
4
Inledning
Stroke är en folksjukdom och varje timme insjuknar cirka tre personer i Sverige, varav var fjärde person avlider (Socialstyrelsen, 2018). Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och den sjukdom som är orsak till allvarliga funktionshinder (Wergeland et al. 2011).
Kunskapen hos allmänheten är bristfällig gällande strokesymtom och är en faktor som påverkar dess behandling. Enligt Lever et al (2013) kan det vara svårt att upptäcka tecken på stroke, framförallt om symtomen är diffusa.
Det är därför viktigt att sjuksköterskor på en akutmottagning ska kunna identifiera tecken på stroke för att snabbt kunna ge rätt omvårdnad och tillsammans med läkaren ge relevant behandling.
Bakgrund
Stroke
Stroke är en samlingsterm för hjärninfarkt och hjärnblödning (Hjärt-lungfonden, 2019) som orsakas av en cirkulationsstörning i hjärnans blodkärl. Denna cirkulationsstörning kan bero på en emboli, trombos eller en blödning, vilket leder till att hjärnan drabbas av syrebrist (Wergeland et al. 2011). Beroende på vilken del av hjärnan som drabbats kan olika symtom uppvisas men gemensamt är att skadan ger neurologiska funktionsbortfall (Socialstyrelsen, 2019).
När patienter får en akut störning i hjärnans blodcirkulation kallas det för en TIA. Patienten får då en övergående attack med neurologiska symtom som vanligtvis håller i sig i 24 timmar.
Detta kan vara en förvarning på att något inte står rätt till. Om tillståndet varar längre än 24 timmar kallas det för Stroke (Considine & McGillivray 2010).
En hjärninfarkt uppkommer oftast genom en obstruktion av antingen en emboli, trombos eller blodkoagel i någon av hjärnans blodkärl. Detta leder till att blodtillförseln försämras och syrebrist uppstår i det området av hjärnan som det drabbade kärlet försörjer. När syrebrist uppstår i hjärnan kommer det resultera i att nervceller dör och en skada på hjärnan uppkommer (Hjärt-lungfonden, 2019). Symtomen vid en hjärninfarkt utvecklas gradvis, inom några minuter eller timmar (Wergeland et al. 2011).
Hjärnblödningar kan uppstå genom ruptur av försvagade kärlväggar. Kärlväggarna kan försvagas av exempelvis ateroskleros eller hypertoni och brister ett kärl kommer blod att läcka ut till hjärnvävnaden. Även aneurysm som brister ger upphov till en hjärnblödning. (Hjärt- lungfonden, 2019). Vid en hjärnblödning kommer symtomen plötsligt (Wergeland et al. 2011) och det ökade trycket som bildas i hjärnan är den väsentliga anledningen till den kliniska försämringen (Ariesen et al. 2003).
Riskfaktorer
Riskfaktorer, för att insjukna i stroke, som identifierats är högt blodtryck, rökning, förmaksflimmer, diabetes, låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, förträngning i halspulsådern, tidigare genomgången stroke eller TIA, hög ålder, ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar och hög alkoholkonsumtion (Hjärt-lungfonden, 2019). Vid hjärnblödning har ytterligare riskfaktorer identifierats som är hög ålder (Loomis, 2018) samt manligt kön (Ariesen et al. 2003).
Risken för insjuknande är större ju fler riskfaktorer en person har. Två tredjedelar av alla som insjuknar i stroke kan tillräknas fem riskfaktorer som kan påverkas. Dessa riskfaktorer är högt blodtryck, rökning, förmaksflimmer, diabetes och låg fysisk aktivitet. Personer med hypertoni
5 har tre gånger större risk för att insjukna i stroke eftersom hypertoni påskyndar åderförfettningsprocessen och kan skada tunna blodkärl inne i hjärnan. Rökare löper dubbelt så stor risk att insjukna i stroke än en person som inte röker och kvinnor som röker löper större risk att drabbas än en man. En person som har förmaksflimmer löper en större risk för att insjukna i stroke som orsakas av en propp. Detta på grund av att hjärtat inte tömmer sig på blod och koagulerar till en propp. Proppen kan lossna och följer då blodströmmen och kan fastna i ett kärl i hjärnan och orsakar då en hjärninfarkt. Det har påvisats att mer än var femte person som insjuknat i stroke har diabetes då typ 2-diabetes påverkar blodkärlen på ett negativt sätt (Hjärt-lungfonden, 2019).
Orsak
Vid en hjärninfarkt dör delar av hjärnvävnaden till följd av syrebrist. Syrebristen uppstår genom att blodflödet i ett eller flera av hjärnans artärer försämras eller upphör. Hjärnblödningar och hjärnhinneblödningar orsakas av att blodcirkulationen i hjärnan inte är tillräcklig. Det leder i sin tur till att en artär i hjärnan eller hjärnhinnan brister och en blödning uppstår. Blödningen skapar ett högt tryck i hjärnan och reducerad cirkulation av spinalvätska (Wergeland et al.
2011).
Symtom
Vilka symtom som personen får vid en stroke är relaterat till var i hjärnan skadan skett. Om skadan har skett i hjärnas bark eller i den djupare strukturen, i lillhjärnan eller i hjärnstammen.
När den ena hjärnhalvan blir skadad blir inte bara funktionerna påverkade som är viktiga i det skadade området utan även samspelet i hela hjärnan. Det som händer vid en stroke är att processer rubbas i hjärnan från ett mottaget stimuli till en handling. Samspelet mellan de två hjärnhalvorna är viktigt för hur en person fungerar. Vid en skada i den ena hjärnhalvan så rubbas detta samspel och det blir svårare för en person som har drabbats av en stroke att genom inlärning få tillbaka sina färdigheter (Wergeland et al. 2011).
Symtom som kan förekomma är förlamningar i olika delar av kroppen såsom armar och ben.
Sväljsvårigheter med motoriska bortfall i kind, läpp, tunga eller svalgmuskelatur. Nedsatt sensibilitet som gör det svårare att avgöra storlek, temperatur, form eller struktur på ett föremål som hålls i den påverkade handen. Synrubbningar med synfältsbortfall eller att helt förlora synen på ett öga. Även neuropsykologiska symtom förekommer liksom inkontinens och förstoppning. Personer som drabbas av stroke kan få problem med att kommunicera, bli deprimerade eller agiterade (Wergeland et al. 2011).
Omvårdnad
På akutmottagningen arbetar personalen med triage som innebär att en individuell bedömning av patientens behov av sjukvård genomförs. Därefter får patienten en prioriteringskategori efter hur brådskande en behandling måste ges (Wikström, 2018). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) säger att den som störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Patienterna sorteras även till rätt klinik på akutmottagningen. Den första prioriteringen och sorteringen är viktig för att inte medföra längre handläggningstider. Då arbetsuppgifterna är varierande med många möten med patienter krävs det erfarenhet för att jobba med triage (Wikström, 2018).
Det är viktigt att patienter med stroke läggs in på en strokeenhet där korrekt diagnos ställs och omfattningen av en stroke kan begränsas, här kan komplikationer förebyggas och en tidig mobilisering av patienten kan påbörjas (Wergeland et al. 2011). För patienter med hjärninfarkt
6 är det aktuellt med trombolys behandling intravenöst och bör sättas in inom tre timmar efter symtomdebuten. Trombolys är en behandling som löser upp embolin i hjärnan, och minskar risken för en större hjärninfarkt (Lawson & Gibbon 2009). Det är viktigt att kontrollera patientens medvetandenivå, motorik, sensorik, språk och ögonrörelser samt att kartlägga andra sjukdomar som kan påverka tillståndet såsom högt eller lågt blodtryck, diabetes eller hjärtarytmier (Wergeland et al. 2011). Tiden mellan symtomdebuten och behandling är avgörande för patienten och avgör också vilken typ av behandling som ska sättas in.
Sjuksköterskans funktion är viktig i behandlingsteamet där observation av patientens vitala funktioner och att tillgodose patientens grundläggande behov är en betydelsefull del i behandlingsresultatet. Sjuksköterskan observerar vitala parametrar och tecken på komplikationer i akutfas och efter en stroke. De vitala parametrarna som observeras är puls, blodtryck, andningsfrekvens, kroppstemperatur och blodsocker (Wergeland et al. 2011).
Verktyg som grund för diagnos
AKUT-testet (Ansikte, Kroppsdel, Uttal, Tid) är försvenskad version av FAST (Face Arm Speech Test) och är det bedömningsinstrument som sjuksköterskan använder vid en första bedömning och identifiering av symtom på stroke (Bremer 2016). I Sverige har rikstäckande formationskampanjer florerat i massmedia till allmänheten. AKUT-testets syfte är att allmänheten ska kunna identifiera en stroke därmed minska tiden till dess att personen får behandling på sjukhus (Socialstyrelsen, 2018). Om inte omgivningen uppfattar akut tillståndet är kan behandlingen komma att fördröjas (Mosley et al. 2013).
The National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS) är för närvarande den mest accepterade skalan för att mäta svårighetsgraden av stroke (Whelley-wilson & Newman, 2004). NIHSS utvecklades år 1989 för att kunna mäta förändringar i nervstatusen hos patienter som insjuknat i stroke (Brott et al. 1989). Skalan baseras på 15 frågor utifrån patientens förmåga att utföra vissa moment och rörelser. Moment som NIHSS berör är bland annat språkfunktion, styrka i armar och ben, medvetande, känslofunktioner, synbortfall, ansiktssvaghet och talsvårigheter.
Beroende på patientens nervstatus och resultat av utförandet sätts poäng på varje moment. En högre poäng resulterar i sämre nervstatus (Tirschwell et al. 2002)
Problemformulering
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Det innebär att det blivit en störning i blodkärlens cirkulation i hjärnan. Symtomen kan vara akuta men även komma gradvis under några timmar. För varje minut som går försämras prognosen. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt få behandling. Diffusa symtom påverkar mottagandet och sjuksköterskans kunskap har en avgörande roll. Det är en påverkande faktor som leder till att behandlingen ges i ett senare skede vilket i sin tur påverkar patientens möjlighet att överleva och risken för bestående men kan minskas. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal agerar på rätt sätt när dessa patienter ska tas emot på en akutmottagning. Ett tidigt omhändertagande är livsviktigt för patientens tillstånd.
Syfte
Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans mottagande av patient med misstänkt strokediagnos på akutmottagningen.
7
Metod
En litteraturstudie innebär att ett problem identifieras eller att ett relativt outforskat område finns och att ett syfte formuleras därefter. Fortsättningsvis påbörjas en insamling av studier som analyseras, dokumenteras och sammanskrivs att studien uppfyller syftet (Forsberg &
Wengström 2013).
Denna litteraturstudie struktureras enligt Polit och Beck (2016) nio steg.
Steg 1 formuleras ett syfte samt en problemformulering med eventuella frågeställningar.
Steg 2 med hjälp av databaser och sökord planerades en sökstrategi.
Steg 3 utförs en sökning i databaserna av artiklar samt en identifikation av primärkällor.
Steg 4 analyseras källor efter relevans till syftet med studien och källor som var irrelevanta valdes bort.
Steg 5 det material och den data som samlats in lästes.
Steg 6 sammanfattas det material som framkommit och kodades.
Steg 7 granskas materialet kritiskt.
Steg 8 analyserades och sammanställdes den informationen som framkommit och delades in i kategorier.
Steg 9 sammanfattades studien och redovisning av resultatet genomfördes (Polit & Beck 2016).
Sökstrategi
Enligt steg 1 utformades ett syfte utifrån ett problem som identifierats. Enligt steg 2 planerades en sökstrategi, i CINAHL och PubMed, med sökord med relevans för studien och stämde mot syftet. CINAHL var en av de databaser som användes för att söka artiklar till litteraturstudien.
CINAHL omfattas specifikt av forskning inom omvårdnad likväl som det finns forskning inom arbetsterapi och sjukgymnastik. PubMed var en annan databas som har använts för att söka efter tidigare forskning. PubMed är huvudinriktad på forskning inom medicin, omvårdnad samt odontologi.
Inklusions – och exklusionskriterier
Enligt steg 2 i Polit och Beck (2016) nio steg specificerades urvalet genom att inklusions- och exklusionskriterier för att hitta litteratur som var relevant till syftet. Inklusionskriterier var artiklar som blivit etiskt granskade, inom tidsintervallet tio år det vill säga från och med januari 2010 till september 2019 och som är skrivna på engelska. Exklusionskriterier var artiklar som endast innefattade barn under 18 år och review artiklar.
Litteratursökning
Enligt steg 3 utfördes en sökning av artiklar och försök till att hitta primärkällorna (Polit &
Beck, 2016). Första sökningen som gjordes i CINAHL på sökordet stroke som gav 61128 träffar. Sedan användes sökordet symptoms som gav 7258 träffar. Nurse söktes som en fritextsökning och gav 430103. Emergency nursing söktes som en Heading-term och gav 12878 träffar. En fritextsökning gjordes även på emergency department som gav 61913 träffar.
Ytterligare en sökning gjordes på Heading-termen Time factors som gav 150024 träffar.
Därefter kombinerades sökorden stroke och symptoms som gav 52 träffar. Ytterligare en kombination gjordes med sökorden stroke och emergency nursing som gav 58 träffar. Stroke och nurse och emergency department kombinerades i en sökning som gav 7 träffar. I sista
8 sökningen i CINAHL kombinerades sökorden stroke och emergency department och time factors som gav ett resultat på 154 träffar.
Första sökningen i PubMed gjordes på stroke som gav 117900 träffar. Sedan användes sökordet nurses som gav 83468 träffar. Emergency service hospital 68632 träffar. Nursing med 244540 träffar. Sista sökningen användes symtoms med 102684 träffar. Därefter kombinerades sökorden stroke och nurse och emergency service hospital som gav 28 träffar. Sedan valdes sökorden stroke och emergency service hospital och nursing som gav 11 träffar. I sista sökningen i Pub Med kombinerades sökorden stroke och emergency service, hospital och symptoms som gav 128 träffar. Fritextsökning gjordes på de ord som inte fanns som MeSH- termer eller Headings.
Avgränsningar gjordes genom att kombinera två eller flera av sökorden med booleska operatorn AND vilket medförde att artiklarna innefattade de sökord som kombinerats (Forsberg & Wengström, 2013).
Urval/Urvalsprocess
Tabell 1. Resultat av databassökning i CINAHL.
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Stroke (MH) 61128
S2 Symptoms (MH) 7258
S3 Nurses (MH) 430103
S4 Emergency nursing
(MM)
12878 S5 Emergency department 61913
S6 Time Factors (MH) 150024
S7 S1 AND S2 52 2 0 0
S8 S1 AND S4 58 9 3 3
S9 S1 AND S3 AND S5 7 3(3) 2(2) 2(2)
S10 S1 AND S5 AND S6 154 9(1) 2 2
Summa: 19 5 5
( ) = Interna dubbletter (MH) = Major Heading Tabell 2. Resultat av databassökning i PubMed
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Stroke (MeSH) 35610
S2 Nurses (MeSH) 11684
S3 Emergency service,
hospital (MeSH)
20346
S4 Nursing (MeSH) 150610
S5 Symptoms 21387
S6 S1 AND S2 AND S3 28 9((2)) 2((2)) 2((2))
S7 S1 AND S3 AND S4 11 1(1) 0 0
S8 S1 AND S3 AND S5 128 19(2) 5 5
Summa: 24 5 5
( ) = Interna dubbletter (( )) = Externa dubbletter
9
Urval 1
Enligt steg 4 i Polit och Beck (2016) nio steg, lästes titel och abstrakt på 438 artiklar, varav 271 artiklar från CINAHL och 167 artiklar från PubMed till urval 1. Om inget abstrakt fanns utfördes granskningen utifrån titeln. Artiklar där syftet inte stämde in eller där inklusions- och exklusionskriterierna inte stämde utifrån granskningen av titel och abstrakt exkluderades. I granskningen i urval 1 föll artiklar bort på grund av att de fokuserade på andra yrkeskategorier än sjuksköterskans eller att de inte stämde överens med litteraturstudiens syfte. I databasen CINAHL valdes 19 artiklar ut och i databasen PubMed valdes 25 artiklar ut. I urval 1 valdes totalt 45 artiklar ut från databaserna.
Urval 2
Till urval 2 granskades 45 artiklar enligt steg 5 i Polit och Beck (2016) nio steg. Artiklarna lästes och granskades utifrån metod, resultat och diskussion. Artiklar som exkluderades från urval 2 stämde inte överens med litteraturstudiens syfte, berörde den prehospitala processen, var inriktade till andra professioner samt handlade om rehabilitering och återhämtning.
Sammanlagt valdes tio artiklar ut från urval 2.
Urval 3
Till urval 3, enligt steg 6 i Polit och Beck (2016) nio steg, sammanfattades det material som framkommit och kodades genom färgmarkeringar. Artiklarna lästes och granskades, enligt steg 7 i Polit och Beck (2016) nio steg. I samband med kvalitetsgranskning exkluderades inga artiklar då de uppfyllde kraven enligt Polit och Beck (2016) granskningsmallar; Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. De tio granskade artiklarna utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien.
Databearbetning
Från urval 3 återstod tio artiklar som sammanställdes för att bearbetas, analyseras och presenteras i litteraturstudiens resultat. Artiklarna granskades enligt steg 8 i Polit och Beck (2016) nio steg. För att tydliggöra valda artiklar gjordes en matris, vilken sammanfattar artiklarnas innehåll, (se Bilaga 1.) Artiklarna lästes individuellt för att materialet till litteraturstudien ska vara av objektiv karaktär och för att bias ska undvikas. Textstycken som handlade om sjuksköterskans roll, vilka faktorer som påverkar mottagandet samt vilka hjälpmedel vederbörande kan använda i det akuta skedet vid stroke färgmarkerades.
10 Resultatet från databearbetningen fördes över till ett externt dokument som skulle underlätta vid dataanalys. Författarna fick på detta vis en bättre översikt av materialet och kunde enklare formulera sammanfattningar som påvisade likheter och skillnader i artiklarna. Materialet kunde på så vis bearbetas systematiskt. I nästkommande steg i dataanalysen jämfördes det material som framkommit för att identifiera kategorier. Författarna genomförde det först individuellt för att sedan diskutera den data som identifierades och fynden tillsammans för att säkerställa att författarna hade uppfattat artiklarna lika. Enligt steg 9 i Polit och Beck (2016) nio steg valdes kategorier, som utgjorde grunden för resultatredovisningen och sammanfattningen av studien.
Utifrån jämförelsens resultat uppkom fem huvudkategorier.
Forskningsetiska övervägande
När sökning av forskningsartiklar gjordes valdes de artiklar som var relevanta för syftet med denna litteraturstudie. I artikelgranskningen och materialhanteringen avstod litteraturstudiens författare egna värderingar för att undvika ett vinklat perspektiv, så kallad bias (Forsberg &
Wengström, 2016). Bias innebär systematiskt fel som förvränger och påverkar resultatet (Polit
& Beck, 2016). Bias undveks genom att författarna diskuterade de valda artiklarna för att därigenom eftersträva ett objektivt synsätt. För att undvika feltolkningar har lexikon använts för en korrekt översättning och citaten skrevs på originalspråket för att eventuella misstolkningar skulle undvikas. Enligt Wengström och Forsberg (2016) ska fusk och plagiat inte förekomma i studier. Plagiat innebär att lån görs från tidigare vetenskapliga artiklar utan att uppge den primära källan utan låter läsaren tro att det är ett eget verk. Studier ska även avstå från förvrängning av forskningsprocessen. Vetenskapsrådet (2019) beskriver att artiklar som är peer review är kritiskt granskade utifrån metodologiska, argumentativa och källkritiska aspekter och visar därmed om artikeln uppfyller de vetenskapliga kraven. Författarna genomförde en kvalitetsgranskning av valda artiklar utifrån Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier.
11
Resultat
Datainsamlingsmaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar som utgör grunden för litteraturstudiens resultat. Av artiklarna som ingår var nio artiklar kvantitativa och en artikel var kvalitativ, se bilaga 1. Kategorierna som kunde identifieras var Verktyg för identifiering av symtom, Närståendes påverkan på sjuksköterskans arbete, Tiden har betydelse, otillräcklig utbildning och Samarbete.
Verktyg för identifiering av symtom
Vid identifiering av stroke användes skalor som är specifikt framtagna för att snabbt undersöka om patienten drabbats av stroke (Mosley et al. 2012; Ver Hage et al. 2018; Martin-Schild et al.
2011; Mao et al. 2016; Andersson et al. 2018). En studie visar att sjuksköterskor känner sig obekväma med att bedöma strokepatienter genom att använda NIHSS (Johnson et al. 2011) vilket en sjuksköterska beskrev: “I think it´s very subjective and can be interpreted differently by every single person in the room” (Johnson et al. 2011, s. 240).
Sjuksköterskor beskriver också en upplevelse av otillräcklig kunskap vilket resulterade i en rädsla för att fatta fel beslut (Johnson et al. 2011). Patienter som inkom till akutmottagningen med en stroke men hade diffusa symtom kunde enligt NIHSS ge noll poäng (Martin-Schild et al. 2011).
I en studie hade en ny skala Guangzhou Stroke Scale (GZSS) konstruerats och jämförts med AKUT-testet, The Recognition of Stroke in the Emergency Room (Rosier) och the Los Angeles Prehospital Stroke Screen (LAPSS) i relation till dess signifikans och känslighet för strokemisstanke. GZSS är ett bedömningsinstrument där poäng tilldelas ifrån patientens kliniska symtom och tecken utifrån Glaskow Coma Scale (GCS), asymmetrisk arm-bensvaghet, synfältsfel, blodtryck, talstörning och svindel. Enligt studien påvisade den nya skalan GZSS vara mer signifikant och fånga upp patientens symtom bättre än tidigare skalor i jämförelsen (Mao et al. 2016).
Enligt Ver Hage et al (2018) skedde en betydande förbättring i tid till identifiering av patienter när de utreddes av vårdpersonal med hjälp av screeningverktyget Stroke VAN (Vision, Aphasia, Neglect). VAN är ett utvärderingsverktyg för sjuksköterskor. Det finns inget behov av att beräkna eller tolka, och utvärderingen kan fullbordas på 60 sekunder eller mindre. Stroke VAN testar samma komponenter som NIHSS. Detta verktyg är inte avsett att ersätta NIHSS utan endast för att förbättra identifieringen av patienter som insjuknat i en stroke. Skillnader i omhändertagandet konstaterades om patienten kom till akutmottagningen med diffusa eller tydliga symtom och tecken (Andersson et al. 2018). Patienter med diffusa symtom, till exempel afasi (Casella et al. 2017), illamående, huvudvärk eller yrsel (Andersson et al. 2018) tilldelades en lägre triage kategori av sjuksköterskan jämfört med en patient som kommer med exempelvis ansiktsförlamning (Mosley et al. 2012). Patienter med misstänkt stroke bedömdes oftare på uppvisade symtom. I sjuksköterskans anamnes av patienten var tid och plats för uppkomst av symtom, lokalisering och symtomens varaktighet viktig. Där ingen tydlig strokemisstanke fanns bedömdes nutrition och elimination oftare hos patienterna (Andersson et al. 2018). Mowla et al. (2017) har identifierat diffus presentation av patientens symtom och tecken, som en stor del till varför behandlingen kan bli fördröjd.
Närståendes påverkan på sjuköksterskans arbete
Att ta hand om närstående är även en del av sjuksköterskans arbetsuppgifter (Johnson et al.
2011). I Ashkenazi et al. (2015) studie framkom det att närstående kunde påverka sjuksköterskans arbete. Patienter som inkom till akutmottagningen med talsvårigheter hade närstående vilka förde patientens talan. Närstående kunde påverka patientens resultat på NIHSS
12 till högre poäng än om patienterna skattade upplevda symtom själva. Vilket kunde bero på att närstående krävde mer av sjukvården och av sjuksköterskans tid. Det framkom det att män och yngre patienter hade en lägre effekt av att ha närstående närvarande.
Sjuksköterskor upplevde att strokepatienter och deras närstående var utmanande att ta hand om och att de krävde mer tid till omhändertagande än andra patienter (Johnson et al. 2011), vilket bekräftas av citatet nedan:
I think as challenging as the patients are, if they have family, you almost have to double the amount of time you´re taking with the patient to deal with the family, or
you should. (Johnson et al. 2011, s. 241)
I Ashkenazi et al. (2015) påvisade studien att tiden till att genomföra en DT minskade om patienten hade närstående tillgängliga.
Tiden har betydelse
En studie har identifierat faktorer som är relaterat till förseningar till behandling och tagit fram strategier för hur förseningar ska minskas. Strategierna grundar sig i att kunna utföra flera moment när patienten kommit till datortomografin (Mowla et al. 2017). Patienter med strokemisstanke tilldelas en triagekategori av den mottagande sjuksköterskan. Uppvisar patienten tydliga tecken på stroke tilldelas vederbörande en akut triage-prioritering (Mosley et al. 2012). Sjuksköterskan har en viktig roll vid utförandet av triagering då utvärdering av patienten sker snabbare om vederbörande tilldelas en mer akut prioritering (Taylor et al. 2014).
En strategi, för att minska risken för eventuella förseningar, som sjuksköterskan kan tillämpa vid triagering är att känna igen symtomen vid svår hypertoni som behöver behandlas innan en eventuell trombolysbehandling (Mowla et al. 2017). Misstänker sjuksköterskan att patienten drabbats av en stroke aktiveras stroke-teamet (Johnson et al. 2011). En sjuksköterska följer patienten från triageringsområdet till datortomografi (DT) och skulle med fördel kunna ge första dosen antihypertensiva läkemedel på DT om det skulle behövas (Mowla et al. 2017). Andra strategier som Molwa et al. (2017) tagit fram för att påskynda omhändertagandet är om sjuksköterskan kan sätta en venös infart samt ta blodprover på DT. Underbemannad personal under hektiska tider upplevdes av sjuksköterskor kunde vara utmanande (Johnson et al. 2011).
En sjuksköterska förklarar nedan:
I´d say more often than not, we´re understaffed...If you have a couple of traumas and a couple of hearts and if you have a cath lab patient and to throw a stroke in, there too is just a little overwhelming at times. (Johnson
et al. 2011, s.240).
Otillräcklig utbildning
En påverkande faktor påvisades i Johnson et al. (2011) var att sjuksköterskorna saknade en djupare utbildning inom området stroke. Resultatet med otillräcklig utbildning gjorde att sjuksköterskorna blev osäkra om de skulle aktivera stroke-teamet och enligt Mowla et al. (2017) är försenad sökning efter en läkare inom neurologien faktor som identifierats som en bidragande orsak till förseningar till behandling.
Sjuksköterskorna betonar vikten av att ha utbildade sjuksköterskor inom stroke tillgängliga. De menar att det är till stor hjälp i deras arbete och där deras erfarenheter saknas kan den strokeutbildade sjuksköterskan underlätta med att göra en bedömning (Johnson et al. 2011).
13
Samarbete
I Johnson et al. (2011) framkommer det att sjuksköterskorna uttrycker en oro över bristen på feedback av patientens resultat och hur sjuksköterskan presterat. Citat från en sjuksköterska nedan: “I think it would be good to know we make a difference...” (Johnson et al. 2017, s.240).
Sjuksköterskorna vill veta om komplikationerna som uppstod hos patienterna hade kunnat förhindras om feedback hade getts om vad detta resulterat i. Sjuksköterskorna vill även veta när dom gjort ett bra arbete och att deras insats gör skillnad. En sjuksköterska beskriver nedan: “So I think that sometimes these people have complications later on that might have been able to be prevented if we had feedback about what those complications are” (Johnson et al. 2017, s.240).
Sjuksköterskorna vill ha ett utökat samarbete mellan yrkesgrupperna. Sjuksköterskorna skulle vilja att målet var att arbeta med patienter som insjuknat i stroke liknande som vid arbete med trauma fall, mera samarbete. Det är utmanande att ta hand om patienter insjuknat i stroke men även en utmaning att ta hand om närstående berättar sjuksköterskorna (Johnson et al. 2011).
14
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans mottagande av patient med misstänkt strokediagnos på akutmottagningen. I resultatet framkom det att skalor som används för att identifiera en stroke inte var fullständiga. Det framkom även att sjuksköterskorna vill ha ett bredare samarbete mellan professionerna samt önskade att få feedback i arbetet. Skillnader i omhändertagandet påvisades beroende på om patienten hade tydliga eller diffusa symtom likväl kunde närståendes närvaro påverka sjuksköterskans arbete samt patientens vård.
Resultatdiskussion
En studie visar att sjuksköterskor känner sig obekväma med att bedöma patienter som insjuknat i stroke genom att använda NIHSS (Johnson et al. 2011). NIHSS är ett bedömningsinstrument som är svår att använda för sjukvårdpersonal som inte har erfarenhet av att bedöma neurologiska sjukdomar i det akuta skedet. Instrument som ska användas i det akuta skedet bör vara lättförståelig samt inte kräva för mycket tid av sjukvårdspersonalen. Flera förenklade versioner av NIHSS har utformats och trots att de har förkortats har studier påvisat att de är lika pålitliga och träffsäkra som den ursprungliga versionen av NIHSS (Kasner et al. 2003).
Författarna anser att kontinuerlig användning och utbildning av bedömningsskalor under grundutbildningen skulle medföra att sjuksköterskorna får ett större självförtroende och blir därmed bekväma med att bedöma patienter som insjuknat i stroke. Eftersom de förkortade versionerna av NIHSS är lika pålitliga som den ursprungliga versionen bör de få ta en större del av det kliniska arbetet då tiden är viktig i det akuta skedet.
Martin-Schild et al. (2011) konstaterade att patienter visat sig ha stroke även om en bedömning med NIHSS genomförts och erhållit en poäng på noll. NIHSS kan därför inte användas i ensamhet för en fullt tillförlitlig bedömning. Detta styrks i studien av Yperzeele et al. (2014) som har bedömt patienter enligt NIHSS och erhållit noll poäng även om patienterna uppvisat symtom som beskrivs förekomma vid stroke. Författarna anser att ett mer lättanvänt bedömningsinstrument skulle användas i det akuta skedet som inte är tidskrävande. Det är viktigt att inte förlita sig enbart på bedömningen som utförs enligt NIHSS utan sjuksköterskan ska kunna använda sin kliniska blick som en del av bedömningen.
I Ashkenazi et al. (2015) studie framkom att närstående påverkade sjuksköterskans arbete.
Enligt Johnson et al. (2011) upplevde sjuksköterskor att patienter med strokediagnos och deras närstående var utmanande att ta hand om och att de krävde mer tid till omhändertagande än andra patienter. Fry et al. (2014) beskriver att tiden på akutmottagningen är en av de viktigaste faktorerna och det var då viktigt att sjuksköterskorna hanterade den väl. Sjuksköterskorna bedömde närstående utifrån hur mycket tid sjuksköterskan skulle vinna av deras hjälp kontra hur mycket tid sjuksköterskorna förlorade. Om närstående upptog mycket tid av sjuksköterskan kunde frustration lätt uppstå. Närstående som sökte efter information som var adekvat och som hjälpte patienten ansåg sjuksköterskorna som positiva. Författarna anser att närståendes närvaro kan ha både en positiv men också en negativ effekt på sjuksköterskans arbete samt patientens vård. Relevant information kan framkomma som patienten själv skulle ha utelämnat men närstående kan även fördröja arbetet genom irrelevant information.
Feedback om patientens rehabilitering och eventuella komplikationer ansåg sjuksköterskorna skulle kunna användas för att förebygga liknande komplikationer hos framtida patienter, redan på akutmottagningen. Det framkom att sjuksköterskor saknade återkoppling och att det var något de ansåg vara önskvärt (Johnson et al. 2011). Hogan et al. (2015) bekräftar att sjuksköterskor på akutmottagningar har ett behov av feedback och få bekräftelse på att ett skickligt arbete genomförts då sjuksköterskorna i en större utsträckning utsätts för svåra
15 situationer och möten. I en annan studie framkom det att sjuksköterskor menade att grunden för en framgångsrik vård för patienter med stroke utgjordes av ett gynnsamt samarbete mellan olika professioner och kontinuerlig kommunikation (Seneviratne et al. 2009). Författarna anser att kommunikation och samarbete är viktiga hörnstenar inom vården. Feedback kan bidra till en förbättrad vård genom att vägleda vad som varit av god kvalitet i omhändertagandet samt vad som kunde ha genomförts annorlunda.
Metoddiskussion
Metoden som användes är en litteraturstudie vilket ger en bra överblick över det valda området.
Litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2016) nio steg, vilket resulterar i en mer tillförlitlig och överförbar metod. CINAHL och PubMed användes som databaser, vilka bestod av forskning inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013), detta styrker tillförlitligheten och trovärdigheten i litteraturstudien relaterat till syftet. Då sökningar gjorts i två databaser kan det ha lett till att ett begränsat antal artiklar hittats. Några sökningar i PubMed gav externa dubbletter, vilket innebär artiklar som redan hittats i CINAHL, detta ger en ökad trovärdighet i litteratursökningen.
Sökorden Stroke, Symptoms, Nurses, Emergency nursing, Emergency department, Time factors, Emergency service hospital och Nursing var de sökord som var mest relevanta i förhållande till litteraturstudiens syfte. Det svenska ordet akutmottagning presenterades på olika sätt i de båda databaserna. I CINAHL resulterade det i Heading-termen Emergency department och i PubMed reulterade det i Mesh-termen Emergency service hospital, därav användes olika ord. Dessutom prövades kombinationen med sökorden stroke och nursing och symptoms i CINAHL som inte gav några relevanta artiklar
Booelska operatorn AND användes för att få artiklar med relevans till litteraturstudiens syfte samt att öka mängden artiklar att granska och för att begränsa sökningarna (Forsberg &
Wengström, 2013), vilket dock kan ha resulterat i att artiklar som motsvarar studiens syfte exkluderats. Ytterligare relevanta artiklar kan ha exkluderats i det första urvalet, eftersom enbart artikelns titel och abstrakt lästes.
I litteraturstudien valdes nio artiklar med kvantitativ metod och en artikel med kvalitativ metod, vilket kan ha haft inverkan på resultatet i litteraturstudien. Författarna ansåg att det varit positivt att inkludera både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Kvantitativa artiklar ger ett objektivt synsätt. Medan kvalitativa metoder bidrar till en djupare förståelse och citaten från intervjuerna stärker trovärdigheten samt bekräftar författarnas tolkningar av resultaten.
Klinisk betydelse
I litteraturstudien beskrevs faktorer som kunde påverka sjuksköterskans mottagande av en patient med misstänkt strokediagnos på akutmottagningen. Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som sjuksköterskor kommer att möta i sitt arbete men i olika faser av sjukdomen. Sjuksköterskan kan möta patienten både i det akuta skedet eller i rehabiliteringsfasen och har därmed viktig funktion i hela processen. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna önskar att ha en utbildad strokesjuksköterska i teamet eller att få en djupare utbildning om stroke. Det framkommer även att feedback exempelvis från vårdavdelningar skulle uppskattas för att kunna förbättra arbetet och minska eventuella komplikationer redan på akutmottagningen. När sjuksköterskorna får feedback är den ofta negativ. Sjuksköterskorna menar att även positiv feedback skulle vara lärorikt och främja kvaliteten på vården.
Det framkom att tiden är en viktig faktor vid stroke men det finns flera faktorer som kan fördröja processen till behandling. Patienter kan komma till akutmottagningen med tydliga symtom för en stroke men det förekommer även patienter med diffusa symtom som kan vara svåra för
16 sjuksköterskan att tyda. I resultatet framkom det att närstående kunde påverka sjuksköterskans arbete både positivt och negativt. Undersökningen, med närstående närvarande, tog längre tid för sjuksköterskan medan tiden till en DT gick snabbare.
Förslag till fortsatt forskning
I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde okunskap i området stroke och önskade att det fanns en utbildad sjuksköterska inom stroke närvarande. Sjuksköterskans okunskap påverkade tiden till behandling då vederbörande var osäker kring aktivering av stroke-teamet och processen kunde fördröjas. Den fortsatta forskningen bör utföras med både en kvantitativ samt en kvalitativ metod. En kvantitativ studie bör utföras för att se om patientens eventuella komplikationer kan minskas med hjälp av utbildade sjuksköterskor inom området. En kvalitativ studie bör utföras för att utvärdera sjuksköterskornas upplevelse av att ha en utbildad sjuksköterska inom stroke i teamet. I Sverige kan sjuksköterskor idag höja sin strokekompetens genom webbutbildning men det finns ingen specialistutbildning för sjuksköterskor inom stroke.
Framkommer det i framtida forskning att utbildade sjuksköterskor med inriktning mot stroke gör skillnad för patienten i sin sjukdom bör specialistutbildningar inom stroke upprättas, då var fjärde patient som insjuknat i stroke avlider.
Slutsats
I litteratsammanställningen framkommer det att sjuksköterskor är obekväma med att använda bedömningsinstrument vid bedömningen av en patient som insjuknat i stroke. Sjuksköterskorna anser att instrumenten är invecklade och tar tid att genomföra. En osäkerhet finns även när sjuksköterskan ska aktivera stroke-teamet. Det framkommer att närstående, till en patient som inkommer till akutmottagningen, kan påverka sjuksköterskan arbete och påskynda vissa processer medan de också kan fördröja andra processer i sjuksköterskans arbete. Bristen på feedback tar sjuksköterskorna upp som ett problem. Det framkom en önskan om att få feedback angående patientens tillfriskande och rehabilitering för att kunna påbörja detta arbete på akutmottagningen och på detta vis få en mer framgångsrik vård. Strategier togs fram för att minska risken för fördröjning där forskare identifierat faktorer som leder till en fördröjning.
17
Referenslista
Andersson, E., Bohlin, L., Herlitz, H., Sundler, A., Fekete, Z., Andersson Hagiwara, M.
(2018). Prehospital identification of patients with a final hospital diagnosis of stroke. Prehospital and disaster medicine, 33(1), ss. 63 - 70.
Doi:10.1017/S1049023X17007178
Ariesen, M.J., Claus, S.P., Rinkel, G.J. & Algra, A. (2003). Risk Factors for Intracerebral Hemorrhage in the General Population. American Heart Association, 34(8), ss.
2060 - 2065.
Ashkenazi, L., Toledano, R., Novack, V., Elluz, E., Abu-Salamae, I. Ifergane, G. (2015).
Emergency department companions of stroke patients. Medicine, 94(9), ss. 1-6.
Doi:10.1097/MD.0000000000000520
Bremer, A. (2016). Optimal vårdkedja vid akuta tillstånd. I B-O. Suserud & L. Svensson (red.).
Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.
Brott, T., Adams, H., Olinger, C., Marler, J. R., Barsan, W. G., Biller, J., Spilker, J., Holleran, R., Eberle, R., Hertzberg, V., Rorick, M., Moomaw, C. J. & Walker, M. (1989).
Measurement of acute cerebral infarction: a clinical examination scale. (1989).
Stroke, 20(7).
Casella, G. & Llinas, R. & Marsh, E. (2017). Isolated aphasia in the emergency department:
The likelihood of ischemia is low. Clinical neurology and neurosurgery, 163, ss.
24-26. Doi:/10.1016/j.clineuro.2017.10.013.
Considine J and McGillivray B (2010) ‘An evidence-based practice approach to improving nursing care of acute stroke in an Australian emergency department’, Journal of Clinical Nursing, 19(1–2), pp. 138–144. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02970.x.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier-Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Fry M, Gallagher R, Chenoweth L, Stein-Parbury J.(2014).Nurses' experiences and expectations of family and carers of older patients in the emergency department.
International Emergency Nursing.22(1):31-6. doi: 10.1016/j.ienj.2013.03.007.
Hjärt-lungfonden (2019). Stroke. https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/
Stroke/#. (2019-09-29).
Hogan KA, Fothergill-Bourbonnais F, Brajtman S, Phillips S, Wilson KG. (2016). When Someone Dies in the Emergency Department: Perspectives of Emergency NursesJournal of Emergency Nursing. 42(3):207-12. DOI:
10.1016/j.jen.2015.09.003
Johnson, M. & Cohn, J. & Bakas, T. (2011). Emergency department nurses´ perceived barriers and facilitators to caring for stroke patients. Journal of Neuroscience Nursing, 43(5), ss. 238-243. Doi:10.1097/JNN.0b013e318228e1cb.
Kasner, .S, Cucchiara, B., McGarvey, M., Luciano, J., Liebeskind, D. & Chalela, J. (2003) Modified National Institutes of Health Stroke Scale can be estimated from medical records. Stroke, 34(2). DOI: 10.1161/01.STR.0000052630.11159.25 Lawson C and Gibbons D (2009) ‘Acute stroke management in emergency departments’,
Emergency Nurse, 17(5), ss. 30–34.
18 Lever, NM. & Nyström, KV. & Schindler, JL. & Halliday, J. & Wira, C & Funk, M. (2013).
‘Missed Opportunities for Recognition of Ischemic Stroke in the Emergency Department’, JEN: Journal of Emergency Nursing, 39(5), ss. 434–439. doi:
10.1016/j.jen.2012.02.011.
Loomis Jr., H. F. (2018) ‘STROKE: The 5th Leading Cause of Death in the United States’, American Chiropractor, 40(8), ss. 42–47.
Mao, H. & Lin, P. & Mo, J. & Li, Y. & Chen, X. & Rainer, T. & Jiang, H. (2016). Development of a new strokescale in an emergency setting, BMC Neurology, ss. 1-9.
Doi:10.1186/s12883-016-09-z.
Martin-Schild, S. & Albright, K. & Tanksley, J. & Pandav, V. & Jones, E. & Grotta, J. & Savitz, S. (2011). Zero on the NIHSS does not equal the absence of stroke. Annals of
Emergency Medicine, 57(1), ss. 42-45.
Doi:10.1016/j.annemergmed.2010.06.564.
Mosley, I. & Morphet, J. & Innes, K. & Braitberg, G. (2013) ‘Triage assessments and the activation of rapid care protocols for acute stroke patients’, Australasian Emergency Nursing Journal, 16(1), ss. 4–9. doi: 10.1016/j.aenj.2012.12.002.
Mowla, A. & Doyle, J. & Lail, N. & Rajabzadeh-Oghaz, H. & Deline, C. & Shirani, P. & Ching, M. & Crumlish, A. & Steck, D. & Janicke, D. & Levy, E. & Sawyer, R. (2017).
Delays in door-to-needle time for acute ischemic stroke in the emergency department. Journal of the Neurological Sciences, 376, ss. 102-105.
Doi:10.1016/j.jns.2017.03.003.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Seneviratne, C. & Mather, C. & Then, K. (2009). Understanding nursing on an acute stroke unit: perceptions of space, time and interprofessional practice. Journal of advanced nursing, 65(9), ss. 1872-1881. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05053.x SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård vid stroke-stöd för styrning och ledning.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/ (2018-3-11)
Taylor, J. & Uchino, K. & Hussain, S. & Carlson, J. (2014). Factors associated with delayed evaluation of patients with potential stroke in US EDs. American Journal of Emergency Medicine, 32, ss. 1373-1377. Doi:10.1016/j.ajem.2014.08.047.
Ver Hage, A. & Teleb, M. & Smith, E. (2018). An emergent large vessel occlusion screening protocol for acute stroke. Journal of Neuroscience Nursing, 50(2), ss. 68-73.
Doi:10.1097/JNN.0000000000000346.
Vetenskapsrådet. (2019). Om forskningsetik. http://www.codex.vr.se/etik7.shtml. (2019-10- 15).
Wergeland, A. & Ryen, S. & Ödegaard-Olsen, T-G. (2011). Omvårdnad vid stroke. I Almås, H. & Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad del 2. 2.uppl.
Stockholm: Liber, ss. 259-282.
19 Wikström, J. (2018). Medicinsk akutsjukvård. Akutsjukvård - Omvårdnad och behandling vid
akut sjukdom eller skada. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Yperzeele, L. & Van Hooff, R. & De Smedt, A. & Valenzuela Espinoza, A. & Van de Casseye, R. & Hubloue, I. & De Keyser, J. & Brouns, R. (2014). Prehospital stroke care:
Limitations of current interventions and focus on new developments.
Cerebrovascular Diseases, 38(1), ss. 1-9. doi:10.1159/000363617.
20
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare, Årtal, land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Andersson,E.
Bohlin,L.
Herlitz,J.
J.Sundler, A.
Fekete,Z.
Andersson Hagiwara,M.
(2018).
Sverige.
Prehospital identificaton of stroke
Syftet var att utvärdera frekvensen av en dokumenterad misstanke om stroke av akutsjuksköterskan och att undersöka skillnader i kliniska tecken på stroke och klinisk bedömning.
Kvantitativ retrospektiv observationsstudie.
Bekvämlighetsurval, då
deltagarna rekryterades genom att ett sjukhus valdes och patienter med strokediagnos inkluderades.
Deltagare: 454 patienter, inget bortfall nämns.
Bland 454 patienter med en slutlig diagnos av stroke dokumenterades inte en första misstanke om stroke i hälften av fallen. Dessa patienter hade begränsade kliniska tecken på stroke, fick en mindre
omfattande klinisk bedömning och färre kliniska
undersökningar.
Ashkenazi, L.
Toledano, R.
Novack, V.
Elluz, E. Abu- Salamae, I.
Ifergane, G.
(2015).
Israel.
Emergency Department Companions of Stroke Patients
Syftet var att utvärdera effekten av antalet följeslagare på effektiviteten i
diagnostikprocessen på
akutmottagningen, sannolikheten för identifikation av
triagesjuksköterskan och tiden från dörr till CT.
Kvantitativ prospektiv kohortstudie.
Deltagare: 610 närstående, inget bortfall nämns.
Dataanalysmetod:
Multivariat statistik och Logistisk regression.
Antalet närstående har påverkan på diagnostisering vid stroke.
Casella, G.
Llinas, R.
Marsh, E.
(2017).
USA.
Isolated aphasia in the emergency department
Syftet var att undersöka begreppet stroke med endast afasi och
sannolikheten för att isolerade språkuppgifter i den akuta miljön beror på ischemi snarare än en strokemimik.
Kvantitativ prospektiv kohortstudie.
Deltagare: 788 patienter, inget bortfall nämns.
Statistiska analyser utfördes med användning av Stata version 14.
Stroke som påverkar språket utan motoriska eller sensoriska defekter är ovanligt. I den akuta miljön beror ofta isolerad
"afasi" på strokemimik.
21 Johnson, M.,
Cohn, J.
Bakas, T.
(2011).
USA.
Emergency Department Nurses’
Perceived Barriers and Facilitators to Caring for Stroke Patients
Syftet med denna studie var att beskriva akutsjuksköterskors uppfattning om hinder och möjligheter vid omvårdnad av patienter med stroke på en akutmottagning.
Kvalitativ explorativ metod.
Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer.
Bekvämlighetsurval, då
deltagarna rekryterades genom flygblad som delades ut på akutmottagningen. Deltagare: 10 sjuksköterskor. Inget nämnt bortfall.
Sjuksköterskorna ville ha mer erfarna sjuksköterskor inom stroke tillgängliga.
Sjuksköterskor upplevde brist på återkoppling angående
patienterna för att kunna reflektera över given vård. De upplevde problem med
underbemanning och att patienter med stroke och närstående var utmanande att vårda och krävde mer tid för omvårdnad.
Mao, H.
Lin, P.
Mo, J.
Chen, X.
Rainer, T.
Jiang, H.
(2016).
Kina.
Development of a new stroke scale in an emergency setting
Syftet var för det första att identifiera faktorer som förutspår stroke, för det andra att utveckla en ny strokeskala för det akuta skedet, och för det tredje att jämföra det diagnostiska värdet för den nya strokeskalan med ROSIER, FAST och LAPSS.
En kvantitativ prospektiv kohortstudie.
Deltagare: 416 patienter, inget bortfall nämns.
Logistisk regressionsanalys användes.
GZSS hade bättre känslighet än de befintliga strokeskalorna hos kinesiska patienter med misstänkt stroke. Ytterligare studier krävs för att testa dess användbarhet vid den initiala differentieringen av akut stroke.
Martin-Schild, S. C.
Albright, K.
Tanksley, J.
Pandav, V. B.
Jones, E. C.
Grotta, J. I.
Savitz, S.
(2010).
USA
Zero on the NIHSS does not equal the absence of stroke
Syftet var att kategorisera ihållande symtom och
strokeplatsen för patienter som kommer till akutmottagningen med ett akut cerebrovaskulärt syndrom och en NIHSS-poäng på 0.
Kvantitativ kohortstudie.
Klusterurval.
Deltagare: 20 patienter, inget bortfall nämns.
NIHSS kan inte, som ensam skala, användas för att utesluta en stroke hos patienter med akuta beständiga symtom.
