Med handen på hjärtat och kniven mot strupen : En kvalitativ undersökning av de svenska bokningsbolagens verklighet

Med handen på hjärtat och

kniven mot strupen

En kvalitativ undersökning av de svenska

bokningsbolagens verklighet

Författare:

Olle Gatu

Martin Säll

Handledare:

Christine Tidåsen

Program:

Music & Event

Management

Ämne:

Marknadsföring

Nivå och termin: C-nivå, HT-2009

Handelshögskolan BBS

Förord

Detta uppsatsarbete har varit oerhört lärorikt samt intressant för oss att genomföra. Vi har i detta arbete fått en ökad förståelse för bokningsbolagens verkliga situation samt breddat våra teoretiska kunskaper och resonemang inom ämnesområdet. Vi har tack vare alla intressanta respondenter vi träffat fått en ovärderlig insyn i branschen och vill därför rikta ett stort tack till Lars Rixon, Olof Wikström, Emil Larsson, Oskar Ekman, Mats Tigerström, Jonas Haglund, Gillis Bengtsson samt Pelle Berglund för att ni tagit er tid att låta er intervjuas av oss och därmed göra detta arbete möjligt. Vi vill även tacka vår handledare Christine Tidåsen för alla användbara tips under arbetets gång.

Vi önskar Er en trevlig läsning! Kalmar, höstterminen 2009

____________________ ____________________

Sammanfattning

Titel: Med handen på hjärtat och kniven mot strupen – En kvalitativ undersökning av bokningsbolagens verklighet

Författare: Olle Gatu och Martin Säll Handledare: Christine Tidåsen

Kurs: Företagsekonomi, Marknadsföring C-nivå, HT-2009, Högskolan i Kalmar

Nyckelord: Bokningsbolag, trender, ekonomisk förändring, makt och imaginära organisationer

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att belysa och diskutera bokningsbolagens verkliga situation samt jämföra med den massmediala bilden av densamma.

Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med intervju som huvudsakliga empiriinsamlingsmetod. Vi har intervjuat åtta personer som på olika sätt arbetar i skilda bokningsbolag med såväl storleks-, genre- och geografiska skillnader.

Slutsatser: Eftersom vi har genomfört en kvalitativ studie är det problematiskt att generalisera, vi har dock noterat tendenser som presenteras i sin helhet i kapitel fem. Vi kan dock säga att den teknologiska utvecklingen ligger till grund för ett kraftigt förändrat arbetsklimat för bokningsbolagen i Sverige. Vi har även framställt ett antal modeller för att lyfta fram detta.

Abstract

Title A qualitative study of Swedish booking agencies

This study focuses on the booking agencies in Sweden and their point of view on the reality with a focal point from the mass media perspective, which says that they have become rather wealthy because of the changes within the music business. The mass media describes the booking agencies situation as golden because of the economical and technological changes that more or less have paralysed the record industry. The study is performed with a qualitative approach and is based on interviews with relevant individuals from eight different Swedish booking agencies. These individuals have been chosen to match as many different segments in the booking agency business as possible. On account of the qualitative approach it is difficult to generalize the conclusion of the study. We have nevertheless noted some tendencies that the technological development has had a strong impact on the everyday situations for the booking agencies. These will be presented in chapter five.

Keywords Booking agency, trends, economical changes, power, imaginary organizations

Förord ... 2 Sammanfattning ... 3 Abstract ... 4 1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Bokningsbolag ... 7 1.3 Problemdiskussion ... 8 1.3 Problemformulering ... 11 1.5 Syfte ... 11 1.6 Avgränsningar ... 11 2 Metod ... 12 2.1 Val av metod ... 12 2.2 Kvalitativ metod ... 13 2.3 Empirisk insamling ... 15 2.3.1 Intervjuguide ... 16 2.3.2 Urval ... 17 2.4 Vetenskapliga kriterier ... 19 2.5 Kunskapsprocessen ... 20 3 Teori ... 22 3.1 Trender ... 22

3.2 Ekonomisk förändring och utveckling ... 27

3.3 Makt ... 28

3.4 Imaginära organisationer ... 30

3.5.1 Mönster för nybygge, renovering och tillbygge ... 32

4 Teoretisk och empirisk analys ... 35

4.1 Trender ... 35

4.2 Ekonomisk förändring och utveckling ... 38

4.3 Makt ... 41 4.4 Imaginära organisationer ... 43 5 Slutsats ... 47 5.1 Problemformulering ... 47 5.2 Slutdiskussion ... 47 Källförteckning ... 55 Litteratur ... 55 Vetenskapliga artiklar ... 56 Muntliga källor ... 57 Elektroniska artiklar ... 57 Bilaga 1 - Ordlista ... 60 Bilaga 2 - Intervjuguide ... 61

Bilaga 3 – Intervju - Lars Rixon 20/11 2009 ... 62

Bilaga 4 – Intervju – Olof Wikström 20/11 2009 ... 64

Bilaga 5 – Intervju - Emil Larsson 26/11 2009 ... 68

Bilaga 6 – Intervju – Oskar Ekman 27/11 2009 ... 73

Bilaga 7 – Intervju - Mats Tigerström 29/11 2009 ... 78

Bilaga 8 – Intervju – Gillis Bengtsson 2/12 2009 ... 80

Bilaga 9 – Intervju – Jonas Haglund 2/12 2009 ... 84

1 Inledning

Detta är uppsatsens begynnande kapitel som avser att öka förförståelsen om det aktuella problemet hos läsaren. Kapitlet börjar med en bakgrund som sedan mynnar ut i en problemdiskussion följt av en problemformulering och ett syfte.

1.1 Bakgrund

Musikbranschen har de senaste 150 åren präglats mycket av trendbrott som till största delen varit påverkade av en teknologisk utveckling. Dessa trender har för varje gång de introducerats förändrat strukturen inom branschen, vissa gånger radikalare än andra. Dessa trender kan sammankopplas med den ekonomiska förändring och utveckling som Schumpeter (1994) gav stort fokus i sina verk och som han kallar för skapande förstörelse, och bygger på att en radikal innovation medför att redan existerande kunskap och strukturer görs mindre värdefull när nya utvecklas. Tekniker och förfarande slås således ut och ersätts av nya, som präglar branschen.

Redan 1877 registrerade Thomas Edison den första ljudinspelningsapparaten fonografen. Den var dock kommersiellt obrukbar då materialen i uppspelningsmediet gjorde inspelningsprocessen till en svår och krånglig historia (Parker 2004). Runt 1895 kom dock grammofonen med vilken man kunde kopiera en inspelning från ett original och därmed också sprida sina inspelningar på ett annat sätt än tidigare. Detta var något av en revolutionerande uppfinning och redan så tidigt som 1910 hade en grammofonindustri etablerats över stora delar av världen (Paulsson 2006). Sedan dess uppkomst har fonogrammet, som betyder bärare av musik, haft en stor betydelse för musicerandet, musikskapandet och musiklyssningen (Paulsson 2006). Det har även haft stor påverkan på genrer som jazz och rock som växt fram i nära relation till fonogrammen (Paulsson 2006). Inspelningsteknologins utveckling har även haft stor betydelse för musik, musikklimatet och människors musikaliska medvetande (Paulsson 2006). Redan 1903 fanns det första skivbolaget i Sverige; det hette Skandinaviska Grammofon AB och var förvisso utlandsägt, men under 30-talet uppkom även två svenskägda skivbolag (Ernst 2008). Dessa var Sonora och Ernst Bergmans Bandfabrik, och med fallet Sonora var det framför allt tänkt att man skulle konkurrera med de multinationella bolagen. Det finns spår av båda dessa bolag idag, i Universal respektive Sony BMG (Arvidsson 2007). När mekaniseringen av musiken introducerades möttes den av stort motstånd från musikerna, som var rädda för att deras jobb skulle försvinna och att de på så sätt skulle bli överflödiga. I detta skeende så var artisternas huvudsakliga inkomstkälla de offentliga framförandena, som exempel kan nämnas att många biografer hade så kallade biografkapell där musiker helt enkelt spelade musik under stumfilmens gång (Fleischer 2008). Enligt Edström (1982) uppskattas att cirka 40 % av yrkesmusikerna försörjde sig på att spela i dessa biografkapell, något som upphörde när den första ljudfilmen visades i landet år 1929 (Edström 1982).

Inspelad musik har sedan dess motverkats av skatter såsom den så kallade ”diskoskatten”, som tillkom 1986, och skatten på tomma inspelningsbara fonogram, som även kallas ”kassettskatten” från 1982 (Fleischer 2008). Idag ser debatten annorlunda ut, musiker är rädda över att deras största inkomstkälla, den inspelade musiken, inte längre ska gå att försörja sig på eftersom skivförsäljningen har minskat radikalt de senaste åren. Man kan alltså urskönja vissa trender inom musikbranschen, där liveframträdanden från början var det självklara arbetssättet för musiker som sedan efterföljdes av fonogrammet ända sedan den första fonografen introducerades 1877 (Parker 2004). Många olika typer av fonogram har sedan

tillkommit medan de äldre blivit förpassade, allt från grammofonskivorna fram till cd-skivorna (Ernst 2008). I dagens läge kan fonogrammen anses som överflödiga med tanke på den tekniska utvecklingen som gör att musik bland annat kan strömmas direkt från källan till kunden. Är fonogrammet bara en trend vars tid är förbi? Vad kommer i sådana fall nästa trend att vara och hur kommer utvecklingen att se ut?

Eriksson och Cronebratt (1984) definierar trender som förändring i människors livsstil. Begreppet livsstil förklarar de som sociala och psykologiska förändringar som slår igenom på marknadens konsumtionsmönster. Att skivförsäljningen har dalat kraftigt kan således bero på ett trendbrott. Har det då också blivit en trend att gå på mer konserter? Hultén et al (2009) redogör för övergången från det moderna till det postmoderna samhället och pratar om individualisering som livsstil. De menar att individualisering som livsstil kännetecknas av tre drivkrafter som utgörs av identitetsskapande, självförverkligande och sinnesupplevelse. Självförverkligande, menar de, visar genom förändrade konsumtionsmönster inom olika områden, framförallt övergången till en mer kvalificerad konsumtion inom bland annat kulturella tjänster där trenden har varit påtaglig under det senaste decenniet (Hulten et al 2008). Med det resonemang som Hulten et al (2008) för i åtanke bör detta till viss del förklara övergången från den fysiska cd-skivan, som är en vara, till den abstrakta konserten som bör ses som en kulturell tjänst. Konserter är inte bara en kulturell tjänst, utan även en upplevelse. Mossberg (2003) menar att det finns tendenser på att vi alltmer söker oss till upplevelser. Många upplevelser uppstår genom den hedonistiska längtan att skämma bort oss själva och lämna vardagen, något som är typiskt för det postmoderna konsumtionssättet (Löfgren 1999). Musikbranschen har således genomgått en ekonomisk förnyelse, eller en kreativ förstörelse som Schumpeter (1994) kallar det, där de nya teknologierna möjliggör nya arbetssätt och marknader. Dahmén (Carlsson och Henriksson 1991) menar att när detta sker för hela marknader så kallas det för utvecklingsblock, där nya teknologier och företag i samspel skapar nya marknader. Schumpeter (1994) menar likt Dahmén att öppnandet av just nya marknader och den organisatoriska utvecklingen belyser den process som oupphörligen revolutionerar den ekonomiska strukturen inifrån, och oupphörligen förstör den gamla och skapar en ny marknad. De tidigare så självklara teknologierna inom musikbranschen har föråldrats och ersatts av nya, som har öppnat upp nya marknader. Hela branschstrukturen har blivit omkullkastad på grund utav detta, skivbolag som tidigare haft ett tjugotal anställda är numera enmansföretag, och dess ekonomiska styrka har blivit reducerad. Förutom skivbolagen består branschen av ett flertal andra aktörer såsom till exempel management, musikförlag samt bokningsbolag.

1.2 Bokningsbolag

I vår uppsats har vi valt att rikta in oss mot och undersöka de svenska bokningsbolagen. Ett bokningsbolag är ett bolag som representerar musikers liveframträdanden. Bokningsbolagens huvudsakliga uppgift är att boka in såväl enskilda konserter som hela turnéer åt artisten samt andra evenemang (Passman 2006). Många bokningsbolag har ett exklusivt avtal med sina artister, vilket gör att de har en exklusiv rätt att boka liveframträdanden åt artisten. Detta gör även att bokningsbolaget agerar som agent när utomstående festivaler, arrangörer eller privatpersoner vill boka ett liveframträdande med artisten. Många bokningsbolag arrangerar även egna festivaler, eller har nära samarbeten med andra festivaler.

Vi har identifierat ett antal mer eller mindre aktiva bokningsbolag i Sverige, spridda såväl geografiskt, storleksmässigt samt till vilken musikalisk genre de tillhör. Konsertmarknaden kontrolleras uppskattningsvis till 80 % av det amerikanskägda bolaget Live Nation World

Wide1, som har varit verksamma på den svenska marknaden sedan 1960-talet under namnet EMA Telstar. Det är även vanligt att stora bokningsbolag äger egna arenor. Till exempel äger Live Nation konsertlokalen Cirkus på Djurgården i Stockholm, samt driver arenan Wembley i London2

1.3 Problemdiskussion

.

Med dessa exempel som bakgrund för vår uppsats vill vi exemplifiera hur musikbranschen har omstrukturerats under en längre period och hur trenderna har sett ut under årens lopp. Den teknologiska utvecklingen i samhället har som vi påvisat haft en stor påverkan på branschen och konsumtionsmönstren har alltså svängt därefter. I och med denna omstrukturering och utveckling har även maktförhållandena svängt inom branschen, där företag som tidigare inte haft något större inflytande efter ett tag ökar sitt inflytande medan etablerade företag som tidigare setts som maktfaktorer får ett reducerat inflytande gentemot andra företag, på grund av trendbrotten och utvecklingen. Makten är ett, som Daudi (1984) beskriver det, väldigt subjektiv begrepp där personers olika preferenser och positioner inom ett nätverk avgör hur man ser på maktförhållandet. På samma sätt menar Carter och Jackson (2002) att symbolen makt kan ha olika betydelser i olika sammanhang, samt olika betydelse för olika människor, trots att det är samma symbol. Symbolen makt är alltså kontextberoende enligt Carter och Jackson (2002), vilket betyder att all betydelse är beroende av sitt sammanhang. Detta möjliggör för imaginära organisationer att uppstå och omformas inom nätverket och tidigare ledarföretag har klivit åt sidan och gett utrymme för nya imaginatörer.

Den svenska musikindustrin har under det senaste decenniet omstrukturerats på många märkbara sätt, och publikens konsumtionsmönster har ändrats i väldigt stora drag. Den fysiska albumförsäljningen, som rekordåret 2001 omsatte cirka 1 500 Mkr, omsatte år 2008 endast cirka 678 Mkr3. Vad som har förorsakat detta ras kommer inte att undersökas i denna uppsats, utan vi nöjer oss med att konstatera att folk i Sverige idag köper allt färre CD-skivor, och att nedgången har pågått under en längre tidsperiod. Medan skivbolagen går allt sämre och försöker bredda sina inkomstkällor genom att ta del av konserter så är det dem som jobbar med livemusik som tycks få allt större makt.4 Musikbranschen kan alltså ses som ett imaginärt system, där bokningsbolagen är imaginära organisationer i detta system. Hedberg et al tar i sin bok Imaginära Organisationer (2000) upp olika generella mönster för hur imaginära system kan se ut och vilka karaktärer dessa kan ha. Vi tror att författarnas teorier i allra högsta grad är applicerbara på musikbranschen i allmänhet och kan i synnerhet illustrera maktförskjutningen från skivbolagen till bokningsbolagen.

Vidare anser många att den minskade skivförsäljningen har lett till att andra delar inom musikbranschen blomstrar, bland annat nämns det att det har blivit vanligare att gå på konsert5 och man menar att detta i sin tur har lett till att bokningsbolagens ställning har stärkts6

1

. Detta förklaras av vissa genom att folk idag har större tillgång till musik gratis

http://www.dn.se/kultur-noje/musik/den-dolda-makthavaren-1.473565 2 http://www.allbusiness.com/retail-trade/miscellaneous-retail-retail-stores-not/4574630-1.html 3 http://www.ifpi.se/wp/wp-content/uploads/glf-forsaljningsstatistik-1998-2008.pdf 4 http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article263171/Skivbolagen-vill-fa-del-av-liveintakterna.html 5 http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_35833.svd, http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=2440933 6 http://www.gp.se/kulturnoje/1.76489-bokningsbolagen-tar-over-efter-skivbolagen

genom olika typer av digital distribution, vilket gör att samma personer har mer pengar över att konsumera på andra former av musik, i första hand genom konserter7. Livebranschen har växt, och detta tycks resultera i högre biljettpriser för besökarna8. Detta till trots så verkar det som om publiken strömmar till spelställena.

Stim, som är den organisationen som samlar in pengar åt upphovsmännen när deras musik framförs offentligt i till exempel vid liveframträdanden samt i radio och TV, samlade in pengar från över 800 festivaler sommaren 2009 och deras intäkter från just livemusik har ökat med 80 % på fem år9. Den minskade skivförsäljningen har gjort att artisternas inkomst från liveframträdanden blir allt viktigare och har därför börjat begära högre gager som i sin tur pressar arrangörerna att höja priserna10. Detta resonemang stöds av Johansson och Larsson (2009) där de pekar på att skivförsäljningen har minskat samtidigt som intäkterna från liveframträdanden har ökat, dels för STIM som för fem olika bokningsbolag. De menar också att artisternas totala inkomster har ökat under perioden. Även konjunkturer och dollarkurser påverkar festivalernas kostnader och således även biljettpriset som kunden får betala och detta till trotts så verkar inte publiken svika11. Till exempel kan nämnas att Peace & Love-festivalen i Borlänge sålde 41000 biljetter till 2009 års upplaga och blev därmed historiska på så vis att det är den största festivalen i Sverige någonsin och man ökade försäljningen med 16 000 biljetter från föregående år12.

Naturligtvis finns det också aktörer som troligtvis på grund av tidigare nämnda faktorer samt ökad konkurrens inte gått så bra. Ett exempel är Hultsfredsfestivalen som har arrangerats årligen sedan 1986. På grund av några ekonomiskt tyngre år väljer Rockparty, föreningen som bland annat arrangerar Hultsfredsfestivalen, att sälja av sina sidoverksamheter och endast satsa på festivalen.13 Trots dessa finansiella motgångar satsar föreningen ändå på att genomföra en festival under sommaren 2010. Även festivalen Augustibuller, som har arrangerats utanför Örebro sedan 1996, fick 2008 ställa in och inte heller under 2009 arrangerades någon festival14. Bokningsbolaget Luger, som tidigare år har arrangerat festivalen Accelerator i Stockholm, meddelade i mars 2009 att det inte skulle bli någon festival under sommaren. Luger hänvisade bortfallet av festivalen till att den fallande skivförsäljningen har lett till ökade kostnader för arrangörer av festivaler och klubbar. Noteras bör dock att Luger arrangerar två större festivaler i Stockolm respektive Göteborg. Även den populära klubben Debaser menar i samma artikel att det blir allt svårare att boka artister till bra priser15. Ytterliggare en förklaring till de höjda gagerna tros vara den svaga svenska kronan, och den amerikanska dollarn steg i våras med 40 procent på bara 6 månader16

7

, vilket gör det svårare för arrangörer att boka artister till förmånliga priser, eftersom de flesta akterna vid de stora festivalerna och spelställena kommer ifrån USA eller Storbritannien.

http://mobil.svt.se/2.62242/1.1194568/rekordsommar_for_livemusik_i_ar 8 http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1142469.svd 9 http://mobil.svt.se/2.62242/1.1194568/rekordsommar_for_livemusik_i_ar 10 http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1484439.svd 11 http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article4832948.ab 12 http://www.musiknyheter.nu/peace-love-framrostad-till-basta-svenska-festival_20090901.html 13 http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article5859383.ab 14 http://www.expressen.se/noje/musik/1.1233310/festivalbesokare-besvikna-nar-augustibuller-stalls-in 15 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33538&a=1490476&from=tipsa 16

Musikbranschen består av ett antal olika typer av aktörer, som alla samlas kring en och samma resurs, nämligen artisten. De har alla olika funktioner och således även olika inkomstkällor, även om alla härrör från artisten. Skivbolagens inkomster kommer från skivförsäljning, bokningsbolagens från artistens gager vid liveframträdanden, musikförlag hämtar sina inkomster från offentliga uppträdanden samt managementbolagen vars inkomster baseras på all artistisk verksamhet (Passman 2006). Runt artisten finns således ett nätverk av olika aktörer, som jobbar mer eller mindre beroende av varandra, mot olika mål fast inom samma område: artisten. I och med att de alla delar samma resurs så påverkas de av varandras framgång i arbetet: om skivbolaget lyckas marknadsföra artistens skiva på ett lyckat sätt så ökar det artistens attraktionskraft samt popularitet vilket i sin tur renderar i en ökad frekvens av konserter för bokningsbolaget. Misslyckas managementbolaget i sin tur att förhandla sig till ett kontrakt med ett bra skivbolag eller bokningsbolag så minskar chanserna till att artistens attraktionskraft stiger (Wennman och Boysen 2005). Vi väljer att benämna dessa aktörer som ett nätverk just eftersom att de är beroende av varandras insatser, såväl direkt som indirekt. De jobbar även väldigt nära varandra, ofta på en daglig basis, vilket återigen poängterar deras täta relationer med varandra inom nätverket.

Detta nätverk kan översättas till Hedbergs et al (2000) teorier om det imaginära systemet. De menar att "Imaginära organisationer är system där för företag avgörande värden, processer och aktörer också existerar och hanteras utanför företagets juridiska enhet, redovisningar och organisatoriska beskrivningsspråk" (Hedberg et al 2000 s.16). Ett imaginärt system skapas kring imaginatören – den som har en imagination, vilken har kärnkompetensen och en vilja att agera. Imaginatören är för oss på förhand okänd, och en del av uppsatsens frågeställning är att ta reda på vem detta är med tanke på den tidigare nämnda maktförskjutningen. Imaginatören skapar sedan ett imaginärt nätverk av partners som kompletteras sin kärnkompetens. Detta nätverk låter sig inte ses av alla, men med hjälp av imaginationen kan man betrakta organisationer på nya sätt. Imaginationen ökar vår förmåga att se verkligheten på nya sätt samt hjälper oss att hitta former för att organisera på nya sätt. Aktörerna i ett imaginärt system hålls ihop av andra attraktionskrafter än de som finns vid konventionellt företaget som exempelvis kapital och lag. Synergier är en viktig sammanbindare i det imaginära systemet och det kan till exempel vara att de delar samma kundbas (Hedberg et al 2000).

Man kan således se att trendbrott har skett inom musikbranschen, utifrån Eriksson och Cronebratts (1984) definition. Detta trendbrott har sitt ursprung i övergången från det moderna till det postmoderna samhället som Hultén et al (2008) beskriver och där individualisering som livsstil är centralt. I detta postmoderna samhälle finns det enligt Mossberg (2003) tendenser som pekar på att upplevelser blir allt mer vanligt, upplevelser är helt enkelt en stor del av det postmoderna konsumtionssättet. I och med dessa trendbrott och den tekniska utveckling som gått hand i hand, så har konsumtionen av cd-skivor alltså dalat avsevärt. Detta tyder på att en kreativ förstörelse har skett, enligt de premisser som Schumpeter (1994) refererar till, och dessa har skapat utvecklingsblock som Dahmén (Carlsson och Henriksson 1991) tar upp. Utvecklingsblocken har gjort att hela marknaden har utvecklats och omkullkastats. Lundgren och Nordenlöw (Mattsson och Hultén 1994) menar att allting hänger ihop i nätverk, där utfallet av en aktivitet är beroende av utfallet i andra. Företag hänger alltså samman i kedjor av utbytesaktiviteter som är sammanlänkade av långa och stabila relationer till varandra. Dessa reaktioner företagen emellan gör att positionerna och förutsättningarna förändras. I och med detta nya ekonomiska landskap är det för oss intressant att se hur maktfördelningen har påverkats. Makten är enligt Bacharach och Lawler

(1981) en del av en relation mellan två aktörer, där aktörerna inte har makt i ett vakuum utan alltid i förhållande till en annan aktör. Således är det intressant att se om makten har förflyttats från exempelvis skivbolagen till bokningsbolagen. Makt är dock enligt Daudi (1984) ett subjektivt begrepp som alltid utgår från hur olika människor tolkar situationer. Därför anser vi att det är av intresse att undersöka om det bolag som anses ha makten i detta nätverk av aktörer kring artisten kan anses vara en imaginär organisation.

Kopplar man då dessa teorier till vårt valda problemområde finner man ett intressant sammanhang. Musikbranschen är uppbyggd som ett nätverk av olika aktörer som i stort arbetar med samma resurs mot samma kund. Genom att använda valda teorier tror vi att vi kan genomföra en bra analys över hur valda delar av musikindustrin har förändrats under den valda tidsperioden. I vår uppsats har vi sammanställt och utgått ifrån något som vi benämner som en massmedial bild, något som vi har presenterat för våra respondenter. Den massmediala bilden, som vi har analyserat den säger sammanfattningsvis att den svenska konsertmarknaden har gynnats av att skivförsäljningen har dalat, vilket har möjliggjort för bokningsbolagen att öka i såväl omsättning som inflytande.

1.3 Problemformulering

Med den massmediala bakgrunden i åtanke vill vi försöka få en rättvisande bild av hur musikbranschen faktiskt ser ut idag ur bokningsbolagens perspektiv. Utgångspunkten är de teorier vi har redogjort för och ur dessa har följande frågeställning skapats:

• Finns det någon bakomliggande trend inom musikbranschen om gör att livebranschen har expanderat kraftigt de senaste åren?

• Hur ser situationen ut idag för bokningsbolagen jämfört med för fem-sex år sedan, med tanke på de förändringar som skett inom musikindustrin?

• Kan livebranschen ses som en imaginär organisation, enligt de kriterier som presenteras av Hedberg et al (2000) och är musikbranschen i stort en bransch som kan ses som ett imaginärt system?

1.5 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka bokningsbolagens utveckling de senaste fem-sex åren och nuvarande situation i jämförelse med den tidigare presenterade massmediala bilden. För att komma fram till vårt syfte har vi intervjuat ett antal aktiva bokningsbolag på den svenska marknaden och ställt deras svar gentemot en teoretisk diskussion innehållands trender, ekonomisk förändring, makt samt imaginära organisationer.

1.6 Avgränsningar

Livebranschen består av många olika aktörer såsom bokningsbolag, arrangörer, festivalarrangörer, artister med flera. Vi har dock valt att fokusera på just bokningsbolagens utveckling för att inte uppsatsen ska bli allt för omfattande. Vi har även inriktat oss på bokningsbolag som verkar inom den populärmusikaliska genren, det vill säga inte bolag som arbetar mot musik såsom opera, klassisk musik och symfoniorkestrar. De bolagen vi har valt att undersöka med våra intervjuer är geografiskt utspridda över landet, är av olika storlek och arbetar inom olika men ändå närliggande genrer.

2 Metod

I detta kapitel presenterar och motiverar vi vårt val av metod som vi har tillämpat under arbetsgången. Vi går in på vetenskaplig kriterier, beskriver våran kunskapsprocess, presenterar såväl den teoretiska som empiriska insamlingen samt en presentation av våra respondenter. Förhoppningsvis bidrar detta kapitel till en större trovärdighet samt stärker tyngden i vårt resonemang.

2.1 Val av metod

Vi vill i vår forskning få en större förståelse kring hur bokningsbolagens utveckling har sett ut de senaste fem-sex åren samt få en insikt i hur deras situation ser ut i dagsläget. För denna typ av forskning lämpar sig en kvalitativ forskningsansats bra då fenomenets natur är av en komplex typ och det finns ett flertal olika påverkande faktorer som kan vara svåra att förklara med en kvantitativ ansats. Vårt fenomen, alltså bokningsbolagens situation, påverkas av en rad olika faktorer såsom vilken musikalisk genre de tillhör, vilka artister de arbetar med, geografisk lokalisering samt storlek på verksamheten avseende personalstyrka. Påverkande faktorer kan också vara populariteten för genren, ekonomisk situation hos målgrupperna samt hur framgångsrika de kontrakterade artisterna lyckas bli. En annan påverkande faktor är hur bolagets målgrupp föredrar att konsumera musiken och man påverkas således av den teknologiska utvecklingen. Den kvalitativa ansatsen ger oss möjligheten att få en bredare bild av fenomenet samt låter oss även gå in i djupet av förståelsen (Bryman & Bell 2005). Vi vill inte endast redovisa utvecklingen i siffror utan även kunna förstå vad som ligger bakom utvecklingen samt varför den ser ut som det har gjort. Detta tycker vi är intressant eftersom vi tror att det kan finnas andra skillnader än rent ekonomiska förändringar som till exempel ansvarsförskjutning, inflytande och betydelse.

Syftet med en kvalitativ forskning är enligt Nylén (2005) att beskriva kvaliteter hos fenomen. I vårt projekt innebär detta att vi vill skapa oss en bild av hur verkligheten ser ut ur de inom branschen delaktiga personernas ögon. Vi vill belysa vad de anser ha hänt under den valda tidsperioden och hur verkligheten ser ut för dem idag. Vi är inte ute efter fakta såsom siffror utan mer uppfattningar som respondenterna har om utvecklingen och situationen. Vidare menar Nylén (2005) att målsättningen för kvalitativ forskning är att finna betydelse och mening hos fenomen snarare än mängd eller egenskaper. Som kvalitativa forskare vill vi undersöka fenomenet i dess naturliga miljö för att försöka förstå och tolka meningen som människorna ger fenomenet. Vi vill således undersöka och redovisa respondenternas egna uppfattningar över den utveckling som har föranlett dagens situation för bokningsbolagen. Datan som samlas in med en kvalitativ metod är ickestandardiserande vilket möjliggör att studiesubjektens perspektiv kommer fram. Detta gör att vi kan förstå varje aktörs subjektiva verklighetsuppfattning (Nylén 2005).

I vår kvalitativa metod är intervjuer den huvudsakliga källan till empiri. Detta förklaras av att vi i och med vår forskning är ute efter respondenternas tankar och uppfattningar av fenomenet och inte bara statiska förklaringar såsom fakta. Detta är för att vi i vår uppsats vill skapa oss en bred förståelse av hur situationen ser ut. Vi anser att detta är något som uppnås genom att samla in respondenternas tankar och åsikter om fenomenet och inte genom att se till utvecklingen exempelvis i kronor och ören. När man som forskare är ute efter just respondenternas tankar och åsikter så lämpar sig en kvalitativ metod menar Patel och Davidson (2003). I intervjuerna har det dock förekommit vissa kvantitativa inslag eftersom vi

har arbetat efter en intervjuguide som har fungerat som ett ramverk för själva intervjun, men det bör dock påpekas att detta endast ses som ett stöd i vår kvalitativa forskning. Den absoluta majoriteten av intervjuerna har skett ansikte mot ansikte med respondenterna för att på sådant sätt få tillgång till information som sägs mellan raderna, såsom olika signaler om vad som är känsligt eller ej (Gillham 2005). Vidare har intervjuerna skett i respondenternas naturliga arbetsmiljö, det vill säga på deras arbetsplatser. Detta är för att respondenterna ska känna sig trygga och avslappnade för att ge så rättvisande svar som möjligt (Gillham 2005). Ett undantag finns dock på grund av tid och tillgångsproblem hos en respondent, där har vi gjort intervjun per telefon. En stor fördel med att göra intervjun på plats har varit att det har lett till längre samtal, där följdfrågor har tillåtits att komma naturligt. Vi har även kunnat registrera sådant som bara går att göra på plats, som exempelvis ansiktsuttryck. Intervjuerna gav oss en möjlighet till att ha en personlig relation gentemot respondenten, något som vi tror har fått dem att bli avslappnade och frispråkiga. Dessa intervjuer har varit mycket givande och har haft en längd på mellan en till två timmar. En nackdel med dessa intervjuer är att eftersom bolagen är stationerade på så olika håll i landet, så har mycket tid gått åt till resor och planering. Detta anser vi dock vara klart minimalt jämfört med de fördelar som de har gett. I fallet med telefonintervjun så var det för oss fördelaktigt att den kunde genomföras efter väldigt kort notis. Vi fick raka svar av respondenten, och denna intervju varade inte lika länge som de övriga. En nackdel med telefonintervjun var att följdfrågor inte tedde sig lika självklart och vi kunde heller inte läsa av respondentens ansiktsuttryck och känsloyttringar.

Intervjupersonerna och företagen har valts ut med omsorg för att få en så bred och rättvisande bild som möjligt av fenomenet, samt för att undvika att få fram en ensidig bild. Vi har valt företag efter följande kriterier:

• Musikalisk genre: vi har valt bolag som arbetar med artister från olika genres för att se om det finns skillnader eller likheter dem emellan.

• Storlek på verksamheten: vi har valt såväl enmansföretag som stora företag med många anställda och segmentet dem emellan. Vi tror att detta ger oss en bra bild utifrån hur olika människor i olika positioner ser på fenomenet.

• Verksamhetsform: även här har vi valt såväl de små enskilda firmorna som de börsnoterade multinationella bolagen för att täcka en så stor del som möjligt av marknaden.

• Geografisk lokalisering: vi har valt bolag som finns såväl i storstäderna som på landsbygden för att se om det finns skillnader eller likheter i deras arbetssituationer. För att få en mångfald i dessa kriterier valdes åtta bolag ut som representerar branschen så gott det går med tanke på uppsatsens omfång och utifrån ovanstående kriterier. Vi tror att eftersom urvalet har skett utifrån dessa kriterier så har vi täckt en stor del av branschen tack vare olikheterna i bolagen. Branschen är stor och komplex, och genom att ta in dessa olika typer anser vi att vi har försökt att ge en sådan rättvisande bild som det går av den. Bolagen är allt ifrån egenföretagare utan anställda till stora internationella bolag i multinationella koncerner. Genrerna som täcks i vårt urval är från den kommersiella radiomusiken till smalare genrer såsom till exempel metal, reggae och dansband. Bolagen befinner sig främst i de två största städerna med omnejd, men även i mindre städer såsom Falun och Växjö.

2.2 Kvalitativ metod

Den kvalitativa metoden har enligt Allwood (2004) utvecklats sedan 1950-talet, men tog fart på allvar under 1980-talet vilket gör att den är en relativt modern skolbildning. Författaren menar dock att utvecklingen inte är särskilt väl dokumenterad, men att metoden i sig har flera

och varierande kopplingar till tidigare utvecklade forskningsfilosofier såsom hermeneutik och fenomenologi samt ett visst inslag av marxism. Dessa bakgrundsteorier illustrerar tydligt att den kvalitativa ansatsen har hämtat mycket av sin näring från vissa delar av socialvetenskaperna och att metoden har präglats mycket av sociala konstruktioner som all annan idétradition under en längre tidsperiod (Allwood 2004). Vad som kännetecknar kvalitativ metod finns det olika förklaringar till, där Hansson (2004) menar att det är många som identifierar kvalitativ metod som den direkta motsatsen till kvantitativ. Detta är problematiskt, menar Hansson (2004), eftersom det är lika komplicerat att definiera vad kvantitativ metod är. Allwood (2004) är även han inne på samma spår, och han menar att det skulle vara mer fruktbart om forskningsmetoden som kännetecknas som kvalitativ kan rättfärdigas utan att det behöver legitimeras som en instabil kontrast till den kvantitativa traditionen. Även Bryman och Burgess (1999) pekar på problematiken i detta synsätt med de två forskningstraditionerna som motsatser eftersom den kvalitativa metoden beskrivs utifrån vad den kvantitativa metoden inte är, och vice versa.

Varför vi har valt den kvalitativa metoden är helt enkelt för att den har passat bra att applicera på det valda fenomenet, då vi vill undersöka hur bolagen har påverkats av den senaste tidens utveckling inom musikindustrin. Enligt Bryman och Bell (2005) går den kvalitativa metoden ut på att forskaren lägger mer tyngd på själva orden än på kvantifiering vid insamlingen och analysen av data, och således sker alltså själva insamlandet av data därefter. Detta är för att metoden syftar till att återge individers syn på verkligheten, och det är just detta vi vill uppnå med vår uppsats. Detta motiverar även till stor del de citat vi använder oss av i uppsatsen, främst i analysen och slutsatsen. Enligt författarna betyder detta att verkligheten ses som föränderlig eftersom den är så pass individuell och baseras på individens preferenser. Enligt Repstad (2007) kännetecknas den kvalitativa metoden av att forskaren går på djupet och inte på bredden. Detta synsätt innebär enligt författaren att enbart ett fåtal miljöer undersöks och själva tyngdpunkten läggs på närhet till förhållanden. Detta exemplifieras med att vi enbart valt ut åtta stycken bokningsbolag att undersöka, torts att vi identifierat cirka 200 stycken som är verksamma i Sverige. Detta angreppssätt stöds av Grønmo (2006) som pekar på att det nära förhållandet till källorna, i detta fall bokningsbolagen, med den kvalitativa metoden uttrycks genom att forskarna själva arbetar direkt med de utvalda källorna. Under våran arbetsgång har vi valt att intervjua respondenterna under ett personligt möte när det har varit möjligt, just för att komma så nära källorna som möjligt. Just denna personliga kontakt som man får genom personliga intervjuer är något som Patton (2002) anser vara en av den kvalitativa metodens stora fördelar.

Den kvalitativa studien kan kännetecknas av begreppet flexibilitet enligt Patton (2002) och detta är något som gör att själva intervjuerna inte behöver följa ett strikt manus. Detta var något som vi kände passade vår studie i allra högsta grad, då ingen intervju var helt lik någon annan, och mycket låg i respondentens händer då denne fick känna att han hade kontroll över samtalet och vi var med som ett stöd för att ge samtalet en viss riktning. Repstad (2007) menar att en styrka med den flexibla intervjun som den kvalitativa metoden ger upphov till är att frågorna kan anpassas efter svaren, så att följdfrågor kan ställas om intressanta ämnen berörs. Författaren menar vidare att detta i sin tur leder till ännu ett viktigt karaktärsdrag i den kvalitativa metoden som handlar om att forskaren lyckas fånga den enskilda respondentens åsikt inom ämnet. Detta har gett oss väldigt öppna intervjuer, där respondenternas verkliga uppfattningar har framkommit på ett tydligt sätt, något som har varit en viktig del i arbetet.

2.3 Empirisk insamling

Gillham (2005) påstår i sin bok Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande att den halvstrukturerade intervjuformen är av stor vikt i forskningsmetodik. Den rymmer både flexibilitet och balanseras av struktur vilket ger data av god kvalitet. En halvstrukturerad intervju innebär att alla samma frågor ställs till samma respondenter, frågorna genomgår en viss utveckling för att säkerställa ämnesfokus, följdfrågor används ifall respondenten själv inte kommer in på ämnet och att ungefär lika lång tid avsätts till varje intervju (Gillham 2005). I vårt fall höll våra intervjuer oftast på i ungefär en timme vilket vi ansåg var tillräckligt för att få tillgång till den data vi behövde från varje respondent. Undantag gjordes för telefonintervjun som varade kortare, samt en annan intervju som pågick i nästan två timmar. Det var också svårt för oss att få till ett möte som varade längre än en timme då det är svårt att få ett möte överhuvudtaget med dessa upptagna människor i branschen. Frågorna som ställdes var av öppen karaktär för att inte styra respondenten till att ge oss det svar han tror att vi vill ha. Innan första intervjutillfället testade vi också vår intervjustruktur genom att använda denne på en utomstående person för att se till att frågornas karaktär var av god kvalitet för vår datainsamling och detta ledde till att vissa modifieringar gjordes.

Resultatet av intervjuerna var mycket goda då respondenterna var väldigt tillmötesgående och upplevdes som öppenhjärtiga samt frispråkiga. Vi fick oftast svar på de frågorna vi ville ha svar på och i och med att intervjun var semistrukturerad ville vi inte ställa alltför raka frågor som kunde tänkas styra svaren. Vi var dock tydliga i våra frågor och även i följdfrågorna, och vi var heller inte rädda för att be respondenterna utveckla sina tankegångar. I fallet med telefonintervjun var detta, som påpekats tidigare, något svårare, men vi är ändå tillfreds med alla de intervjuer vi gjort. Vi fick in mycket intressant empiri som även behandlade andra områden än de som uppsatsen berör.

Datainsamling via intervjuer har enligt Gillham (2005) fem olika faser. Den första är förberedelsefasen där man som forskare ser till att respondenten, miljön och all eventuell teknik är i sin ordning. Vår första kontakt med valda respondenter skedde via e-post där vi förklarade vårt syfte samt vilken typ av frågor vi skulle vilja ha svar på. Vi ringde sedan valda respondenter för att se till att representanten från företaget var lämplig för vår intervju samt för att boka en tid och plats enligt respondentens egna önskemål. I och med att vi lät respondenten välja plats för intervjuerna kunde vi inte påverka miljön för dessa, men å andra sidan finns fördelen att respondenten känner sig bekväm i valda miljö. Inspelningsutrustning användes efter respondenternas medgivande och underlättade sedan transkriberingen betydligt. Förutom inspelningsutrustning antecknade vi även stödord under intervjun för att få en tydlig överblick. En annan faktor som kan påverka respondentens trygghet kan vara klädseln (Gillham 2005). Under våra intervjutillfällen såg vi till att vara välvårdat klädda för att ge ett seriöst intryck, samt givetvis att alltid vara ute i god tid. När vi tog kontakt med bolagen som vi ville intervjua var vi noga med att poängtera att detta var för en c-uppsats på högskolenivå. Detta gjorde vi för att understyrka den nivå av seriositet som projektet innehar. Först togs en kontakt vi e-mail och i de fall vi inte fick svar så ringde vi upp bolagen. Detta var också sätt att visa att vi verkligen var måna om att prata med just dem, och vi hade alltid personligt formulerade brev för att bolagen inte skulle tro att det rörde sig om något massutskick. Vi presenterade oss även alltid som studenter från Music & Event Managementprogrammet vid Högskolan i Kalmar, då den har ett väldigt gott rykte inom branschen och vissa av respondenterna har även gått utbildningen själva.

Efter att några fraser av social karaktär utbytts började vi med att fråga respondenten på ett avslappnat sätt om företagets samt respondentens egen bakgrund. Efter det förklarade vi på ett

mer utvecklat sätt vårt syfte med uppsatsen samt den mediala bilden mot vilken vi kommer att jämföra respondentens svar till stor grad. Sedan satte vi igång med intervjun efter vår intervjuguide. Efter transkriberingen av intervjun, som omfattade upp mot tio sidor löpande text, var klar skickades vår tolkning och bearbetning till respondenten för att denne ska ha en möjlighet att se till så inga missförstånd har uppkommit under transkriberingen och tolkningen av intervjun. Denna efterkoll kan ses som ett sätt för respondenten att ta ansvar för de svar den har gett (Gillham 2005). Det är denna tolkning och bearbetning som vi har bifogat i denna uppsatts.

Avslutningsvis kan vi säga att den halvstrukturerade intervjuformen är väldigt tids- och energikrävande och utvecklingen av en fråga blir till en lång fas. (Gillham 2005) Dock så överväger de positiva aspekterna med denna metod de negativa. Balansen mellan struktur och öppenhet är något som är en stor fördel som gör att man får ungefärligt lika data och det underlättar analysen (Gillham 2005). Hur intervjuguiden utformades redovisas i delkapitel 2.3.1.

2.3.1 Intervjuguide

Vår intervjuguide är uppdelad efter fyra stora rubriker. De två första handlar om företaget i sig och respondentens egen roll i företaget. Företagets bakgrund handlar om dess historik, när det är startat, av vem, hur ägarstrukturen ser ut samt antal anställda. Då det finns lite olika sätt att jobba med bokningar av livemusik ställde vi även frågor angående hur deras arbetssätt ser ut samt om de har några sidoverksamheter som heller inte är ovanligt inom musikbranschen. Ett annan viktigt ämne är frågor rörande vald nisch, urval av artister och storlek på banden. Sedan ställde vi några frågor riktade mot respondenten och dess roll i företaget och hur länge denne har jobbat med det samt vad denne gjort innan den kom till företaget.

Efter detta förklarade vi hur vi upplever den massmediala bilden idag med hur minskad skivförsäljning har lett till att man som kund idag har mer pengar att lägga på liveunderhållning. Första frågan i denna punkt var att se om den bilden överrensstämmer med verkligheten rent generellt. Sedan kom vi in på frågor rörande antal bokningar, antal spelställen, geografisk spridning, skillnader mellan festivalbokningar och "vanliga bokningar", arbetet kring turnéer, hur bokningsbolagens roll har förändrats och hur relationen ser ut till artistens skivbolag. Frågorna ställdes inte alltid i samma ordning då vi tyckte att det var viktigt att låta respondenten tala så fritt som möjligt och inte avbryta ett spår i en annan riktning. Frågorna jämfördes också hela tiden med hur det såg ut för fem-sex år sedan, men mot slutet av intervjun gjorde vi en sammanfattande bild av samtalet tillsammans med respondenten. Allra sist ställde vi frågor om hur respondenten såg på framtiden för det egna företaget samt bokningsbolagen i stort.

Eftersom vi på förhand visste om vilka teorier vi ville undersöka med hjälp utav empiriinsamlingen formulerade vi våran intervjuguide med dessa teorier i åtanke. Eftersom vi exempelvis ville få reda hur maktförskjutningen påverkats av utvecklingen så ställde vi helt enkelt frågor om hur makten var fördelad idag jämfört med tidigare och hur relationerna med övriga aktörer inom branschen såg ut. Frågornas formulering finns att läsa i vår intervjuguide som återfinns som bilaga. Eftersom vi på förhand visste om teoriernas stora drag och hade en tydlig bild av vad de presenterade för något, så möjliggjorde även detta våra följdfrågor. Var det exempelvis något som respondenten nämnde som vi upptäckte kunde appliceras på våra valda teorier så bad vi denne utveckla detta. Efter att vi transkriberat och sammanställt intervjuerna så markerade vi svaren och citaten med färger som representerade varsin teori. På sådant sätt fick vi en bra översiktsbild av vad respondenterna sagt och till vilka teoretiska

ramar svaren och citaten hörde. På detta sätt kunde vi alltså koppla frågorna till de olika teorierna, något som låg till underlag när vi sedan gjorde analysen.

2.3.2 Urval

Enligt Repstad (2007) är det högst nödvändigt att genomföra ett visst fältarbete innan själva intervjuerna genomförs. Författaren menar att forskaren bör diskutera frågor rörande val av intervjupersoner, vilka frågor som ska ställas under intervjun samt varför dessa är passande för studien. Vid urvalet ska huvudkriteriet vara att personen man intervjuar besitta relevant och viktig information kring fenomenet. Repstad (2007) menar även att urvalet ska styras av problemformuleringen men även att studien bör innefatta en bra spridning av olika personligheter. Att man noggrant ska välja sina respondenter menar även Ryen (2004), som menar att urvalet inte ska ske genom ett slumpmässigt val eller att respondenterna ska representera en sorts minivärld, utan att de ska representera en stor och bred bild av fenomenet. Detta gör att forskaren väljer ut ett litet antal respondenter som utgör denna breda bild. Grønmo (2004) menar att detta är ett strategiskt urval, att det alltså finns en tanke och mening med varje vald respondent, samt vad denna kan bidra med till forskningen.

I urvalet valdes personer som har varit aktiva inom branschen under en längre tid, längre än tidsperioden om fem-sex år som vi undersöker. Vi har valt dem som jobbar på både stora och små bolag, och även de som är egenföretagare. Vi har även valt bolagen efter vilken musikalisk genre de representerar, och där kan det vara små bolag som är väldigt nischade samt stora bolag som vill representera ett flertal genrer. Bolagen har vi även varit belägna i olika städer i olika delar av landet, vilket gjort att vi har fått en geografisk spridning för att täcka än fler segment. Dessa kriterier har gjort att vi, anser vi, försökt att skapa oss en så rättvisande bild som möjligt av branschen och fenomenet. Sägas bör även att vi på grund av accessproblem inte fått intervjuer med alla de bolag vi på förhand ville ha. Dock så upprättade vi i början av arbetets gång en lista utifrån dessa ovanstående premisser, vilket gjorde att vi kunde välja ut fullgoda reserver till dem som avböjde att bli intervjuade och i efterhand kan vi inte säga att vi på något sätt varit missnöjda med de bolag vi fått intervjuer med. De intervjuade är:

• Olof Wikström, enskild företagare och agent/bokare på Skrikhult Productions. Skrikhult är beläget i Falun och har artister inom metal- och hårdrocksgenren. Bolaget har funnits sedan 1995. Olof Wikström arbetar ensam på företaget som bedrivs som enskild firma. Skrikhult representerar 20-30 artister. Intervjun skedde på Skrikhults kontor i Falun.

• Lars Rixon, delägare, projektledare, manager samt agent/bokare på United Stage. United Stage är beläget i Stockholm och enligt Rixon så har man ingen ”nisch”, men man kan säga att United Stage har artister inom den breda pop/rockgenren. United Stage grundades 1995 och representerar ett 80-tal artister. United Stage är ett aktiebolag med 17 anställda. Intervjun skedde på plats på United Stages kontor i Stockholm.

• Emil Larsson, agent/bokare och A&R på Live Nation. Live Nation är beläget i Stockholm men har även ett kontor i Göteborg och har artister inom breda pop/rockgenren. Live Nation köpte 1999 upp bolaget EMA Telstar som grundades 1969. Emil Larsson har tidigare även drivit bokningsbolaget Beat Agency. Live Nation har mellan 65-80 anställda, och drivs i aktiebolagsform. Moderbolaget heter Live Nation Inc som i sin tur ägs av amerikanska Clear Channel. Emil Larsson representerar 30 artister. Intervjun skedde på plats på Live Nations kontor i Stockholm.

• Oskar Ekman, agent/bokare och försäljningschef på Luger. Luger är beläget i Stockholm och har artister inom den alternativa pop/rockgenren. Bolaget har funnits sedan 1992 och har 22 anställda. Luger representerar cirka 120 artister. Bolaget bedrivs i aktiebolagsform och är ett dotterbolag till Live Nation. Intervjun skedde på plats på Lugers kontor i Stockholm.

• Mats Tigerström, delägare, grundare samt agent/bokare på Nöjeskällan. Nöjeskällan är beläget i Växjö och har artister inom dansbandsgenren. Bolaget har funnits sedan 2005 efter att tre bokare som varit aktiva sedan tidigt 90-tal slog ihop sig. Bolaget har tre anställda och bedrivs som ett aktiebolag. Intervjun skedde via telefon.

• Jonas Haglund, enskild företagare och agent/bokare på Alleycat Productions. Alleycat är beläget i Göteborg och har artister främst inom garage och punkrockgenren. Bolaget har funnits sedan 2004. Jonas Haglund arbetar ensam på företaget som bedrivs som en enskild firma. Alleycat representerar cirka 30 artister. Intervjun skedde på ett av Haglund utvald café i Göteborg.

• Gillis Bengtsson, enskild företagare och agent/bokare på SwingKids. SwingKids är beläget i Falun och har artister inom reggaegenren. Bolaget har funnits sedan 2002. Gillis Bengtsson arbetar ensam på företaget som bedrivs som en enskild firma. SwingKids representerar 13 artister. Intervjun skedde på plats på SwingKids kontor i Göteborg.

• Pelle Berglund, Programme Manager och artistansvarig på 2Entertain. 2Entertain har kontor i Falkenberg, Göteborg och Stockholm, där artistsidan finns i Stockholm. Man representerar ett femtontal artister inom schlagergenren. 2Entertain är ett börsnoterat aktiebolag med cirka 100 anställda. Intervjun skedde på plats på 2Entertains kontor i Stockholm.

Modellen nedan ger en översiktsbild över bokningsbolagen utifrån de kategorier vi har använt oss av i urvalet.

Skrikhult

United Stage

Live

Nation Luger Nöjeskällan Alleycat SwingKids 2Entertain

Musikalisk Genre, alternativ X X X X

Musikalisk Genre, mainstream X X X X

Stor verksamhet X X Mellanstor verksamhet X X X Liten verksamhet X X X Verksamhetsform, aktiebolag X X X X X

Verksamhetsform, enskild firma X X X

Geografisk placering, storstad X X X X X X

Geografisk placering, småstad X X X

Noteras bör att med storlek på verksamhet så menas antalet anställda. 2Entertain dubbelnoteras vid den geografiska placeringen eftersom huvudkontoret ligger i Falkenberg och artistsidan i Stockholm.

2.4 Vetenskapliga kriterier

Enligt Thurén (2007) innebär validitet att man som forskare har undersökt det som från början varit tanken att man ska undersöka. Bryman och Bell (2005) menar att begreppet bedömer studiens kvalitet samt även värderar till vilken grad undersökningens slutsatser upplevs som hållbara eller ej. Det finns även enligt Grønmo (1998) två begrepp som man kan se validitet utifrån: giltighet och relevans. Författaren menar att giltigheten avser att undersöka om det finns en överensstämmelse mellan den valda teorin samt den insamlade empirin. Relevansen, menar Andersen, syftar till att se om den empiriska undersökningen är väsentlig, alltså om den stämmer överens med uppsatsens frågeställningar. För att få en hög kvalitativ validitet har vi valt att till viss del utveckla och se över de teoretiska temana innan intervjuguiden utformades. Vi har valt de teorier vi ville använda, samt läst en del om dem och även börjat formera själva ramen kring vilken våran uppsats skulle handla om. Detta har gjort att vi kunnat ställa frågor som indirekt och direkt berört våra valda teorier och även att vi under intervjutillfällena varit väldigt klara med vad vi velat få fram ur respondenterna, och på så sätt har vi kunnat ställa bra och relevanta följdfrågor. Vi har helt enkelt kunna placera respondenternas svar i den stora kontexten, tack vare att vi haft den teoretiska bilden klar för oss inför intervjuerna, och detta har lett till att själva intervjuerna blev intressantare för oss men även för respondenten, då det har lett till många intressanta diskussioner oss emellan. Dock så har vi fått fram svar under intervjuerna som gjort att vi modifierat och till viss del anpassat de teoretiska ämnena en aning. Vi har även märkt att ju längre fram vi kommit i intervjuprocessen, desto bättre blev intervjuerna från våran sida. Man kan säga att vi blev skickligare på att formulera frågorna och blev mer lyhörda eftersom vi gjorde kopplingar till vad andra respondenter svarat. Det blev lättare för oss att göra kopplingar till teorierna ju mer bekanta vi blev med fenomenet vilket gjorde att vi kunnat reflektera över svaren och ställa bättre följdfrågor. Vi blev alltså mer bekväma i rollen som intervjuare ju mer bekanta vi blev med fenomenet trots att vi hade en bra teoretisk bakgrundsbild redan vid det första intervjutillfället. Vi höll detta till trots kvar vid vår intervjuguide eftersom detta annars hade kunnat leda till avvikande utgångar av intervjuerna, något som vi velat undvika. Däremot så upptäckte vi intressanta följdfrågor som vi kunnat ställa till nästan alla respondenter.

Reliabilitet, menar Andersen (1998), ska ses som ett verktyg man använder för att undersöka hur tillförlitlig en undersökning är. Även Grønmo (1998) menar att reliabilitet på senare tid har börjat kopplas samman med begreppet trovärdighet. Utifrån dessa två författares förklaringar kring begreppet kan man alltså säga att reliabilitet är graden av hur väl det som avses undersöka verkligen undersöks. Vidare så menar Patton (1987) att den metodologiska skickligheten hos forskaren, såsom omdöme och kunskap att utvärdera, spelar in på vilken grad av reliabilitet den kvalitativa metoden har. Författaren menar att det bör finnas en förståelse för vilken information som ska samlas in, hur informationen kommer att användas samt vem som kan förväntas ta del av den. Detta, menar Patton (1987), ska även kombineras med forskarens vetskap om vilka resurser som krävs för att genomföra forskningen samt tidsdimensionen. Repstad (2007) menar även att reliabilitet har ett nära förhållningssätt till det kvalitativa förhållningssättet i avseendet att tonvikten inom forskningen läggs på närheten till förhållanden istället för på kvantiteten, det vill säga att man verkligen går på djupet på fenomenet och inte undersöker det på bredden. Just denna närhet menar Rosengren och Arvidsson (1992) gör att graden av reliabilitet kan påverkas av faktorer såsom studiens omgivning och hur man genomför studien, i detta fall själva intervjuerna. Rosengren och Arvidsson (1992) menar att små detaljer såsom exempelvis minspel och temperatur samt även trötthet. I och med att vi valde att lägga intervjuerna på respondenternas arbetsplatser, där de vistas i en hemtam och trygg miljö, försökte vi få till denna närhet i den mån det gick. Vi kände själva att intervjuerna blev avslappnade på ett bra sätt och vi försökte få till samtal som

inte var alltför strukturerade. Vi var dock alltid klara och tydliga i våra frågeställningar och frågade respondenterna om det var något som vi inte riktigt förstod eller som vi ville få utvecklat. Själva frågorna var dock utformade på samma sätt, för att vi i efterhand skulle kunna jämföra och analysera svaren. Vi använde oss även av ljudinspelning för att kunna kontrollera vad som sades i efterhand.

Trovärdigheten har varit av stor vikt när vi har genomfört våran forskning. Andersen (1998) menar att de data som samlas in under forskningen ska till så liten del som möjligt påverkas av tillfälligheter såsom felregistrering från forskarens sida. Författaren menar att det i första hand är själva intervjumaterialet som kan skapa denna typ av trovärdighetsproblem i en kvalitativ metod. För att reducera möjligheterna till detta så har vi varit väldigt tydliga under våra intervjuer, då vi lagt fokus på just respondentens åsikter kring fenomenet. Vi presenterade såväl syftet som själva bakgrunden såväl under vår mailkonversation med respondenterna som på plats vid själva intervjutillfället. Vi har alltid låtit respondenterna tala till punkt under intervjuerna och vi har aldrig dragit oss för att ställa följdfrågor eller be om förtydliganden kring oklarheter. Dessutom har vi spelat in alla intervjuer för att kontrollera dem i efterhand.

2.5 Kunskapsprocessen

När vi diskuterade tänkbara ämnen och på så sätt var i den inledande delen av vår kunskapsprocess valde vi att undersöka media. Vi kom då fram till att den mediala bilden pekar på att bokningsbolagens situation ser väldigt bra ut idag samtidigt som skivbolagen går allt sämre och söker nya intäktsmöjligheter. Vi kände då intresset för att undersöka om den mediala och antagligen något förenklade bilden stämmer överens med verkligheten och även hur bokningsbolagens utveckling har sett ut de senaste fem-sex åren. Detta är något som skulle kunna göras i en kvantitativ studie genom att jämföra exempelvis nyckeltal och sådant, men vi vill främst förstå varför utvecklingen har sett ut som den gjort och då passar det betydligt bättre med en kvalitativ ansats. En fallstudie var inte heller aktuell då det finns bokningsbolag i många olika skepnader och kan finnas i stora skillnader i exempelvis genre och personalstyrka. Vi gjorde en rätt så omfattande lista med för studien intressanta bolag. Ur denna lista valdes ett antal representanter, varav några valdes bort och ersattes av andra på grund av accessproblem. Istället valdes åtta olika bokningsbolag ut som vi anser representerar branschen på ett gott sätt. Kriterierna för urvalet var således att vi villa ha representanter från olika genrer i olika storlekar och ha en viss geografisk spridning. Den geografiska spridningen är något som kan vara svårt inom musikbranschen i och med att de flesta företagen befinner sig i de stora städerna och främst då i Stockholm. Vi har dock hittat några företag som får representera branschens icke-urbana företag. Ett annat kriterium var att respondenterna ska ha varit med en längre tid i branschen för att ha en hel del erfarenhet att dela med sig samt kunna se på de senaste åren med ett visst perspektiv något som stärker uppsatsens trovärdighet. Gällande den teoretiska insamlingen valdes lämpliga teman för vårt forskningsobjekt ut innan den empiriska insamlingen. De vi i samförstånd med vår handledare fann intressant var trender, ekonomiska förändringar, makt och imaginära system. Även sökord som musikindustrin, liveindustrin, musikbranschen och bokningsbolag användes då denna avhandling avgränsar sig mot musikbranschen i allmänhet och bokningsbolagen i synnerhet. Patel och Davidsson (2003) menar att en forskare som arbetar deduktiv följer bevisandets väg och på så sätt drar slutsatser om enskilda företeelser utifrån redan befintliga teorier. Forskaren skapar hypoteser ur de redan befintliga teorierna som sedan prövas empiriskt. Detta kallas även en hypotetisktdeduktiv ansats (Patel & Davidsson 2003). På detta sätt bestämmer teorierna vilka data som skall samlas in under den empiriska forskningen. Ett annat sätt att

förhålla sig till forskningen är att arbeta induktivt (Patel & Davidsson 2003). Författarna menar då att man följer upptäckandets väg och studerar forskningsobjektet utan att först ha studerat teorin. När man sedan väl har samlat in empirin så utformar man en passande teori för forskningen. Det handlar alltså om att upptäcka något som sedan kan formuleras i en teori. Patel och Davidsson (2003) fortsätter och menar att den induktiva forskaren för den skull inte arbetar förutsättningslöst. Var människa har egna idéer och föreställningar som ofrånkomligt kommer att färga de teorier som produceras. I vår studie har vi använt oss av en ansats som kallas abduktion (Olson & Sörensen 2007) och kan ses som en blandning av det induktiva och det deduktiva angreppssättet. Man kan säga att vi växelvis använt oss av teoriframställning och empirisk insamling och de båda processerna har således gått hand i hand. Vi hade en intervjuguide som baserades på våra egna idéer av hur empirin sedan skulle kunna analyseras mot teorin samt även delar av valda teorier samtidigt som vi gick in i intervjuerna med ett öppet sinne.

Som tidigare nämnt så transkriberade och sammanställde vi våra intervjuer. Efter att detta gjort så markerade vi svaren och citaten med olika färgkombinationer som representerade de olika teorierna, för se till vilken respektive teori de kunde appliceras på. På detta sätt fick vi en bra översiktsbild som verkligen hjälpte oss att sammanställa det hela till en bra analys. Sedan använde vi oss av de valda teorierna på vår insamlade empiri för att utveckla våra resonemang och låta empirin och teorin diskutera mot varandra för att få fram ett bra analytiskt resonemang. De fullständiga intervjuerna återfinns som bilagor till uppsatsen och endast de resonemang som passar in i våra valda teorier tas upp i analys och slutsats.

3 Teori

I detta kapitel presenteras och behandlas vår teoretiska referensram grundligt. Den innehåller delarna trender, ekonomisk utveckling, makt och avslutas med imaginära organisationer. Dessa teorier är sammankopplade så som modellen nedan visar.

Modell 3.1 Gatu & Säll 2010

3.1 Trender

Vi lever i en värld karakteriserad av snabba förändringar, förändringar som ger nya behov och önskemål på marknaden samtidigt som gamla försvagas eller försvinner (Eriksson & Cronebratt 1984). En förskjutning har skett från att företagen som förut använde sig av främst demografiska variabler istället använder sig av psykosociala variabler. Samlingsbegreppet för de psykosociala variablerna kallar Eriksson och Cronebratt (1984) för livsstilsbegreppet. Innebörden av livsstilbegreppet är att konsumenterna delas in och grupperas efter psykologiska och sociala karakteristika. Livsstil är ett begrepp som trots svårigheterna i att definiera antagligen ändå är nödvändigt för att förklara de sociala och psykologiska förändringar som slår igenom på marknadens konsumtionsmönster (Eriksson & Cronebratt 1984).

Den praktiska innebörden av begreppet livsstil är enligt Eriksson och Cronebratt (1984) att konsumenterna skiljs åt med hänsyn till attityder, intressen och åsikter. Livsstilen omfattar den dominerande orientering en individ, eller en grupp individer, har till konsumtion, arbete och fritid (Eriksson & Cronebratt 1984). Varje persons engagemang för olika aktiviteter och produkter är beroende av hur pass viktiga de är för självuppskattningen. En livsstil är därför det sammanhängande mönster av aktiviteter och produktanvändning som någon upplever som engagerande och genom att praktisera en livsstil utvecklar och förverkligar man sin värdering om sig själv (Eriksson & Cronebratt 1984).

Hultén et al (2008) menar att samhällsutvecklingen kan delas in i tre olika vågor bestående av olika ekonomiska, politiska, sociala och teknologiska förändringsprocesser. De senaste tre-fyra decennierna har den tredje vågen sköljt postmoderniseringen över oss i bland annat Sverige. Denna process kännetecknas främst av ett pågående kulturellt värderingsskifte där nya värderingar rörande familj, ekonomi företagande, politik, religion och sociala relationer etableras och växer fram (Hulten et al 2008). Senare generationer födda på 1970-, 1980- och 1990-talen har alltmer ifrågasatt de moderna värderingarna och ersatt dem med postmoderna i såväl arbets- som vardagslivet. De främsta karaktärsdragen för den tredje vågen är det pågående kulturella värderingsskiften samt den nya informations- och kommunikationens framväxt. De postmoderna värderingarna som Hulten et al (2008) diskuterar har gjort genomslag i människors livsstilar och således även påverkat marknadens konsumtionsmönster (Eriksson & Cronebratt 1984).

Imaginära organisationer Trender Ekonomisk

Trender handlar enligt Eriksson (Eriksson & Cronebratt 1985) inte enbart om förändringar i enskilda faktorer så som attityder, ålder eller relationer, utan de hänger i ökad utsträckning samman i olika mönster. Enligt Eriksson & Cronebratt (1984, 1985) betonar Trend marketing de möjligheter som företag får tack vara de förändringar som hela tiden sker på marknaden, särskilt i livsstilar. Dessa livsstilsförändringar tenderar att ske allt snabbar i vårt samhällsklimat (Eriksson & Cronebratt 1984, 1985). När tillräckligt många delar en livsstil, blir det intressant för en marknadsförare att ta tillvara på livsstilens kommersiella delar. I dag finns en trend som pekar på att allt fler människor koncentrerade på självförverkligande än tidigare (Eriksson & Cronebratt 1985). Det innebär att man försöker göra saker man själv vill istället för att tänka på att tillfredställa andras behov. Denna jakt på självförverkligande tar sig många uttryck. Ett är att människor numer fäster större vikt vid omedelbar tillfredställelse snarare än tillfredställelse någon gång i framtiden. Vissa är så kallade njutningssökare som vill ha roligt, omväxling och en flykt från den vardagliga tristessen (Eriksson & Cronebratt 1985). Hulten et al (2008) menar att detta är en följd av de postmoderna värderingar samt individens möjlighet att dygnet runt kunna tillgodose sina behov av konsumtion och livsnjutning genom olika upplevelser som shopping eller surfande på Internet.

Med tanke på att de flesta människor kan skapa nya identiteter och självbilder genom sin konsumtion av varumärken menar Hulten et al (2008) att individualisering som livsstil är ett uttryck för den tidsanda och samhällskultur som råder just nu. Denna livsstil drivs av tre personliga drivkrafter som bland annat utgörs av, av Eriksson och Cronebratt (1985) redan nämnda självförverkligande, samt även identitetsskapande och sinnesupplevelse. Hulten et al (2008) menar att det stora flertalet individer letar efter att ”maximera värdet av sin existens för sig själva genom personifierade val i en värld av varor och tjänster” (Hultén et al 2008 s. 39).

Eriksson och Cronebratt (1985) menar att vi som konsumenter vill nå självförverkligande genom de produkter vi konsumerar. Självförverkligande visar sig alltså genom förändrade konsumtionsmönster inom olika områden (Hulten et al 2008). Det gäller framför allt övergången till allt mer kvalificerad konsumtion inom områden som hälsa, kulturella tjänster, medicinsk vård, rekreation eller utbildning, där trenden varit påtaglig under det senaste decenniet (Hulten et al 2008). Eriksson och Cronebratt (1985) menar att självcentreringen också har lett till ökad kvalitet och högre fördjupning i konsumtionen och Hulten et al (2008) menar att konsumtionen av tjänster sker med en allt tydligare övergång från ”lågvärde-” till ”högvärdeaktiviteter”, där högt och lågt står i relationen till det personliga värdet och upplevelsen för individen.

Trenden mot ett ökat självförverkligande har också lett till att folk i större utsträckning prioriterar fritid framför betald arbetstid (Hulten et al 2008) Även Eriksson och Cronebratt (1985) understryker detta och menar att andelen av Sveriges befolkning som har sin livsstil baserad på arbete har minskat snabbt. Detta har gjort att folk i allmänhet konsumerar mer tjänster än tidigare (Hulten et al 2008, Eriksson & Cronebratt 1985) Speciellt fritidsaktiviteter som till exempel att besöka goda vänner, shoppa eller surfande på Internet eller personlig egenvård som till exempel koppla av, träna eller läsa en bok (Hulten et al 2008). Shopping och konsumtion av olika varor och tjänster bidrar till identitetsskapande och möjliggör för en individ att skapa sin egen identitet och image. Detta gör att konsumtionen får en alltmer symbolisk betydelse. Detta leder också till en stor mångfald och möjligt för individer att ska nya identiteter, men även att de snabbt kan förändras (Hulten et al 2008).