Lilly Engfeldt & Johanna von Delwig
Förskollärares upplevelse av sin arbetsmiljö - en kvalitativ studie om förskollärares
upplevelse av sin arbetsmiljö i offentlig kontra privat sektor.
Preschool teachers experience of their work environment
- a qualitative study on preschool teachers experience of their work environment in the public versus private sector.
Arbetsvetenskap C-uppsats
Termin: VT-2020
Handledare: Tuula Bergqvist Karlstad Business School
Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden Phone: +46 54 700 10 00 Fax: + 46 54 700 14 97 E-mail: handels@kau.se www. hhk.kau.se
Förord
Först och främst vill vi rikta ett stort tack till de förskollärarna i Stockholm, Karlstad och Norrtälje som har medverkat i vår studie. Tack för att ni tog er tid att ställa upp för att bli intervjuade. Vi hade inte kunnat utföra den här studien utan er. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Tuula Bergqvist för stödet och de goda råd vi har fått under arbetets gång.
Vi har fördelat arbetet lika mellan oss två och har gemensamt bidragit till samtliga delar i uppsatsen.
Lilly Engfeldt & Johanna von Delwig Karlstad, maj 2020
Sammanfattning
Vi upplever att det finns en allmän bild av att förskollärares arbetsmiljö förknippas med stress, hög arbetsbelastning och höga ljudnivåer. Det har väckt vårt intresse att undersöka hur
förskollärare upplever sin arbetsmiljö och om denna allmänna bild av förskolläraryrket
överensstämmer med verkligheten. Syftet med studien är att få en förståelse för hur arbetsmiljön ser ut för dagens förskollärare och om det finns skillnader i hur den upplevs i offentlig respektive privat sektor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi genomfört tio
semistrukturerade intervjuer med förskollärare på förskolor i Stockholm, Karlstad och Norrtälje.
Dessa intervjuer ligger till grund för våra resultat och analyser. Vi har dragit slutsatsen att
förskollärarna i vår studie upplever sin arbetsmiljö som god. De trivs med sitt arbete och upplever att barnen och kollegorna är avgörande faktorer för att vilja gå till arbetet. Resultatet av vår studie visar att den främsta motivationsfaktorn för respondenterna är vikten av och meningsfullheten i yrket. Vårt resultat visar att respondenterna upplever den psykosociala arbetsmiljön överlag som bra, samtidigt som arbetet ibland känns stressigt. Vårt resultat visar även att respondenterna tyckte sig ha fått fysiska besvär av arbetet och att ljudnivån var hög. De ansåg även att ljudnivån påverkade deras humör och hörsel på olika sätt och i olika grad. Flertalet respondenter ansåg även att ergonomin kunde bli bättre. Vi kan konstatera att det ställs omfattande krav på våra respondenter på deras arbetsplatser. Studiens resultat visar att respondenterna har hög egenkontroll då de upplever att de kan kontrollera sitt arbete i hög utsträckning och har möjlighet att påverka beslut på arbetsplatsen. Vi kan inte se några tydliga samband eller stora skillnader kring hur förskollärarna upplever sin arbetsmiljö i offentlig respektive privat sektor. Vi såg inte heller några större skillnader i upplevelser av arbetsmiljön inom de olika grupperna av
respondenter som arbetar inom privat kontra offentlig sektor. De små skillnader vi såg har redovisats och diskuterats i vår studie.
Nyckelord: Förskollärare, psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, motivation
1
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
1.2.DISPOSITION ... 4
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5
2.1.ARBETSMILJÖ ... 5
2.2.FYSISK ARBETSMILJÖ ... 5
2.3.PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ... 6
2.4.TIDIGARE FORSKNING ... 8
2.5.ARBETSKRAV, EGENKONTROLL OCH SOCIALT STÖD ... 11
FIGUR 1:KARASEKS KRAV-OCH KONTROLLMODELL ... 13
FIGUR 2:KARASEKS KRAV-KONTROLL-OCH STÖDMODELL ... 14
2.6.MOTIVATION ... 14
2.7.TRIVSEL ... 15
2.8.ARBETSRELATERAD STRESS ... 17
2.9.COPINGSTRATEGIN ... 18
3. METOD ... 19
3.1FÖRFÖRSTÅELSE ... 19
3.2.VAL AV UNDERSÖKNINGSMETOD... 19
3.3.URVAL ... 20
3.4.UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE ... 21
3.4.1. Utformande av Intervjuguide ... 21
3.4.2 Datainsamling ... 22
3.4.3 Databearbetning och analys... 23
3.5.FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 24
3.6.UNDERSÖKNINGENS KVALITET... 25
4. RESULTAT OCH ANALYS ... 28
4.1.HUR UPPLEVER FÖRSKOLLÄRARE SIN PSYKISKA OCH FYSISKA ARBETSMILJÖ PÅ ARBETSPLATSEN? ... 28
4.1.1. Förskollärares upplevelser av sin motivation på arbetsplatsen... 28
4.1.2. Förskollärares upplevelser av den psykosociala och fysiska arbetsmiljön... 30
4.1.2.1. Förskollärares upplevelser av samarbetet och kommunikationen på arbetsplatsen ... 30
4.1.2.2. Förskollärares upplevelser av konflikter på arbetsplatsen ... 31
4.1.2.3. Förskollärares upplevelser av ledarskapet på arbetsplatsen ... 32
4.1.2.4. Förskollärares upplevelser av stress på arbetsplatsen ... 34
4.1.2.5. Förskollärares upplevelser av den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen ... 36
4.1.3. Förskollärares upplevelser av krav, egenkontroll och socialt stöd på arbetsplatsen ... 39
4.2.FINNS DET NÅGRA SKILLNADER I HUR FÖRSKOLLÄRARES ARBETSMILJÖ UPPLEVS I OFFENTLIG SEKTOR KONTRA PRIVAT SEKTOR? ... 41
4.2.1. Fokus på ekonomi och synen på ledarskap ... 41
4.2.2. Mer konflikter och mindre öppet klimat ... 42
4.2.3. Större resurser: ljuddämpning, ergonomi och kompetensutveckling, utvecklingsmöjligheter . 43 5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 45
5.1.SLUTSATSER ... 45
2
5.2.DISKUSSION ... 46
5.3.STYRKOR OCH SVAGHETER MED STUDIEN... 48
LITTERATURFÖRTECKNING ... 49
BILAGOR ... 52
BILAGA 1:INTERVJUGUIDE ... 52
BILAGA 2:INFORMATIONSBREV ... 55
3
1. INLEDNING
Ett utvecklat arbetsmiljöarbete tillför organisationen engagemang, motivation och attraherar ny arbetskraft. Ett bra arbetsmiljöarbete med goda fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen resulterar i färre skador, minskad risk för ohälsa samt skapar högre produktivitet och kvalitet. Grunden för ett bra arbetsmiljöarbete är att anställda inte ska drabbas av skador eller ohälsa på grund av arbetet (Lindmark & Önnevik 2011, s 115 f).
Arbetsmiljöverket (2012) har gjort en undersökning på förskolor i Uppsala, Stockholm och Gotlands län om bland annat förskollärares arbetsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer på arbetsplatsen. Resultatet visar bland annat att förskollärares arbetsmiljö kännetecknas av hög arbetsbelastning, stress, förslitningsskador och buller. Förskollärarna upplever en hög
arbetsbelastning på arbetsplatsen genom att kraven på dokumentation och kompetens har ökat med åren. Stressen har blivit påtaglig för förskollärarna genom alla traditionella arbetsuppgifter som ska hinnas med kombinerat med de nya som tillkommit. Förslitningsskador utgör den största andelen av arbetsskador på förskollärares arbetsplats. Bland annat förekommer det att
förskollärare utför arbete i olämpliga arbetsställningar vid av - och påklädning av barnen samt vid blöjbyten. Förskollärare utsätts även regelbundet för buller på arbetsplatsen på grund av de
aktiviteter som barnen och de vuxna ägnar sig åt tillsammans. För att minska bullret behövs akustiskt utformade lokaler, bullerdämpande tak och golv samt strategier och arbetssätt vars syfte är att minska det buller som uppstår i verksamheten.
Inom förskolan finns det sedan länge olika typer av förskoleverksamheter. Både offentliga, kooperativa och privata. Inom arbetsmiljöverket används ofta begreppen kommunala respektive privata skolor. Skolverkets använder sig av begreppen offentlig respektive fristående skola. Det som kännetecknar en fristående och privat skola är att de har en annan ägare än de skolor som drivs av kommun eller landsting (Arbetsmiljöverket 2009, s 1 f). Bolag kan sluta avtal med kommuner om att få driva en fristående förskola, och då kunna få offentlig finansiering. De privata förskolorna är vinstdrivande och kan göra vinstuttag eller expandera (Lorentzi &
Widmark 2014, s 5 f). Vi ser att det är samma regler som gäller för verksamheten, oavsett om man driver den offentligt eller provat, då alla omfattas av exempelvis arbetsmiljölagen.
Tidigare tillsynsinsatser har visat att privata förskolor har varierande kunskaper om
arbetsmiljölagstiftningen (Arbetsmiljöverket 2009, s 1). Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats från 2011 visade att de kommunala förskolorna generellt hade ganska bra arbetsmiljö. De
uppmärksammade att dessa förskolor är duktiga på att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete.
Privata förskolor visade sig ofta ha bristande kunskap om arbetsmiljön. Kommunala förskolor konstaterades få mera stöd från förvaltningen än de privata. Det fanns även en oro hos personalen när avdelningarna får in flera barn och de upplevde stress då frånvarande personal inte ersätts
4 med vikarier. Privata förskolor konstaterades ofta har sämre lokaler än kommunala, exempelvis mer bullerstörda och sämre ergonomi (Arbetsmiljöverket 2012, s 5). Förskolelärare har visat sig ha hög sjukskrivningsrisk. Försäkringskassans socialförsäkringsrapport (2018, s 23) visar att mellan åren 2015–2016, så var förskolebranschen den femte största när det gäller
sjukskrivningsrisk bland kvinnor.
Är detta fortfarande vardag för dagens förskollärare? Med vår studie vill vi undersöka och få en förståelse för förskollärares psykosociala- och fysiska arbetsmiljö samt se om det finns skillnader i hur arbetsmiljön upplevs i offentlig - kontra privat sektor. Arbetsmiljön är som tidigare nämnt viktig för att en individ ska trivas på sitt arbete. Förskoleverksamheten är bron över till skolan och förskollärare en personalgrupp som lägger grunden för barns framtida skolliv.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få en förståelse för hur arbetsmiljön ser ut för dagens förskollärare och om det finns skillnader i hur arbetsmiljön upplevs i offentlig - respektive privat sektor.
De frågeställningar vi har valt att utgå ifrån är följande:
1. Hur upplever förskollärare sin psykiska och fysiska arbetsmiljö på arbetsplatsen?
2. Finns det några skillnader i hur förskollärares arbetsmiljö upplevs i offentlig sektor kontra privat sektor?
1.2. Disposition
Efter uppsatsens inledningskapitel kommer vi att presentera den teoretiska referensram som studien baseras på. Därefter följer ett metodkapitel där vi redogör för vårt tillvägagångssätt i detta arbete. Efter det följer resultat och analyskapitlet där vi redogör för vad vi har kommit fram till i denna studie och vilka kopplingar som kan göras mellan studiens resultat och den teoretiska referensramen. Avslutningsvis besvarar vi studiens syfte och frågeställningar samt diskuterar uppsatsen överlag.
5
2. TEORETISK REFERENSRAM
I den teoretiska referensramen presenteras de teorier som studien baseras på. Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av sin arbetsmiljö och om det finns skillnader i hur arbetsmiljön upplevs i offentlig respektive privat sektor. Vi börjar detta avsnitt med att beskriva begreppet arbetsmiljö och vad psykisk och fysisk arbetsmiljö innebär. Vidare presenteras tidigare forskning kring ämnet. För denna studie har teorier valts som främst fokuserar på den
psykosociala - och fysiska arbetsmiljön. Dessa teorier kommer att presenteras mer ingående i den teoretiska referensramen. De teorier vi har valt är Karaseks krav-kontroll – och stödmodell och Copingstrategin och kommer även att redogöra för områdena motivation, trivsel och
arbetsrelaterad stress.
2.1. Arbetsmiljö
Arbetsmiljö är viktigt för att en person ska trivas och glädjas i sitt arbete. Syftet med denna studie är bland annat att undersöka förskollärares upplevelse av sin arbetsmiljö. Därför redovisas
arbetsmiljö så som fysisk - och psykosocial arbetsmiljö i detta avsnitt. I arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 §2, kan vi utläsa att arbetsgivaren är skyldig att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att olyckor och ohälsa i arbetet förebyggs och en säker och tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Under punkt §3 i samma föreskrift står det att arbetsmiljöarbetet ska inkludera alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön (AFS 2011:1).
2.2. Fysisk arbetsmiljö
Vad som innefattar den fysiska arbetsmiljön är relativt lätt att förstå. Det handlar om hur arbetsplatser är utformade för arbetstagarens säkerhet och arbetsmiljö, till exempel maskiner, lokaler, buller och arbetsställningar (AFS 2011:1). Järvholm (1996, refererad i Eriksson &
Larsson 2009, s 140 ff) beskriver sju arbetsmiljöfaktorer som fysisk arbetsmiljö består av,
närmare bestämt buller, termiskt klimat, kemiska ämnen, vibrationer, luftföroreningar, obekväma arbetsställningar och tunga lyft.
Järvholm (1996, refererad i Eriksson & Larsson 2009, s 140 ff) beskriver buller som det ljud som finns när vi vill prata i normal samtalston, men tvingas ändra tonläget på grund av ljudet. Buller kan leda till stress och irritation. Andra allvarligare följder är hörselskador som till exempel tinnitus. Termiskt klimat handlar om värme och kyla – de temperaturer som individen befinner sig i när den arbetar. Stor värmebelastning finns ofta inom metallindustrin och när människan blir utsatt för onormal värmebelastning anpassar sig kroppen för att minska den fysiska belastningen.
Följderna av detta blir att individen slappnar av, vilket medför att arbetstakten och vaksamhetsgraden minskar. Detta leder i sin tur till att risken för olyckor ökar.
6 Kemiska ämnen är till exempel olika oljor som används vid metallbearbetning eller
rengöringsmedel på arbetsplatsen. Dessa kemiska ämnen kan arbetaren träffa på i till exempel tillverkningsindustrin, livsmedelsbranschen och vården. Detta kan i sin tur medföra olika typer av hudbesvär och allergier för individen. Vibrationer kan människor utsättas för i arbetet och dessa kommer oftast från maskiner och arbetsredskap. Ett exempel på vibrationer är
helkroppsvibrationer som bland annat busschaufförer kan råka ut för. Personer med
helkroppsvibrationer tenderar att drabbas mer av rygg- och nackbesvär än personer som inte utsätts för helkroppsvibrationer. Luftföroreningar kan individen drabbas av om personen till exempel arbetar som bagare, sprutmålare, svetsare eller inom kemisk processindustri.
Luftföroreningar kan bland annat bestå av damm, organiskt damm eller kemikalier. Följder för individer som arbetar i en sådan luftförorenad miljö kan till exempel vara astma, förkylning och kroniska lungsjukdomar. Den sjätte och sjunde arbetsmiljöfaktorn är obekväma arbetsställningar och tunga lyft. Dessa innebär att individen har obekväma arbetsställningar jämfört med vad kroppen är van vid och får bära tunga saker på arbetet som kan överbelasta kroppen och leda till allvarliga följder såsom kroppsskador. Tunga lyft förekommer till exempel inom byggnads-och anläggningsarbete, jord- och skogsbruk, transportarbete samt inom vård och
omsorg. Underlättande teknik kan användas på arbetsplatsen, exempelvis i särskilt anpassade och designade lokaler, speciella verktyg, redskap och apparater.
Iseskog (2016, s 10) menar på att teknikens framväxt på arbetsplatserna har medfört att många tunga och farliga arbetsuppgifter har försvunnit. Det betyder dock inte att tekniken i sig inte kan medföra olika slags fysiska risker för individen. Till exempel kan den nya tekniken begränsa det sociala samspelet på arbetsplatsen, då det till exempel är lättare att vara elak i ett mejl än vad det är i ett fysiskt möte.
2.3. Psykosocial arbetsmiljö
År 1978 tog samhället tag i de psykosociala arbetsmiljöfrågorna genom att stifta en arbetsmiljölag som innebär att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika
förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Vidare säger lagen att arbetstagaren själv ska kunna ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation. Arbete som kräver stor styrka, är styrt eller bundet ska undvikas eller begränsas. Arbetet ska eftersträva möjlighet till variation, social kontakt och samarbete med sammanhang mellan olika arbetsuppgifter (Berggren
& Weman Josefsson 2013, s 16). Det psykosociala helhetsperspektivet utformar sig i en individs totala upplevelse av allt som rör individen i arbetet. Detta kan innefatta allt från
anställningsförhållanden till arbetsuppgifternas innehåll och arbetsplatsens fysiska utformning.
En individs totala arbetssituation kan sammanfattas i denna upplevelse och hur individen upplever sin totala arbetssituation är troligtvis det som avgör hur individen väljer att svara när den tillfrågas hur den trivs på arbetet (Berggren & Weman-Josefsson (2013, s 75 f).
7 Psykosociala arbetsförhållanden är förhållanden på arbetsplatsen som ställer psykiska krav på individens förmågor. Denna definition gäller fysiska, kemiska och ergonomiska aspekter av arbetet och utgörs av krav på vår fysiska förmåga eller motståndskraft mot överbelastning, förslitning eller förgiftning. Gällande kemiska arbetsmiljöfaktorer i detta fall är det lätt att förstå att exempelvis exponering för gifter som bryter ner skyddande fett i nervcellerna bör undvikas.
Man bör även inse att fysiologi kräver en viss mängd sömn för att individen ska få möjlighet att återhämta sig och hämta krafter inför nästa arbetsdag.
Vår fysiologiska konstitution kräver att vi tar till oss vissa arbetsförhållanden och undviker andra för att bevara vårt välbefinnande. Gällande psykiska - och sociala behov är det svårt att påvisa vilka behov som måste tillfredsställas för att individen inte ska drabbas av kronisk
funktionsnedsättning eller liknande. Det är även svårt att mäta hur mycket psykologisk och social näring individen behöver för att fungera på bästa möjliga sätt (Berggren & Weman-Josefsson 2013, s 76). Det finns psykiska och sociala förhållanden i arbetet som är viktiga att identifiera i förhållande till grundläggande och psykiska resurser samt behov. Det som tidigare forskning har påvisat är att utgångspunkten ligger i att ha en god kunskap om människans psykiska funktioner.
Ett förhållande som är speciellt för psykosociala arbetsmiljöfaktorer, och viktigt att identifiera, är att förmedla individens upplevelser och värderingar av sin arbetssituation. Dessa värderingar beror exempelvis på variation, trygghet och hanterbarhet samt social gemenskap. Värderingarna är även beroende av hur individens egna situation ser ut i jämförelse med andras (Berggren &
Weman-Josefsson 2013, s 76 f).
Psykosociala konsekvenser som har visat sig och som forskningen har påvisat sedan tidigt 70-tal, är till exempel att övertidsarbete kan leda till att den sympatiska delen av det autonoma
nervsystemet ökar utsöndringen av stresshormoner, plusfrekvens, blodtryck och
ämnesomsättning. Omgivningsfaktorer, såsom tidspress och egen kontroll av arbetstakten på arbetsplatsen, visade sig både i laboratorieexperiment och i fältstudier påverka blodtryck och mängden stresshormoner. Psykosociala förhållanden som tidspress, ansvar och möjligheter till egen kontroll visade sig vara effekter som inte gick att tolka på något annat sätt än att de ökar risken för sjukdom och tidig död. Psykiska och sociala belastningar har otvetydigt negativa fysiologiska konsekvenser. Psykosociala förhållanden har till och från omedelbara konsekvenser för vårt psykiska och sociala välbefinnande och dessa konsekvenser har alltid ansetts vara viktiga. Att exempelvis vara jäktad, att ofta anse att jobbet inte är trivsamt, ha svårt att koppla bort tankarna från jobbet när individen är hemma menar författarna hör livet till (Berggren &
Weman-Josefsson 2013, s 78 f).
Fysiska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön kan leda till olika typer av besvär för individen.
Många gånger kan det även vara svårt att påvisa vad som orsakat dessa besvär. På samma sätt
8 som vi vet att till exempel rökning kombinerat med svetsrök och arbetsdamm kan leda till skador, så kan psykosociala faktorer utanför och i arbetet samverka och leda till somatiska och psykiska besvär (Berglund & Schedin 2009, s 155). Att drabbas av svår ångest, bli allvarligt förlamad på grund av orkeslöshet, att inte ha någon initiativförmåga och lida av sömnbesvär är effekter på den psykiska funktionsförmågan för den som drabbas. Detta kan även bli ett långsiktigt problem för arbetsplatsen där personen i fråga arbetar. Konsekvenser som har uppmärksammats och som resulterar i en bristande arbetsmiljö är sjukfrånvaro, kvalitetsbrister i produktionen, önskan om att byta jobb, ökad olycksrisk beroende på oförsiktighet, bristande uppmärksamhet och icke
harmoniska arbetsgrupper. För att mäta och ta reda på dessa effekter har individen själv fått bedöma sitt välbefinnande. Upplevelserna av våra arbetssituationer påverkar individens
fungerande i situationen och på sikt individens psykiska och fysiska välbefinnande (Berggren &
Weman-Josefsson 2013).
2.4. Tidigare forskning
Vi kommer nu att redogöra för tidigare forskning som gjorts i Sverige kring förskollärares arbetsmiljö. Tidigare forskning har fokuserat mycket på stress och den fysiska arbetsmiljön, vilket även är ett fokusområde som vi undersöker i denna studie. Vi har dock valt att bredda oss genom att även undersöka faktorer som ryms inom den psykosociala arbetsmiljön.
Sjödin & Neely (2017) genomförde en studie vars syfte var att analysera individuella och arbetsrelaterade faktorer mellan förskollärare som har höga respektive låga stressnivåer. Deras hypoteser var att lärare med hög stress skulle skilja ut sig i upplevd arbetsbelastning,
återhämtning och kortisolnivåer jämfört med lärare med låg stress. Studien inkluderade tolv förskoleavdelningar och tjugofyra kvinnor deltog. I studien genomfördes enkäter samt en
observationsstudie. Tidigare forskning visade att organiseringen av arbetet skiljer sig åt mellan de som upplevde hög respektive låg stress. Lärarna med hög stress uppskattade att de lägger 3 % mer tid på pedagogisk planering, vilket resulterade i mindre tid för barnen jämfört med lärarna med låg stress. Observationsstudien visade även att lärarna med hög stress upplevde att kollegor oftare sökte kontakt och förlitade sig på dem i det dagliga arbetet. Denna situation kan öka deras upplevda stress och även ge en negativ effekt på energinivån i arbetet. Betydligt fler deltagare i gruppen med hög stressnivå hade barn hemma, vilket kan indikera på att kombinationen av att arbeta som förskollärare och att ha små barn hemma är problematisk. Detta kan resultera i att lärarpersonalen får brist på energi och blir utmattade på grund av att de inte får tillräcklig återhämtning hemma. En viktig faktor när det gäller arbetsförhållandena i förskolan är storleken på barngruppen. I denna studie hittades ingen sådan koppling mellan gruppstorlek och stress (Sjödin & Neely 2017, s 11 f).
9 Studiens slutsats visar att de mycket stressade förskollärarna tenderar att ta ett större ansvar på jobbet. De ägnar mer tid åt pedagogisk planering och kombinerar i större utsträckning
föräldraskap med arbete. Detta visar på ett behov av socialt stöd för att kunna kombinera arbete med ett familjeliv. Resultaten från denna studie är överensstämmande med andra studier som visar att arbetsmiljön för förskollärare kännetecknas av en hög arbetsbelastning och hög stress.
Studien visar vilken viktig roll som arbetsorganisationen har i hur hälsa eller ohälsa kommer att utvecklas, liksom hur faktorer utanför arbetsplatsen påverkar om man jämför lärare med låg respektive hög stressnivå. Lärarna med hög stress tillbringade mer tid på pedagogisk planering och hade små barn hemma. Dessa resultat stöder uppfattningen om att arbetsorganisationen är en central faktor för upplevd stress för förskollärare (Sjödin & Neely 2017, s 11 f).
Sjödin et al. (2012) har gjort en studie vars syfte var att analysera stressrelaterade hälsoproblem bland förskollärare och hur dessa har ett samband med buller och andra arbetsfaktorer. I
undersökningen deltog hundraen anställda vid sjutton förskolor i Umeå län. Författarna till studien genomförde ljudinspelningar i matsalar och lekhallar samt analyserade frågeformulär och salivkortisolprover från de anställda. I studien konstaterades att cirka 30 % av personalen
upplevde symtom på utbrändhet. Återhämtning efter arbetet visade sig var låg, då personalen hade kvarvarande höga stressnivåer efter arbetet. Utbrändhetssymtomen hade ett samband med sämre sömnkvalitet. Studien visade att det inte fanns några betydande korrelationer mellan bullernivå och psykisk ohälsa. Hälsoeffekterna kan istället förklaras av andra faktorer än bullret.
Daglig ansträngning och trötthet ökar risken för hälsoeffekter på lång sikt. Studien visade att det fanns en stark koppling mellan utbrändhet och upplevelser av ljudmiljön. De anställda som är mest utbrända lider mer i den bullriga arbetsmiljön. Dessa samband innebär inte att buller direkt bidrog till utbrändhet. En ökad känslighet för brus kan vara en konsekvens av
utbrändhetstillståndet. Studien ger därför ett antal samband mellan brusupplevelser och stressrelaterad ohälsa. Flera subjektiva upplevelser av brus var förknippade med irritation, utbrändhet och ansträngningar. Detta visar på att det finns en risk för utmattning på grund av stress när man arbetar i större barngrupper. Anställda som lider av utbrändhet hade en lägre förmåga att hantera stress och arbetsbelastning samt en högre känslighet för ljudmiljön (Sjödin et al. 2012, s 176 f).
De långsiktiga effekterna av bullret kombineras av ett antal andra faktorer i arbetet. I studien konstaterades att balansen mellan stress och energi ger en indikation av att de anställda har ett stort engagemang och anstränger sig under arbetet. De anställda uppvisade extremt hög energi samtidigt som nästan hälften av de anställda rapporterade höga stressnivåer. Stress-
energiproduktionen indikerade på en arbetssituation med en hög grad av engagemang och motivation. Det finns alltså ett samspel mellan engagemang, motivation, arbetsbelastning och stress samtidigt som de anställda inte får tillräckligt med återhämtning (Sjödin et al. 2012, s 176 f). Studiens slutsats var att de långsiktiga effekterna av bullret troligen kombineras och i många
10 fall åsidosattes av ett antal andra arbetsrelaterade faktorer. Stress-energiproduktionen visar på en arbetssituation med en hög grad av engagemang och motivation (Sjödin et al. 2012, s 176 f).
Söderberg, et al. (2001, s 28 ff) har utfört en studie där de undersökte hur barngruppernas storlek påverkade arbetsmiljön och förskolepersonalens upplevelser av denna. Resultaten visade att ljudmiljön i förskolorna var problematiskt när det gäller hälsa, upplevelser och förutsättningar att utföra ett bra arbete. Många i personalen upplevde att deras hörsel påverkats. De höga
ljudnivåerna påverkades av lokalens utformning och barngruppernas storlek. Ljudmiljön bidrog till störning och trötthet hos personalen. De ansåg att bullret gjorde deras arbete svårare att utföra och 35% av personalen upplevde stress dagligen. I studien rapporterades symtom i form av stress och trötthet. Ett samband som kom fram i studien var mellan slitenhet och upplevd
bullerstörning. Det finns indikationer på att den höga ljudnivån på förskolorna bidrar till en sämre arbetsmiljö som påverkar personalens hälsa. De negativa effekterna i arbetet i form av stress, trötthet och slitenhet var i så hög omfattning att de inte minskade genom återhämtning på fritiden.
Studien visade att gruppstorlek och personaltäthet påverkar möjligheterna att utföra en god pedagogisk verksamhet. Studien visade också på betydelsen av formella och informella kanaler för dialog. Om det finns ett medinflytande, så har personalen lättare att hantera problem och svåra situationer på arbetet (Söderberg, et al. 2001, s 28 ff).
Arbetsmiljöverket (2012, s 2) har gjort en tillsynsinsats 2011 inom Stockholmsdistriktet, där de inspekterade både privata och kommunala förskolor. Syftet var att kontrollera om och på vilket sätt arbetsgivaren kontinuerligt undersöker arbetsförhållanden på förskolor och åtgärdar risker för sjukdomar och olycksfall. Syftet var också att öka arbetsgivarnas kunskap om det ansvar som de har för arbetsmiljön och ge kunskap om risker och regler. Kunskapen ska motivera arbetsgivare att genomföra förbättringar av arbetsmiljön och på så sätt förebygga och minska riskerna för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. De inriktade sig på systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, belastningsergonomi och buller.
Arbetsskadestatistiken visade att de stora arbetsmiljöriskerna inom förskolan mellan 2007-2011 var:
-Psykosociala/organisatoriska brister: Personalen upplever stress och hög arbetsbelastning.
-Belastningsergonomiska: Förslitningsskador utgör den näst största andelen.
-Arbetssjukdomar -Buller: Skolan/förskolan ligger i toppen när det gäller anmälda arbetssjukdomar kopplat till buller.
Arbetsmiljöverket (2012, s 4) redogör för att de förelägganden som tillsynen har lett till främst berört arbetsmiljöbrister som inte förskolechefen haft befogenheter eller resurser att åtgärda.
Exempelvis lokalfrågor som berör ventilation och solinstrålning. Arbetsmiljöverket menar att de
11 problem som beskrivs i arbetsskadestatistiken stämmer och så länge arbetsgivaren och
arbetstagarna inte känner till riskerna, och vad man kan göra för att minimera riskerna, så kan inte heller bra riskbedömningar och åtgärder genomföras. Det krävs att alla berörda har
kunskaper om innebörden av systematiskt arbetsmiljöarbete, belastningsfrågor, stress och buller.
Arbetsmiljöverket (2012, s 4) har konstaterat att förslitningsskador utgör den största andelen av arbetsskadorna bland de som arbetar på inom förskola. Inspektörerna har konstaterat att
olämpliga arbetsställningar förekommer exempelvis vid av- och påklädning av barnen och vid blöjbyte. Personalen arbetar fel ur belastningssynpunkt som till exempel när barnet lyfts upp på skötbordet, när personalen sitter på golvet och på knä samt att det är vanligt med låga bord och stolar. Arbetsmiljöverket menar att bullret i förskolan till stor del beror på barnens och de vuxnas aktiviteter. Det behövs därför bra utformade lokaler som exempelvis har bullerdämpande åtgärder i tak och i golv, men även arbetssätt och strategier som minskar uppkomsten av buller i
verksamheten. Arbetsmiljöverket konstaterade att det finns en kunskapsbrist hos arbetsgivaren kring regelverket och vad som är viktigt att tänka på vid val av lokal när man startar en förskola.
Faktorer som tillräckligt med ventilation och bullerdämpande åtgärder är viktigt att ta med i planeringen. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön konstaterar Arbetsmiljöverket (2012, s.
4f) att förskolepersonalen ofta upplever en hög arbetsbelastning. Kraven på pedagogerna har ökat bland annat när det gäller dokumentation och kompetens.
2.5. Arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd
En viktig teori inom den psykosociala arbetsmiljön är Karaseks krav, - kontroll – och stödmodell.
Modellen finner ni som figur 1 längre ner i detta avsnitt. Karasek (1979) har utifrån
forskningsinriktningarna, kvalifikationsperspektivet och stressperspektivet inom psykosocial arbetsmiljö, tagit fram en modell som visar hur olika kombinationer av arbetskrav och
egenkontroll påverkar individers psykiska välmående. De tre termerna som han väljer att relatera stress med är arbetskrav, egenkontroll och ”job-strain”. Termen arbetskrav mäter individens stressfaktorer utifrån den arbetsbelastning som individen har på arbetet. Termen egenkontroll handlar om individens handlingsfrihet i arbetet, det vill säga att själv kunna ta hand om och ansvara över saker och ting. Den sista och tredje termen heter ”job-strain” och är det som
Karasek menar uppstår när arbetskraven är höga på individen men individens egenkontroll är låg.
Furuåker (1991, s 157) hänvisar till Karasek och modellen ”krav - och kontrollmodell” i sin bok
”Arbetets villkor”. Modellens syfte är att se hur individens psykiska tillstånd kan formas av arbetskrav och egenkontroll. Med arbetskrav menar författaren det arbete där det ställs höga krav och den ansträngning som individen lägger ner för att få arbetet gjort. Egenkontroll innebär istället handlingsfrihet och möjligheten för individen att fatta beslut på egen hand. Psykisk påfrestning till följd av exempelvis sjukdomar kan bli resultatet om det ställs höga krav på individen kombinerat med en begränsad egenkontroll. Detta kan bli fallet om ökade krav på
12 individen inte matchar förmågan till ökad egenkontroll. För att individen ska få möjlighet att klara av den stress som höga krav kan medföra, så måste individen ges tillräckligt med
handlingsfrihet. Furuåker (1991, s 158) menar även att spänningstillståndet, som kan uppfattas som en möjlig energi hos en individ i en sådan här situation, kan transformeras till en
handlingsinriktad energi. Denna energi kan sin tur resultera i att de höga krav som individen har på sig istället uppfattas av individen som uppmuntrande utmaningar.
Dessa uppmuntrande utmaningar och de höga kraven på aktivitetsdiagonalen i krav - och kontrollmodellen leder oss även till en mer optimal inlärningssituation. Detta innebär att vi befinner oss i ett aktivt arbete. Detta aktiva arbete skapar förutsättningar för oss att ha möjlighet att utvecklas i vårt arbete. I den andra änden av aktivitetsdiagonalen finner vi de arbeten som utmärks av låga krav och där individens handlingsfrihet begränsas. Här hittar vi de passiva arbetena. Med detta tar individen även en risk i att förlora delar av sin förmåga att lösa problem och fatta egna beslut. Det kan få följder som till exempel att några av individens förmågor som hen inte fått använda aldrig kommer till användning (Furuåker 1991, s 158). Karasek delar upp kontrollen på arbetsplatsen i två delar. Den första utgår ifrån arbetets kvalifikationsgrad som handlar om huruvida individen får använda sig av sina kunskaper i arbetet och lära sig nya saker.
Den andra delen handlar om beslutsmöjligheterna för individen att kunna lägga upp sitt arbete själv (Eriksson & Larsson 2009, s 144 ff).
Karaseks krav - och kontrollmodell har sedan vidareutvecklats av Jeff Johnson som har lagt till socialt stöd som ytterligare en avgörande faktor. Modellen där socialt stöd finner ni som figur 2 längre ner i detta avsnitt. Vad Jeff Johnson menar med socialt stöd är att om det finns, så kan det tolkas som att arbetet för individen är kollektivt. Finns det inte något socialt stöd tolkas det istället som att arbetet är isolerat. Socialt stöd har en betydelse på så sätt att det tillgodoser behovet av umgänge och gruppkänsla för individen. Det fungerar som en buffert mellan de andra faktorerna arbetskrav och egenkontroll när obalans uppstår. Socialt stöd behövs ofta i passiva arbeten med låga arbetskrav och låg egenkontroll samt i högstressarbeten med höga arbetskrav och låg egenkontroll, aktiva arbeten och lågstressarbeten. Arbetskraven innebär de krav som ställs på individen för att hen ska kunna utföra sitt arbete. Dessa krav kan vara fysiska och
psykiska. Med fysiska krav menas den fysiska ansträngning som individen måste genomgå för att klara arbetet rent fysiskt. Fysiska krav som generellt kan uppstå är till exempel att den anställde utsätts för risker i samband med farlig utrustning på arbetsplatsen. Psykiska krav innebär istället till exempel att arbetet kan vara omfattande och att tiden därmed inte räcker till för individen att utföra det arbete som ska göras (Eriksson & Larsson 2009, s 144 f).
Socialt stöd innebär inte en sak, utan det kan skilja sig mellan värderande, instrumentellt och emotionellt stöd. Det värderande stödet handlar om att individen ska få feedback av sin
arbetsgivare om hen har gjort bra eller dåligt ifrån sig på arbetsplatsen. Det instrumentella stödet
13 handlar om individen kan samarbeta tillsammans med andra och det emotionella stödet innebär att personen i fråga vill känna sig omtyckt och att chefer och arbetskamrater ska bry sig om en och ens välmående. Dessa olika stöd betonas i olika sammanhang och är olika viktiga beroende på vilken arbetssituation som individen befinner sig i (Eriksson & Larsson 2009, s 144 ff).
Johnson och Hall (1988) menar att en brist på socialt stöd, och särskilt isolering på arbetsplatsen, kan resultera i stressrelaterade sjukdomar som till exempel depression, oro samt hjärt - och kärlsjukdomar för individen. Arbetstagare som har hög egenkontroll kombinerat med låga krav och högt socialt stöd är den grupp människor som påvisar bättre hälsa och som tenderar att uppleva sin psykosociala arbetsplats som mycket bra. Den grupp människor som istället visar högst risk för ohälsa är den grupp människor som har låg kontroll, höga krav och lågt socialt stöd.
Figur 1: Karaseks krav-och kontrollmodell
Källa: Karasek 1983:240 refererad i Eriksson & Larsson (2009, s 144)
14
Figur 2: Karaseks krav-kontroll-och stödmodell
Källa: Johnson 1986:65; Aronsson 1987:29 refererad i Furuåker (1991, s 166).
2.6. Motivation
Motivation är enligt oss en intressant och viktig del när man pratar om arbetsmiljö. Vi ser att olika faktorer i arbetsmiljön påverkar vår motivation såsom ledarskap, utvecklingsmöjligheter och social gemenskap. Då arbetsmiljö och motivation enligt oss är så tätt sammankopplade med varandra, så har vi valt att redogöra för teorier kring vilka faktorer som motiverar de anställda. Vi har även valt teori kring hur ledarskapet kan skapa förutsättningar och påverka motivationen hos anställda.
Bruzelius & Skärvad (2017, s 277) definierar motiv som något som stimulerar eller driver en individ till att agera på ett visst sätt. Motivation är ett motiv som stimulerar eller driver en individ att handla på ett visst sätt. En individ är motiverad när ett behov påverkar individens handlande i en viss riktning. Hertzberg (1966 refererad i Eriksson-Zetterquist et al. 2006 s 104 f) redogör för olika faktorer som en individ måste få uppfyllda för att känna motivation och
arbetstillfredsställelse. Han pratar om hygien-och motivationsfaktorer. Motivationsfaktorer är exempelvis erkännande, ansvar och karriärmöjligheter. Hygienfaktorer utgörs av exempelvis lön,
15 arbetsrelationer, ledning, policies och arbetsförhållanden. Motivationsfaktorerna menade
Hertzberg påverkades av våra egna önskemål som skapar tillfredsställelse. Dessa önskemål kan bara tillfredsställas i den utsträckning det finns utrymme för det på arbetsplatsen och dessa motivationsfaktorer motiverar de anställda. Hygienfaktorerna handlar om faktorer i individens omgivning och inte i själva uppgiften. Dessa faktorer motiverar inte, men uppfylls inte
hygienfaktorerna kan de leda till missnöje. Hertzberg menade att ledaren inte kan motivera anställda genom att enbart förändra hygienfaktorerna utan för att anställda ska känna sig motiverade måste motivationsfaktorerna uppfyllas.
McGregor (1960 refererad i Lindmark & Önnevik 2016, s 37) redogör för att en ledares
människosyn kan påverka de anställdas motivation och engagemang. McGregor pratade om två typer av människosyn som han kallade för teori x och teori y. Om en ledare har en människosyn enligt teori x, så ser hen de anställda som lata individer som undviker ansvar och att ta egna initiativ. Ledaren ger då inte de anställda något eget ansvar eller förtroende och kontrollerar dessa för att få arbetet utfört. Detta resulterar i att de anställda inte trivs. De gör bara vad de blir
tillsagda, vilket leder till låg produktivitet och dåliga resultat. De känner inget ansvar, förtroende eller delaktighet i det som sker i verksamheten, vilket kan resultera i låg motivations - och ambitionsnivå. Det gör att ledarens syn på de anställda förstärks då hen får sina antaganden bekräftade. Hen ger då de anställda ännu mindre ansvar, förtroende och medinflytande. Detta försämrar trivseln för de anställda ännu mer och sänker produktiviteten ytterligare. Det blir således en ond cirkel.
Om ledaren har en människosyn enligt teori Y så menar McGregor (1960 refererad i Lindmark &
Önnevik 2016, s 35 ff) att denne har en positiv människosyn, vilket präglar dennes syn på sin personal. Ledaren ser att människan har en stark vilja och drivkraft att utföra ett bra jobb.
Ledaren har förtroende för sina anställda och låter dem ta egna initiativ samt informerar hela tiden vad som händer i verksamheten och kan delegera ansvar. De är även måna om att de beslut som fattas så långt som möjligt bör ske i samråd med medarbetarna. Ledaren ser att de anställda har en förmåga att ta egna initiativ och lösa problem genom att komma med nya, kreativa lösningar. Med denna syn på de anställda tar medarbetarna ansvar för sitt arbete och ledaren behöver inte kontrollera dem. Ledaren litar på att de sköter arbetet på ett bra sätt även när ledaren inte är närvarande.
2.7. Trivsel
Vi ser att trivsel är något att ta hänsyn till när man pratar om arbetsmiljö. Vi anser att organisationer behöver jobba med att få de anställda att trivas och må bra i arbetet och är
dessutom en viktig faktor för att attrahera och behålla personal. Därför har vi valt att redogöra för
16 Angelöws framgångsfaktorer kring hur organisationer kan jobba för att skapa friskare
arbetsplatser där personalen trivs och mår bra.
Angelöw (2002, s 35 ff) redogör för organisatoriska strategier eller framgångsfaktorer för att skapa friskare och hälsosammare arbetsplatser samt en bättre arbetsmiljö. Analysen bygger på en kartläggning av cirka tvåhundra arbetsplatser som lyckats förebygga ohälsa på sina arbetsplatser.
Angelöw menar att ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig framgångsfaktor för organisationer. Detta innebär att arbetsmiljöarbetet är en integrerad del i den dagliga
verksamheten och det finns en aktiv samverkan i arbetsmiljöarbetet. En annan framgångsfaktor som Angelöw (2002, s 35 ff) tar upp handlar om att skapa en lagom arbetsbelastning för de anställda. Detta kan man göra genom att exempelvis öka bemanningen, införa resurspooler, avlasta personalens arbetsuppgifter, arbetsrotation, kortare arbetstider och möjlighet till återhämtning.
Angelöw (2002, s 36) menar att ökat inflytande och delaktighet också är viktigt för att skapa friska arbetsplatser. Det handlar om åtgärder för att stärka inflytande och delaktighet hos personalen, exempelvis genom personalinflytande, målstyrning och demokratiska
beslutsprocesser. En annan viktig faktor handlar om konstruktivt ledarskap. Ledning och chefer ska ha möjlighet att främja hälsa och välbefinnande hos personalen samt vara lyhörda,
tillgängliga och goda förebilder. De ska ge beröm och uppskattning samt vara stödjande och uppmuntrande och ha insikt om hur människor fungerar och reagerar. En annan framgångsfaktor som Angelöw (2002, s 37) tar upp handlar om att införa ett positivt arbetsklimat. Detta menar han främjar arbetstillfredsställelse och engagemang. Organisationen ska skapa arbetsglädje och ha ett välfungerande samarbete och jobba för att utveckla arbetsgrupper. Att erbjuda
kompetensutveckling är en annan viktig faktor, vilket kan handla om utbildningsinsatser eller om att bygga nätverk för att kunna utbyta idéer.
Angelöw (2002, s 36 f) lyfter även fram friskvård som en framgångsfaktor. En organisation kan införa friskvård på arbetstid genom till exempel fysisk aktivitet, avslappning samt massage. Den sista framgångsfaktorn som lyfts fram innefattar “personalekonomiska bokslut och
hälsobokslut”. Det innebär analyser för att kunna se vilka utgifter som ohälsa medför och vilka intäkter som en “friskare arbetsplats” skulle resultera i. Det handlar om att göra ekonomiska kalkyler för att visa på lönsamheten i att investera i personalens hälsa. Angelöw belyser också att det är viktigt för organisationer att ha ett samarbete med företagshälsovård och andra resurser när det kommer till att skapa en “friskare” arbetsplats.
17
2.8. Arbetsrelaterad stress
Vi uppfattar att det finns en allmän bild av att förskollärares arbetsmiljö är stressig. Vi ser därför att teorier kring stress och stresshantering är relevant att använda i vår studie. Vi anser att stress är en vanlig orsak till utbrändhet, personalomsättning och sjukskrivningar och ser därför att det är en relevant faktor inom området arbetsmiljö.
Grossi (2008, s 31 f) beskriver stress som något som uppstår i vardagen som vi inte har kontroll över. Saknaden av denna kontroll kan ha att göra med krav som ställs på oss, tidspress eller känslan av att känna sig splittrad. Stress kan även uppstå när individen känner sig
understimulerad, har för lite att göra eller känner sig uttråkad. När vi pratar om stress menar vi nödvändighetsvis inte den situation vi befinner oss i – utan snarare på de obehag som vi känner i kroppen när stress råder. Obehag till exempel i form av irritation, oro, spändhet, sömnproblem, ont i magen eller hjärtklappning. Stress är även något som kan uppstå i samband med att det ställs krav och sker förändringar på arbetsplatsen. Vi ser att förändringar sker i större utsträckning på arbetsplatsen i form av exempelvis omorganisationer för att göra organisationen mer effektiv ekonomiskt sett. Detta kan i sin tur leda till ett hårdare klimat och högre krav på arbetsplatsen samt även bidra till en mer osäker arbetsmarknad. En mer otrygg arbetsplats bidrar till att konkurrensen mellan arbetstagarna har blivit större. Nedskärningar och omorganisering på en arbetsplats resulterar i att arbetstagaren får mer ansvar och fler arbetsuppgifter utan att ha motsvarande resurser för det.
Kauffmann & Kauffmann (2010, s 296 f) för resonemang kring att människor är skapade för att klara av olika situationer när stress uppstår. Stressen kan påverka individens liv under en längre tid, men individen kan göra något åt detta, bland annat genom återhämtning. Människans kropp kan klara av stress under en längre period och vänja sig vid en stressad vardag – men förr eller senare tröttas den ut. Begreppet stress kan definieras på olika sätt. Vissa definierar det som det yttre fysiska, psykiska eller sociala stimuli som stör eller skadar den mänskliga organismen.
Stress innefattar då en belastning som individen utsätts för utifrån och som sedan påverkar den mänskliga organismens toleransgränser. Stress kan även vara individens psykologiska,
beteendemässiga eller fysiologiska reaktioner som uppstår hos en individ när yttre belastningar sker. Förutom att stress i många bemärkelser uppfattas som något negativt, kan stress även uppfattas som något positivt genom att det stundtals kan skärpa motivationen,
prestationsförmågan och uppmärksamheten. Vi gör själva en tolkning och bedömning av vad det är som vi känner oss stressade över.
18
2.9. Copingstrategin
Lazarus (1980, s. 140) definierar cooping som ”konstant förändrade kognetiva och
beteendemässiga försök att hantera specifika externa eller interna krav som bedöms överskrida en persons resurser”. Lazarus (2006, s 57) menar att en effektiv coping gör så att människor håller sin stressnivå på en godtycklig nivå utan att få psykiska besvär. Han menar att coping är “ett flexibelt försök att hantera stress”. Lazarus redogör för två typer av copingstrategier som han kallar för den problemfokuserade copingstrategin och den känslofokuserade copingstategin. Det handlar om strategier för att lösa problem och hålla känslorna som kommer upp under pressade situationer i styr. I den problemfokuserade coping strategin ligger fokuset på att förändra situationen för att på så sätt minska eller eliminera stressen. Använder individen sig av den känslofokuserade copingstrategin görs inga ansträngningar i att förändra situationen utan istället handlar det om att hantera sina känslor i pressade situationer. Det kan exempelvis handla om att övertyga oss själva om att vårt problem inte är värt att oroa sig över, vilket då leder till att
ångesten dämpas inför den pressade situationen. Vi blir då bekväma och kan leva med situationen istället för att känna oss stressade över den. Känslofokuserad coping kan också vara ett effektivt sätt att ändra och kontrollera negativa känslor såsom ilska, avundsjuka, skuld och skam (Lazarus 2006, s 57 ff).
Lazarus (2006, s 58) menar att de två strategierna har två olika fokus då den ena fokuserar på situationen och den andra på känslor. Det är vanligt att individen kombinerar de olika strategierna i de flesta stressade situationer då den ena strategin stöttar den andra. Det kan handla om att använda känslofokuserad coping för att utveckla bra självförtroende som i sin tur hjälper till att förändra den situation som är stressande. I många stressade situationer gäller det att både kunna hantera känslorna och försöka förändra den stressfulla situationen som man står inför. De två strategierna står inte i konflikt med varandra utan är båda användbara. När det handlar om att antingen försöka förändra miljön eller tillmötesgå den, så kan det skilja sig från individ till individ.
Lazarus (2006, s 59) redogör för andra copingstrategier som illustrerar olika intentioner i vår hjärna när vi “copar”. Förnekelse är en strategi han lyfter och som innebär att vi förnekar ett hot genom att försvara oss mot en smärtsam verklighet. En annan copingstrategi som Lazarus (2006, s. 73) lyfter fram är att söka efter emotionellt stöd från andra. Lazarus menar att emotionellt stöd är det psykologiskt mest värderade vid personliga kriser. Det kan få en person att känna sig mindre isolerad och att någon förstår hen och sympatiserar med denna. Vissa människor har dock inte förmågan att ge emotionellt stöd effektivt. Personen som behöver stöd kan då erfara att stödet som erbjuds inte hjälper, vilket kan förvärra stressen hos personen. Författaren menar att coping kan minska stress och är därför ett “vapen” mot stressrelaterad sjukdom.
Sjukdomsrelaterad stress kan påverkas av flera faktorer, det vill säga både miljö- och individuella faktorer.
19
3. METOD
I följande avsnitt redogör vi för hur vi har gått tillväga för att besvara studiens syfte.
Inledningsvis presenterar vi en förklaring av författarnas förförståelse kring förskolelärares arbetsmiljö. Sedan motiveras val av metod och därefter följer en beskrivning av studiens urval.
Efter det kommer utformande av intervjuguiden att presenteras där vi även tar upp
genomförandet av intervjuerna och hur vi analyserade intervjumaterialet. Avslutningsvis berättar vi hur vi förhållit oss till forskningsetiska riktlinjer, studiens databearbetning och
undersökningens kvalitet som inkluderar studiens validitet och reliabilitet.
3.1 Förförståelse
Innan vi påbörjade studien hade vi en viss förståelse för förskolelärares arbetsmiljö då en ut av oss hade arbetat deltid som barnskötare på en privat förskola ett år efter avslutade
gymnasiestudier. Eftersom att en ut av oss har arbetat som barnskötare så finns det en
förförståelse för hur förskolelärares arbetsmiljö kan se ut. Trots att det finns en förförståelse kring förskolelärares arbetsmiljö så speglade inte detta vår intervjuguide då vi utgick ifrån att kunna besvara vårt syfte och studiens frågeställningar på bästa sätt. Något som kan ha påverkat studien positivt är att det fanns en förståelse för förskolelärares upplevelse av sin arbetsmiljö sen innan och detta kan resultera i att mötena med respondenterna blir mer avslappnande. Förförståelsen kan ha påverkat studien negativt. Vi hade troligtvis ställt fler följdfrågor ibland om vi inte haft denna. Vi är medvetna om att detta kan ha speglat vårt resultat då det kan tolkas som att vi inte fick tillräckligt med information från respondenterna på grund av färre följdfrågor ibland. Vi upplever att förförståelsen resulterade i att vi förstod vad respondenten menade när något förklarades och därför inte alltid valde att ställa en följdfråga. Vi kände att vår förförståelse var en tillgång för oss då vi förstod vad respondenterna menade och gav oss därmed även möjlighet ibland att ställa fler följdfrågor kring ämnet. Patel & Davidson (2011, s 29) menar på att
förförståelsen är de tankar, uttryck, känslor samt kunskap som forskaren har. Detta är en tillgång för forskaren och inte nödvändighetsvis ett hinder för att tolka och förstå innebörden av det som sägs.
3.2. Val av undersökningsmetod
För denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom att vi vill undersöka och få en ökad förståelse för hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö och om det finns
skillnader i hur arbetsmiljön upplevs i offentlig sektor respektive privat sektor. Vi tror att en kvalitativ metod kan ge oss rätt förutsättningar för att besvara vårt syfte och få en djupare inblick i förskollärares upplevelse av sin arbetsmiljö. Bryman & Bell (2015, s 390 f) konstaterar att en kvalitativ metod skiljer sig från en kvantitativ metod och har sin utgångspunkt i att den är mer
20 inriktad på ord än på siffror. Kvalitativ metod brukar beskrivas som en tolkningsinriktad
ståndpunkt som innebär förståelsen av den sociala verkligheten. Hur denna ståndpunkt tolkas är upp till hur individen väljer att tolka den utifrån den miljö som individen befinner sig i.
Gällande val av datainsamlingsteknik har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer, eftersom att vi anser att den lämpar sig bäst i vår studie och ger oss rätt förutsättningar för att undersöka och få en förståelse för förskollärares upplevelse av sin arbetsmiljö.
Ahrne & Svensson (2011, s 40) menar på att kvalitativa intervjuer skiljer sig från kvantitativa, intervjuer eftersom en kvalitativ intervju ger större frihet att utföra intervjun på olika sätt. Vid en kvalitativ intervju får du möjlighet att variera hur många frågeformuleringar du ska ha med vid intervjun och i vilken utsträckning du vill komplettera med mer öppna frågor. Inom den
kvalitativa intervjun finns det möjlighet att inte ställa frågorna i en viss ordning. Det gör det lättare att anpassa frågorna efter situationen på ett annat sätt jämfört med en kvantitativ intervju och ett frågeformulär med standardiserade frågor. Genom att utföra kvalitativa intervjuer kan val av metod ge svar på andra frågor och ger en bredare bild med fler dimensioner och nyanser än vad man hade fått med hjälp av standardiserade frågor.
3.3. Urval
Eftersom vi med studien vill undersöka förskollärares arbetsmiljö – och om det finns några skillnader i offentlig kontra privat sektor – valde vi ut fem förskollärare från offentlig sektor och fem förskollärare från privat sektor. Då vi specifikt vill undersöka förskollärares arbetsmiljö från både offentlig och privat sektor, och har bekanta som arbetar som förskollärare, valdes åtta av tio av våra studieobjekt ut genom ett strategiskt urval. Respondenterna valdes ut strategiskt utifrån fyra olika kriterier. Vi ansåg att de som valdes ut skulle ge en bra och rättvis bild av ämnet. Det första kriteriet innebar att de intervjuade skulle vara fem förskolelärare från offentlig sektor och fem förskolelärare från privat sektor. Det andra och tredje kriteriet innebar att förskolelärarna skulle vara olika gamla med varierande erfarenheter. Det fjärde och sista kriteriet som vi hade var att förskolelärarna skulle komma från olika arbetsplatser. Vi använde oss även av ett
bekvämlighetsurval då flera av de tillfrågade tackade nej till att ställa upp. De resterande två av respondenterna som vi valde ut i bekvämlighetsurvalet var före detta klasskamrater från
gymnasiet. Det resulterade i att förskollärare från städerna Karlstad, Stockholm och Norrtälje medverkade i vår studie. Jakobsson (2011, s 131) poängterar att ett strategiskt urval används främst i kvalitativa studier där forskaren ges möjlighet att själv bestämma vilka personer som ska ingå i studien. Personerna väljs ut för att de uppnår vissa kriterier eller för att forskaren anser att just dessa personer kommer att berätta och ge en så bra och rättvis bild av ämnet som möjligt.
Ahrne & Svensson (2011, s 62) menar att målsättningen med strategiska urval är att få ett så informationsrikt urval som möjligt. Bryman & Bell (2015, s 204) menar att ett
bekvämlighetsurval istället innebär att undersökaren i en studie tar med de personer som råkar finnas tillgängliga.
21
3.4. Undersökningens genomförande
Vi kommer här att beskriva de olika stegen i vår intervjuundersökning och hur vi utformat vår intervjuguide samt genomfört våra intervjuer. Här kommer vi även reflektera över
intervjusituationen, bearbetning och analys av resultatet, forskningsetiska principer samt ha en metoddiskussion kring undersökningens kvalitet. Vi har valt att använda oss av intervjuer som metod för datainsamling på grund av att vi anser att den metoden bäst fångar upplevelser kring de frågeställningar vi har. En observation anser vi inte skulle kunna ge förståelse för de upplevelser av arbetsmiljön som en intervju ger.
3.4.1. Utformande av Intervjuguide
Vår intervjuguide baseras på ett antal teman med färdigformulerade frågor. När frågorna för intervjuguiden utformades utgick vi ifrån studiens teoriavsnitt och skrev intervjufrågorna utifrån bakgrund till val av det ämne och de teorier som vi redogjort för. Vår intervjuguide baseras på följande sex teman: Bakgrundsfrågor, Motivation, Psykosocial arbetsmiljö, Krav & kontroll, Fysisk arbetsmiljö samt Övriga frågor. Efter att ha bestämt teman konstruerade vi cirka tio till fjorton frågor under varje tema förutom bakgrundsfrågor och övriga frågor. På så sätt kunde vi försäkra oss om att våra frågor skulle vara relevanta för undersökningsområdet. Intervjuguidens frågor är öppna och ger respondenterna möjlighet att prata fritt när de formulerar sina svar. Detta var viktigt för oss och för studiens syfte, eftersom vi valt kvalitativa intervjuer just för att få en större och djupare förståelse för hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö på arbetsplatsen.
Bryman & Bell (2015, s 482 f) hävdar att en intervjuguide står för den korta minneslista över vilka anteckningar som ska beröras i en semistrukturerad intervju. Frågorna är avgörande för om den som utför studien kommer att få information om hur respondenterna upplever sin omgivning och att intervjuerna är flexibla. När en intervjuguide konstruerades ska frågorna som utgör intervjuguiden kunna ifrågasättas. Det kan även vara bra att ta frågeställningarna för studien i beaktande och ställa sig frågor som ”Vad måste jag veta för att kunna besvara mina
frågeställningar?”. Genom att ställa sig denna fråga skaffar intervjuaren sig en bild av vad de personer som ska intervjuas upplever som viktigt i förhållande till de frågeställningar och teman som studien kretsar kring. Frågorna i intervjuguiden ska täcka de områden som individen är intresserad av – men det ska ske endast utifrån den intervjuades synvinkel.
För denna studie har vi valt att göra kvalitativa intervjuer och intervjuformen semistrukturerade intervjuer, eftersom att vi ville ha öppna fasta frågor och ha möjlighet att koppla intervjufrågorna till studiens teoriavsnitt. Detta fick vi möjlighet att göra med hjälp av en semistrukturerad
intervjuform, genom att frågorna var förutbestämda och ställdes till alla respondenter. Vi fick även möjlighet att ställa följdfrågor om vi fann något intressant som respondenterna sa och som vi ville veta mer om. Det gav oss möjlighet att få en ökad förståelse för förskollärarnas
arbetsmiljö och resulterade även i en bra dialog mellan oss och respondenterna. Det bidrog också till att samtalet flöt på och kändes mer avslappnat.
22 Bryman & Bell (2015, s 475 ff) redogör för den semistrukturerade intervjun som en intervju där forskaren använder sig av en intervjuguide med specifika teman. Respondenten har stor möjlighet att utforma svaren på det sätt som hen önskar, och frågorna som ställs av intervjuaren behöver inte ställas till respondenten i samma ordning som de är skrivna i intervjuguiden. För det mesta ställer den som intervjuar de frågor som finns med i intervjuguiden men hen har även möjlighet att ställa följdfrågor till respondenten, det vill säga frågor som inte står med i intervjuguiden men som anknyter till något som respondenten har sagt i samtalet. En annan viktig aspekt inom semistrukturerade intervjuer är att personen som blir intervjuad uppfattar och fullt ut förstår frågorna – så att personen ifråga får möjlighet svara på frågorna på bästa sätt. Har forskaren ett tydligt fokus på vad den vill undersöka så är det vanligt att semistrukturerade intervjuer utförs.
Lantz (2013, s 42 f) menar att olika intervjuformer ger olika data som därmed ger olika resultat och slutsatser. För att kunna ha en åsikt om intervjuformerna är användbara måste han eller hon som ska intervjua veta vad det är för information som olika former av intervjuer ger. I en intervju med öppna frågor får respondenten möjlighet att beskriva fritt ett fenomen och sin bild av
verkligheten.
3.4.2 Datainsamling
Vi valde att hålla intervjuerna muntligt. Vi anser att denna intervjumetod bäst tjänar vårt syfte, då vi vill fånga känslor och upplevelser av respondenternas arbetsmiljö. Vi har medvetet valt ut respondenter i olika åldrar och med olika erfarenheter för att få ut så mycket information som möjligt och få en variation i svaren. Vi genomförde tio intervjuer med respondenter i åldrarna tjugotre till sextiotre år. Fem respondenter arbetar inom privat sektor och de resterande fem respondenterna arbetar inom offentlig sektor. Tre respondenter arbetar som förskollärare i förskoleklass och resterande inom förskola. Vi hade noga förberett våra intervjuer genom att utforma en intervjuguide och ta hänsyn till forskningsetiska aspekter. Tre intervjuer genomfördes genom ett fysiskt möte och resterande gjordes via telefon.
Den pågående pandemin med Covid 19 påverkade intervjuerna genom att sju av tio respondenter inte ville att vi skulle träffas fysiskt utan hålla intervjuerna via telefon. Vi valde även att dela upp intervjuerna mellan oss med tanke på att i den rådande situationen begränsa resandet så mycket som möjligt. Samtliga intervjuer genomfördes därför med en intervjuare och en respondent.
Enligt Ejvegård (2003, s 49 ff) är det vanligaste i forskningssammanhang att en intervjuare ställer frågor till en person i taget. Genom att utföra muntliga intervjuer så berikas studien. Detta på grund av att tonfall, pauser och mimik kan ge ytterligare information. Forskarna måste vara noga med vilka personer de väljer att intervjua och förbereda varje intervju noggrant. Vi valde att spela in intervjuerna, så att vi kunde göra registreringarna i efterhand. Genom att vi använde oss av ljudinspelning, så kunde fokus ligga på vad intervjupersonerna sa istället för att föra
anteckningar. I och med att vi spelade in intervjuerna kunde vi lyssna på dem så många gånger
23 som behövdes för att säkerställa att vi uppfattat allt på rätt sätt. Samtliga intervjuer tog mellan fyrtio till sextio minuter att genomföra. Enligt Ejegård (2003, s 49 ff) är det praktiskt att använda bandspelare, så att forskaren kan skriva ut intervjun efteråt. Om intervjupersonen inte tillåter att intervjun spelas in måste forskaren acceptera det. Forskaren bör göra minnesanteckningar efter intervju då minnet bleknar för varje timma som går. Arbetsmetoden är att lyssna igenom inspelningen och skriva ut det som är användbart och göra nödvändiga redigeringar.
Varje intervjutillfälle inleddes med att informera om konfidentialitet, om att ljudinspelningen kommer att raderas efter transkiberingen samt att informationen endast kommer att användas i denna studie. Efter varje intervju transkriberade vi den insamlade datan från inspelningarna. När vi höll våra intervjuer försökte vi formulera oss så att frågorna inte skulle vara ledande. Vi
försökte hålla ett objektivt förhållningssätt till svaren från respondenterna för att påverka dessa så lite som möjligt. Vi var noga med att visa intresse och engagemang till intervjupersonerna i syfte att motivera dem att svara så utförligt som möjligt på våra frågor. Respondenterna fick själva välja plats för intervjun för att de skulle känna sig trygga och bekväma i intervjusituationen. Tre av tio intervjuer hölls därför hemma hos respondenten.
Ejvegård (2003, s 49 ff) redogör för intervjufällor som en forskare kan fastna i. Intervjun ska inledas med en kortfattad presentation av projektet och hur intervjumaterialet kommer att användas. Forskaren måste försäkra respondenten om att materialet kommer användas
konfidentiellt samt sträva efter att hålla en neutral och objektiv attityd och inte påverka svaren.
Det är viktigt att framhålla att forskarens uppgift endast är att samla in svaren. Frågorna får inte vara ledande, vilket innebär att intervjuaren ställer frågan på ett sätt som förmår respondenten att svara på ett visst sätt. Det är därför viktigt att forskaren tänker igenom formuleringarna.
3.4.3 Databearbetning och analys
För vår datainsamling valde vi att intervjua respondenterna och sedan transkribera
ljudinspelningarna. Vi bearbetade sedan de transkriberade materialet genom att läsa igenom det och föra anteckningar över det vi tyckte var intressant och viktigt att ta med i analys- och resultatdelen. Vad som framkommit i våra intervjuer sammanställdes och vi redogjorde för resultatet genom att varva citat från intervjuer med våra sammanställningar och kommentarer. Vi valde att ha med citat för att göra våra analyser och tolkningar mer trovärdiga. Vi försökte hålla en balans mellan citat och kommenterande text genom att hålla oss till två till tre citat för att stödja upp en tolkning och såg även till att koppla enskilda citat till intervjuperson med fiktiva namn. Vi valde att strukturera upp analysen genom rubriker för varje område vi studerat av respondenternas arbetsmiljö samt kopplade samman våra analyser till vår teoretiska referensram och tidigare forskning.
