Förskollärares upplevelser av den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen

Respondenten Ninni (privat sektor) redogör för hur hon gör för att minska stress i stressade situationer:

Jag blir jättestressad inombords och då pratar jag väldigt mycket. Jag pratar med kollegor och jag pratar med ledningen. Jag gör en kartläggning för att få fram vad som är kärnan i stressen. Vad är det jag kan göra och vad kan vi göra och vad behöver vi hjälp med utifrån. Då minskar stressen.

En respondent upplevde att hon inte känner stress i stressade situationer, då hon fortfarande hade kontroll över situationen. Respondenten hanterade stressen genom att intala sig att “detta är inte så farligt” och “detta klarar vi”. Hon försökte hålla en positiv inställning inför den stressiga situationen för att sedan hantera den. Lazarus (2006, s 57) menar att den känslofokuserade coping-strategin innebär att man fokuserar på att hantera sina känslor i stressade situationer, vilket våra respondenter gjorde genom att inta en positiv inställning till situationen. Lazarus (2006, s 57) säger även att det är vanligt att man kombinerar den känslofokuserade strategin med den problemfokuserade strategin, vilket även var fallet hos våra respondenter. De minskade stressen genom att intala sig att det inte är så farligt och sedan försökte hitta lösningar på problemen.

Respondenten Linn (offentlig sektor) redogör för hur hon ser på stress på arbetsplatsen:

Man kan känna att det är lite mycket men det är sällan jag känner mig stressad på jobbet.

Jag känner att ”de här klarar vi” de är bara att få kontroll över det. Vi har lite mindre personal just nu och ganska många barn men vi löser det. Men någon annan kollega kan säga ”gud det här va ju kaos, oj vad stressad jag är nu” medan man själv känner ”men så farligt var det ju inte”. Man är ju olika.

Sammanfattningsvis visar vårt resultat att flera av respondenterna upplever arbetsmiljön som stressig ibland. Det beror på krav från olika håll och en känsla av otillräcklighet. De upplevde att stressade situationer främst uppstod när det var för många barn och för få pedagoger. Vi har dragit slutsatsen att strategier för att hantera stress är väldigt individuellt, men flera hanterade stressen genom att få kontroll, förändra situationen och hitta lösningar på problemet.

4.1.2.5. Förskollärares upplevelser av den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen

Gällande förskollärares upplevelse av den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen så fungerar den bra för våra respondenter, men det finns många faktorer som gör att arbetsmiljön kan orsaka

37 fysiska besvär. Vårt resultat visar att respondenterna upplevde sig ha fått fysiska besvär av

arbetet. Det handlade bland annat om nedsatt hörsel, svårigheter att lokalisera ljud, ryggvärk och tinnitus. En del respondenter upplevde smärta och värk från arbetet. De vanligaste symtomen var ryggbesvär och huvudvärk. Respondenten Mia som arbetar inom privat sektor berättar att hon har fått fysiska besvär från arbetet i form av tinnitus på sitt vänstra öra. Hon berättar att hon satt bredvid ett barn vid lunchen ett år som lät väldigt högt och nu har hon nedsatt hörsel på det örat.

Respondenten Majvår (privat sektor) upplevde att hon fått fysiska skador av sitt arbete:

Jaa, ryggskador, dövhet, axelskador och höftskador. Det har blivit en hel del så därför kunde jag inte vara kvar på småbarnsavdelningen utan fick flytta till mellanavdelningen där barnen kan gå själva för ett tag kom jag inte ur sängen, hela min höft var helt sönder pressad av alla tunga lyft. Sen hör jag dåligt ibland.

Resultatet visar även att respondenterna ansåg att ljudnivån var hög på arbetsplatsen och att den påverkade deras humör på olika sätt och i olika grad. Trötthet var den vanligaste symtomen av hög ljudnivå. Vårt resultat visade att den höga ljudnivån ledde till irritation för vissa respondenter och att den höga ljudnivån även orsakat hörselskador för vissa respondenter. En av

respondenterna hade fått tinnitus på sitt vänstra öra på grund av den höga ljudnivån. Enligt Järvholm (1996, refererad i Eriksson & Larsson 2009, s 140 ff) kan buller leda till stress och irritation samt hörselskador, exempelvis tinnitus. De flesta av våra respondenter ansåg att det blir hög ljudnivå, då det är för många barn och för lite pedagoger. Även Söderberg et al. (2001, s 28 ff) studie visade att barngruppsstorlek och personaltäthet var betydande faktorer när det kommer till höga ljudnivåer. Resultatet från Söderberg et al. (2001, s 28 ff) studie visade att den höga ljudnivån påverkas av bland annat barngruppernas storlek, vilket även våra respondenter upplevde vara faktorer som påverkade att ljudnivån blev hög. Söderberg et al. (2001, s 28 ff) studie visade även att ljudmiljön resulterade i att personalen blev trötta, vilket överensstämmer med vårt resultat från vår undersökning.

Respondenten Liv (privat sektor) redogör för hur hon upplever ljudnivån på arbetsplatsen:

Jag känner att min hörsel kommer att ta stryk av ljudnivån rejält. Nej ljudnivån är katastrof faktiskt. Vissa dagar när man kommer till personalrummet vill man ju bara skrika rakt ut. Jag upplever det och jag vet att mina kollegor håller med. Vissa dagar är man ju extra känslig. Då krävs det inte mycket för att man ska hamna på en sån nivå. Det påverkar mer än vad man tänker att det gör. Det finns ju vissa dagar då jag kommer hem och är helt sänkt och bara känner att jag inte orkar! Min energi räcker inte till.

Flera av våra respondenter upplevde att de fått huvudvärk av den höga ljudnivån och en del respondenter upplevde att deras hörsel har påverkats. En del yngre respondenter trodde att

38 hörseln skulle komma att påverkas i framtiden. Detta överensstämmer med Söderberg et al.

(2001, s 28 ff) tidigare forskning, där resultatet visade att många i personalen upplevde att de fått en påverkan på hörseln. De flesta av respondenterna upplevde även att de hade hjälpmedel och strategier för att förebygga ljudnivån exempelvis ljudisolerade tak och mjuka klossar.

Respondenten Ninni som arbetar inom privat sektor berättar att hennes hörsel tyvärr har

påverkats av arbetet och att hon ofta får fråga en extra gång vad det är folk säger. Hon har svårt att lokalisera var ljudet kommer ifrån.

De flesta respondenter ansåg att ergonomin kunde bli bättre. Respondenterna upplevde att man var tvungen att böja sig mycket, men att man samtidigt har hjälpmedel som till exempel höj-och sänkbara bänkar. Vissa respondenter har upplevt olämpliga arbetsställningar vid bland annat av-och påklädning av barn trots hjälpmedel. En respondent upplevde en olämplig arbetsställning vid blöjbyte, då de ej fanns någon stege upp till skötbordet. Det konstaterades även att man ofta sitter och kryper på golven och att bord och stolar är anpassade till barnens storlek, vilket bland annat kan påverka ergonomin vid torkning av bord för förskollärarna. I Arbetsmiljöverkets (2012) tillsyninsats konstaterade också att olämpliga arbetsställningar förekommer på förskolorna. Detta gäller bland annat vid av- och påklädning av barnen och vid blöjbyte. Arbetsmiljöverket (2012) konstaterade att personalen arbetar fel ur belastningssynpunkt, exempelvis när de sitter på golvet och på knä, samt att det är vanligt med låga bord och stolar vilket överensstämmer med vårt resultat då dessa faktorer var något som våra respondenter upplevde påverkade deras ergonomi.

En respondent upplevde att det är mycket ett eget ansvar i hur individen väljer att arbeta med ergonomin, då de har fått kunskap kring detta av en ergonom. En respondent upplevde att trots att de fått utbildning om hur man bör göra, så gör man ändå ofta fel i praktiken. Våra respondenter uppger att de ibland bär och flyttar tunga saker, lyfter fel samt utsätter sig för obekväma

arbetsställningar när de sitter på golvet eller torkar låga bord. Flera respondenter har upplevt att de får ryggvärk, vilket vi kan anta är en följd av detta. Järvholm (1996, refererad i Eriksson &

Larsson 2009, s 140 ff) menar att obekväma arbetsställningar och att bära tungt kan överbelasta kroppen och leda till allvarliga följder såsom kroppsskador. Han menar att tunga lyft bland annat kan förekomma inom vård- och omsorgssektorn.

Respondenten Linn (offentlig sektor) berättar om hur hon upplever ergonomin på förskolan:

Det är ju mycket böja, men vi har ju som sagt stegarna för att slippa lyfta när man ska byta blöja. Sen så är det är ju låga bord, så ska man torka dom måste man ställa sig i en viss ställning. Man är ju mycket på barnens nivå, så man är mycket på golvet och man kryper. Det är också mycket städa. Man går och plockar och det blir mycket böj fram och tillbaka.

Respondenten Liv (privat sektor) uppfattning om ergonomin på arbetsplatsen:

39 Mycket är anpassat efter barnen. Exempelvis borden som vi sitter och äter vid. Borden är

ju låga och även stolarna. De är i deras höjd, men det blir ju inte det ultimata för oss. Vi har ingen stege upp till skötbordet som det annars brukar finnas. Då kan barnen klättra upp själva och vi slipper lyfta. Men vi har inget sådant inne hos oss. Så det blir många lyft upp och ner på skötbordet som absolut inte är bra. Det är mycket som kunde varit bättre.

Många av respondenterna upplevde att ventilationen var dålig, dock så upplevde de flesta att lokalerna var utformade med olika bullerdämpande hjälpmedel såsom ljudisolerade tak, mattor, mjuka klossar och gardiner. Arbetsmiljöverket (2012) konstaterade att det var viktigt att tänka på vid val av lokal att det var tillräckligt med ventilation och att bullerdämpande åtgärder var viktiga. Vårt resultat visar att bullerdämpande åtgärder var vanligt, men några av våra respondenter uppfattade att lokalerna hade torr luft och att ventilationen kunde bli bättre.

Sammanfattningsvis visar vårt resultat att respondenterna upplevde sig ha fått fysiska besvär av arbetet och de vanligaste besvären var nedsatt hörsel, ryggvärk och huvudvärk. De upplevde att ljudnivån var hög på arbetsplatsen och att den påverkade deras humör på olika sätt. Trötthet var den vanligaste symtomet av hög ljudnivå. De ergonomiska bristerna handlade främst om

obekväma arbetsställningar och att de lyfter fel. De flesta respondenter upplevde att lokalerna hade bullerdämpande åtgärder, men tyckte att luften var torr och att ventilationen kunde bli bättre.

4.1.3. Förskollärares upplevelser av krav, egenkontroll och socialt stöd på