Bottenfauna i Värmlands län 2004: en undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag hösten 2004

(1)

Medins

Biologi

^•

Kemi

^•

Miljö

Bottenfauna i Värmlands län 2004

En undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag hösten 2004

Medins Biologi AB Mölnlycke 2005-05-27

Alf Engdahl

Anna Henricsson

(2)

(3)

LÄNSSTYRELSENS FÖRORD

(4)

(5)

Bottenfauna i Värmlands län 2004

Innehåll

Sammanfattning ... 9

Försurningsbedömning ... 9

Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkan ... 10

Naturvärdesbedömning... 10

Inledning ... 11

Undersökningens upplägg... 12

Syfte ... 12

Provtagningslokaler... 12

Metodik ... 12

Utvärdering... 13

Övergripande resultat... 18

Allmänt... 18

Antal taxa ... 18

Individtäthet ... 22

Försurningsbedömning... 23

Rinnande vatten ... 23

Sjölitoral ... 30

Påverkan av näringsämnen/organiskt material... 30

Annan påverkan... 30

Bedömning av naturvärde ... 32

Resultat provpunktvis ... 38

Projektområde 105 Foxen ... 39

Tarmsälven, 1 - Öjersbyn ... 39

Projektområde 108 Silbodalsälven ... 40

Silbodalsälven övre, 2 - Norra Ström... 40

Tvärvattenbäcken, 3 - Tvärdalen... 41

Projektområde 109 Åsebyälven ... 42

Åsebyälven, 4 - Råhögen ... 42

Ösjön, 5 - Ängemossen ... 43

Projektområde 110 Lelång ... 44

Holmtjärnsbäcken, 6 - Mölnerud ... 44

Skårdalsvattnet, 7 - Kultarönningen... 45

Projektområde 111 Blomsjöarna... 46

Blommaälven, 8 - Blommamossen ... 46

Nedre Blomsjön, 9 - Norrnäs ... 47

Nedre Blomsjön, 10 - Blomsjön... 48

Projektområde 112 Sundsbyälven... 49

Moälven, 11 - Ögården... 49

Projektområde 113 Västra Silen... 50

Kyrkerudsbäcken, 12 - Kyrkerud ... 50

Orviksandsbäcken, 13 - Orviksand ... 51

(6)

Projektområde 115 Sandaälven... 53

Edsälven, 15 - Sanded ... 53

Sandaälven, 16 - Sannaneknatten... 54

Nedre Tvängen, 17 - Sätern... 55

Projektområde 116 Karlforsälven-Järnsjön ... 56

Karlsforsälven, 18 - Korsby ... 56

Magdebäcken, 19 - Udden ... 57

Mossbäcken, 20 - Dammkasen... 58

Järnsjön, 21 - Hagarna... 59

Järnsjön, 22 - Västerås ... 60

Järnsjön, 23 - Stövelsmossen ... 61

Projektområde 117 Östra Silen ... 62

Kasbäcken, 24 - Kasen ... 62

Rökbäcken, 25 - Rök... 63

Älgåbäcken, 26 - Älgåna... 64

Projektområde 202 Jösseälven-Buvattsälven... 65

Öjenäsbäcken, 27 - Skogslund ... 65

Projektområde 224 Billingen ... 66

Billingen, 28 - Skjutsbol ... 66

Projektområde 231 Lillälven-Svansjöarna... 67

Gransjön, 29 - Bjure ... 67

Gransjön, 30 - Lyckan ... 68

Projektområde 232 Glafsfjorden... 69

Sulviksbäcken, 31 - Marefjället ... 69

Projektområde 301 Slorudsälven ... 70

Örvattensbäcken, 32 - Hägerskullen ... 70

Projektområde 302 Vitsandsälven... 71

Stenbäcken, 33 - St Gråsjö ... 71

Svartånaälven, 34 - N Hagen ... 72

Vadälven, 35 - Vadtorp ... 73

Rinnen, 36 - Takene ... 74

Rinnen, 37 - Rennstad ... 75

Projektområde 401 Viggan ... 76

Lukasbäcken, 38 - Svenshöjden ... 76

Viggan övre, 39 - Råviggberget ... 77

Viggan mellan, 40 - Bråten ... 78

Viggan nedre, 41 - Berg ... 79

Projektområde 402 Hasslan ... 80

Hasslan, 42 - Kärr... 80

Tuppbäcken, 43 - N Granbacken... 81

Stor-Hässlingen, 44 - Titheden... 82

Projektområde 403 Röjdan ... 83

Tvärån, 45 - Granås... 83

(7)

Öjeån, 48 - Snårberg... 86

Rattån, 49 - Sågbacken... 87

Rattsjön, 50 - Nol-Västansjön ... 88

Våtsjön, 51 - Våtsjötorpet ... 89

Projektområde 405a Ljusnan us Öv Brocken ... 90

Ackan, 52 - Kroksätern ... 90

Iglabäcken, 53 - Rajskmyren... 91

Ljusnan, 54 - Djupdalen ... 92

Ljusnan, 55 - Fuggesåsen ... 93

Ljusnan, 56 - Björbysätern ... 94

Sikvillen, 57 - Björn omyren ... 95

Projektområde 405b Ljusnan ns Öv Brocken ... 96

Lembergsälven, 58 - Ladtjärnstorp ... 96

Mjögsjöbäcken, 59 - Hagen ... 97

Sorkan, 60 - Kollerud ... 98

Vägån, 61 - Gästgivaregården... 99

Värån, 62 - Vasserud ... 100

Projektområde 406 Lillån-Torsbysjöarna ... 101

Grundan, 63 - Grunnsätern... 101

Lillån, 64 - Torkbäcken ... 102

Grundsjön, 65 - Grundhöjden... 103

Projektområde 411 Björka älv ... 104

Lill-Jangen, 66 - Kvartersudden... 104

Projektområde 413 Kymsälven... 105

Pyntbäcken, 67 - Sjöviken... 105

Tvällen, 68 - Backarna ... 106

Projektområde 417a Rottnan-Ulvån ... 107

Rottnan, 69 - Sibila ... 107

Ulvån, 70 - Fäbacken ... 108

Nyckelvattnet, 71 - Gåstjärn... 109

Projektområde 508a Klarälvens närområde... 110

Vingån, 72 - Vingäng... 110

Projektområde 515 Laggälven ... 111

Kisjöälven, 73 - Kisjöälven... 111

Laggälven, 74 - Österrike... 112

Sandsjöälven, 75 - Sandsjöälven... 113

Flåsjön, 76 - Lomtjärnen ... 114

Projektområde 517 Uvån-Tranebergsälven... 115

Gällälven, 77 - Heden... 115

Klammaälven, 78 - Upplundsmossen... 116

Deglunden, 79 - Gustaf Adolf ... 117

Projektområde 518 Hagälven... 118

Hagälven, 80 - Manen ... 118

Stor-Ullen, 81 - Höglundastugan ... 119

(8)

Projektområde 524 Mölnbackaån ... 121

Skärgesälven, 83 - Duvenässätern... 121

Östra Örten, 84 - Stensviken ... 122

Projektområde 526 Kvarntorpsån ... 123

Gårdsjöälven, 85 - Ålkärrsrud... 123

Projektområde 801 Svartälven... 124

Eriksdalsälven, 86 - Käringboåsen... 124

Höksjöälven, 87 - Tuvbäcksmossen ... 125

Svartälven, 88 - Höksjöagen ... 126

Projektområde 803 Lesjöforsälven ... 127

Bosjön, 89 - Bosjöheden ... 127

Projektområde 804 Igelälven ... 128

Igelälven, 90 - Kvarnen... 128

Tällbergsälven nedre, 91 - Abborrtjärn ... 129

Siksjön, 92 - Siksjön ... 130

Projektområde 805 Nordmarksälven ... 131

Basthöjdsälven, 93 - Motjärnshyttan... 131

Hyttälven, 94 - Motjärnshyttan ... 132

Nordmarksälven, 95 - Stjälpet... 133

Stora Örsjön, 96 - Sokärren... 134

Projektområde 806 Sandsjöälven... 135

Sandsjöälven, 97 - Nordmark... 135

Sandsjöälven, 98 - Ö Ladängen... 136

Skrocksjön, 99 - Skrocksjön ... 137

Projektområde 807 Saxhytteälven ... 138

Lahallälven, 100 - Sjöänden... 138

Projektområde 808 Tvärälven-Sinnerbroälven ... 139

Tvärälven, 101 - Vintersjöhöjden... 139

Projektområde 812 Alstern ... 140

Alstern, 102 - Stegelnäset... 140

Alstern, 103 - Storön ... 141

Alstern, 104 - Paradishyttan ... 142

Referenser ... 143 Bilaga 1. Beskrivning av provtagningslokalerna

Bilaga 2. Artlistor

Bilaga 3. Försurningsbedömning och kriteriepoäng Bilaga 4. Index och Resultat

Bilaga 5. Naturvärdesbedömning och kriteriepoäng Bilaga 6. Ovanliga arter i undersökningen

Bilaga 7. Bedömningsgrunder för bottenfauna

(9)

Sammanfattning

I Värmlands län har det pågått kalkningsinsatser sedan slutet av 1970-talet i syfte att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i ef- fektuppföljningen av kalkningsverksamheten i länet. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma påverkan av försurning. Dessutom bedöms påverkan av näringsämnen/organiskt mate- rial samt bottenfaunans naturvärden.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2004 genomfört bottenfaunaundersökningar på 73 provstationer i rinnande vatten och 31 i sjöar.

Försurningsbedömning

I de delar av vattensystemen som undersökts har kalkningsprojekten i de esta fall fungerat bra, men fortfarande nns det ett antal projekt eller delar av projekt där bot- tenfaunan är försurningspåverkad. Av de kalkade lokalerna i rinnande vatten bedömdes 48 lokaler (73 %) som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Vid 16 lokaler (24

%) bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad och vid 2 lokaler (3 %) som starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Årets undersökning är i stort sett en upprep- ning av 2001 års undersökning. Jämfört med denna undersökning visar årets resultat på en större andel lokaler där bottenfaunan bedömts som ej eller obetydligt påverkad av försurning och resultatet är ett av de bättre sedan starten år 1992. I de vattendrag där bottenfaunan bedömts vara försurningspåverkad har kalkningsverksamheten inte givit önskat resultat. Sannolikt har ändå kalkningarna haft en positiv effekt och om ingen kalkning hade skett så skulle bottenfaunan ha uppvisat kraftigare skador.

Samtliga kalkpåverkade lokaler i rinnande vatten vid årets undersökning undersöktes år 2001. En jämförelse visar att försurningssituationen förbättrats på 11 lokaler. Vid två lokaler har försurningssituationen försämrats.

I sjöarnas strandzoner har de utförda kalkningarna lyckats med att upprätthålla stabila

förhållanden vad avser försurningssituationen. På samtliga lokaler bedömdes botten-

faunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. De kalkade sjöarna undersöktes

senast år 2001 och även då bedömdes bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad av

försurning på samtliga lokaler.

(10)

Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkan

Ingen av de undersökta lokalerna bedömdes vara negativt påverkad av näringsämnen/

organiskt material.

Naturvärdesbedömning

På fyra lokaler i rinnande vatten och i en sjö hittades rödlistade arter. Bottenfaunan bedömdes här ha mycket höga naturvärden. Ett ertal ovanliga arter påträffades och vid fem lokaler i vattendrag och fyra lokaler i sjöar bedömdes bottenfaunan ha höga natur- värden.

Två rödlistade arter påträffades i undersökningen, snäckan Myxas glutinosa och od-

kräftan Astacus astacus.

(11)

Inledning

Under senare år har det blivit allt vanligare med biologiska undersökningar. Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex bottenfauna i rinnande vatten, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av era olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta pH-värdet, och där- med försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Man har t ex mätt upp uktuationer på två pH-enheter under ett och samma dygn vid kontinuerlig mätning under surstötar (Engblom 1983). Eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan fungerar bottenfaunan som en bra indikator vid för surningsbedömningar. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden.

Stora delar av Värmlands län är idag, om än i varierande grad, påverkade av försurning.

För att motverka försurningens negativa effekter på vattenmiljön och de organismer som lever där har kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker genomförts. Kalknings- verksamheten syftar till att återställa och bevara de biologiska förhållandena i försur- ningspåverkade vatten. Länsstyrelsen i Värmlands län startade hösten 1992 ett projekt vars huvudsyfte är att utvärdera det biologiska resultatet av utförda kalkningar.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2004 genomfört bottenfaunaundersökningar på 73 lokaler i vattendrag samt på 31 lokaler i sjöar, fördelade över hela länet. Undersökningarna syftar bl a till att:

• ge underlag för en biologisk bedömning av påverkan av försurning och näringsämnen/

organiskt material samt eventuell annan påverkan t ex vattenreglering

• ge information om bottenfaunans naturvärden

• ge underlag för kalkningsplaner

• skapa biologiska referensdata för framtida kontrollverksamhet

(12)

Undersökningens upplägg

Syfte

Bottenfaunaundersökningens syfte är att:

• utifrån bottenfaunan bedöma försurningspåverkan på vattendragen och sjöarna

• utifrån bottenfaunan bedöma påverkan av näringsämnen/organisk belastning på vat- tendragen och sjöarna

• utifrån bottenfaunan bedöma annan påverkan

• ge information om bottenfaunan ur naturvärdessynpunkt

• skapa biologiska referensdata för framtida kontrollverksamhet.

Provtagningslokaler

Bottenfaunanundersökningen genomfördes på 73 lokaler i rinnande vatten samt på 31 lokaler i sjöar (tabell 1, gur 1 och 2). Lokalnamnet anger oftast en närliggande ort på den topogra ska kartan. Mer exakta lokalangivelser nns i bilaga 1 - lokalbeskrivningar vid bottenfaunaprovtagningen.

Metodik

Bottenfaunaprovtagningen genomfördes i oktober 2004. Vid lokalerna utvaldes prov tag- nings sträckan så att botten framförallt består av grus och sten samt att vattendragen har en strömmande - forsande karaktär. I sjöarna valdes om möjligt lokaler vid exponerade stränder. Vid de lokaler som provtagits tidigare återupprepades provtagningen på samma sträcka.

Provtagningen utfördes i enlighet med rekommendationerna i Naturvårdsverkets hand-

bok för miljöövervakning. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom

denna togs 5 prov. I rinnande vatten togs proven enligt den standardiserade sparkme-

(13)

standardiserad sparkmetod (SS-EN 27 828). Den huvudsakliga skillnaden mellan meto- derna är att provytans storlek är större i SS-EN 27 828 (1,0 x 0,25 m). Vid huvuddelen av lokalerna slogs de fem proverna ihop och behandlades som ett samlingsprov. Detta är en modi ering av de ovan angivna metoderna. Vid 21 lokaler i rinnande vatten och 12 lokaler i sjöar hölls proverna isär (tabell 1). Utöver de fem proven togs på samtliga loka- ler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Proverna konserverades i 70 % etanol.

På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och artbestämdes under lupp. Vid analysen av de kvalitativa proven noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. I de sammanslagna proven undersöktes delprov (subsampling) som motsvarade en femte- del av hela provmängden. Det övriga materialet i provet behandlades på samma sätt som det kvalitativa provet.

Utvärdering

Bedömningarna av föroreningspåverkan grundar sig på Naturvårdsverkets bedömnings- grunder (Wiederholm 1999) samt på erfarenheter hämtade från vår databas som innehål- ler undersökningar från drygt 2 000 olika sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand.

Vid bedömning av naturvärden har vi använt oss av kriterier som länsstyrelsen i Älvs- borgs län utnyttjat i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m 1983). Även Naturvårds- verkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Vi har även utnyttjat vår databas.

En utförlig beskrivning av hur bedömningen av påverkan och naturvärden har gått till

nns i bilaga 7.

(14)

Tabell 1. Bottenfaunaundersökningen 2004 i Värmlands län omfattade följande lokaler. Lo- kalnamnet anger oftast en närliggande ort på den topogra ska kartan 1:50 000. S = prover- na på lokalen har hållits isär, O=okalkad referenslokal och K=kalkad referenslokal.

Proj.- Vatten Nr Lokalnamn Kod Kommun Karta Koordinater

omr. X Y

105 Tarmsälven 1 Öjersbyn 17BTF0021 Årjäng 10B NV/NO 6598320 1273200 108 Silbodalsälven övre 2 Norra Ström 17BTF0022 Årjäng 10B NV/NO 6598800 1292430 108 Tvärvattenbäcken 3 Tvärdalen 17BTF0023 Årjäng 10B NV/NO 6595330 1289540 109 Åsebyälven 4 Råhögen 17BTF0024 Årjäng 10B NV/NO 6589800 1296750

109 Ösjön 5 Ängemossen 17BTF0025 Årjäng 11B SV/SO 6602180 1299530

110 Holmtjärnsbäcken 6 Mölnerud 17BTF0026 Årjäng 10B NV/NO 6580650 1277500 110 Skårdalsvattnet 7 Kultarönningen 17BTF0406 Årjäng 10B NO 6586030 1280580 O 111 Blommaälven 8 Blommamossen 17BTF0029 Årjäng 10B NV/NO 6579200 1281000 S 111 Nedre Blomsjön 9 Norrnäs 17BTF0031 Årjäng 10B NV/NO 6586240 1282630 111 Nedre Blomsjön 10 Blomsjön 17BTF0030 Årjäng 10B NV/NO 6581550 1281620

112 Moälven 11 Ögården 17BTF0032 Årjäng 10B NV/NO 6581730 1285980

113 Kyrkerudsbäcken 12 Kyrkerud 17BTF0034 Årjäng 10B NV/NO 6589980 1289650 S 113 Orviksandsbäcken 13 Orviksand 17BTF0035 Årjäng 10B NV/NO 6579780 1292410 113 Bäck från Bodasjön 14 Slinkerud 17BTF0045 Bengtsfors 10B SO 6574580 1294960 O

115 Edsälven 15 Sanded 17BTF0036 Årjäng 10C NV 6592950 1301050

115 Sandaälven 16 Sannaneknatten 17BTF0038 Årjäng 10C NV 6589900 1300400 S 115 Nedre Tvängen 17 Sätern 17BTF0037 Årjäng 10C NV 6593670 1302000 116 Karlsforsälven 18 Korsby 17BTF0042 Årjäng 10C NV 6580570 1300680

116 Magdebäcken 19 Udden 17BTF0043 Årjäng 10C NV 6580510 1300730

116 Mossbäcken 20 Dammkasen 17BTF0044 Årjäng 10B NV/NO 6589300 1295650 116 Järnsjön 21 Hagarna 17BTF0039 Årjäng 10B NV/NO 6587060 1295710 116 Järnsjön 22 Västerås 17BTF0041 Årjäng 10B NV/NO 6588050 1298370 116 Järnsjön 23 Stövelsmossen 17BTF0040 Årjäng 10B NV/NO 6582000 1296180

117 Kasbäcken 24 Kasen 17BTF0047 Årjäng 10B SO 6573910 1296630 S

117 Rökbäcken 25 Rök 17BTF0048 Årjäng 10C SV 6571750 1305300

117 Älgåbäcken 26 Älgåna 17BTF0049 Årjäng 10C NV 6576150 1303150

202 Öjenäsbäcken 27 Skogslund 17BTF0063 Arvika 11C NV 6631190 1313000 O 224 Billingen 28 Skjutsbol 17BTF0407 Arvika 11C SO 6605570 1329370 O

231 Gransjön 29 Bjure 17BTF0149 Säffle 10C SV 6565060 1316740

231 Gransjön 30 Lyckan 17BTF0150 Säffle 10C SV 6563250 1316380

232 Sulviksbäcken 31 Marefjället 17BTF0152 Arvika 11C SV 6622080 1309210 301 Örvattensbäcken 32 Hägerskullen 17BTF0164 Arvika 11C NO 6626750 1328600 O 302 Stenbäcken 33 St Gråsjö 17BTF0168 Sunne 11C NO 6627380 1341710 302 Svartånaälven 34 N Hagen 17BTF0169 Arvika 11C SO 6619750 1342500

302 Vadälven 35 Vadtorp 17BTF0170 Arvika 11C SO 6614150 1343850 S

302 Rinnen 36 Takene 17BTF0167 Arvika 11C SO 6619350 1342750 K

302 Rinnen 37 Rennstad 17BTF0165 Arvika 11C SO 6612930 1345200 K

401 Lukasbäcken 38 Svenshöjden 17BTF0174 Torsby 13C SO 6712160 1328920 401 Viggan övre 39 Råviggberget 17BTF0178 Torsby 13C SO 6705230 1331630 401 Viggan mellan 40 Bråten 17BTF0176 Torsby 12C NO 6698800 1332850

401 Viggan nedre 41 Berg 17BTF0177 Torsby 12C NO 6693450 1332130 S

402 Hasslan 42 Kärr 17BTF0179 Torsby 12C NO 6689900 1336950

402 Tuppbäcken 43 N Granbacken 17BTF0183 Torsby 12C NO 6694820 1337650 402 Stor-Hässlingen 44 Titheden 17BTF0181 Torsby 12C NO 6691120 1337710 K

403 Tvärån 45 Granås 17BTF0193 Torsby 12C NO 6694950 1327300

404 Mangslidälven 46 Klasko 17BTF0194 Torsby 13C SO 6708170 1337300 404 Mangslidälven 47 Kristinefors 17BTF0195 Torsby 13C SO 6700400 1339800 S

404 Öjeån 48 Snårberg 17BTF0198 Torsby 13C SO 6706630 1339740

404 Rattån 49 Sågbacken 17BTF0196 Torsby 12C NO 6700000 1339970 O

404 Rattsjön 50 Nol-Västansjön 17BTF0408 Torsby 12C NO 6695890 1339790 O 404 Våtsjön 51 Våtsjötorpet 17BTF0197 Torsby 13C SO 6719850 1335000

405a Ackan 52 Kroksätern 17BTF0382 Torsby 13C SO 6714020 1347820 S

(15)

Tabell 1 (forts.). Bottenfaunaundersökningen 2004 i Värmlands län omfattade följande lokaler.

Namnet anger oftast en närliggande ort på den topogra ska kartan 1:50 000. S = proverna på lokalen har hållits isär, O=okalkad referenslokal och K=kalkad referenslokal.

Proj.- Vatten Nr Lokalnamn Kod Kommun Karta Koordinater

omr. X Y

405b Lembergsälven 58 Ladtjärnstorp 17BTF0389 Torsby 12D NV 6688880 1350450 405b Mjögsjöbäcken 59 Hagen 17BTF0391 Torsby 12C NO 6676670 1341800

405b Sorkan 60 Kollerud 17BTF0392 Torsby 12C NO 6680870 1344350 D

405b Vägån 61 Gästgivaregården 17BTF0393 Torsby 12C NO 6688670 1347750

405b Värån 62 Vasserud 17BTF0394 Torsby 12C SO 6674580 1344070

406 Grundan 63 Grunnsätern 17BTF0199 Torsby 12C SO 6672100 1336630

406 Lillån 64 Torkbäcken 17BTF0201 Torsby 12C SO 6671130 1341770

406 Grundsjön 65 Grundhöjden 17BTF0200 Torsby 12C NO 6675450 1333100 411 Lill-Jangen 66 Kvartersudden 17BTF0409 Hagfors 12D SV 6654220 1363360 O

413 Pyntbäcken 67 Sjöviken 17BTF0405 Sunne 12C SV 6661820 1321930 O

413 Tvällen 68 Backarna 17BTF0410 Sunne 12C SV 6660550 1322060 O

417a Rottnan 69 Sibila 17BTF0396 Torsby 12C NV 6682650 1321230 S

417a Ulvån 70 Fäbacken 17BTF0397 Torsby 12C NO 6682250 1325650

417a Nyckelvattnet 71 Gåstjärn 17BTF0395 Torsby 12C NV 6695400 1321200

508a Vingån 72 Vingäng 17BTF0404 Torsby 13C NO 6733460 1342200 O

515 Kisjöälven 73 Kisjöälven 17BTF0287 Hagfors 12D SO 6671230 1394460 515 Laggälven 74 Österrike 17BTF0288 Hagfors 12D SO 6672150 1390140 515 Sandsjöälven 75 Sandsjöälven 17BTF0289 Hagfors 12D SO 6667420 1395450 515 Flåsjön 76 Lomtjärnen 17BTF0286 Filipstad 12E SV 6665900 1400750

517 Gällälven 77 Heden 17BTF0293 Hagfors 12D SO 6663750 1383100

517 Klammaälven 78 Upplundsmossen 17BTF0294 Hagfors 12D SO 6659170 1393860 517 Deglunden 79 Gustaf Adolf 17BTF0292 Hagfors 12D SO 6662730 1391740

518 Hagälven 80 Manen 17BTF0297 Hagfors 12D SO 6653600 1384450

518 Stor-Ullen 81 Höglundastugan 17BTF0298 Hagfors 12D SO 6653940 1385860

523 Mansån 82 Dammen 17BTF0317 Munkfors 11D NV 6643750 1362800 D

524 Skärgesälven 83 Duvenässätern 17BTF0321 Forshaga 11D NO 6632800 1380100 524 Östra Örten 84 Stensviken 17BTF0322 Karlstad 11DSO 6621230 1377980 526 Gårdsjöälven 85 Ålkärrsrud 17BTF0323 Sunne 11D NV 6630100 1358870 S 801 Eriksdalsälven 86 Käringboåsen 17BTF0337 Filipstad 12E SV 6658620 1413900 801 Höksjöälven 87 Tuvbäcksmossen 17BTF0338 Filipstad 12E SO 6670250 1410450 S 801 Svartälven 88 Höksjöagen 17BTF0341 Filipstad 12E SV 6672350 1410700 803 Bosjön 89 Bosjöheden 17BTF0342 Filipstad 12E SV 6655660 1403290 804 Igelälven 90 Kvarnen 17BTF0344 Filipstad 12E SV 6653180 1420240 804 Tällbergsälven nedre 91 Abborrtjärn 17BTF0345 Filipstad 12E SV 6658210 1418250

804 Siksjön 92 Siksjön 17BTF0346 Filipstad 12E SV 6655610 1421230

805 Basthöjdsälven 93 Motjärnshyttan 17BTF0347 Filipstad 11D NO 6646120 1399230 805 Hyttälven 94 Motjärnshyttan 17BTF0348 Filipstad 11D NO 6646380 1398620 805 Nordmarksälven 95 Stjälpet 17BTF0349 Filipstad 11D NO 6640350 1399510 805 Stora Örsjön 96 Sokärren 17BTF0350 Hagfors 12D SO 6652200 1392450 K 806 Sandsjöälven 97 Nordmark 17BTF0353 Filipstad 11E NV 6636100 1404400 S 806 Sandsjöälven 98 Ö Ladängen 17BTF0354 Filipstad 11E NV 6644970 1404360 806 Skrocksjön 99 Skrocksjön 17BTF0355 Filipstad 12E SV 6652070 1403450 807 Lahallälven 100 Sjöänden 17BTF0357 Filipstad 11E NV 6640250 1411630 808 Tvärälven 101 Vintersjöhöjden 17BTF0358 Filipstad 11E NV 6644320 1419280 812 Alstern 102 Stegelnäset 17BTF0411 Filipstad 11D SO 6615140 1394310 O

812 Alstern 103 Storön 17BTF0412 Filipstad 11D SO 6619190 1393400 O

812 Alstern 104 Paradishyttan 17BTF0413 Filipstad 11D SO 6623335 1393350 O

(16)

24 18 19

26 16

14 11 13

8

25 20 15

86 91 94

75 73

78 93 90 88 87

74 77

97 98 95 100

101 40 49

43 45 42 41

47 39 46

38

48

53 54 55

52

61 69 60

70 59

72

56

6

4 12 2

3 1

31 32 27

34 35

85 33

67

64 63 62

58 57

83 80

82

(17)

36

37 28 22

9

7 10 21

5 23 17

30

29 84 102

103 104

96 99

92 81

89 76

79 66

50 51

44 65 71

68

(18)

Övergripande resultat

Allmänt

I årets undersökning har två något olika provtagningsmetoder använts (tabell 1). En förenklad undersökningsmetod har använts på majoriteten av lokalerna (samlingsprov och subsampling). På 21 lokaler i rinnande vatten och i 12 sjöar har de fem proven hållits isär och analyserats i sin helhet. Den förenklade metodiken började användas från och med 1998 och det är sannolikt att denna ger något färre arter än den vanliga.

Detta påverkar i någon mån även försurningsbedömningen. Risken att en lokal felaktigt bedöms som försurningspåverkad ökar något. Anledningen är framförallt att risken att missa en försurningskänslig art ökar samt att artantalet används som ett kriterium vid bedömningen. Poängsystemet för försurningspåverkan bygger dock på ett ertal krite- rier och vid de allra esta lokalerna blir bedömningen sannolikt korrekt även med den förenklade metodiken. Vid de lokaler där vi är tveksamma till bedömningen anger vi det i kommentaren till resultatet för varje lokal.

Vattennivån var medelhög vid de esta provpunkter i årets undersökning. Detta har betydelse för jämförelse med närmast föregående undersökning, som för de esta prov- punkter är år 2001. Även år 2001 bedömdes vattennivåerna som medelhöga på de esta lokalerna.

Antal taxa

Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grupperingar, skiljer sig mellan de olika prov- lokalerna. Orsakerna till skillnader i artantal mellan olika lokaler kan vara många. En orsak kan vara påverkan t ex av försurning eller reglering, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser er arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. I sjöar är artantalet ofta lägre i en näringsfattig sjö än i en mer näringsrik. Mindre skillnader i artantal mellan åren på samma lokal kan anses vara na- turliga variationer eller slumpbetingade men om förändringarna är stora kan de bero på någon förändrad miljöfaktor.

Jämfört med vårt databasmaterial, cirka 1 890 undersökta lokaler i rinnande vatten i södra och mellersta Sverige, där medelvärdet för totalantalet taxa är 32,3, har de esta undersökta vattendragen en måttligt hög artrikedom ( gur 3). Medelantalet taxa är 28,0.

Tre lokaler bedöms ha ett högt artantal (bilaga 4). Två lokaler bedöms ha ett mycket lågt

artantal och båda dessa bedöms vara påverkade av försurning. Av de 20 lokaler som har

(19)

I sjöarna är medelvärdet 22,8 vilket är obetydligt lägre än i vårt jämförelsematerial (206 lokaler i sjölitoral i södra Sverige), gur 4. I detta material är medelvärdet 23,1 taxa. I de undersökta sjöarna i Värmland förekommer huvudsakligen lokaler med måttligt höga till låga artantal ( gur 4). I två sjöar bedöms artantalet som högt och i en som mycket högt. I fyra sjöar bedömdes antalet arter som mycket lågt (bilaga 4).

På grund av att det i undersökningen har använts två något olika provtagningsmetoder (tabell 1), innebär det att artantalen på de olika lokalerna inte är helt jämförbara. Vid årets undersökning hade de vattendrag och sjöar där proven hållits isär, ett högre med- elvärde för totalantal taxa (31 resp. 27 ) än de övriga vattendragen och sjöarna (27 resp.

20), gur 3 och 4. Skillnaderna var statistiskt signi kanta (Students t-test, tvåsidigt p<0,05 resp. p<0,001).

Tabell 2. Statistisk jämförelse (Students t-test, tvåsidigt, logaritmerade värden) av medel- antalet taxa/prov 2004 och närmast föregående undersökning. Endast lokaler där proven hållits isär redovisas. S=standardavvikelse. O=okalkad referens, K=kalkad referens.

Proj.- Nr Vattendrag Lokal År Medel S År Medel S Signi-

omr. 2001/2003 2004 fikans

111 8 Blommaälven Blommamossen 01 18,4 0,9 04 25,6 3,5 p<0,01

113 12 Kyrkerudsbäcken Kyrkerud 01 18,6 2,9 04 20,4 0,5 n.s.

113 14 Bäck från Bodasjön Slinkerud 03 17,4 2,8 04 24,6 2,9 p<0,01 O 115 16 Sandaälven Sannaneknatten 01 31,8 4,8 04 30,2 3,6 n.s.

117 24 Kasbäcken Kasen 01 11,2 2,9 04 15,2 1,3 n.s.

202 27 Öjenäsbäcken Skogslund 03 22,8 4,2 04 24,8 1,6 n.s. O

301 32 Örvattensbäcken Hägerskullen 03 12,6 1,3 04 10,2 4,2 n.s. O

302 35 Vadälven Vadtorp 01 14,6 1,8 04 14,6 2,5 n.s.

401 41 Viggan nedre Berg 01 18,4 2,7 04 20,2 5,8 n.s.

404 47 Mangslidälven Kristinefors 01 10,2 3,6 04 16,2 3,6 p<0,05

404 49 Rattån Sågbacken 03 17,0 4,0 04 16,8 1,5 n.s. O

405a 52 Ackan Kroksätern 01 14,0 3,7 04 15,8 2,2 n.s.

405a 54 Ljusnan Djupdalen 01 12,6 2,9 04 14,0 3,6 n.s.

405a 55 Ljusnan Fuggesåsen 01 19,2 2,7 04 15,2 3,5 n.s.

413 67 Pyntbäcken Sjöviken 03 12,2 1,6 04 12,6 1,8 n.s. O

417a 69 Rottnan Sibila 01 18,2 1,1 04 12,4 2,1 p<0,01

508a 72 Vingån Vingäng 03 12,2 1,5 04 12,6 3,5 n.s. O

523 82 Mansån Dammen 03 12,6 3,2 04 16,6 5,4 n.s. O

526 85 Gårdsjöälven Ålkärrsrud 01 26,2 1,8 04 26,4 3,8 n.s.

801 87 Höksjöälven Tuvbäcksmossen 01 13,8 3,6 04 13,2 5,0 n.s.

806 97 Sandsjöälven Nordmark 01 22,0 5,4 04 22,0 2,7 n.s.

Proj.- Nr Sjö Lokal År Medel S År Medel S Signi-

omr. 2001/2003 2004 fikans

224 28 Billingen Skjutsbol 03 20,4 3,8 04 22,8 4,2 n.s. O

302 36 Rinnen Takene 01 20,6 6,5 04 26,0 4,8 n.s. K

302 37 Rinnen Rennstad 01 11,0 8,7 04 16,4 5,3 n.s. K

402 44 Stor-Hässlingen Titheden 01 11,8 4,0 04 12,6 3,7 n.s. K

404 50 Rattsjön Nol-Västansjön 03 11,6 1,8 04 14,2 1,6 p<0,05 O 411 66 Lill-Jangen Kvartersudden 03 14,2 3,1 04 16,4 1,8 p<0,01 O

413 68 Tvällen Backarna 03 21,6 7,4 04 23,2 4,7 n.s. O

805 96 Stora Örsjön Sokärren 01 15,4 4,3 04 19,2 7,0 n.s. K

(20)

a. Vattendrag södra Sverige

0 100 200 300 400

0-5 6-10 11- 15

16- 20

21- 25

26- 30

31- 35

36- 40

41- 45

46- 50

51- 55

56- 60

61- 65

66- 70 Antal taxa

Antal lokaler

b. Samtliga vattendrag Värmland 2004

0 10 20 30 40

0-5 6-10 11- 15

16- 20

21- 25

26- 30

31- 35

36- 40

41- 45

46- 50

51- 55

56- 60

61- 65

66- 70 Antal taxa

Antal lokaler

c. Vattendrag separerade prov 2004

0 2 4 6 8

0-5 6-10 11- 15

16- 20

21- 25

26- 30

31- 35

36- 40

41- 45

46- 50

51- 55

56- 60

61- 65

66- 70 Antal taxa

Antal lokaler

d. Vattendrag sammanslagna prov 2004

0 10 20 30

0-5 6-10 11- 15

16- 20

21- 25

26- 30

31- 35

36- 40

41- 45

46- 50

51- 55

56- 60

61- 65

66- 70 Antal taxa

Antal lokaler

Figur 3. Fördelning av lokaler med avseende på totalantalet arter/taxa i rinnande vat-

(21)

Figur 4. Fördelning av lokaler med avseende på totalantalet arter/taxa i sjöar i: a - södra Sverige (n=206), b - Värmland 2004 (n=31), c - Värmland 2004 endast lokaler

a. Sjöar södra Sverige

0 20 40 60 80

0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 Antal taxa

Antal lokaler

b. Sjöar samtliga Värmland 2004

0 5 10 15

0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 Antal taxa

Antal lokaler

c. Sjöar separerade prov 2004

0 2 4 6

0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 Antal taxa

Antal lokaler

d. Sjöar sammanslagna prov 2004

0 2 4 6 8 10

0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 Antal taxa

Antal lokaler

(22)

Den närmast föregående undersökningen är för de esta lokaler år 2001, vilket var ett relativt normalt år, med avseende på vattennivåer och öden under provtagningsperio- den. Liknande förhållanden rådde också vid årets undersökning. Medelantalet taxa var relativt lika mellan åren. På de lokaler där förändringar har skett är det en större andel provpunkter där medelantalet taxa har ökat.Vid de lokaler där proverna hållits isär har en jämförelse av medelantalet taxa per prov gjorts mellan undersökningstillfällena.

Skillnaderna har testats statistiskt (Students t-test, tvåsidigt, logaritmerade värden). Ana- lysen visar en statistiskt signi kant förändring på sex av 32 lokaler (tabell 2). Vid fem av dessa har förändringen inneburet en ökning, jämfört med det föregående provtillfäl- let. På en av dessa lokaler har också försurningssituationen förbättrats. Vid en lokal har artantalet minskat signi kant (tabell 2). Minskningen sammanfaller dock inte med någon försämring av försurningssituationen.

Individtäthet

Individtätheten kan normalt variera kraftigt, såväl inom som mellan olika vattendrag och vid olika tid punkter under året. Oligotrofa vatten har normalt låga tätheter medan eutrofa normalt har höga. Andra orsaker till täthetsförändringar kan vara olika typer av föroreningar. Ofta noteras låga tätheter i försurade vatten medan höga tätheter är vanligt i vattendrag som är belastade av näringsämnen. Omedelbart nedströms större sjöar är det också vanligt med höga tätheter.

Individtätheten varierar relativt mycket mellan de olika vattendragen (bilaga 4). Det

nns inget som tyder på att den förenklade metodiken med ihopslagna prover och sub- samling som använts på en majoritet av lokalerna påverkar mätningen av individtätheten i någon större omfattning. Den stora variationen såväl inom- som mellan olika vatten- drag medför dock att det kan vara svårt att se trender. Medeltätheten i de undersökta vat- tendragen 2004 var 1932 individer/m

²

. Det är betydligt högre än medeltätheten på cirka 1 774 lokaler som vi undersökt i södra och mellersta Sverige som är 1 382 individer per m

²

. I årets undersökning var det en stor spridning mellan lokalerna. Låga eller mycket låga tätheter förekom på fem lokaler och höga eller mycket höga tätheter på 40 lokaler.

Även i sjöarna var det stor variation i individtäthet mellan olika lokaler (bilaga 4). I allmänhet är tätheterna något lägre än i de rinnande vattnen. Låga eller mycket låga tätheter förekom på 11 lokaler medan höga eller mycket höga individtätheter förekom på 6 lokaler .

Eftersom tätheten kan ändras relativt mycket mellan olika år på samma lokal är det svårt

att belägga en trend förrän efter ett ertal år. Årets resultat jämfört med den närmast fö-

regående visar att tätheten ökat på de esta lokalerna i vattendragen, medan det i sjöarna

var ungefär lika många lokaler som tätheten ökat respektive minskat på (bilaga 4).

(23)

Försurningsbedömning

Bedömningen av försurningspåverkan grundas i huvudsak på ett surhetsindex (bilaga 3). I sjöarna är indexet inte lika tillförlitligt som i de rinnande vattnen, varför det vid bedömningen av sjöarna läggs stor vikt vid vilka försurningskänsliga arter som påträf- fas. Detsamma gäller för de lokaler i rinnande vatten där t ex isbeläggning och issörja försvårar provtagning eller där bottensubstratet inte är optimalt. Även faktiska kunska- per om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta utnyttjas vid bedömningarna.

Rinnande vatten

De esta av de undersökta lokalerna ingår i olika kalkningsprojekt. Sju lokaler kan dock betecknas som opåverkade av kalkning och fungerar som referens för att se hur försur- ningssituationen utvecklas i de okalkade vattendragen. Av de kalkade lokalerna bedöms 48 lokaler (73 %) som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Vid 16 lokaler (24 %) bedöms bottenfaunan som betydligt påverkad och vid två lokaler (3 %) som starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Detta är ett av de bättre resultaten av de botten- faunaundersökningar som gjorts i Värmlands län sedan starten 1992 ( gur 5). En sam- manställning av bedömningarna presenteras i tabell 3 och gur 7.

I de esta avrinningsområdena har kalkningsverksamhet pågått länge och positiva ef- fekter av kalkningen på bottenfaunan borde kunna märkas. Be döm ningen måste därför bli att kalk ningsverk samheten inte fungerar tillfredsställande i de projekt där bottenfau- nan uppvisar försurningsskador. Som exempel kan nämnas några lokaler inom pro- jektområdena 405 Ljusnan och 517 Uvån-Tranebergsälven, där faunan vid upprepade tillfällen bedöms vara försurningspåverkad. I vissa fall visar även låga pH- och alkali-

Figur 5. Jämförelse av försurningsbedömningarna vid samtliga lokaler i rinnade vatten

0 25 50 75 100

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

Andel (%)

A=ingen el. obetydlig B=betydlig C=stark el. mkt stark

Försurningspåverkan

(24)

nitetsvärden också att kalkningen inte fungerat optimalt. I gruppen okalkade vattendrag ingår såväl vattendrag som ligger i försurningskänsliga områden som vattendrag i om- råden med god motståndskraft mot försurning. Två av vattendragen bedöms som ej eller obetydligt påverkade av försurning, tre som betydligt försurningspåverkade och två som starkt eller mycket starkt försurningspåverkade.

Alla årets kalkpåverkade lokaler i rinnande vatten undersöktes även 2001. Sedan dess har försurningsbedömningen ändrats på 13 av lokalerna (tabell 3). Vid 11 av dessa har försurningssituationen förbättrats och 9 stycken bedöms i år som ej eller obetydligt påverkade. Resultaten i de fallen visar att kalkningsverksamheten haft en positiv effekt på ekosystemen i vattendragen. Vid två av lokalerna har försurningssituationen försäm- rats. Kalk ningsinsatserna verkar inte vara tillräckliga för att skapa stabila förhållanden i dessa vattendrag. Viktigt att komma ihåg är dock att om ingen kalkning gjorts skulle förmodligen bottenfaunan i era fall uppvisa ännu starkare försurningsskador. Fem av de sju okalkade lokalerna har undersökts varje år sedan 1998 (tabell 4). På två av dessa har bedömningen ingen eller obetydlig påverkan varit oförändrad alla år. I Rattån, som också bedömts som obetydligt påverkad de senaste åren ändrades bedömningen i år till betydlig påverkan.

Intressanta resultat är också de bedömningar som varit oförändrade sedan det senaste provtillfället. De kalkpåverkade lokaler som bedömts som ej eller obetydligt försur- ningspåverkade (i år 39 stycken) visar att stabila förhållanden skapats. De oförändrat försurningsskadade lokalerna (13 stycken B och 1 stycken C) visar, i de esta fall, att uppsatta mål inte uppnåtts.

Figur 6. Jämförelse av försurningsbedömningarna mellan de kalkade lokalerna i rin-

0 10 20 30 40 50 60

A B C

Försurningsbedömning Antal lokaler

2001 2004

51%

35%

15%

73%

24%

3%

(25)

24 18 19

26 16

14 11 13 8

25 20 15

86 91 94

75 73

78 93 90 88 87

74 77

97 98 95 100

101 40 49

43 45 42 41

47 39 46

38

48

53 54 55

52

61 69 60

70 59

72

56

6

4 12 2

3 1

31 32 27

34 35

85 33

67

64 63 62

58 57

83 80

82 Försurningsbedömning Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan

Stark eller mycket stark påverkan

Figur 7. Karta över försurningsbedömningarna vid samtliga undersökta lokaler i rin-

(26)

e . A=ingen eller obetydlig påverkan, B=betydlig påverkan och C=stark eller mycket stark påverkan. N r Vattendrag Kod Lokalnamn Försurningsbedömning 86 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 1 Tarmsälven 17BTF0021 Öjersbyn A B A A 2 Silbodalsälven övre 17BTF0022 Norra Ström B BAAA 3 Tvärvattenbäcken 17BTF0023 Tvärdalen B A A 4 Åsebyälven 17BTF0024 Råhögen B BA AA 6 Holmtjärnsbäcken 17BTF0026 Mölnerud C B C A A A 8 Blommaälven 17BTF0029 Blommamossen A A AAAA 11 Moälven 17BTF0032 Ögården B BABB 12 Kyrkerudsbäcken 17BTF0034 Kyrkerud C BAAA 13 Orviksandsbäcken 17BTF0035 Orviksand C BABA 14 Bäck från Bodasjön 17BTF0045 Slinkerud AAAAAAA 15 Edsälven 17BTF0036 Sanded C AAAA 16 Sandaälven 17BTF0038 Sannaneknatten B AAAA 18 Karlsforsälven 17BTF0042 Korsby A AAAA 19 Magdebäcken 17BTF0043 Udden C BBAA 20 Mossbäcken 17BTF0044 Dammkasen B BAAA 24 Kasbäcken 17BTF0047 Kasen C BABB 25 Rökbäcken 17BTF0048 Rök C C B B A 26 Älgåbäcken 17BTF0049 Älgåna B AABA 27 Öjenäsbäcken 17BTF0063 Skogslund AAAAAAA 31 Sulviksbäcken 17BTF0152 Marefjället A A A 32 Örvattensbäcken 17BTF0164 Hägerskullen B C C C C BBBB 33 Stenbäcken 17BTF0168 St Gråsjö B B B 34 Svartånaälven 17BTF0169 N Hagen ABABA 35 Vadälven 17BTF0170 Vadtorp AAAAA 38 Lukasbäcken 17BTF0174 Svenshöjden C A B C 39 Viggan övre 17BTF0178 Råviggberget B A B A A 40 Viggan mellan 17BTF0176 Bråten B B B 41 Viggan nedre 17BTF0177 Berg C A A A A

(27)

. A=ingen eller obetydlig påverkan, B=betydlig påverkan och C=stark eller mycket stark påverkan. N r V attendrag Kod Lokalnamn Försurningsbedömning 86 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 42 Hasslan 17BTF0179 Kärr B ABAB 43 Tuppbäcken 17BTF0183 N Granbacken B B A 45 Tvärån 17BTF0193 Granås C B B C B 46 Mangslidälven 17BTF0194 Klasko A ABAA 47 Mangslidälven 17BTF0195 Kristinefors A A A C A 48 Öjeån 17BTF0198 Snårberg B A A C B 49 Rattån 17BTF0196 Sågbacken A ABAAAAAB 52 Ackan 17BTF0382 Kroksätern C BABA 53 Iglabäcken 17BTF0383 Rajskmyren C B B 54 Ljusnan 17BTF0385 Djupdalen B B B A 55 Ljusnan 17BTF0386 Fuggesåsen B AAAA 56 Ljusnan 17BTF0387 Björbysätern C B B 57 Sikvillen 17BTF0388 Björnflomyren A AAAA 58 Lembergsälven 17BTF0389 Ladtjärnstorp C A C B B 59 Mjögsjöbäcken 17BTF0391 Hagen B B A A 60 Sorkan 17BTF0392 Kollerud C C C 61 Vägån 17BTF0393 Gästgivaregården A B B B 62 Värån 17BTF0394 Vasserud B A A A 63 Grundan 17BTF0199 Grunnsätern A A A A 64 Lillån 17BTF0201 Torkbäcken A A A A 67 Pyntbäcken 17BTF0405 Sjöviken CC 69 Rottnan 17BTF0396 Sibila ABAA 70 Ulvån 17BTF0397 Fäbacken B C B B B 72 Vingån 17BTF0404 Vingäng CC 73 Kisjöälven 17BTF0287 Kisjöälven A A A 74 Laggälven 17BTF0288 Österrike A A A 75 Sandsjöälven 17BTF0289 Sandsjöälven A A A

(28)

. A=ingen eller obetydlig påverkan, B=betydlig påverkan och C=stark eller mycket stark påverkan. N r Vattendrag Kod Lokalnamn Försurningsbedömning 86 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 77 Gällälven 17BTF0293 Heden A B B 78 Klammaälven 17BTF0294 Upplundsmossen C B B 80 Hagälven 17BTF0297 Manen BBBAA 82 Mansån 17BTF0317 Dammen A C C B B C C B B 83 Skärgesälven 17BTF0321 Duvenässätern A A A 85 Gårdsjöälven 17BTF0323 Ålkärrsrud A A A A 86 Eriksdalsälven 17BTF0337 Käringboåsen B B A 87 Höksjöälven 17BTF0338 Tuvbäcksmossen BABAA 88 Svartälven 17BTF0341 Höksjöagen AAAAA 90 Igelälven 17BTF0344 Kvarnen A A A A 91 Tällbergsälven nedre 17BTF0345 Abborrtjärn B B B 93 Basthöjdsälven 17BTF0347 Motjärnshyttan A A A A 94 Hyttälven 17BTF0348 Motjärnshyttan A A A 95 Nordmarksälven 17BTF0349 Stjälpet AAAAA 97 Sandsjöälven 17BTF0353 Nordmark AAAAA 98 Sandsjöälven 17BTF0354 Ö Ladängen A B B B 100 Lahallälven 17BTF0357 Sjöänden AAAAA 101 Tvärälven 17BTF0358 Vintersjöhöjden A A A A A

(29)

Proj.- Nr Vattendrag Kod Lokalnamn Försurningsbedömning

omr. 92 94 95 97 98 99 00 01 02 03 04

113 14 Bäck från Bodasjön 17BTF0045 Slinkerud A A A A A A A

202 27 Öjenäsbäcken 17BTF0063 Skogslund A A A A A A A

301 32 Örvattensbäcken 17BTF0164 Hägerskullen B C C C C B B B B

404 49 Rattån 17BTF0196 Sågbacken A A B A A A A A B

413 67 Pyntbäcken 17BTF0405 Sjöviken C C

508a 72 Vingån 17BTF0404 Vingäng C C

523 82 Mansån 17BTF0317 Dammen B C C B B C C B B

Proj.- Nr Sjö Kod Lokalnamn Försurningsbedömning

omr. 95 96 97 98 01 03 04

109 5 Ösjön 17BTF0025 Ängemossen A A A

110 7 Skårdalsvattnet 17BTF0406 Kultarönningen A A Okalkad

111 9 Nedre Blomsjön 17BTF0031 Norrnäs A A A

111 10 Nedre Blomsjön 17BTF0030 Blomsjön A A A

115 17 Nedre Tvängen 17BTF0037 Sätern A A A

116 21 Järnsjön 17BTF0039 Hagarna A A

116 22 Järnsjön 17BTF0041 Västerås A A

116 23 Järnsjön 17BTF0040 Stövelsmossen A A

224 28 Billingen 17BTF0407 Skjutsbol A A Okalkad

231 29 Gransjön 17BTF0149 Bjure A A

231 30 Gransjön 17BTF0150 Lyckan A A

302 36 Rinnen 17BTF0167 Takene A A A A A A

302 37 Rinnen 17BTF0165 Rennstad A A A A A A

402 44 Stor-Hässlingen 17BTF0181 Titheden A A A A A A

404 50 Rattsjön 17BTF0408 Nol-Västansjön A A Okalkad

404 51 Våtsjön 17BTF0197 Våtsjötorpet B A A

406 65 Grundsjön 17BTF0200 Grundhöjden A A A

411 66 Lill-Jangen 17BTF0409 Kvartersudden B B Okalkad

413 68 Tvällen 17BTF0410 Backarna A A Okalkad

417a 71 Nyckelvattnet 17BTF0395 Gåstjärn A A A

515 76 Flåsjön 17BTF0286 Lomtjärnen C A A

517 79 Deglunden 17BTF0292 Gustaf Adolf B A A

518 81 Stor-Ullen 17BTF0298 Höglundastugan A A A

524 84 Östra Örten 17BTF0322 Stensviken A A A

803 89 Bosjön 17BTF0342 Bosjöheden A A A

804 92 Siksjön 17BTF0346 Siksjön A A A

805 96 Stora Örsjön 17BTF0350 Sokärren B A C A A A

806 99 Skrocksjön 17BTF0355 Skrocksjön A A A

Tabell 4. Försurningsbedömningar vid de okalkade lokalerna i rinnade vatten i Värm- lands län 2004 jämfört med tidigare undersökningar. A=ingen eller obetydlig påverkan, B=betydlig påverkan och C=stark eller mycket stark påverkan.

Tabell 5. Försurningsbedömningar vid de undersökta lokalerna i sjöar i Värmlands

län 2004 jämfört med tidigare undersökningar. A=ingen eller obetydlig påverkan,

B=betydlig påverkan och C=stark eller mycket stark påverkan.

(30)

Sjölitoral

Ett viktigt påpekande när det gäller bedömning av försurning i en sjö är att olika strandavsnitt kan vara olika påverkade. Utanför utströmningsområden kan man t ex ha för surningspåverkan i en i övrigt välbuffrad sjö. Före komst av känsliga arter på den undersökta lokalen utesluter alltså inte att en annan del av sjön kan vara påverkad av försurning och vice versa.

Resultaten av försurningsbedömningarna redovisas i tabell 5 och i gur 8. Åtta stycken okalkade sjöar som provtogs 2003 undersöktes i år igen. Av de kalkade sjöarna be- dömdes samtliga lokaler (23 st) vara ej eller obetydligt påverkade av försurning. Av de okalkade lokalerna bedömdes all utom en vara ej eller obetydligt påverkade av försur- ning. Bottenfaunan vid lokalen i Lill-Jangen, nr 66, bedömdes vara betydligt påverkad av försurning. Där har tidigare uppmätts mycket låga alkalinitets- och pH-värden. Be- dömningarna vid de okalkade lokalerna är de samma som vid förra årets undersökning.

Samtliga kalkade lokaler i sjöarna undersöktes också år 2001. Bedömningarna har inte ändrats mellan de båda undersökningsåren utan bottenfaunan har vid samtliga lokaler bedömts vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.

Påverkan av näringsämnen/organiskt material

Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material baseras på två index;

Danskt Faunaindex och ASPT-index samt på förekomst av respektive avsaknad av syrekrävande arter. Indexen redovisas i bilaga 4 och bedömningsgrunderna redovisas utförligt i bilaga 7. Vid samtliga under sökta lokaler bedöms bottenfaunan som ej el- ler obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Resultatet är förväntat eftersom de undersökta lokalerna i huvudsak ligger i relativt näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner.

Annan påverkan

Den typ av påverkan, förutom försurning, som i första hand är aktuell i de undersökta

vattendragen, är regleringspåverkan. Eftersom vi har en bristfällig kunskap om de reg-

leringsregimer som nns i de undersökta vattnen, krävs det kraftiga skador på botten-

faunan för att vi skall bedöma den som påverkad. I sjöarna kan vattenreglering leda till

stora skillnader i vattenståndet, vilket kan medföra att de undersökta lokalerna tidigare

kan ha varit torrlagda. Resultatet blir då att det påträffas ytterst få djur i proverna. I år

(31)

36

37 28 22

9

7 10 21

5 23 17

30

29 84 102

103 104

96 99

92 81

89 76

79 66

50 51

44 65 71

68 Försurningsbedömning Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan

Figur 8. Karta över försurningsbedömningarna vid samtliga undersökta lokaler i sjöar

(32)

Bedömning av naturvärde

Begreppet ”biologisk mångfald” omfattar tre nivåer: mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mång- falden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning så att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. Den nivå som behandlas i denna rapport är mångfalden på artnivå bland ryggradslösa djur i sötvatten. I naturvårdsarbetet innebär ett bevarande av den biologiska mångfalden att man genom olika åtgärder försöker säkerställa skydd av olika miljöer och arter för att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Olika exempel på åtgärder kan vara kalkningsverksamhet, utsläppsbegränsningar, reservatsbildning och fridlysning. Det är naturligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer med hotade och sällsynta arter men det är också viktigt att säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö.

Speciellt värdefulla i detta avseende är t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag som ligger i försurade regioner.

I ett försök att bedöma naturvärdena vid de undersökta lokalerna användes ett poäng- system som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller rödlistade arter. Bedömningarna med hjälp av poängsyste- met presenteras i bilaga 5. I bilaga 6 redovisas de lokaler där det förekommer sällsynta eller rödlistade arter och i bilaga 7 nns de kriterier som använts vid bedömningarna.

Bedömningarna varierar mellan åren och en anledning till det är att de ovanliga eller rödlistade arterna inte påträffas vid varje undersökningstillfälle.

Tabell 6. Lokaler där rödlistade arter påträffades i 2004 års undersökning i Värmlands län. NT = missgynnad, VU = sårbar.

Projekt- Nr Vatten Lokalnamn Art Hotstatus

område

224 28 Billingen Skjutsbol Myxas glutinossa NT

108 2 Silbodalsälven Norra Ström Astacus astacus (flodkräfta) VU

116 18 Karlforsälven Korsby Astacus astacus (flodkräfta) VU

117 26 Älgåbäcken Älgåna Astacus astacus (flodkräfta) VU

801 87 Höksjöälven Tuvbäcksmossen Astacus astacus (flodkräfta) VU

(33)

Av de 104 undersökta lokalerna bedömdes 14 vara intressanta från naturvårdssynpunkt ( gur 9). Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden vid fyra lokaler i rin- nande vatten och en lokal i sjöarna. Bottenfaunan bedömdes också ha höga naturvärden vid fem lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjöarna. Vid de övriga lokalerna klas- sades bottenfaunan hysa naturvärden i övrigt (tabell 7 och 8).

Vid årets undersökning påträffades två rödlistade arter, snäckan Myxas glutinosa och

odkräftan Astacus astacus (tabell 6). Snäckan tillhör hotkategori NT för missgynnade arter och den nns även på IUCNs globala rödlista där den tillhör kategori DD - kun- skapsbrist. Flodkräfta är listad som VU - sårbar art.

Sjutton ovanliga arter hittades (se bilaga 6). De esta lokaler som bedöms ha höga

naturvärden hyser minst två ovanliga arter. Värmland är en intressant region eftersom

många arter har sin utbredningsgräns här, både i sydlig och nordlig riktning. Vid årets

undersökning påträffades liksom förra året en nattslända, Micrasema setiferum, som

har sin sydliga utbredningsgräns i Värmland. Intressant är också istidsrelikten Pallasea

quadrispinosa som hittades i era av sjöarna (bilaga 6). Istidsrelikterna är känsliga för

både låga sygashalter och för låga pH-värden.

(34)

102 103

16 14

18 26 9

30 3

2

28 97 87 46

Naturvärdesbedömning

Mycket höga naturvärden

Höga naturvärden

(35)

Tabell 7. Naturvärdesbedömningar vid de undersökta lokalerna i rinnande vat- ten i Värmlands län 2004. A=mycket höga naturvärden, B=höga naturvärden och C=naturvärden i övrigt.

Proj. Nr Vattendrag Kod Lokalnamn Natur-

omr. värde

105 1 Tarmsälven 17BTF0021 Öjersbyn C

108 2 Silbodalsälven övre 17BTF0022 Norra Ström A 108 3 Tvärvattenbäcken 17BTF0023 Tvärdalen B

109 4 Åsebyälven 17BTF0024 Råhögen C

110 6 Holmtjärnsbäcken 17BTF0026 Mölnerud C

111 8 Blommaälven 17BTF0029 Blommamossen C

112 11 Moälven 17BTF0032 Ögården C

113 12 Kyrkerudsbäcken 17BTF0034 Kyrkerud C 113 13 Orviksandsbäcken 17BTF0035 Orviksand C 113 14 Bäck från Bodasjön 17BTF0045 Slinkerud B

115 15 Edsälven 17BTF0036 Sanded C

115 16 Sandaälven 17BTF0038 Sannaneknatten B

116 18 Karlsforsälven 17BTF0042 Korsby A

116 19 Magdebäcken 17BTF0043 Udden C

116 20 Mossbäcken 17BTF0044 Dammkasen C

117 24 Kasbäcken 17BTF0047 Kasen C

117 25 Rökbäcken 17BTF0048 Rök C

117 26 Älgåbäcken 17BTF0049 Älgåna A

202 27 Öjenäsbäcken 17BTF0063 Skogslund C

232 31 Sulviksbäcken 17BTF0152 Marefjället C 301 32 Örvattensbäcken 17BTF0164 Hägerskullen C

302 33 Stenbäcken 17BTF0168 St Gråsjö C

302 34 Svartånaälven 17BTF0169 N Hagen C

302 35 Vadälven 17BTF0170 Vadtorp C

401 38 Lukasbäcken 17BTF0174 Svenshöjden C

401 39 Viggan övre 17BTF0178 Råviggberget C

401 40 Viggan mellan 17BTF0176 Bråten C

401 41 Viggan nedre 17BTF0177 Berg C

402 42 Hasslan 17BTF0179 Kärr C

402 43 Tuppbäcken 17BTF0183 N Granbacken C

403 45 Tvärån 17BTF0193 Granås C

404 46 Mangslidälven 17BTF0194 Klasko B

404 47 Mangslidälven 17BTF0195 Kristinefors C

404 48 Öjeån 17BTF0198 Snårberg C

404 49 Rattån 17BTF0196 Sågbacken C

405a 52 Ackan 17BTF0382 Kroksätern C

405a 53 Iglabäcken 17BTF0383 Rasjkmyren C

(36)

Tabell 7 (forts). Naturvärdesbedömningar vid de undersökta lokalerna i rinnande vatten i Värmlands län 2004. A=mycket höga naturvärden, B=höga naturvärden och C=naturvärden i övrigt.

Proj. Nr Vattendrag Kod Lokalnamn Natur-

omr. värde

405a 54 Ljusnan 17BTF0385 Djupdalen C

405a 55 Ljusnan 17BTF0386 Fuggesåsen C

405a 56 Ljusnan 17BTF0387 Björbysätern C 405a 57 Sikvillen 17BTF0388 Björnflomyren C 405b 58 Lembergsälven 17BTF0389 Ladtjärnstorp C 405b 59 Mjögsjöbäcken 17BTF0391 Hagen C

405b 60 Sorkan 17BTF0392 Kollerud C

405b 61 Vägån 17BTF0393 Gästgivaregården C

405b 62 Värån 17BTF0394 Vasserud C

406 63 Grundan 17BTF0199 Grunnsätern C

406 64 Lillån 17BTF0201 Torkbäcken C

413 67 Pyntbäcken 17BTF0405 Sjöviken C

417a 69 Rottnan 17BTF0396 Sibila C

417a 70 Ulvån 17BTF0397 Fäbacken C

508a 72 Vingån 17BTF0404 Vingäng C

515 73 Kisjöälven 17BTF0287 Kisjöälven C

515 74 Laggälven 17BTF0288 Österrike C

515 75 Sandsjöälven 17BTF0289 Sandsjöälven C

517 77 Gällälven 17BTF0293 Heden C

517 78 Klammaälven 17BTF0294 Upplundsmossen C

518 80 Hagälven 17BTF0297 Manen C

523 82 Mansån 17BTF0317 Dammen C

524 83 Skärgesälven 17BTF0321 Duvenässätern C 526 85 Gårdsjöälven 17BTF0323 Ålkärrsrud C 801 86 Eriksdalsälven 17BTF0337 Käringboåsen C 801 87 Höksjöälven 17BTF0338 Tuvbäcksmossen A 801 88 Svartälven 17BTF0341 Höksjöagen C

804 90 Igelälven 17BTF0344 Kvarnen C

804 91 Tällbergsälven nedre 17BTF0345 Abborrtjärn C

805 93 Basthöjdsälven 17BTF0347 Motjärnshyttan C

805 94 Hyttälven 17BTF0348 Motjärnshyttan C

805 95 Nordmarksälven 17BTF0349 Stjälpet C

806 97 Sandsjöälven 17BTF0353 Nordmark B

806 98 Sandsjöälven 17BTF0354 Ö Ladängen C

807 100 Lahallälven 17BTF0357 Sjöänden C

808 101 Tvärälven 17BTF0358 Vintersjöhöjden C

(37)

Tabell 8. Naturvärdesbedömningar vid de undersökta lokalerna i sjöar i Värmlands län 2004. A=mycket höga naturvärden, B=höga naturvärden och C=naturvärden i övrigt.

Proj. Nr Sjö Kod Lokalnamn Natur-

omr. värde

109 5 Ösjön 17BTF0025 Ängemossen C

110 7 Skårdalsvattnet 17BTF0406 Kultarönningen C

111 9 Nedre Blomsjön 17BTF0031 Norrnäs B

111 10 Nedre Blomsjön 17BTF0030 Blomsjön C

115 17 Nedre Tvängen 17BTF0037 Sätern C

116 21 Järnsjön 17BTF0039 Hagarna C

116 22 Järnsjön 17BTF0041 Västerås C

116 23 Järnsjön 17BTF0040 Stövelsmossen C

224 28 Billingen 17BTF0407 Skjutsbol A

231 29 Gransjön 17BTF0149 Bjure C

231 30 Gransjön 17BTF0150 Lyckan B

302 36 Rinnen 17BTF0167 Takene C

302 37 Rinnen 17BTF0165 Rennstad C

402 44 Stor-Hässlingen 17BTF0181 Titheden C

404 50 Rattsjön 17BTF0408 Nol-Västansjön C

404 51 Våtsjön 17BTF0197 Våtsjötorpet C

406 65 Grundsjön 17BTF0200 Grundhöjden C

411 66 Lill-Jangen 17BTF0409 Kvartersudden C

413 68 Tvällen 17BTF0410 Backarna C

417a 71 Nyckelvattnet 17BTF0395 Gåstjärn C

515 76 Flåsjön 17BTF0286 Lomtjärnen C

517 79 Deglunden 17BTF0292 Gustaf Adolf C

518 81 Stor-Ullen 17BTF0298 Höglundastugan C

524 84 Östra Örten 17BTF0322 Stensviken C

803 89 Bosjön 17BTF0342 Bosjöheden C

804 92 Siksjön 17BTF0346 Siksjön C

805 96 Stora Örsjön 17BTF0350 Sokärren C

806 99 Skrocksjön 17BTF0355 Skrocksjön C

812 102 Alstern 17BTF0411 Stegelnäset B

812 103 Alstern 17BTF0412 Storön B

812 104 Alstern 17BTF0413 Paradishyttan C

(38)

Resultat provpunktsvis

• Här redovisas resultaten för varje lokal i rinnande vatten och för sjöar var för sig.

Lokalerna är uppdelade i projektområden. På varje karta visas samtliga lokaler som undersökts inom respektive projektområde.

• Vid de lokaler som undersökts tidigare har resultaten jämförts. Observera att vid jäm- förelse med tidigare års undersökningar har i vissa fall en omräkning av antalet taxa gjorts. Detta på grund av att vissa grupper har bestämts till en lägre taxonomisk nivå dessa år. Notera också att på ett ertal lokaler har metodiken ändrats från och med 1998 genom att de fem separata proven slagits ihop till ett sammelprov.

• I stapeldiagrammen kan det ibland vara svårt att se skillnad på de raster som markerar de olika djurgrupperna. Förklaringen för varje djurgrupp står dock i samma ordning som i staplarna. Observera också att när en djurgrupp fattas så står förklaringen kvar.

• Uppgifter om kalkning av sjöar och vatten drag har hämtats från kalkplanen över Värmlands län som upprättats av länsstyrelsen. Uppgifter om pH och alkalinitet har hämtats från KRUT-data. Kemidata från vattendraget är hämatade från en mätstation (om inget annat anges) så nära den undersökta lokalen som möjligt.

• BottenpHauna-index (BpHI) enligt Lingdell & Engblom 2002 anger försurnings-

känslighet för ingående indikatortaxa. Ett taxa har fått status som indikatortaxa då

2% percentilen för pH inte understigit pH 5,5. BpHI har värden från 6 - 10. Ju högre

BpHI desto säkrare bedöms indikationen att pH ej understigit 5,5 vara. Observera att

detta index fungerar bäst på vårprover (efter vår oden).