RAPPORT
ISSN 1400-0792
Nr 2005:12
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
En undersökning av bottenfauna i åtta sjöar inom
kalkningens effektuppföljning
Regional miljöövervakning, 2005
Titel: Bottenfauna i Södermanlands län 2005, En undersökning av bottenfauna i åtta sjöar inom kalkningens effektuppföljning
Konsult: Medins Sjö- och Åbiologi AB Författare: Alf Engdahl
Uppdragsgivare: Miljöövervakningen, länsstyrelsen i Södermanlands län
Samtliga kartor © Lantmäteriet 2005. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-D.
Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län Beställningsadress:
Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping
Tel: 0155 – 26 40 00 Fax: 0155 – 28 36 03
Internet – hemsida: www.d.lst.se
E-post: lansstyrelsen@d.lst.se
ISSN: 1400 - 0792
Förord
I Södermanlands län finns det gott om sjöar och vattendrag och på så vis gott om rekreationsområden för allmänheten. De områden som generellt är mest känsliga för försurning är Kolmården och Mälarmården och dess mindre sjöar. Kalkning av sjöar i länet har pågått sedan i början av åttiotalet.
Kalkning av sjöar och vattendrag är en mycket viktig åtgärd för att upprätthålla den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Kalkningen är även en förutsättning för att nå det regionala delmålet att ”År 2010 finns naturliga och livskraftiga bestånd av försurningskänsliga arter i minst 95% av länets försurningskänsliga sjöar och i 85% av sträckan försurningskänsliga rinnande vatten.”
Våren 2005 lät Länsstyrelsen uppdra åt konsult att utföra provtagning och analys av bottenfaunan i åtta sjöar i länet inom ramen för kalkningens effektuppföljning.
Resultatet presenteras i denna rapport. Det är fjärde året i rad som
bottenfaunaundersökningar utförs i de kalkade sjöarna. Tidigare rapporter finns på länsstyrelsens hemsida www.d.lst.se.
Sofi Nordfeldt
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Bottenfauna i Södermanlands län
2005
En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar
Medins Biologi AB Mölnlycke 2005-06-17
Alf Engdahl
Medins
Biologi
•Kemi
•Miljö
Provpunkt 4 - Holmsjön
Innehåll
Sammanfattning ...5
Inledning ...7
Metodik ...8
Provtagningslokaler...8
Utförande...8
Utvärdering...10
Resultat och diskussion...10
Antal taxa och individtäthet ...10
Försurningsbedömning och påverkan av näringsämnen/organiskt material ...10
Bedömning av naturvärde ...12
Slutsats ...12
Referenser ...13
Bilaga 1. Resultat lokal för lokal ...15
Bilaga 2. Lokalbeskrivningar...25
Bilaga 3. Artlistor...35
Bilaga 4. Försurningsbedömning och kriteriepoäng...47
Bilaga 5. Naturvärdesbedömning och kriteriepoäng ...51
Bilaga 6. Beräknade index ...55
Bilaga 7. Bedömningsgrunder för bottenfauna...59
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Sammanfattning
På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län utförde Medins Biologi AB under våren 2005 en undersökning av bottenfauna i länet. Totalt undersöktes åtta lokaler i åtta sjöar med en standardiserad provtagningsmetod (SS EN 27 828). Samtliga sjöar är kalkade.
Bottenfaunan vid samtliga lokaler bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försur- ning. Detta visar att kalkningsverksamheten fungerar väl med avseende på bottenfau- nan.
Bottenfaunan bedömdes också vid samtliga provpunkter vara ej eller obetydligt påver- kad av näringsämnen och/eller organiskt material.
Vid två provpunkter bedömdes bottenfaunan ha mycket höga, respektive höga naturvär- den. En rödlistad art och tre i övrigt ovanliga arter påträffades i undersökningen.
Nr Sjö Lokal För- Närings- Natur-
surning ämnen värde
1 Holmsjön 61/120/24bf A A C
2 Älgsjön 61/120/27bf A A C
3 Tallsjön 63/101bf A A C
4 Holmsjön 63/74bf A A C
5 Ljussjön 63/132bf A A C
6 Stortrön 64/62bf A A B
7 Harsjön 65/142bf A A A
8 Skiren 66/38bf A A C
Försurning / Näringsämnen: Naturvärde:
A = ingen eller obetydlig påverkan A = mycket höga naturvärden
B = betydlig påverkan B = höga naturvärden
C = stark eller mycket stark påverkan C = naturvärden i övrigt
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Inledning
Biologiska undersökningar av djurlivet i sjöar och vattendrag kan ge värdefulla upplys- ningar om hur olika typer av utsläpp påverkar ekosystemen i vatten. Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex bottenfauna i rinnande vatten och i sjöars litoral, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste förde- larna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av fl era olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta pH-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljö- förändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden.
Inom Södermanlands län fi nns såväl områden med god buffertförmåga (motståndskraft) mot försurande ämnen som områden med svag buffertförmåga. I de områden där buf- fertförmågan är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att pH-värdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka detta har sjöar och vatten- drag kalkats. Som ett led i uppföljningen av kalkningsverksamheten har länsstyrelsen i Södermanland låtit göra bottenfaunaundersökningar i länet.
På uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län har Medins Biologi AB under våren 2005 genomfört bottenfaunaundersökningar. Åtta provpunkter i åtta sjöar undersöktes.
Samtliga sjöar är kalkningspåverkade i varierande omfattning. Undersökningens mål- sättning var att kontrollera om kalkningen i åtgärdsområdena har lyckats med avseende på bottenfaunan. Undersökningens upplägg gick ut på att:
• utifrån bottenfaunan bedöma försursurningspåverkan
• utifrån bottenfaunan bedöma påverkan av näringsämnen/organiskt material
• ge information om bottenfaunan från naturvärdessynpunkt
• ge underlag för framtida kalkningsverksamhet och för miljökonsekvensbedömningar
8
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Metodik
Provtagningslokaler
Bottenfaunanundersökningen genomfördes på 8 lokaler belägna i kommunerna Sträng- näs, Gnesta, Katrineholm och Nyköping (fi gur 1 och tabell 1). Mer exakta lokalangivel- ser fi nns i bilaga 2 - Lokalbeskrivningar.
Utförande
Fältdelen av undersökningarna genomfördes den 25-28 april 2005. Vid provtagningen följdes dels den standardiserade metoden SS-EN 27 828 och dels Naturvårdsverkets rekommendationer i Handboken för miljöövervakning. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Den använda metoden innebär i kort- het att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten samtidigt som håven sakta fördes genom vattnet. Vid några provpunkter där sub- stratet inte lämpade sig för sparkprovtagning togs proverna som håvdrag i vegetationen.
Detta tillvägagångssätt kan ge ett något osäkrare täthetsmått, men påverkar i allmänhet inte underlaget för försurningsbedömningar. Det uppsamlade materialet konserverades sedan i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de artbestämdes under preparer- och ljusmikroskop.
Förutom de fem proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa pro- vet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga sub- strat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid analysen på laboratoriet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven.
Djuren sorterades senare ut och artbestämdes på laboratoriet. För nivån på artbestäm- ningarna följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999).
Tabell 1. Lokaler som undersöktes i Södermanlands län 2005.
Nr Sjö Lokal Kommun Karta
1 Holmsjön 61/120/24bf Strängnäs 10H SV 6565395 1574700 2 Älgsjön 61/120/27bf Strängnäs 10H SV 6565710 1573285 3 Tallsjön 63/101bf Strängnäs 10H SV 6567065 1572410
4 Holmsjön 63/74bf Gnesta 10H SO 6557685 1585180
5 Ljussjön 63/132bf Gnesta 10H SV 6561505 1567490
6 Stortrön 64/62bf Gnesta 9H NO 6539155 1584175
7 Harsjön 65/142bf Katrineholm 10G SO 6563875 1536900
8 Skiren 66/38bf Nyköping 9G SO 6511015 1535580
Koordinater
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Kartex kartbild
2 1
3 4 5
6
7
8
1. Holmsjön 2. Älgsjön
3. Tallsjön
4. Holmsjön 5. Ljussjön
6. Stortrön 7. Harsjön
8. Skiren
10
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Utvärdering
Resultaten har utvärderats i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999). Klassgränser för ytterligare några index som Medins Biologi AB (Bilaga 7) har tagit fram har också använts. Ingen av lokalerna har under- sökts tidigare. I bilaga 1 utvärderas lokalerna var för sig. I bilaga 3 fi nns fullständiga artlistor. I bilaga 4 redovisas försurningsbedömningen och i bilaga 5 naturvärdesbedöm- ningen. I bilaga 6 redovisas samtliga uträknade index.
Resultat och diskussion
Antal taxa och individtäthet
Vid sex utav de åtta undersökta sjöarna påträffades ett måttligt högt antal taxa (fi gur 2). Vid lokal 4-Holmsjön var antalet taxa högt och vid lokal 6-Stortrön var antalet taxa mycket högt. Medelvärdet för totalantalen taxa i de åtta sjöarna var 28,4, vilket kan jämföras med vårt jämförelsematerial av sjölitoraler i södra Sverige. I detta material är medelvärdet 23,1 taxa, vilket alltså är ett något lägre värde jämfört med de åtta sjöarna i Södermanland. I fi gur 2 redovisas också medelantalet taxa/prov.
Individtätheten kan normalt variera mycket mellan olika provpunkter och mellan olika undersökningsår. Oligotrofa vatten har normalt låga tätheter medan eutrofa normalt har höga. Vid fyra av de undersökta sjöarna var individtätheten måttligt hög, vid tre sjöar låg, och vid en sjö, 4-Holmsjön var individtätheten hög (fi gur 3). Det kan vara av intresse att notera den låga individtätheten vid lokal 6-Stortrön, där samtidigt antalet påträffade taxa var mycket högt (fi gur 2 och 3).
Försurningsbedömning och påverkan av näringsämnen/
organiskt material
Bedömningen av försurningspåverkan grundas i huvudsak på ett surhetsindex (bilaga 7).
I sjöar är indexet inte lika tillförlitligt som i rinnande vatten, varför det vid bedömning-
en av sjöar läggs stor vikt vid vilka försurningskänsliga arter som påträffas.Vid prov-
punkterna i de undersökta sjöarna påträffades arter och grupper som är käsnliga mot
försurning och bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av försurning
vid samtliga lokaler (bilaga 1 och 4). Vid lokal 3-Tallsjön inrymmer bedömningen dock
en viss osäkerhet på grund av att försurningskänsliga arter förekom mer sparsamt.
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Figur 2. Totalantalet och medelantalet taxa per prov vid de undersökta lokalerna i Sö- dermanlands län 2005.
Figur 3. Antalet individer/kvm vid de undersökta lokalerna i Södermanlands län 2005.
0 10 20 30 40
1 Holmsjön 2 Älgsjön 3 Tallsjön 4 Holmsjön 5 Ljussjön 6 Stortrön 7 Harsjön 8 Skiren
Totalantal taxa
0 5 10 15 20
1 Holmsjön 2 Älgsjön 3 Tallsjön 4 Holmsjön 5 Ljussjön 6 Stortrön 7 Harsjön 8 Skiren
Medelantal taxa/prov
0 200 400 600 800 1000
1 Holmsjön 2 Älgsjön 3 Tallsjön 4 Holmsjön 5 Ljussjön 6 Stortrön 7 Harsjön 8 Skiren
Antal individer/m
212
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
De undersökta sjöarna bedöms som relativt näringsfattiga. Bottenfaunans sammansätt- ning visar att påverkan av näringsämnen och/eller organisk belastning är liten eller obetydlig vid samtliga provpunkter (bilaga 1).
Bedömning av naturvärde
Vid de fl esta provpunkterna bedömdes bottenfaunan ha allmänna naturvärden (bilaga 1 och 5). Vid två provpunkter bedömdes bottenfaunan ha mycket höga, respektive höga naturvärden. Dessa är 7-Harsjön och 6-Stortrön. Totalt påträffades en rödlistad art och tre i övrigt ovanliga arter i undersökningen (tabell 2).
Slutsats
Bottenfaunan bedömdes vid samtliga provpunkter som ej eller obetydligt påverkad av såväl försurning som av näringsämnen och/eller organisk belastning. Bottenfaunan vid två lokaler bedömdes ha mycket höga respektive höga naturvärden. En rödlistad art och tre i övrigt ovanliga arter påträffades i undersökningen.
Art Grupp Hotstatus Hotklass Lokal
Paracorixa concinna Skinnbagge Ovanlig - 3 - Tallsjön
Goera pilosa Nattslända Ovanlig - 6 - Stortrön
Astacus astacus Flodkräfta Rödlistad EN - starkt hotad 7 - Harsjön
Gyraulus crista Snäcka Ovanlig - 8 - Skiren
Tabell 2. Rödlistade och ovanliga arter i Södermanlands län 2005.
Bottenfauna i Södermanlands län 2005
Referenser
Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2000. Bedöm- ningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB.
Wiederholm, T. (ed) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket, rapport 4913.
Bilaga 1
Resultat lokal för lokal
1. Holmsjön, 61/120/24bf Datum:
Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6565395/1574700
vid sjöns sydöstända Tillståndsklassning
Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: lågt
Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: måttligt högt
Individtäthet (ant/m
2): måttligt högt Danskt faunaindex: 3 lågt
EPT-index: mycket lågt Surhetsindex: måttligt högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse
ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -
A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
2005-04-25
22 2,55
10,4 5,8
420
8 5
0
Faunan var måttligt art- och individrik och de flesta uppmätta indexen visade på förhållandevis låga värden.
Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning. Andelen fåborstmaskar var hög, vilket indikerar en sådan påverkan, men sannolikt beror den stora andelen på att bottensubstratet domineras av sand, vilket gynnar grävande organismer.
X X X X X Foto
N
Väg
Vindskydd
18
2. Älgsjön, 61/120/27bf Datum:
Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6565710/1573285
Vid sjöns nordöstra ände, vid liten P-plats Tillståndsklassning
Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: måttligt högt
Individtäthet (ant/m
2): måttligt högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt
EPT-index: lågt Surhetsindex: högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -
A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
2005-04-25
30 3,14
13,6 5,4
365
10 7
0
Faunan var relativt artrik med en måttligt hög individtäthet. De uppmätta indexen visade i stort på måttligt höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
Foto
Väg
Parkeringsficka
Parkeringsficka
X X X
X X
N
3. Tallsjön, 63/101bf Datum:
Flodområde: 63 Trosaån Koordinat: 6567065/1572410
I sjöns södra del, 10 m nedom vindskydd Tillståndsklassning
Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt
Individtäthet (ant/m
2): lågt Danskt faunaindex: 3 lågt
EPT-index: mycket lågt Surhetsindex: måttligt högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter
A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Skinnbaggen
Paracorixa concinnaA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen
C Naturvärden i övrigt
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
2005-04-25
25 3,71
12,0 5,9
295
8 4
3
Faunan var måttligt artrik med en låg individtäthet och de flesta uppmätta indexen visade på förhållandevis låga värden. Försurningskänsliga arter förekom sparsamt. Antalet taxa var dock relativt högt och med hänsyn taget till substratet, som var olämpligt för sparkprovtagning, bedöms bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bedömningen inrymmer en viss osäkerhet.
Bottenfaunans sammansättning visade att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
Foto N
Vindskydd
X XX
X X
...
Stig från vägen
20
4. Holmsjön, 63/74bf Datum:
Flodområde: 63 Trosaån Koordinat: 6557685/1585180
På varje sida om stor sten Tillståndsklassning
Totalantal taxa: högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: lågt
Individtäthet (ant/m
2): högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt
EPT-index: måttligt högt Surhetsindex: mycket högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -
A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
800
11 11
3
2005-04-26
35 3,41
15,8 5,2
Faunan var art- och individrik. Uppmätta index visade i stort på måttligt höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Ett flertal försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.
Bottenfaunans sammansättning och artrikedom visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
Foto
Grusväg
X X X
X X
N
Stor sten
5. Ljussjön, 63/132bf Datum:
Flodområde: 63 Trosaån Koordinat: 6561505/1567490
vid lilla båtplatsen Tillståndsklassning
Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: högt
Individtäthet (ant/m
2): lågt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt
EPT-index: måttligt högt Surhetsindex: mycket högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -
A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
170
14 9
0
2005-04-26
26 3,29
10,8 5,9
Faunan var måttligt artrik med en låg individtäthet. De uppmätta indexen visade på relativt höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.
Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
Foto
Grusväg
X X X
X X
N
Liten båtplats
22
6. Stortrön, 64/62bf Datum:
Flodområde: 64 Svärtaån Koordinat: 6539155/1584175
Precis vid traktorvägen Tillståndsklassning
Totalantal taxa: mycket högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt
Individtäthet (ant/m
2): lågt Danskt faunaindex: 6 mycket högt
EPT-index: mycket högt Surhetsindex: mycket högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter
A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Nattsländan
Goera pilosaA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen
B Höga naturvärden
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
2005-04-26
39 3,76
13,2 5,8
188
20 12
13
Faunan var mycket artrik med en låg individtäthet. Uppmätta index visade i stort på höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Ett flertal försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning och artrikedom visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
En ovanlig art påträffades, nattsländan
Goera pilosa . Detta tillsammans med ett mycket högt antal taxa göratt bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden.
... ...
Traktorväg
... ...
X X X
X X
Foto
N
7. Harsjön, 65/142bf Datum:
Flodområde: 65 Nyköpingsån Koordinat: 6563875/1536900
Från berget och 10 meter söderut Tillståndsklassning
Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt
Individtäthet (ant/m
2): måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt
EPT-index: högt Surhetsindex: måttligt högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade arter
A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Flodkräfta,
Astacus astacusA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen (EN - starkt hotad)
A Mycket höga naturvärden
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
656
15 5
16
2005-04-26
25 3,12
13,6 6,3
Faunan var relativt artrik med en måttligt hög individtäthet. De uppmätta indexen visade på förhållandevis höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
Flodkräfta (
Astacus astacus ) påträffades. Flodkräftan är rödlistad (EN - starkt hotad) och fyndet gör att BergX X X
X X
Foto
Grusväg Järnväg
N
24
8. Skiren, 66/38bf Datum:
Flodområde: 66 Kilaån Koordinat: 6511015/1535580
Ungefär 25 meter väster om dammfundamentet Tillståndsklassning
Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt
Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt
Individtäthet (ant/m
2): måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt
EPT-index: måttligt högt Surhetsindex: högt
Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10
Avvikelseklassning
Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse
Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Snäckan
Gyraulus cristaA Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen
C Naturvärden i övrigt
Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.
Kommentar:
427
13 6
3
2005-04-28
25 3,19
13,0 5,8
Faunan var relativt artrik med en måttligt hög individtäthet. De uppmätta indexen visade på förhållandevis höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.
En ovanlig art påträffades, snäckan
Gyraulus crista .Dammfundament
Små båtplatser
X X X X
X
N Foto
Bilaga 2
Lokalbeskrivningar
1. Holmsjön, 61/120/24bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Holmsjön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 1 Kommun: Strängnäs
Lokalnamn: 61/120/24bf Top. Karta: 10H SV
Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: 6565395 / 1574700
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: vid sjöns sydöstända
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter
Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5%
Sand: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%
Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%
Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas
Grov sten: <5% Mossor: saknas
Fina block: <5% Påväxtalger: saknas
Grova block: saknas
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall -
Dominerande 2: - björk -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-25
Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.
28
2. Älgsjön, 61/120/27bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Älgsjön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 2 Kommun: Strängnäs
Lokalnamn: 61/120/27bf Top. Karta: 10H SV
Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: 6565710 / 1573285
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828 (håvdrag)
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: Vid sjöns nordöstra ände, vid liten P-plats
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter
Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%
Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50%
Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5%
Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%
Grov sten: saknas Mossor: saknas
Fina block: saknas Påväxtalger: saknas
Grova block: saknas
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall björk
Dominerande 2: - - -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-25
Proverna togs med håvdrag. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen
kompletterades med ett kvalitativt prov.
3. Tallsjön, 63/101bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Tallsjön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 3 Kommun: Strängnäs
Lokalnamn: 63/101bf Top. Karta: 10H SV
Huvudflodområde: 63 Trosaån Lokalkoordinater: 6567065 / 1572410
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828 (håvdrag)
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: - m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: I sjöns södra del, 10 m nedom vindskydd
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter
Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%
Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50%
Grus: saknas Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5%
Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%
Grov sten: saknas Mossor: saknas
Fina block: saknas Påväxtalger: saknas
Grova block: saknas
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall björk
Dominerande 2: buskar sälg -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-25
30
4. Holmsjön, 63/74bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Holmsjön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 4 Kommun: Gnesta
Lokalnamn: 63/74bf Top. Karta: 10H SO
Huvudflodområde: 63 Trosaån Lokalkoordinater: 6557685 / 1585180
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: På varje sida om stor sten
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter
Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%
Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%
Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%
Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%
Grov sten: <5% Mossor: saknas
Fina block: saknas Påväxtalger: saknas
Grova block: saknas
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall -
Dominerande 2: buskar pors -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-26
Två prover togs som sparkprover och tre som håvdrag. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten.
Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.
5. Ljussjön, 63/132bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Ljussjön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 5 Kommun: Gnesta
Lokalnamn: 63/132bf Top. Karta: 10H SV
Huvudflodområde: 63 Trosaån Lokalkoordinater: 6561505 / 1567490
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: vid lilla båtplatsen
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter
Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50%
Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%
Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%
Fin sten: 5-50% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: <5%
Grov sten: 5-50% Mossor: saknas
Fina block: <5% Påväxtalger: saknas
Grova block: saknas
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall pors
Dominerande 2: buskar - -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-26
Ganska bra sparkbotten här och där. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.
32
6. Stortrön, 64/62bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Stortrön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 6 Kommun: Gnesta
Lokalnamn: 64/62bf Top. Karta: 9H NO
Huvudflodområde: 64 Svärtaån Lokalkoordinater: 6539155 / 1584175
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: Precis vid traktorvägen
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%
Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%
Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%
Fin sten: 5-50% Rosettväxter: 5-50% Grov död ved: <5%
Grov sten: 5-50% Mossor: saknas
Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas
Grova block: <5%
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall björk
Dominerande 2: buskar pors -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-26
Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.
7. Harsjön, 65/142bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Harsjön Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 7 Kommun: Katrineholm
Lokalnamn: 65/142bf Top. Karta: 10G SO
Huvudflodområde: 65 Nyköpingsån Lokalkoordinater: 6563875 / 1536900
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: Från berget och 10 meter söderut
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%
Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%
Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas
Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas
Grov sten: 5-50% Mossor: saknas
Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas
Grova block: <5%
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall -
Dominerande 2: - - -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-26
34
8. Skiren, 66/38bf
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag: Skiren Län: 4 Södermanland
Lokalnummer: 8 Kommun: Nyköping
Lokalnamn: 66/38bf Top. Karta: 9G SO
Huvudflodområde: 66 Kilaån Lokalkoordinater: 6511015 / 1535580
Provtagningsuppgifter
Datum: Metodik: SS-EN 27 828
Provtagare: Mats Medin Provyta (m
2): 0,25
Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5
Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd: ca 20 m Lokalens maxdjup: 0,8 m
Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)
Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart
Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart
Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10 °C
Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof
Märkning av lokal: Ungefär 25 meter väster om dammfundamentet
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: -
Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -
Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: -
Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50%
Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%
Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%
Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%
Grov sten: 5-50% Mossor: saknas
Fina block: <5% Påväxtalger: saknas
Grova block: <5%
Häll: saknas
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -
Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:
Dominerande 1: träd tall al
Dominerande 2: - - -
Dominerande 3: - - -
Beskuggning: <5%
Påverkan Typ: Styrka:
A: - saknas
B: - -
C: - -
Övrigt
2005-04-28
Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.
Bilaga 3
Artlistor
Förklaring till artlistor
Det. = Ansvarig för artbestämning.
Antal individer per prov (0,25 m
2) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp.
Försurningskänslighet (Fk):
0 - taxas toleransgräns är okänd
1 - taxa har visats klara pH lägre än 4.5 2 - pH 4.5 - 4.9
3 - pH 5.0 - 5.4 4 - pH ≥ 5.5
Funktionell grupp (Fg):
0 - ej känd 1 - fi ltrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare
Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg):
0 - kunskap saknas för bedömning,
1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan,
3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan,
5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan.
M = medelvärde
% = procentandel
* = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet
** = antalet individer i provet har uppskattats
38
1. Holmsjön, 61/120/24bf
Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning
ARTER/TAXA KATEGORI PROV
Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta 0 2 0 104 52 23 33 13 45,0 42,9
HIRUDINEA, iglar
Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 Erpobde 1 3 0,8 0,8
Erpobdella sp. 0 3 0 E 1 2 1 0,8 0,8
Glossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 2 G 1 0,2 0,2
Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 H 1 0,2 0,2
ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 2 6 2,0 1,9
HYDRACARINA, sötvattenskvalster
Hydracarina 0 3 0 1 0,2 0,2
ODONATA, trollsländor
Aeshnidae 0 3 0 1 0,2 0,2
Cordulia aenea - (Linné, 1758) 2 3 0 1 0,2 0,2
Corduliidae 0 3 0 1 0,2 0,2
Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,2 0,2
Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 2 3 3 1 0,2 0,2
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 4 9 20 16 9,8 9,3
Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 0,2 0,2
Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1 0,4 0,4
MEGALOPTERA, sävsländor
Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 3 1 0,8 0,8
TRICHOPTERA, nattsländor
Cyrnus insolutus - McLachlan, 1878 2 3 4 1 0,2 0,2
Holocentropus dubius - (Rambur, 1842) 2 3 2 1 0,2 0,2
Limnephilidae 0 5 0 2 5 2 4 3 3,2 3,0
Limnephilus sp. 0 5 0 1 0,2 0,2
Molanna angustata - Curtis, 1834 2 3 3 1 1 0,4 0,4
Molanna sp. 0 3 0 1 0,2 0,2
Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 1 1 0,6 0,6
Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,2 0,2
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae 0 0 0 35 28 2 13,0 12,4
Chironomidae 0 0 0 14 17 12 38 39 24,0 22,9
BIVALVIA, musslor
Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 5 1 1 1,4 1,3
SUMMA (antal individer): 159 114 61 110 81 105,0 100
SUMMA (antal taxa): 8 9 12 14 9 10,4
Totalantal taxa 22 Diversitetsindex 2,55 Surhetsindex 5
Medelantal taxa/prov 10,4 ASPT-index 5,8 EPT-index 8
Antal ind./kvm. 420 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 0
2005-04-25
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory
40
2. Älgsjön, 61/120/27bf
Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN 27 828 (håvdrag - ej ackrediterad metod)
ARTER/TAXA KATEGORI PROV
Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %
TURBELLARIA, virvelmaskar
Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 2 0,4 0,4
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta 0 2 0 2 1 2 1 1,2 1,3
HIRUDINEA, iglar
Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 H 1 0,2 0,2
ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 8 8 1 1 32 10,0 11,0
HYDRACARINA, sötvattenskvalster
Hydracarina 0 3 0 1 1 3 1,0 1,1
ARANEA, spindlar
Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 1 0,4 0,4
ODONATA, trollsländor
Coenagrion sp. 0 3 0 2 10 5 3,4 3,7
Coenagrionidae 0 3 0 2 1 0,6 0,7
Corduliidae 0 3 0 2 0,4 0,4
Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 2 3 2 1,6 1,8
Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) 2 3 3 1 1 1 0,6 0,7
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 3 8 1 2 2,8 3,1
Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 0,2 0,2
Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 3 1 0,8 0,9
Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 17 14 10 12 18 14,2 15,6
Leptophlebia sp. 1 2 3 9 6 4 8 14 8,2 9,0
TRICHOPTERA, nattsländor
Agrypnia obsoleta - (Hagen, 1864) 2 3 4 4 2 1 1,4 1,5
Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 0,2 0,2
Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) 2 3 2 1 0,2 0,2
Limnephilidae 0 5 0 4 5 1,8 2,0
Limnephilus sp. (flavicornis-typ) * 0 5 0
Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 1 1 2 0,8 0,9
Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) 3 3 4 1 0,2 0,2
HEMIPTERA, skinnbaggar
Calliocorixa sp. 0 2 0 1 1 0,4 0,4
Sigara sp. 0 2 0 1 1 0,4 0,4
COLEOPTERA, skalbaggar
Gyrinus aeratus - Stephens, 1832 * 2 3 0 Gyrinus
Noterus sp. 0 3 2 Noterus 1 0,2 0,2
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,2
Chironomidae 0 0 0 10 44 34 23 70 36,2 39,7
GASTROPODA, snäckor
Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,2 0,2
Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 4 1 2 2 0,4 0,4
Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 1 0,4 0,4
BIVALVIA, musslor
Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 1 9 2,2 2,4
SUMMA (antal individer): 58 88 72 66 172 91,2 100
SUMMA (antal taxa): 11 14 13 14 16 13,6
Totalantal taxa 30 Diversitetsindex 3,14 Surhetsindex 7
Medelantal taxa/prov 13,6 ASPT-index 5,4 EPT-index 10
Antal ind./kvm. 365 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 0
2005-04-25
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory
3. Tallsjön, 63/101bf
Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN 27 828 (håvdrag - ej ackrediterad metod)
ARTER/TAXA KATEGORI PROV
Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %
ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 5 5 9 16 7,0 9,5
ARANEA, spindlar
Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 1 1 0,6 0,8
ODONATA, trollsländor
Aeshna grandis - (Linné, 1758) 1 3 3 1 0,2 0,3
Aeshna sp. 0 3 3 1 0,2 0,3
Coenagrion sp. 0 3 0 2 14 8 5 5,8 7,9
Coenagrionidae 0 3 0 17 5 3 5,0 6,8
Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 2 0,6 0,8
Libellula sp. 0 3 3 2 0,4 0,5
Pyrrhosoma nymphula - (Sulzer, 1776) 1 3 3 1 0,2 0,3
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 0,2 0,3
Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 4 5 17 6 6 7,6 10,3
Cloeon sp. 4 4 3 15 3 5 4,6 6,2
Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 2 4 1,4 1,9
Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 4 3 6 22 2 7,4 10,0
Leptophlebia sp. 1 2 3 2 1 5 2 2,0 2,7
PLECOPTERA, bäcksländor
PNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 Nemoura 1 0,2 0,3
TRICHOPTERA, nattsländor
Cyrnus sp. 2 3 3 4 3 2 1,8 2,4
Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,3
Limnephilidae 0 5 0 1 3 0,8 1,1
Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 3 1 0,8 1,1
HEMIPTERA, skinnbaggar
Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 2 2 0 3 1 0,8 1,1
Corixa dentipes - (Thomson, 1869) 0 2 0 1 2 0,6 0,8
Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 0,2 0,3
Notonecta glauca - Linné, 1758 2 3 0 2 1 1 0,8 1,1
Paracorixa concinna - (Fieber, 1848) 0 2 0 2 1 0,6 0,8
Sigara distincta - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 2 0,6 0,8
Sigara striata - (Linné, 1758) 3 2 0 1 0,2 0,3
Sigara sp. 0 2 0 7 4 2,2 3,0
COLEOPTERA, skalbaggar
Acilius canaliculatus - (Nicolai, 1822) 0 3 2 Acilius 2 1 0,6 0,8
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,3
Chironomidae 0 0 0 55 10 21 10 4 20,0 27,1
SUMMA (antal individer): 86 33 123 86 41 73,8 100
SUMMA (antal taxa): 11 8 16 12 13 12,0
Totalantal taxa 25 Diversitetsindex 3,71 Surhetsindex 4
Medelantal taxa/prov 12,0 ASPT-index 5,9 EPT-index 8
Antal ind./kvm. 295 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 3
2005-04-25
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory
42
4. Holmsjön, 63/74bf
Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning
ARTER/TAXA KATEGORI PROV
Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %
TURBELLARIA, virvelmaskar
Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 2 0,4 0,2
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta 0 2 0 4 1 2 1,4 0,7
HIRUDINEA, iglar
Erpobdella sp. 0 3 0 Erpobdella 1 0,2 0,1
AMPHIPODA, märlkräftor
Gammarus pulex - (Linné, 1758) 4 5 3 2 0,4 0,2
ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 8 24 9 13 26 16,0 8,0
HYDRACARINA, sötvattenskvalster
Hydracarina 0 3 0 1 1 2 1 1,0 0,5
ARANEA, spindlar
Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 2 2 1,0 0,5
ODONATA, trollsländor
Brachytron pratense - (Müller, 1764) 0 3 1 1 0,2 0,1
Coenagrion sp. 0 3 0 4 6 1 2,2 1,1
Coenagrionidae 0 3 0 3 5 1 1,8 0,9
Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,2 0,1
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 28 16 24 29 160 51,4 25,7
Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 3 8 2,4 1,2
Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 4 4 1 1,8 0,9
Cloeon sp. 4 4 3 3 0,6 0,3
Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 3 4 2 2,0 1,0
Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 2 24 31 28 15 20,0 10,0
Leptophlebia sp. 1 2 3 34 20 24 9 17,4 8,7
PLECOPTERA, bäcksländor
PNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 Nemoura 1 0,2 0,1
MEGALOPTERA, sävsländor
Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 1 0,4 0,2
TRICHOPTERA, nattsländor
Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 2 0,4 0,2
Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) 2 3 2 1 0,2 0,1
Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,1
Limnephilidae 0 5 0 38 15 61 22,8 11,4
Limnephilus sp. (marmoratus-typ) * 0 5 3
Phryganea bipunctata - Retzius, 1783 0 3 0 1 0,2 0,1
HEMIPTERA, skinnbaggar
Gerris lacustris - (Linné, 1758) 1 3 0 1 0,2 0,1
COLEOPTERA, skalbaggar
Dytiscidae (annan) 0 3 0 Dytiscida 1 1 0,4 0,2
Graptodytes pictus - (Fabricius, 1787) 0 3 3 Graptod 3 3 1,2 0,6
Haliplus sp. 0 3 0 Haliplus 1 0,2 0,1
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae 0 0 0 3 0,6 0,3
Chironomidae 0 0 0 10 63 23 25 61 36,4 18,2
Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,1
Tabanidae 0 3 0 1 0,2 0,1
GASTROPODA, snäckor
Gyraulus sp. 4 4 0 1 0,2 0,1
Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 4 1 21 5,2 2,6
Planorbis sp. 4 4 3 5 2 5 2,4 1,2
Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,2 0,1
BIVALVIA, musslor
Pisidium sp. 1 1 0 P 3 15 3 16 2 7,8 3,9
SUMMA (antal individer): 60 258 155 240 287 200,0 100
SUMMA (antal taxa): 11 21 19 17 11 15,8
Totalantal taxa 35 Diversitetsindex 3,41 Surhetsindex 11
Medelantal taxa/prov 15,8 ASPT-index 5,2 EPT-index 11
Antal ind./kvm. 800 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 3
2005-04-26
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
5. Ljussjön, 63/132bf
Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning
ARTER/TAXA KATEGORI PROV
Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta 0 2 0 4 3 3 3 5 3,6 8,5
HIRUDINEA, iglar
Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobdella 1 0,2 0,5
AMPHIPODA, märlkräftor
Gammarus pulex - (Linné, 1758) * 4 5 3 ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 13 13 6 25 11 13,6 32,1
HYDRACARINA, sötvattenskvalster
Hydracarina 0 3 0 1 0,2 0,5
ODONATA, trollsländor
Coenagrionidae 0 3 0 2 0,4 0,9
Corduliidae 0 3 0 2 0,4 0,9
Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,2 0,5
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 2 6 1 3 2,4 5,7
Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 2 2 0,8 1,9
Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 1 0,2 0,5
Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1 0,4 0,9
Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,5
Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 6 1 10 5 4 5,2 12,3
Leptophlebia sp. 1 2 3 3 0,6 1,4
MEGALOPTERA, sävsländor
Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 0,2 0,5
TRICHOPTERA, nattsländor
Athripsodes sp. 0 0 3 2 0,4 0,9
Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 1 0,4 0,9
Limnephilus sp. (centralis-typ) * 0 5 3
Molanna sp. (angustata-typ) 0 3 3 1 2 0,6 1,4
Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 3 0,8 1,9
Mystacides sp. 0 2 3 1 2 0,6 1,4
Mystacides sp. (longicornis/nigra) * 0 2 3
Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 1 1 0,6 1,4
Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 3 1 0,8 1,9
HEMIPTERA, skinnbaggar
Sigara dorsalis - (Leach, 1817) * 0 2 0 DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,5
Chironomidae 0 0 0 5 8 4 4 19 8,0 18,9
BIVALVIA, musslor
Pisidium sp. 1 1 0 P 4 1 1 1 1,4 3,3
SUMMA (antal individer): 45 34 29 45 59 42,4 100
SUMMA (antal taxa): 12 8 10 11 13 10,8
Totalantal taxa 26 Diversitetsindex 3,29 Surhetsindex 9
Medelantal taxa/prov 10,8 ASPT-index 5,9 EPT-index 14
Antal ind./kvm. 170 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 0
2005-04-26
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory