• No results found

Bottenfauna i Södermanlands län 2005.En undersökning av bottenfauna i åtta sjöar inom kalkningens effektuppföljning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bottenfauna i Södermanlands län 2005.En undersökning av bottenfauna i åtta sjöar inom kalkningens effektuppföljning"

Copied!
74
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT

ISSN 1400-0792

Nr 2005:12

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

En undersökning av bottenfauna i åtta sjöar inom

kalkningens effektuppföljning

(2)

Regional miljöövervakning, 2005

Titel: Bottenfauna i Södermanlands län 2005, En undersökning av bottenfauna i åtta sjöar inom kalkningens effektuppföljning

Konsult: Medins Sjö- och Åbiologi AB Författare: Alf Engdahl

Uppdragsgivare: Miljöövervakningen, länsstyrelsen i Södermanlands län

Samtliga kartor © Lantmäteriet 2005. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-D.

Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län Beställningsadress:

Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping

Tel: 0155 – 26 40 00 Fax: 0155 – 28 36 03

Internet – hemsida: www.d.lst.se

E-post: lansstyrelsen@d.lst.se

ISSN: 1400 - 0792

(3)

Förord

I Södermanlands län finns det gott om sjöar och vattendrag och på så vis gott om rekreationsområden för allmänheten. De områden som generellt är mest känsliga för försurning är Kolmården och Mälarmården och dess mindre sjöar. Kalkning av sjöar i länet har pågått sedan i början av åttiotalet.

Kalkning av sjöar och vattendrag är en mycket viktig åtgärd för att upprätthålla den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Kalkningen är även en förutsättning för att nå det regionala delmålet att ”År 2010 finns naturliga och livskraftiga bestånd av försurningskänsliga arter i minst 95% av länets försurningskänsliga sjöar och i 85% av sträckan försurningskänsliga rinnande vatten.”

Våren 2005 lät Länsstyrelsen uppdra åt konsult att utföra provtagning och analys av bottenfaunan i åtta sjöar i länet inom ramen för kalkningens effektuppföljning.

Resultatet presenteras i denna rapport. Det är fjärde året i rad som

bottenfaunaundersökningar utförs i de kalkade sjöarna. Tidigare rapporter finns på länsstyrelsens hemsida www.d.lst.se.

Sofi Nordfeldt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

(4)

Bottenfauna i Södermanlands län

2005

En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar

Medins Biologi AB Mölnlycke 2005-06-17

Alf Engdahl

Medins

Biologi

Kemi

Miljö

Provpunkt 4 - Holmsjön

(5)
(6)

Innehåll

Sammanfattning ...5

Inledning ...7

Metodik ...8

Provtagningslokaler...8

Utförande...8

Utvärdering...10

Resultat och diskussion...10

Antal taxa och individtäthet ...10

Försurningsbedömning och påverkan av näringsämnen/organiskt material ...10

Bedömning av naturvärde ...12

Slutsats ...12

Referenser ...13

Bilaga 1. Resultat lokal för lokal ...15

Bilaga 2. Lokalbeskrivningar...25

Bilaga 3. Artlistor...35

Bilaga 4. Försurningsbedömning och kriteriepoäng...47

Bilaga 5. Naturvärdesbedömning och kriteriepoäng ...51

Bilaga 6. Beräknade index ...55

Bilaga 7. Bedömningsgrunder för bottenfauna...59

(7)
(8)

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län utförde Medins Biologi AB under våren 2005 en undersökning av bottenfauna i länet. Totalt undersöktes åtta lokaler i åtta sjöar med en standardiserad provtagningsmetod (SS EN 27 828). Samtliga sjöar är kalkade.

Bottenfaunan vid samtliga lokaler bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försur- ning. Detta visar att kalkningsverksamheten fungerar väl med avseende på bottenfau- nan.

Bottenfaunan bedömdes också vid samtliga provpunkter vara ej eller obetydligt påver- kad av näringsämnen och/eller organiskt material.

Vid två provpunkter bedömdes bottenfaunan ha mycket höga, respektive höga naturvär- den. En rödlistad art och tre i övrigt ovanliga arter påträffades i undersökningen.

Nr Sjö Lokal För- Närings- Natur-

surning ämnen värde

1 Holmsjön 61/120/24bf A A C

2 Älgsjön 61/120/27bf A A C

3 Tallsjön 63/101bf A A C

4 Holmsjön 63/74bf A A C

5 Ljussjön 63/132bf A A C

6 Stortrön 64/62bf A A B

7 Harsjön 65/142bf A A A

8 Skiren 66/38bf A A C

Försurning / Näringsämnen: Naturvärde:

A = ingen eller obetydlig påverkan A = mycket höga naturvärden

B = betydlig påverkan B = höga naturvärden

C = stark eller mycket stark påverkan C = naturvärden i övrigt

(9)
(10)

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Inledning

Biologiska undersökningar av djurlivet i sjöar och vattendrag kan ge värdefulla upplys- ningar om hur olika typer av utsläpp påverkar ekosystemen i vatten. Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex bottenfauna i rinnande vatten och i sjöars litoral, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste förde- larna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av fl era olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta pH-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljö- förändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden.

Inom Södermanlands län fi nns såväl områden med god buffertförmåga (motståndskraft) mot försurande ämnen som områden med svag buffertförmåga. I de områden där buf- fertförmågan är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att pH-värdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka detta har sjöar och vatten- drag kalkats. Som ett led i uppföljningen av kalkningsverksamheten har länsstyrelsen i Södermanland låtit göra bottenfaunaundersökningar i länet.

På uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län har Medins Biologi AB under våren 2005 genomfört bottenfaunaundersökningar. Åtta provpunkter i åtta sjöar undersöktes.

Samtliga sjöar är kalkningspåverkade i varierande omfattning. Undersökningens mål- sättning var att kontrollera om kalkningen i åtgärdsområdena har lyckats med avseende på bottenfaunan. Undersökningens upplägg gick ut på att:

• utifrån bottenfaunan bedöma försursurningspåverkan

• utifrån bottenfaunan bedöma påverkan av näringsämnen/organiskt material

• ge information om bottenfaunan från naturvärdessynpunkt

• ge underlag för framtida kalkningsverksamhet och för miljökonsekvensbedömningar

(11)

8

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Metodik

Provtagningslokaler

Bottenfaunanundersökningen genomfördes på 8 lokaler belägna i kommunerna Sträng- näs, Gnesta, Katrineholm och Nyköping (fi gur 1 och tabell 1). Mer exakta lokalangivel- ser fi nns i bilaga 2 - Lokalbeskrivningar.

Utförande

Fältdelen av undersökningarna genomfördes den 25-28 april 2005. Vid provtagningen följdes dels den standardiserade metoden SS-EN 27 828 och dels Naturvårdsverkets rekommendationer i Handboken för miljöövervakning. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Den använda metoden innebär i kort- het att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten samtidigt som håven sakta fördes genom vattnet. Vid några provpunkter där sub- stratet inte lämpade sig för sparkprovtagning togs proverna som håvdrag i vegetationen.

Detta tillvägagångssätt kan ge ett något osäkrare täthetsmått, men påverkar i allmänhet inte underlaget för försurningsbedömningar. Det uppsamlade materialet konserverades sedan i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de artbestämdes under preparer- och ljusmikroskop.

Förutom de fem proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa pro- vet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga sub- strat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid analysen på laboratoriet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven.

Djuren sorterades senare ut och artbestämdes på laboratoriet. För nivån på artbestäm- ningarna följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999).

Tabell 1. Lokaler som undersöktes i Södermanlands län 2005.

Nr Sjö Lokal Kommun Karta

1 Holmsjön 61/120/24bf Strängnäs 10H SV 6565395 1574700 2 Älgsjön 61/120/27bf Strängnäs 10H SV 6565710 1573285 3 Tallsjön 63/101bf Strängnäs 10H SV 6567065 1572410

4 Holmsjön 63/74bf Gnesta 10H SO 6557685 1585180

5 Ljussjön 63/132bf Gnesta 10H SV 6561505 1567490

6 Stortrön 64/62bf Gnesta 9H NO 6539155 1584175

7 Harsjön 65/142bf Katrineholm 10G SO 6563875 1536900

8 Skiren 66/38bf Nyköping 9G SO 6511015 1535580

Koordinater

(12)

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Kartex kartbild

2 1

3 4 5

6

7

8

1. Holmsjön 2. Älgsjön

3. Tallsjön

4. Holmsjön 5. Ljussjön

6. Stortrön 7. Harsjön

8. Skiren

(13)

10

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Utvärdering

Resultaten har utvärderats i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999). Klassgränser för ytterligare några index som Medins Biologi AB (Bilaga 7) har tagit fram har också använts. Ingen av lokalerna har under- sökts tidigare. I bilaga 1 utvärderas lokalerna var för sig. I bilaga 3 fi nns fullständiga artlistor. I bilaga 4 redovisas försurningsbedömningen och i bilaga 5 naturvärdesbedöm- ningen. I bilaga 6 redovisas samtliga uträknade index.

Resultat och diskussion

Antal taxa och individtäthet

Vid sex utav de åtta undersökta sjöarna påträffades ett måttligt högt antal taxa (fi gur 2). Vid lokal 4-Holmsjön var antalet taxa högt och vid lokal 6-Stortrön var antalet taxa mycket högt. Medelvärdet för totalantalen taxa i de åtta sjöarna var 28,4, vilket kan jämföras med vårt jämförelsematerial av sjölitoraler i södra Sverige. I detta material är medelvärdet 23,1 taxa, vilket alltså är ett något lägre värde jämfört med de åtta sjöarna i Södermanland. I fi gur 2 redovisas också medelantalet taxa/prov.

Individtätheten kan normalt variera mycket mellan olika provpunkter och mellan olika undersökningsår. Oligotrofa vatten har normalt låga tätheter medan eutrofa normalt har höga. Vid fyra av de undersökta sjöarna var individtätheten måttligt hög, vid tre sjöar låg, och vid en sjö, 4-Holmsjön var individtätheten hög (fi gur 3). Det kan vara av intresse att notera den låga individtätheten vid lokal 6-Stortrön, där samtidigt antalet påträffade taxa var mycket högt (fi gur 2 och 3).

Försurningsbedömning och påverkan av näringsämnen/

organiskt material

Bedömningen av försurningspåverkan grundas i huvudsak på ett surhetsindex (bilaga 7).

I sjöar är indexet inte lika tillförlitligt som i rinnande vatten, varför det vid bedömning-

en av sjöar läggs stor vikt vid vilka försurningskänsliga arter som påträffas.Vid prov-

punkterna i de undersökta sjöarna påträffades arter och grupper som är käsnliga mot

försurning och bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av försurning

vid samtliga lokaler (bilaga 1 och 4). Vid lokal 3-Tallsjön inrymmer bedömningen dock

en viss osäkerhet på grund av att försurningskänsliga arter förekom mer sparsamt.

(14)

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Figur 2. Totalantalet och medelantalet taxa per prov vid de undersökta lokalerna i Sö- dermanlands län 2005.

Figur 3. Antalet individer/kvm vid de undersökta lokalerna i Södermanlands län 2005.

0 10 20 30 40

1 Holmsjön 2 Älgsjön 3 Tallsjön 4 Holmsjön 5 Ljussjön 6 Stortrön 7 Harsjön 8 Skiren

Totalantal taxa

0 5 10 15 20

1 Holmsjön 2 Älgsjön 3 Tallsjön 4 Holmsjön 5 Ljussjön 6 Stortrön 7 Harsjön 8 Skiren

Medelantal taxa/prov

0 200 400 600 800 1000

1 Holmsjön 2 Älgsjön 3 Tallsjön 4 Holmsjön 5 Ljussjön 6 Stortrön 7 Harsjön 8 Skiren

Antal individer/m

2

(15)

12

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

De undersökta sjöarna bedöms som relativt näringsfattiga. Bottenfaunans sammansätt- ning visar att påverkan av näringsämnen och/eller organisk belastning är liten eller obetydlig vid samtliga provpunkter (bilaga 1).

Bedömning av naturvärde

Vid de fl esta provpunkterna bedömdes bottenfaunan ha allmänna naturvärden (bilaga 1 och 5). Vid två provpunkter bedömdes bottenfaunan ha mycket höga, respektive höga naturvärden. Dessa är 7-Harsjön och 6-Stortrön. Totalt påträffades en rödlistad art och tre i övrigt ovanliga arter i undersökningen (tabell 2).

Slutsats

Bottenfaunan bedömdes vid samtliga provpunkter som ej eller obetydligt påverkad av såväl försurning som av näringsämnen och/eller organisk belastning. Bottenfaunan vid två lokaler bedömdes ha mycket höga respektive höga naturvärden. En rödlistad art och tre i övrigt ovanliga arter påträffades i undersökningen.

Art Grupp Hotstatus Hotklass Lokal

Paracorixa concinna Skinnbagge Ovanlig - 3 - Tallsjön

Goera pilosa Nattslända Ovanlig - 6 - Stortrön

Astacus astacus Flodkräfta Rödlistad EN - starkt hotad 7 - Harsjön

Gyraulus crista Snäcka Ovanlig - 8 - Skiren

Tabell 2. Rödlistade och ovanliga arter i Södermanlands län 2005.

(16)

Bottenfauna i Södermanlands län 2005

Referenser

Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2000. Bedöm- ningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB.

Wiederholm, T. (ed) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket, rapport 4913.

(17)
(18)

Bilaga 1

Resultat lokal för lokal

(19)
(20)

1. Holmsjön, 61/120/24bf Datum:

Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6565395/1574700

vid sjöns sydöstända Tillståndsklassning

Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: lågt

Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: måttligt högt

Individtäthet (ant/m

2

): måttligt högt Danskt faunaindex: 3 lågt

EPT-index: mycket lågt Surhetsindex: måttligt högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse

ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

2005-04-25

22 2,55

10,4 5,8

420

8 5

0

Faunan var måttligt art- och individrik och de flesta uppmätta indexen visade på förhållandevis låga värden.

Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning. Andelen fåborstmaskar var hög, vilket indikerar en sådan påverkan, men sannolikt beror den stora andelen på att bottensubstratet domineras av sand, vilket gynnar grävande organismer.

X X X X X Foto

N

Väg

Vindskydd

(21)

18

2. Älgsjön, 61/120/27bf Datum:

Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6565710/1573285

Vid sjöns nordöstra ände, vid liten P-plats Tillståndsklassning

Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: måttligt högt

Individtäthet (ant/m

2

): måttligt högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt

EPT-index: lågt Surhetsindex: högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

2005-04-25

30 3,14

13,6 5,4

365

10 7

0

Faunan var relativt artrik med en måttligt hög individtäthet. De uppmätta indexen visade i stort på måttligt höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

Foto

Väg

Parkeringsficka

Parkeringsficka

X X X

X X

N

(22)

3. Tallsjön, 63/101bf Datum:

Flodområde: 63 Trosaån Koordinat: 6567065/1572410

I sjöns södra del, 10 m nedom vindskydd Tillståndsklassning

Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt

Individtäthet (ant/m

2

): lågt Danskt faunaindex: 3 lågt

EPT-index: mycket lågt Surhetsindex: måttligt högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter

A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Skinnbaggen

Paracorixa concinna

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen

C Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

2005-04-25

25 3,71

12,0 5,9

295

8 4

3

Faunan var måttligt artrik med en låg individtäthet och de flesta uppmätta indexen visade på förhållandevis låga värden. Försurningskänsliga arter förekom sparsamt. Antalet taxa var dock relativt högt och med hänsyn taget till substratet, som var olämpligt för sparkprovtagning, bedöms bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bedömningen inrymmer en viss osäkerhet.

Bottenfaunans sammansättning visade att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

Foto N

Vindskydd

X X

X

X X

...

Stig från vägen

(23)

20

4. Holmsjön, 63/74bf Datum:

Flodområde: 63 Trosaån Koordinat: 6557685/1585180

På varje sida om stor sten Tillståndsklassning

Totalantal taxa: högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: lågt

Individtäthet (ant/m

2

): högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt

EPT-index: måttligt högt Surhetsindex: mycket högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

800

11 11

3

2005-04-26

35 3,41

15,8 5,2

Faunan var art- och individrik. Uppmätta index visade i stort på måttligt höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Ett flertal försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.

Bottenfaunans sammansättning och artrikedom visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

Foto

Grusväg

X X X

X X

N

Stor sten

(24)

5. Ljussjön, 63/132bf Datum:

Flodområde: 63 Trosaån Koordinat: 6561505/1567490

vid lilla båtplatsen Tillståndsklassning

Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: högt

Individtäthet (ant/m

2

): lågt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt

EPT-index: måttligt högt Surhetsindex: mycket högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning -

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

170

14 9

0

2005-04-26

26 3,29

10,8 5,9

Faunan var måttligt artrik med en låg individtäthet. De uppmätta indexen visade på relativt höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.

Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

Foto

Grusväg

X X X

X X

N

Liten båtplats

(25)

22

6. Stortrön, 64/62bf Datum:

Flodområde: 64 Svärtaån Koordinat: 6539155/1584175

Precis vid traktorvägen Tillståndsklassning

Totalantal taxa: mycket högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt

Individtäthet (ant/m

2

): lågt Danskt faunaindex: 6 mycket högt

EPT-index: mycket högt Surhetsindex: mycket högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter

A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Nattsländan

Goera pilosa

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen

B Höga naturvärden

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

2005-04-26

39 3,76

13,2 5,8

188

20 12

13

Faunan var mycket artrik med en låg individtäthet. Uppmätta index visade i stort på höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Ett flertal försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning och artrikedom visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

En ovanlig art påträffades, nattsländan

Goera pilosa . Detta tillsammans med ett mycket högt antal taxa gör

att bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden.

... ...

Traktorväg

... ...

X X X

X X

Foto

N

(26)

7. Harsjön, 65/142bf Datum:

Flodområde: 65 Nyköpingsån Koordinat: 6563875/1536900

Från berget och 10 meter söderut Tillståndsklassning

Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt

Individtäthet (ant/m

2

): måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt

EPT-index: högt Surhetsindex: måttligt högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade arter

A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Flodkräfta,

Astacus astacus

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen (EN - starkt hotad)

A Mycket höga naturvärden

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

656

15 5

16

2005-04-26

25 3,12

13,6 6,3

Faunan var relativt artrik med en måttligt hög individtäthet. De uppmätta indexen visade på förhållandevis höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

Flodkräfta (

Astacus astacus ) påträffades. Flodkräftan är rödlistad (EN - starkt hotad) och fyndet gör att Berg

X X X

X X

Foto

Grusväg Järnväg

N

(27)

24

8. Skiren, 66/38bf Datum:

Flodområde: 66 Kilaån Koordinat: 6511015/1535580

Ungefär 25 meter väster om dammfundamentet Tillståndsklassning

Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: högt

Individtäthet (ant/m

2

): måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt

EPT-index: måttligt högt Surhetsindex: högt

Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 10

Avvikelseklassning

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse

Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Snäckan

Gyraulus crista

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen

C Naturvärden i övrigt

Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan har inte undersökts tidigare.

Kommentar:

427

13 6

3

2005-04-28

25 3,19

13,0 5,8

Faunan var relativt artrik med en måttligt hög individtäthet. De uppmätta indexen visade på förhållandevis höga värden och resultatet avvek inte från vad man kan förvänta sig i en sjö av den här typen. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, vilket gör att bottenfaunan bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bottenfaunans sammansättning visade också att faunan var ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organisk belastning.

En ovanlig art påträffades, snäckan

Gyraulus crista .

Dammfundament

Små båtplatser

X X X X

X

N Foto

(28)

Bilaga 2

Lokalbeskrivningar

(29)
(30)

1. Holmsjön, 61/120/24bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Holmsjön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 1 Kommun: Strängnäs

Lokalnamn: 61/120/24bf Top. Karta: 10H SV

Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: 6565395 / 1574700

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: vid sjöns sydöstända

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5%

Sand: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%

Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Grov sten: <5% Mossor: saknas

Fina block: <5% Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall -

Dominerande 2: - björk -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-25

Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

(31)

28

2. Älgsjön, 61/120/27bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Älgsjön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 2 Kommun: Strängnäs

Lokalnamn: 61/120/27bf Top. Karta: 10H SV

Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: 6565710 / 1573285

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828 (håvdrag)

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: Vid sjöns nordöstra ände, vid liten P-plats

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50%

Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5%

Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Grov sten: saknas Mossor: saknas

Fina block: saknas Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall björk

Dominerande 2: - - -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-25

Proverna togs med håvdrag. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen

kompletterades med ett kvalitativt prov.

(32)

3. Tallsjön, 63/101bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Tallsjön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 3 Kommun: Strängnäs

Lokalnamn: 63/101bf Top. Karta: 10H SV

Huvudflodområde: 63 Trosaån Lokalkoordinater: 6567065 / 1572410

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828 (håvdrag)

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: - m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: I sjöns södra del, 10 m nedom vindskydd

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter

Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50%

Grus: saknas Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5%

Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Grov sten: saknas Mossor: saknas

Fina block: saknas Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall björk

Dominerande 2: buskar sälg -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-25

(33)

30

4. Holmsjön, 63/74bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Holmsjön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 4 Kommun: Gnesta

Lokalnamn: 63/74bf Top. Karta: 10H SO

Huvudflodområde: 63 Trosaån Lokalkoordinater: 6557685 / 1585180

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: På varje sida om stor sten

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%

Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Grov sten: <5% Mossor: saknas

Fina block: saknas Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall -

Dominerande 2: buskar pors -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-26

Två prover togs som sparkprover och tre som håvdrag. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten.

Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

(34)

5. Ljussjön, 63/132bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Ljussjön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 5 Kommun: Gnesta

Lokalnamn: 63/132bf Top. Karta: 10H SV

Huvudflodområde: 63 Trosaån Lokalkoordinater: 6561505 / 1567490

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: vid lilla båtplatsen

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%

Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: <5%

Grov sten: 5-50% Mossor: saknas

Fina block: <5% Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall pors

Dominerande 2: buskar - -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-26

Ganska bra sparkbotten här och där. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

(35)

32

6. Stortrön, 64/62bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Stortrön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 6 Kommun: Gnesta

Lokalnamn: 64/62bf Top. Karta: 9H NO

Huvudflodområde: 64 Svärtaån Lokalkoordinater: 6539155 / 1584175

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: Precis vid traktorvägen

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%

Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: 5-50% Grov död ved: <5%

Grov sten: 5-50% Mossor: saknas

Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas

Grova block: <5%

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall björk

Dominerande 2: buskar pors -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-26

Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

(36)

7. Harsjön, 65/142bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Harsjön Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 7 Kommun: Katrineholm

Lokalnamn: 65/142bf Top. Karta: 10G SO

Huvudflodområde: 65 Nyköpingsån Lokalkoordinater: 6563875 / 1536900

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: Från berget och 10 meter söderut

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%

Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%

Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Grov sten: 5-50% Mossor: saknas

Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas

Grova block: <5%

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall -

Dominerande 2: - - -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-26

(37)

34

8. Skiren, 66/38bf

Vattenområdesuppgifter

Sjö/vattendrag: Skiren Län: 4 Södermanland

Lokalnummer: 8 Kommun: Nyköping

Lokalnamn: 66/38bf Top. Karta: 9G SO

Huvudflodområde: 66 Kilaån Lokalkoordinater: 6511015 / 1535580

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 27 828

Provtagare: Mats Medin Provyta (m

2

): 0,25

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5

Syfte: kalkeffektuppföljning Kemiprov (j/n): nej

Lokaluppgifter

Lokalens längd: ca 20 m Lokalens maxdjup: 0,8 m

Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)

Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart

Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10 °C

Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof

Märkning av lokal: Ungefär 25 meter väster om dammfundamentet

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: -

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50%

Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%

Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Grov sten: 5-50% Mossor: saknas

Fina block: <5% Påväxtalger: saknas

Grova block: <5%

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: träd tall al

Dominerande 2: - - -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:

A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2005-04-28

Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

(38)

Bilaga 3

Artlistor

(39)
(40)

Förklaring till artlistor

Det. = Ansvarig för artbestämning.

Antal individer per prov (0,25 m

2

) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp.

Försurningskänslighet (Fk):

0 - taxas toleransgräns är okänd

1 - taxa har visats klara pH lägre än 4.5 2 - pH 4.5 - 4.9

3 - pH 5.0 - 5.4 4 - pH ≥ 5.5

Funktionell grupp (Fg):

0 - ej känd 1 - fi ltrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare

Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg):

0 - kunskap saknas för bedömning,

1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan,

3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan,

5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan.

M = medelvärde

% = procentandel

* = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet

** = antalet individer i provet har uppskattats

(41)

38

(42)

1. Holmsjön, 61/120/24bf

Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROV

Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar

Oligochaeta 0 2 0 104 52 23 33 13 45,0 42,9

HIRUDINEA, iglar

Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 Erpobde 1 3 0,8 0,8

Erpobdella sp. 0 3 0 E 1 2 1 0,8 0,8

Glossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 2 G 1 0,2 0,2

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 H 1 0,2 0,2

ISOPODA, gråsuggor

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 2 6 2,0 1,9

HYDRACARINA, sötvattenskvalster

Hydracarina 0 3 0 1 0,2 0,2

ODONATA, trollsländor

Aeshnidae 0 3 0 1 0,2 0,2

Cordulia aenea - (Linné, 1758) 2 3 0 1 0,2 0,2

Corduliidae 0 3 0 1 0,2 0,2

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,2 0,2

Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 2 3 3 1 0,2 0,2

EPHEMEROPTERA, dagsländor

Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 4 9 20 16 9,8 9,3

Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 0,2 0,2

Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1 0,4 0,4

MEGALOPTERA, sävsländor

Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 3 1 0,8 0,8

TRICHOPTERA, nattsländor

Cyrnus insolutus - McLachlan, 1878 2 3 4 1 0,2 0,2

Holocentropus dubius - (Rambur, 1842) 2 3 2 1 0,2 0,2

Limnephilidae 0 5 0 2 5 2 4 3 3,2 3,0

Limnephilus sp. 0 5 0 1 0,2 0,2

Molanna angustata - Curtis, 1834 2 3 3 1 1 0,4 0,4

Molanna sp. 0 3 0 1 0,2 0,2

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 1 1 0,6 0,6

Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,2 0,2

DIPTERA, tvåvingar

Ceratopogonidae 0 0 0 35 28 2 13,0 12,4

Chironomidae 0 0 0 14 17 12 38 39 24,0 22,9

BIVALVIA, musslor

Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 5 1 1 1,4 1,3

SUMMA (antal individer): 159 114 61 110 81 105,0 100

SUMMA (antal taxa): 8 9 12 14 9 10,4

Totalantal taxa 22 Diversitetsindex 2,55 Surhetsindex 5

Medelantal taxa/prov 10,4 ASPT-index 5,8 EPT-index 8

Antal ind./kvm. 420 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 0

2005-04-25

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORT

utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

(43)

40

2. Älgsjön, 61/120/27bf

Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 (håvdrag - ej ackrediterad metod)

ARTER/TAXA KATEGORI PROV

Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %

TURBELLARIA, virvelmaskar

Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 2 0,4 0,4

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar

Oligochaeta 0 2 0 2 1 2 1 1,2 1,3

HIRUDINEA, iglar

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 H 1 0,2 0,2

ISOPODA, gråsuggor

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 8 8 1 1 32 10,0 11,0

HYDRACARINA, sötvattenskvalster

Hydracarina 0 3 0 1 1 3 1,0 1,1

ARANEA, spindlar

Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 1 0,4 0,4

ODONATA, trollsländor

Coenagrion sp. 0 3 0 2 10 5 3,4 3,7

Coenagrionidae 0 3 0 2 1 0,6 0,7

Corduliidae 0 3 0 2 0,4 0,4

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 2 3 2 1,6 1,8

Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) 2 3 3 1 1 1 0,6 0,7

EPHEMEROPTERA, dagsländor

Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 3 8 1 2 2,8 3,1

Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 0,2 0,2

Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 3 1 0,8 0,9

Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 17 14 10 12 18 14,2 15,6

Leptophlebia sp. 1 2 3 9 6 4 8 14 8,2 9,0

TRICHOPTERA, nattsländor

Agrypnia obsoleta - (Hagen, 1864) 2 3 4 4 2 1 1,4 1,5

Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 0,2 0,2

Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) 2 3 2 1 0,2 0,2

Limnephilidae 0 5 0 4 5 1,8 2,0

Limnephilus sp. (flavicornis-typ) * 0 5 0

Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 1 1 2 0,8 0,9

Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) 3 3 4 1 0,2 0,2

HEMIPTERA, skinnbaggar

Calliocorixa sp. 0 2 0 1 1 0,4 0,4

Sigara sp. 0 2 0 1 1 0,4 0,4

COLEOPTERA, skalbaggar

Gyrinus aeratus - Stephens, 1832 * 2 3 0 Gyrinus

Noterus sp. 0 3 2 Noterus 1 0,2 0,2

DIPTERA, tvåvingar

Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,2

Chironomidae 0 0 0 10 44 34 23 70 36,2 39,7

GASTROPODA, snäckor

Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,2 0,2

Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 4 1 2 2 0,4 0,4

Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 1 0,4 0,4

BIVALVIA, musslor

Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 1 9 2,2 2,4

SUMMA (antal individer): 58 88 72 66 172 91,2 100

SUMMA (antal taxa): 11 14 13 14 16 13,6

Totalantal taxa 30 Diversitetsindex 3,14 Surhetsindex 7

Medelantal taxa/prov 13,6 ASPT-index 5,4 EPT-index 10

Antal ind./kvm. 365 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 0

2005-04-25

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORT

utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

(44)

3. Tallsjön, 63/101bf

Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 (håvdrag - ej ackrediterad metod)

ARTER/TAXA KATEGORI PROV

Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %

ISOPODA, gråsuggor

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 5 5 9 16 7,0 9,5

ARANEA, spindlar

Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 1 1 0,6 0,8

ODONATA, trollsländor

Aeshna grandis - (Linné, 1758) 1 3 3 1 0,2 0,3

Aeshna sp. 0 3 3 1 0,2 0,3

Coenagrion sp. 0 3 0 2 14 8 5 5,8 7,9

Coenagrionidae 0 3 0 17 5 3 5,0 6,8

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 2 0,6 0,8

Libellula sp. 0 3 3 2 0,4 0,5

Pyrrhosoma nymphula - (Sulzer, 1776) 1 3 3 1 0,2 0,3

EPHEMEROPTERA, dagsländor

Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 0,2 0,3

Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 4 5 17 6 6 7,6 10,3

Cloeon sp. 4 4 3 15 3 5 4,6 6,2

Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 2 4 1,4 1,9

Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 4 3 6 22 2 7,4 10,0

Leptophlebia sp. 1 2 3 2 1 5 2 2,0 2,7

PLECOPTERA, bäcksländor

PNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 Nemoura 1 0,2 0,3

TRICHOPTERA, nattsländor

Cyrnus sp. 2 3 3 4 3 2 1,8 2,4

Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,3

Limnephilidae 0 5 0 1 3 0,8 1,1

Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 3 1 0,8 1,1

HEMIPTERA, skinnbaggar

Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 2 2 0 3 1 0,8 1,1

Corixa dentipes - (Thomson, 1869) 0 2 0 1 2 0,6 0,8

Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 0,2 0,3

Notonecta glauca - Linné, 1758 2 3 0 2 1 1 0,8 1,1

Paracorixa concinna - (Fieber, 1848) 0 2 0 2 1 0,6 0,8

Sigara distincta - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 2 0,6 0,8

Sigara striata - (Linné, 1758) 3 2 0 1 0,2 0,3

Sigara sp. 0 2 0 7 4 2,2 3,0

COLEOPTERA, skalbaggar

Acilius canaliculatus - (Nicolai, 1822) 0 3 2 Acilius 2 1 0,6 0,8

DIPTERA, tvåvingar

Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,3

Chironomidae 0 0 0 55 10 21 10 4 20,0 27,1

SUMMA (antal individer): 86 33 123 86 41 73,8 100

SUMMA (antal taxa): 11 8 16 12 13 12,0

Totalantal taxa 25 Diversitetsindex 3,71 Surhetsindex 4

Medelantal taxa/prov 12,0 ASPT-index 5,9 EPT-index 8

Antal ind./kvm. 295 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 3

2005-04-25

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORT

utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

(45)

42

4. Holmsjön, 63/74bf

Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROV

Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %

TURBELLARIA, virvelmaskar

Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 2 0,4 0,2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar

Oligochaeta 0 2 0 4 1 2 1,4 0,7

HIRUDINEA, iglar

Erpobdella sp. 0 3 0 Erpobdella 1 0,2 0,1

AMPHIPODA, märlkräftor

Gammarus pulex - (Linné, 1758) 4 5 3 2 0,4 0,2

ISOPODA, gråsuggor

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 8 24 9 13 26 16,0 8,0

HYDRACARINA, sötvattenskvalster

Hydracarina 0 3 0 1 1 2 1 1,0 0,5

ARANEA, spindlar

Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 2 2 1,0 0,5

ODONATA, trollsländor

Brachytron pratense - (Müller, 1764) 0 3 1 1 0,2 0,1

Coenagrion sp. 0 3 0 4 6 1 2,2 1,1

Coenagrionidae 0 3 0 3 5 1 1,8 0,9

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,2 0,1

EPHEMEROPTERA, dagsländor

Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 28 16 24 29 160 51,4 25,7

Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 3 8 2,4 1,2

Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 4 4 1 1,8 0,9

Cloeon sp. 4 4 3 3 0,6 0,3

Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 3 4 2 2,0 1,0

Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 2 24 31 28 15 20,0 10,0

Leptophlebia sp. 1 2 3 34 20 24 9 17,4 8,7

PLECOPTERA, bäcksländor

PNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 Nemoura 1 0,2 0,1

MEGALOPTERA, sävsländor

Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 1 0,4 0,2

TRICHOPTERA, nattsländor

Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 2 0,4 0,2

Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) 2 3 2 1 0,2 0,1

Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,1

Limnephilidae 0 5 0 38 15 61 22,8 11,4

Limnephilus sp. (marmoratus-typ) * 0 5 3

Phryganea bipunctata - Retzius, 1783 0 3 0 1 0,2 0,1

HEMIPTERA, skinnbaggar

Gerris lacustris - (Linné, 1758) 1 3 0 1 0,2 0,1

COLEOPTERA, skalbaggar

Dytiscidae (annan) 0 3 0 Dytiscida 1 1 0,4 0,2

Graptodytes pictus - (Fabricius, 1787) 0 3 3 Graptod 3 3 1,2 0,6

Haliplus sp. 0 3 0 Haliplus 1 0,2 0,1

DIPTERA, tvåvingar

Ceratopogonidae 0 0 0 3 0,6 0,3

Chironomidae 0 0 0 10 63 23 25 61 36,4 18,2

Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,1

Tabanidae 0 3 0 1 0,2 0,1

GASTROPODA, snäckor

Gyraulus sp. 4 4 0 1 0,2 0,1

Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 4 1 21 5,2 2,6

Planorbis sp. 4 4 3 5 2 5 2,4 1,2

Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,2 0,1

BIVALVIA, musslor

Pisidium sp. 1 1 0 P 3 15 3 16 2 7,8 3,9

SUMMA (antal individer): 60 258 155 240 287 200,0 100

SUMMA (antal taxa): 11 21 19 17 11 15,8

Totalantal taxa 35 Diversitetsindex 3,41 Surhetsindex 11

Medelantal taxa/prov 15,8 ASPT-index 5,2 EPT-index 11

Antal ind./kvm. 800 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 3

2005-04-26

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORT

utfärdad av ackrediterat laboratorium

REPORT issued by an Accredited Laboratory

(46)

5. Ljussjön, 63/132bf

Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROV

Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M %

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar

Oligochaeta 0 2 0 4 3 3 3 5 3,6 8,5

HIRUDINEA, iglar

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobdella 1 0,2 0,5

AMPHIPODA, märlkräftor

Gammarus pulex - (Linné, 1758) * 4 5 3 ISOPODA, gråsuggor

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 13 13 6 25 11 13,6 32,1

HYDRACARINA, sötvattenskvalster

Hydracarina 0 3 0 1 0,2 0,5

ODONATA, trollsländor

Coenagrionidae 0 3 0 2 0,4 0,9

Corduliidae 0 3 0 2 0,4 0,9

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,2 0,5

EPHEMEROPTERA, dagsländor

Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 2 6 1 3 2,4 5,7

Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 2 2 0,8 1,9

Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 4 3 1 0,2 0,5

Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1 0,4 0,9

Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,5

Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 6 1 10 5 4 5,2 12,3

Leptophlebia sp. 1 2 3 3 0,6 1,4

MEGALOPTERA, sävsländor

Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 0,2 0,5

TRICHOPTERA, nattsländor

Athripsodes sp. 0 0 3 2 0,4 0,9

Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 1 0,4 0,9

Limnephilus sp. (centralis-typ) * 0 5 3

Molanna sp. (angustata-typ) 0 3 3 1 2 0,6 1,4

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 3 0,8 1,9

Mystacides sp. 0 2 3 1 2 0,6 1,4

Mystacides sp. (longicornis/nigra) * 0 2 3

Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 1 1 0,6 1,4

Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 3 1 0,8 1,9

HEMIPTERA, skinnbaggar

Sigara dorsalis - (Leach, 1817) * 0 2 0 DIPTERA, tvåvingar

Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,5

Chironomidae 0 0 0 5 8 4 4 19 8,0 18,9

BIVALVIA, musslor

Pisidium sp. 1 1 0 P 4 1 1 1 1,4 3,3

SUMMA (antal individer): 45 34 29 45 59 42,4 100

SUMMA (antal taxa): 12 8 10 11 13 10,8

Totalantal taxa 26 Diversitetsindex 3,29 Surhetsindex 9

Medelantal taxa/prov 10,8 ASPT-index 5,9 EPT-index 14

Antal ind./kvm. 170 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 0

2005-04-26

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORT

utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

References

Related documents

Allt som allt åtta vägledningar som berör arbetsprocessen, hantering av osäkerhet, bedömning av bottenfauna för sjöar respektive vattendrag, bedömning av fisk för sjöar

Erfarenheterna från arbetet med detta testsystem skall ligga till grund för ett ADB-system där ett lämpligt urval av kalkningsdata kan ställas till förfogande för

En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 2007 och Havs- och vattenmyndigheten 2013) på Havs- och vattenmyndighetens

Gul näckros växte med en täckningsgrad mellan 1-5 procent av sjöytan och relativ täthet mellan 12-49 procent i Långviksträsk, Hampträsk, Vidsjön, Stora Horssjön och

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten

Sand: &lt;5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%. Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död

På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2005 genomfört bottenfaunaundersökningar på 90 provstationer i rinnande vatten och 37 i

Vissa sjöar får ett överskott på näringsämnen och blir då eutrofierade, därför bestämde vi oss för att även titta närmare på hur eutrofieringen påverkar