Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra depression bland äldre – En litteraturöversikt
Mattias Engelhardt Emir Guldvek
Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15hp Termin/år: Hösttermin 2017 Handledare: Åsa Audulv Examinator: Annika Karlström
Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram:
Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Abstrakt
Bakgrund: Depression visade sig vara ett ökat förekommande tillstånd särskilt
vanligt bland de allra äldsta. Depression ansågs vara komplext att upptäcka bland äldre eftersom symtomen ofta härleds till somatiska besvär. Sjuksköterskans roll fyllde funktion av att synliggöra, bedöma behov, omvårdnadsåtgärder, samt
vårdinsats för dessa patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att lindra depression bland äldre. Metod: Systematiska sökningar genomfördes och inkluderade tolv vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Sökningarna kompletterades med två manuella sökningar. Resultatet:
Artiklarna visade att det fanns ett flertal omvårdnadsåtgärder för att lindra depression bland äldre, nämligen att lyssna på musik, utöva fysisk aktivitet, reminiscens, stödsamtal och interaktion. Resultatet visade sig på minskning av depressiva symtom efter omvårdnadsåtgärderna. Diskussion: Utförandet av
omvårdnadsåtgärder av sjuksköterskan bidrog till att finna mening bland äldre samt en premiss för att tillgodose individens behov och ökad livskvalité. Ytterligare
omvårdnadsåtgärder bör tas i beaktande som nutritionen och religionens betydelse.
Slutsats: Sjuksköterskan borde tillämpa individanpassade omvårdnadsåtgärd för att
lindra depression. Vidare är interaktionen mellan sjuksköterskan och den äldre en premiss för att tillgodose individens behov och ökad livskvalité.
Nyckelord: depression, omvårdnadsåtgärder, sjuksköterska, äldre.
Innehåll
Bakgrund ... 1
Hälsa och ohälsa ... 1
Depression och sjuksköterskans iakttagelser ... 2
Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Inklusions - och exklusionskriterier... 5
Litteratursökning ... 6
Urval ... 6
Analys ... 6
Resultat ... 7
Musik ... 7
Fysisk aktivitet ... 8
Reminiscens ... 9
Stödsamtal och interaktion ... 9
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 12
Slutsats ... 16
Referenser ... 17
Bilagor
Bilaga 1: Söktabell Bilaga 2: Översiktstabell
1
Bakgrund
Allt fler antal människor i Sverige blir äldre och därmed ökar antalet personer med kroniska sjukdomar och sammansatta vårdbehov, vilket innebär ökade krav på tillgång till god och värdig vård och omsorg runt om i landets kommuner och landsting. Depression är vanligt förekommande hos personer över 65 år och tillståndet tycks vara särskilt vanligt bland de allra äldsta enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], (2015).
Socialstyrelsen uppskattar att 11–15 procent av befolkningen över 65 år vid något tillfälle lider av depression. Enligt socialstyrelsen lider idag ca 20 procent av alla äldre personer av psykisk ohälsa och förväntas öka till 25 procent bland äldre av svenska befolkningen, vilket gör psykisk ohälsa till en av landets största folksjukdomar (Socialstyrelsen, 2013). Vad som definierar äldre människor är den åldersgrupp som omfattar åldrarna 65 år och uppåt och brukar delas in i tre grupper: “den yngre äldre”, “äldre äldre” och under de senaste åren har gruppen “de allra äldsta” framträtt (Romoren, 2010, s.31).
Hälsa och ohälsa
Enligt World Health Organization (WHO) innebär hälsa att personen känner fullständig fysisk, psykisk och social hälsa, med detta synsätt anses hälsa mer som en resurs och vad hälsa kan bidra till (Medin & Alexandersson, 2000, s.65-66). Definition på hälsa är många och några av definitionerna är att leva bra, att vara frisk och lycklig (Medin & Alexandersson, 2000, s.37–38). I många sammanhang är det inte helt ovanligt att hälsa beskrivs som ett tillstånd. Det kan även beskrivas som en resurs till att uppnå mål i processer under perioder av förändringar i livet som beror på omgivning och miljö, samt en upplevelse att känna mening i tillvaron och livet (Medin & Alexandersson, 2000, s.67-68). Detta anknyter vidare till Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang. KASAM bygger på tre
grundpelare som involverar hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Innebörden av dessa begrepp handlar om att personen inte ser sig som hjälplös, ser en meningsfullhet i tillvaron, samt hur individen ser på sin hälsa i synkronisering med omvärlden. Teorin beskriver människan som varken frisk eller sjuk men framställer samtidigt att personer som
2 erhåller en känsla av KASAM i större utsträckning tenderar till en upplevelse av att vara friskare (Medin & Alexandersson, 2000, s.63-65).
Psykisk ohälsa är däremot ett vagt begrepp som kan leda till svårigheter i vardagen. Psykisk ohälsa kan definieras som begränsningar i förmåga till välbefinnande, relationer, samt ger upphov till kroppsliga eller psykiska symtom. När människor utsätts för kris eller motgång visar sig den inre styrkan vara avgörande för främjande av välmående. Detta har ett
samband med en hög eller låg KASAM, känsla av sammanhang. Högre KASAM innebär bättre förutsättningar att möta livets motgångar, medan en låg KASAM, låg inre styrka kan ge upphov till depression (Hedman & Jansson, 2015, s.54).
Depression och sjuksköterskans iakttagelser
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering SBU (2015) uppskattar att depression i början av 2020-talet, blir globalt sett den näst vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos äldre befolkningen. Depression är en psykisk sjukdom som kännetecknas av ändrad sinnesstämning och innebär förändringar i personens vilja, energi, initiativförmåga och självkänsla. Fler framträdande symtom som speglar sjukdomsbilden är trötthet och irritabilitet hos den deprimerade individen (Ottosson & Ottosson, 2007, s.85-86). En stor målgrupp av deprimerade utgörs av äldre människor där sinnestillstånd kännetecknas av sorg, hjälplöshet och modlöshet (Berentsen, 2010, s.344). Waugh (2006) anser att depression enligt WHOs definition har en negativ inverkan på äldre personens liv genom påverkan av förlust av tidigare intressen, sömnsvårigheter, samt undvikande av sociala relationer. Enligt Waugh (2006) kan det vara komplext att upptäcka depression bland äldre eftersom
symtomen ofta härleder till somatiska besvär och där det kan gömma sig under symtom från andra sjukdomstillstånd, så kallade differentialdiagnoser. Bakomliggande orsaker till
depression hos äldre kan vara både biologiska och psykosociala. Med biologiska faktorer menas förändringar av signalsubstanser i hjärnan, det vill säga hjärnans normala
åldersförändringar. Enligt Fiske, Leobach Wetherell, & Gatz, 2009) kan ärftlighet också räknas med som ett skäl till depressiv sjukdom. Depression är fortsättningsvis vanligare i samband med kroppslig sjukdom, till exempel stroke, demens, Parkinsons sjukdom.
3 Stressfaktorer som förluster av partner eller vänner betraktas som psykosociala orsaker till depression. En stor del av depressionen har också visat sig härstamma från aspekter i form av läkemedelsbiverkningar och näringsbrist (Gustafson & Olofsson, 2012, s.160-172).
Enligt Ehnfors, Ehrenberg och Ekstrand (2013, s.90) härleds en längre tid av sorg och nedstämdhet till ökad risk för ohälsa och onödigt lidande. Det finns inte alltid en tydlig orsak till depression men i vissa fall kan det härledas till stressig miljö, sömnbrist, brist på fysisk aktivitet och frisk luft. Enligt Rundgren & Dehlin, (2004, s.184-185) kan riskfaktorer för depression härstamma från negativa livshändelser, vilket i sig kan resultera till viktförlust, suicidtankar, nedstämdhet, och irritation. Från ett okomplicerat tillstånd av nedstämdhet kan en utveckling till allvarlig depression uppträda. Vid bedömning av emotionella tillstånd är det därför viktigt att sjuksköterskan noterar under hur lång tid nedstämdheten ägt rum.
Följaktligen bör sjuksköterskan ta hänsyn till försämrad livskvalitet i form av minskad sömn, minskad aptit och förlorat intresse för tidigare aktiviteter eftersom dessa symtom kan vara tidiga tecken på depression. Ett bra utgångsläge för utredning av depression och bedömning av emotionella dimensioner är att sjuksköterskan bör lyssna på patientens tankar, känslor och upplevelser. I många fall behöver de äldre tid på sig att känna tillit och kunna berätta om sina psykiska besvär (Ehnfors et al., 2013).
I kartläggning av depression finns ett flertal skalor att använda sig av. Enligt DSM-IV kriterier för depression kan kombination av irritation, kroppsliga klagomål, och socialt tillbakadragande tyda på depression hos äldre patienter (Rundgren & Delin, 2004). Utöver Beck Depression Inventory (BDI) anses Geriatric Depression Scale (GDS) vara den bästa skalan för att påvisa depression hos äldre (Kvaal, 2010, s. 385).
Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) omfattar omvårdnaden både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet grundat på en humanistisk människosyn. Med stöd av Travelbees omvårdnadsteori är målet med omvårdnaden att hjälpa patienten att uthärda och bemästra lidande och finna en mening i sin upplevelse. Hon uttrycker vidare på
4 två generella metoder i omvårdnaden där den ena består av terapeutisk användning av sig själv genom interaktion och kommunikation i syfte att upprätta den mellanmänskliga relationen. Med mellanmänsklig relation menar Travelbee att sjuksköterskan bör vara medveten om vikten av interaktion med patienter och dess konsekvenser. Endast i den mellanmänskliga relationen kan sjuksköterskan identifiera och medverka till att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Den andra metoden är ett professionellt förfarande som går ut på att identifiera omvårdnadsbehov och planera åtgärder som kan tillgodose dessa
(Kirkevold, 2010, s.130-139).
Sjuksköterskeprofessionen har hög komplexitet där kunskap, förståelse, färdighet och
värderingsförmåga bidrar till patientsäker omvårdnad (Näslund, 2014, s.62). Sjuksköterskans roll innebär att bedöma behov, omvårdnadsåtgärder, samt vårdinsats för äldre personer med depression. I enlighet med Travelbee har sjuksköterskan ansvar att dessutom utföra sådana uppgifter som förknippas med omvårdnad, det vill säga ge patienten praktisk hjälp med de behov hen inte förmår sig tillgodose (Kirkevold, 2010, s.145). Angående sjuksköterskans roll i behandling och utredning av personer med depression krävs det vidare kunskap och
medvetenhet kring riskfaktorer och identifiering av depressiva symtom (Waughn, 2006).
Problemformulering
Depression hos äldre är ett allvarligt sjukdomstillstånd som kan leda till en betydande försämring av livskvalitet och en ökad risk för att dö i förtid. Tillståndet blir allt vanligare och med en ökande ålder av befolkning kommer problematiken sannolik att öka (SBU, 2015).
Djukanovica, Sorjonenb och Petersona, (2014) hävdar att det förekommer underbehandling av depression av äldre personer i Sverige. Farmakologisk behandling med antidepressiva läkemedel är förenat med biverkningar och detta kan påverka äldres vardagliga liv negativt.
Eftersom sjuksköterskan jobbar nära patienten är det därför viktigt att med hjälp av adekvat kunskap och kompetens använda omvårdnadsåtgärder för att främja hälsa. Genom att vara uppmärksam kan sjuksköterskan förhindra utveckling av depression, samt höja livskvalité och välbefinnande för äldre (Waterworth, Arroll, Raphael, Parsons & Gott, 2015).
5
Syfte
Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra depression bland äldre.
Metod
Design
Detta arbete är en litteraturöversikt och syftar på att redovisa vad som tidigare gjorts inom ett specifikt område. Vidare beskriver Backman (2012, s. 83) den traditionella
översiktsrapporten som inkluderar: Introduktion, problem, metod, resultat och diskussion.
Målet med arbetet är att sammanställa resultatet från originalstudier och tillgänglig
forskning inom ämnesområdet. För att artiklarna ska bli kvalificerade till att ingå i resultatet så sattes kriterier på dessa.
Inklusions - och exklusionskriterier
Studierna inkluderar deltagare som är diagnostiserad med depression eller som påvisar depressiva symtom, samt med en ålder på 65 år eller äldre. Sjuksköterskans
omvårdnadsåtgärder är i fokus där deltagarna tar emot en omvårdnadsåtgärd från en eller flera sjuksköterskor i artiklarna. Mixad studie och kvantitativa studier används där de valda artiklarnas abstrakt, titel och innehåll lyder syftet. Artiklarna begränsades till högst femton år gamla, innehåller abstract, peer-reviewed, avgränsning till engelska språket. Granskning av artiklarna ska det framgå att det tas hänsyn till etiska aspekter utifrån de forskningsetiska regler som existerar, som kan refereras till Helsingforsdeklarationen (Polit & Beck, 2012, s.151). Urvalet av samtliga artiklar innefattar etiskt övervägande som är godkänd av etisk kommitté i syfte att förstärka arbetets validitet (Forsberg & Wengström, 2015, .s 59).
Exklusionskriterierna omfattar målgrupper med kognitiv funktionsnedsättning, demens, samt artiklar som saknar intervention i sig det vill säga de som är litteraturöversikt.
6
Litteratursökning
Valet av sökord baseras på det aktuella syftet och inkluderar tre olika databaser: Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Svenska begrepp används via Svensk Mesh genom Karolinska institutet och är följande: Nurse, role, elderly och depression. Utöver sökningen på samtliga databaser uppenbarade sig ytterligare relevanta ämnesord från den redan befintliga
sökningen, vilket också användes som sökord. Dessa sökord var: aged, care, geriatric och nursing. I Cinahl användes Headings, medan motsvarigheten i PsycINFO var Thesarues.
Med hjälp av booleska sökoperatörer kan sökbegrepp kombineras med AND och OR, för att begränsa och utvidga sökningen (Friberg, 2006, s 59). För att tillämpa en mer målinriktad och systematisk sökning utfördes en manuell sökning (Backman, 2008, s.163). För att få en
uppfattning av artiklarnas relevans så lästes först artiklarnas titel. Sedan lästes artiklarnas abstrakt för att få en översikt på vad den handlade om. Slutligen granskades valda artiklar utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Detaljerad information hänvisas till söktabell, bilaga 1.
Urval
Med hjälp av Fribergs granskningsmall ska artiklar med hög vetenskaplig kvalitet användas i resultatet (Friberg, 2006, s. 108-120). Urval och kritisk granskning utfördes enligt Fribergs granskningsmall för att säkerhetsställa artiklarnas kvalitet. Artiklarna som valts ut till resultatet är av hög och medel kvalitet. Totalt valdes tolv artiklar ut till resultatet. Tio av dessa artiklar samlades genom systematisk sökning, medan två stycken hittades via manuell sökning från de föregående artiklarnas referenslistor. Titlarna som ansågs motsvara syftet valdes ut. Sammanställning av artiklarnas kvalitetsbedömning kan hittas i översiktstabell, se bilaga 2.
Analys
Slutligen bearbetades och analyserades artiklarnas resultat genom de interventioner som tillämpades. Artiklarna har lästs genom flertal gånger för att begripa sig på resultatet och kontexten. Efter att ha fått en helhet av artiklarnas resultat sorterades de utifrån
7 gemensamma interventioner och därefter utformades rubriker som motsvarar studiens syfte.
I resultatet av de tolv artiklarna framkom efter en noggrann genomgång fyra gemensamma omvårdnadsåtgärder, nämligen musik, fysisk aktivitet, reminiscens, stödsamtal och
interaktion.
Resultat
Resultatdelen i denna litteraturstudie bygger på tolv stycken vetenskapliga artiklar. Efter noggrann genomgång av artiklar tilldelas resultatet fyra omvårdnadsåtgärder: Musik, Fysisk aktivitet, Reminiscens, stödsamtal och interaktion.
Musik
Tre av tolv artiklar (Ugur, Aktas, Orak, Saglambilen & Avci, 2016; Chan, Chan, Mok och Tse, 2009; Chan, Wong, Onishi och Thayala, 2011) undersökte vikten av musikens effekt på depression bland äldre på äldreboenden och egna hem. Olika typer av musik och upplägg på musiklyssnandet förekom mellan studierna.
I en interventionsstudie på ett äldreboende i Turkiet valdes 32 personer till musikgruppen.
Deltagarna lyssnade på Traditionell Turkisk och Sufi musik 80 minuter dagligen varannan dag under åtta veckor. Under gruppmomenten uppmanades de äldre att tänka positivt och på glada minnen samtidigt som musiken spelades i bakgrunden. I en studie av Chan et al.
(2009) i Hong Kong undersöktes det psykosociala välmående före och efter interventionen bestående av låtar med influenser från klassisk musik. Det vill säga västerländsk klassisk och klassisk jazz, samt asiatisk klassisk. Musiken spelades 30 minuter per vecka under fyra veckor och utspelade sig för deltagarna i deras egna hem och på dagvård. Utöver detta uppmanades deltagarna till att lyssna på samma musik 30 minuter innan läggdags varje natt.
I en annan studie av Chan et al. (2011) utgick interventionen från att 24 deltagare i musikgruppen själva fick välja sin musik utifrån genre av kinesisk, Malay, Indisk och
8 Western rytmisk musik med långsamt tempo, 60-80 slag/minuten (30 minuter per vecka i åtta veckor). Dessa tre interventioner visade alla på att depressiva symtom minskade signifikant i den grupp som fick lyssna på musik, vilket resulterade i positiv effekt på depression bland äldre och skulle kunna användas av sjuksköterskan.
Fysisk aktivitet
Tre artiklar (Lok, Lok & Canbazc, 2017; Tseng, Chen, Wu & Lin, 2006; Bastone och Filho, 2004) undersöker effekten av fysisk aktivitet på äldre individers depressiva symtom på äldreboenden. En interventionsstudie i Turkiet undersökte effekten av fysisk aktivitet på 80 stycken slumpmässigt indelade individer. Träningsprogrammet var anpassat för de äldre individernas ergonomi och utifrån deras egen kroppsförmåga där interventionen delade upp 40 personer i träningsgruppen och 40 personer i kontrollgrupp. Aktiviteterna bestod av 30 minuters promenad, samt rytmiska rörelser med en kortare paus mellan övningarna fyra dagar per vecka. I Taiwan undersökte Tseng et al. (2006) effekten av fysisk aktivitet på depressiva symtom genom böj och sträck rörelser på sängbundna patienter med stroke.
Studien inkluderade 59 individer, var på 42 individer indelades i en interventionsgrupp och 17 personer i en kontrollgrupp. Under interventionen fick delar av träningsgruppen stöd från sjuksköterskan till att utföra rörelseövningar sex dagar i veckan, 30 minuter/dag, under fyra veckor. Övriga 21 deltagare utförde aktiviteterna på egen hand. Bastone Carvalho och Filho, (2004) undersöker i en studie effekten av fysisk aktivitet genom ett bestämt
tidsintervall på två timmar per vecka i sex månader. Aktiviteten bestod av femton minuters promenad alternativt enklare form av funktionell träning i form utav att ställa sig och sätta sig från en stol upprepade gånger. De fysiska övningarna omfattade även enklare
rörelseövningar av muskelgrupper som till exempel, höfter, axlar och knän utan att behöva utsätta individen för fallrisk. Studiernas resultat visar att fysisk aktivitet i olika former ger en reducering av depressiva symtom bland äldre.
9
Reminiscens
I tre artiklar utforskas effekten av reminiscens på depression genom att väcka minnen bland äldre (Chueh och Chang, 2013; Stinson, Young, Kirk och Walker, 2010; & Wu, 2010). I en studie av Chueh och Chang (2013) undersöktes effekten av GRT (grupp reminiscensterapi) under sex månaders uppföljning i Taiwan på depressiva symtom. Deltagarna bestod av 21 stycken manliga äldre veteraner som indelades till tio personer i kontrollgrupp och elva personer i experimentgrupp. GRT utfördes två gånger i veckan under fyra veckor med utvärdering av tre tillfällen. Interventionen innebar att deltagarna under 60 minuter per tillfälle delade minnen som var relaterat till krig i syfte att öka deltagarnas medvetenhet av sina känslor, ge möjlighet för att uttrycka tankar, identifiera positiva relationer från det förflutna och även hur positiva aspekter och nya mål i livet kan tillämpas.
En intervention av Wu (2010) innehöll gruppträffar med allsång av sina utvalda favoritlåtar, genomgång av viktiga minnen och foton från den enskilde individens tidigare liv i syfte att väcka minnen och återfinna livets mening. Vidare undersöker Stinson et al. (2010) i en studie med 47 stycken äldre kvinnor effekten av reminiscensterapi på depression på stödboende i Texas, USA. Genom att få dela med sig av sin livshistoria i grupp, fick kvinnorna två gånger i veckan under sex veckor tillfälle att diskutera. Diskussionerna berörde ämnen som familj, vänner och glada minnen genom uppvisning av fotografier och musik för varandra i terapigruppen. Reminiscensterapi visar att det finns signifikanta skillnader i depressiva symtom mellan intervention- och kontrollgrupp. Utöver detta påvisades dessutom resultat av ökad livstillfredsställelse i samtliga studier.
Stödsamtal och interaktion
I samtliga tre artiklar (Markle-Reid, Weir, Browne, Roberts, Gafni och Henderson 2006;
Haugan, Innestrand och Moksnes 2012; Hadidi, Lindquist, Buckwalter och Savik 2014) studeras effekten av sjuksköterskans samverkan och interaktion bland äldre för att
10 undersöka inverkan på depression. I en kanadensisk studie utforskar Markle-Reid et al.
(2006) sambandet mellan reducering av depressions nivåer genom hembesök och telefonsamtal av sjuksköterskan. I undersökningen använder sig sjuksköterskan av empowerment och self-efficacy som strategi. Detta genomfördes i syfte att frambringa positiva attityder kring deltagarens egenvård och hälsa, samt öka patientens delaktighet.
Under sex månader besökte sjuksköterskan 144 vårdtagare en gång per månad (besökstid en timma), samt telefonkontakt (minst tio minuter) vid ett tillfälle. Haugan et al. (2012)
undersöker vidare i en studie på 44 äldreboenden i Norge, effekten av sjuksköterskans samverkan med patienter. Genom en enkät svarade patienterna på frågor som innefattade kategorier kring sjuksköterskans interaktion av respekt, hänsyn och lyhördhet. I detta frågeformulär fick patienterna även möjlighet att svara på frågor om sjuksköterskan synliggör dem och tar dem på allvar. I en annan studie undersöker Hadidi et al. (2014) effekten av problemlösande terapi på depressiva symtom hos överlevande strokepatienter.
Studien inkluderade 22 stycken deltagare i deras hem i USA. Vid kontakt med deltagarna tillämpas stödsamtal via telefon 1,5 timma per vecka i tio veckor för att synliggöra
sambandet mellan livets problem och depressiva symtom. Samtalet fokuserade på att identifiera aktuella problem och uppmuntra patienten till att välja ut endast ett vardagligt problem. Nästa steg var att fråga patienten vad de vill uppnå och hur det ska uppnås i syfte att frambringa deltagarnas egna lösningar. Vidare blir patienten motfrågad om lösningen på problemet är realistiskt och nåbart. Slutligen tar patienten själv reda på hur lösningen ska verkställas. Markle-Reid, et al. (2006) och Haugan et al. (2012) fann att de som fick
rådgivning genom hembesök, telefonsamtal och interaktion med anknytning till
hänsynstagande erhöll signifikant minskning i depressions nivå. Däremot visar Hadidi et al.
(2014) ingen signifikant minskning av depressions nivåer jämfört med baseline.
11
Diskussion
Metoddiskussion
Via psycINFO databas hämtades fem artiklar genom sökord som var ämnes bärande till syftet och kombinerades vidare med ‘’other searchers to try” som sökmotorn hänvisade till, vilket gav bra adekvata sökresultat av artiklar. Detta gjordes för att minimera riskerna att missa relevant material till resultatet. Det kan därför i läsarens ögon framstå som att en bredare sökning gjorts än vad som egentligen behövts. Det fanns svårigheter att hitta vetenskapliga artiklar inom musik och fysisk aktivitet på grund av begränsningar relaterad till inklusion- och exklusionskriterierna. Därför utfördes två manuella sökningar från befintliga referenslistor av musik och fysisk aktivitet, som ledde till två nya artiklar i
resultatet. Detta gjordes för att de ansågs förstärka validiteten av musik och fysisk aktivitet i omvårdnadsarbetet. I enlighet med Forsberg och Wengström, (2015, s.64) kan en manuell sökning ske genom referenslistan av befintlig artikel som rör problemområdet. Genom relativt bra sökresultat och därefter genomgång av artiklarnas abstrakt, metod och resultat kunde irrelevanta artiklar exkluderas. Eftersom få artiklar med hög kvalité identifierades så användes även artiklar med medel kvalité.
Samtliga artiklar inkluderade deltagare med en medelålder på 65 år, med undantag från en.
Artikeln med lägre medelålder än 65 år valdes ut eftersom 35 % av deltagarna ändå var över 65 år. Anledningen till att denna artikel valdes var för att deltagarna själva fick bestämma över vilken musik som skulle spelas upp och gav därför en variation av interventionerna.
Artiklar som för övrigt inkluderade deltagare med demens valdes bort. SBU, (2015) visar att kognitiv nedsättning, som symtom på demens sjukdom hos äldre kan påverka möjligheten att delta i beslut om sin egen behandling. Vidare beskriver medicinska forskningsrådet (2003) att forskare ska vara försiktiga med forskningsprojekt där deltagarna har nedsatt
12 intellektuell förmåga. Eftersom dessa personer inte har egen förmåga att bedöma vad det innebär att delta i en studie valdes denna målgrupp bort. Följden av att exkludera
demenssjukdom leder dessvärre till att omvårdnadsåtgärderna i resultatdelen inte är representativ för alla deprimerade målgrupper. En svårighet med sökning var att hitta kvalitativa artiklar inom ämnet. Svårigheten med att finna kvalitativ forskning förmodas vara kopplat till söktermerna som användes i relation till syftet. Effekten av
omvårdnadsåtgärderna mättes med olika instrument och detta gjorde att kvantitativa
artiklar blev representerad i sökningarna. Trots avgränsningar i sökmotorerna så resulterade sökningarna till omfattande träfflistor som genererade ett tidskrävande urval. Den åtgärd som hade kunnat göras var begränsning av publikationsdatum till tio år. Detta utfördes inte eftersom konsekvenserna troligen hade lett till ett smalare forskningsområde.
Resultatdiskussion
Enligt Ron, (2004) visar sig depression vara vanligare bland äldre som är bosatt på äldreboende jämfört med de som bor hemma. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra depression bland äldre, där samtliga studier utom två utfördes på äldreboende. Detta arbete visar att det finns olika metoder för att minska depressiva symtom. Den farmakologiska behandlingen av depression bland äldre är oftast förenat med nackdelar i form av biverkningar och interaktioner med andra läkemedel. Därför bör säkrare behandlingsalternativ tas i beaktande (Spina & Scordo, 2002). En annan studie motiverar att äldre personer löper större risk för nedsatt
behandlingssvar och sämre tolerans av antidepressiva läkemedel (Ho, 2007).
Omvårdnadsåtgärder kan därför anses vara effektivt tillsammans med farmakologisk behandling vid depression bland äldre.
Musik, som ett kännetecken för känsla, kan underlätta det icke-verbala uttrycket av känslor.
Musik kan nå människors inre känslor utan att upplevas hotande och kan nyttjas som verktyg för känslomässig tillfredsställelse (Chou, Ho & Chi, 2006). Musik stimuli leder generellt till emotionella upplevelser och bidrar till stimulering av hjärnans limbiska system utifrån takter och rytm (Hanser & Thompson, 1994). Två studier (Guetin, Soua, Voiriot, Picot
13
& Herisson, 2009;Solanki, Zafar & Rastogi, 2013) bekräftar att musik eliminerar negativa känslor och bidrar till mental avkoppling bland äldre med depression. Vidare uppges att musik även minskar depressiva symtom bland äldre. Eftersom typ av musik kan upplevas olika bör sjuksköterskan ta i beaktande till varje individs smak då emotionell påverkan kan variera beroende på vad som spelas (Bjoro & Torvik, 2008, s. 340). Chan et al. (2009) finner en svårighet att särskilja om effekten av musik på depression bland äldre berodde på själva musikens effekt eller på placebo effekten genom den sociala interaktionen med
sjuksköterskan och andra deltagare. Därför kan det vara svårt att helt fastställa om musiken enskilt frambringar positiv effekt på depression. De metodiska svagheterna innefattar att musik interventionerna hade begränsad genre av musik, samt begränsades till ett specifikt geografiskt område i varje enskild studie.
Reminiscens är ett redskap för minnesarbete och är en väl dokumenterad och lämplig metod för att reducera depression hos äldre. Minnesarbete innebär att man tar fram händelser, tankar och känslor från förr. Vid dessa möten öppnas möjligheter att utvärdera livet och bejaka vad som varit svårt och konfliktfyllt som ett försök att försonas med dessa och finna en mening av händelserna. Lämpliga ämnen som matlagningsrecept, glada minnen från barndomen och första skoldagen anses vara stimulerande för betydelsen av egenvärde och identitet. Med stöd av personlig relevans i form av fotografier och musik som
kommunikationsmedel skapas en meningsfull aktivitet för den äldre. Detta kan ge det vardagliga livet en mening och skapa social gemenskap (Kvaal, 2008, s. 369-384).
I enlighet med Travelbees omvårdnadsteori kan människor behöva hjälp med att finna en mening i sina olika livserfarenheter och upplevelse. Detta menar Travelbee är det viktigaste syftet i omvårdnad. Omvårdnad är en mellanmänsklig process där den professionella sjuksköterskan hjälper en individ att förebygga upplevelser av lidande och finna en mening och hopp i tillvaron Travelbee hävdar att det är betydelsefullt att bygga upp en relation till patienten och tillgodose deras behov (Kirkevold, 2010, s.130-133). Med förankring av reminiscens kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för att skapa en bra relation. Genom att organisera samtalsgrupper kan sjuksköterskan tillämpa reminiscensterapi i vården.
Däremot bör det uppmärksammas att vissa ämnen kan framkalla bittra och dåliga minnen hos deltagaren. Sjuksköterskan bör därför ta i beaktande av att reminiscens är en
individanpassad terapi utifrån äldres bakgrund (Kvaal, 2008, s.384). I två av studierna om
14 reminiscens används musik som redskap i syfte att väcka minnen och uppmuntra äldre att konversera med varandra om sina minnen.
Begränsningar med studierna som berör reminiscensterapi är att deltagarna ansågs vara homogena vad gäller bakgrundshistoria. Vidare utfördes interventionerna i grupper men kan likväl användas som omvårdnadsåtgärd för en individ åt gången. Reminiscens är likväl som musik en kostnadseffektiv åtgärd som kräver minimala resurser och kan implementeras för samtliga äldre var som helst oavsett vårdinstans.
Vid fysisk aktivitet sker en ökning av serotonin, dopamin och noradrenalin i hjärnan.
Frigöring av dessa transmittorsubstanser anses ha en betydande effekt på depression (Huang, Liu, Tsai, Chin, & Wong, 2015). En annan sida av fysisk aktivitet är att det ger den äldre en upplevelse av att klara något (Kvaal, 2008, s.384). Definition av fysisk aktivitet är frivilliga kroppsrörelser som utgörs av huvudsaklig skelettmuskulatur. Det omfattar aktiviteter i det vardagliga livet som promenader, handling, samt gå i trappor (Taraldsen, Chastin, Riphagen, Vereijken, & Helbostad, 2012). Fysisk aktivitet minskar inte bara depressiva symtom utan ökar även livskvalité. Det rekommenderas att sjuksköterskan stödjer de äldre att etablera rutiner kring fysisk aktivitet (Lok et al. 2017). Däremot är det svårt att säga hur länge effekten av fysisk aktivitet finns kvar efter interventionerna i
studierna. Begränsningar med en av studierna är få antal deltagare (Tseng et al. 2006).
I studierna hade det varit önskvärt att se en längre undersökningsperiod eftersom effekterna hade blivit mer trovärdiga. Därför är det av vikt att aktiviteterna sker kontinuerligt under en längre period. Bastone Carvalho et al. (2004) menar att svårigheter med fysisk aktivitet inom äldreboenden kan vara att motivera den äldre att utföra dessa. I dagens vård kan det krävas extra resurser i form av personal och tid för att kunna tillgodose patientens behov av fysisk aktivitet. Dessutom bör sjuksköterskan beakta att fysiska aktivitet ska vara individanpassad utifrån de äldres fysiska förmåga.
Ett av de viktigaste hjälpmedlen som sjuksköterskan har i behandling av depression är stödsamtal och interaktion. Stödsamtal kan ha sitt uttryck i olika former men det vanligaste syftet är att lindra den psykiska smärtan eller den belastning som sjukdomen innebär om så bara kortsiktigt. I enlighet med stödsamtal är interaktionen med patienten betydelsefull.
Interaktion bygger på att sjuksköterskan samverkar med den äldre genom kommunikation.
15 Genom gott bemötande i form av att lyssna och tillgodose individens behov främjar
sjuksköterskan en bra relation med den äldre. Travelbees omvårdnadsteori menar att interaktion mellan sjuksköterskor och patienter är grundläggande för god vård (Kirkevold, 2000, .s 130-140). Genom interaktion med patienten öppnas möjligheten för ett mer
djupgående samtal, för att ge patienten tillfälle att uttrycka sig (Kvaal, 2008, s.386-387).
Haugan et al. (2012) visar följaktligen att sjuksköterskans intresse att delta i ömsesidigt samtal med den äldre betraktas som en betydande aspekt för minskning av depression. I sin pilotstudie med få deltagare visade Hadidi et al. (2014) en minskning av depressiva symtom, men inte tillräckligt för att vara signifikant. Däremot var (p = 0.08) nära signifikant skillnad.
Orsaken är möjligtvis att varaktigheten i interventionen inte var adekvat, samt att
deltagarantalet var lågt. Varje enskild studie i resultatet är utförd på ett specifikt geografiskt område, men i sin helhet visar resultatet av denna litteraturöversikt på en internationell undersökning eftersom studierna är genomförda bland olika nationaliteter. Detta ger fördel och förstärker uppsatsens resultat eftersom kulturella och traditionella aspekter kan variera runt om i världen.
Det finns troligtvis fler aspekter som sjuksköterskan kan vara uppmärksam på när det gäller lindring av depression. I enlighet med Hanssen, (2010, s.44-45) har således religion stor betydelse för många äldre människor. Utifrån behov är det viktigt att ordna så att de äldre får möjlighet att delta i gudstjänstlivet oavsett vilken religion den äldre individen har.
Gautam, Saito och Kai (2007) visar i en studie som utfördes i Nepal, att det finns signifikant skillnad i depressions nivåer mellan de troende äldre som deltar i gudstjänst jämfört med de troende som inte deltar. Fortsättningsvis skulle betydelsen av nutrition och allsidig
kosthållning tänkas vara en ytterligare aspekt som kan påverka depression eftersom det anses tillhöra människans basala behov (Hakkarainen, Partonen, Haukka, Virtamo, Albanes
& Lönnqvist, 2004). Studien anser att allsidig kost med rikliga mängder av omega 3, protein, zink och kolhydrater möjligtvis minskar depressiva symtom (Badrasawi, Shahar, Manaf &
Haron, 2013).
I enlighet med WHO:s definition av hälsa kan omvårdnadsåtgärderna främja hälsa i form av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Samtliga omvårdnadsåtgärder som presenterats i litteraturöversikten kan bidra till en meningsfullhet och begriplighet för äldre individer i lindring av depression. Äldre får en möjlighet att upptäcka sina inre resurser och högre
16 känsla av sammanhang som leder in på begreppet KASAM. En person som upplever att livet är meningsfullt kommer att kämpa på i tuffa situationer, även i situationer då det är oklart hur man bör handskas med problemet.
Slutsats
Ett utmärkt sjuksköterskearbete karakteriseras av ett holistiskt perspektiv med humanistiska värden och moral. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till att varje person har ett individuellt behov samt, begränsad förmåga och utifrån detta skall omvårdnadsåtgärder tillämpas. Detta kan härledas till en bra interaktion mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan kan tillsammans med övrig vårdpersonal planera omvårdnadsåtgärder för att lindra depression i syfte att öka äldres livskvalité. Användning av samtal för att väcka minnen ger äldre
möjlighet att gå igenom livets minnen och därmed uttrycka sina känslor till sjuksköterskan.
Genom att lyssna på äldres livshistorier kan sjuksköterskan få en större förståelse för bakomliggande orsaker till depressionen. Musik räknas som en enkel och kostnadseffektiv omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan kan dra nytta av för att hjälpa deprimerade äldre.
Sjuksköterskor som jobbar med depression bland äldre kan behöva gå kompletterande kurs inom ämnet, samt omvårdnadsåtgärder eftersom osäkerhet kring bemötande med dessa patienter anses bristfälliga. Behovet att forska om depression hos äldre är stort. Mer
forskning med hänsyn till genus kan rekommenderas eftersom män och kvinnor kan ha olika behov. Fler kvalitativa studier inom depression hos äldre skulle kunna bidra till mer
djupgående förståelse och kunskap i syfte att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder.
17
Referenser
Använda artiklar i resultatet markerat med * i referenslista.
Backman, J. (2012). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Badrasawi, M.M.,Shahar, S.,Manaf, Z.A.,&Haron,H. (2013). Effect of Talbinah food
consumption on depressive symptoms among elderly individuals in long term care facilities, randomized clinical trial . Clinical Interventions in Aging (8), 279–285. doi: 10.2147/CIA.S37586
*Bastone Carvalho, A., & Filho, W. J., (2004). Effect of an exercise program on functional performance of institutionalized elderly Journal of Rehabilitation Research & Development, 41 (5), 659-668 . doi: 10.1682/JRRD.2OO3.01.0014
Berentsen, V. D. (2010). Kognitiv svikt och demenssjukdom. Kirkevold, M., Brodtkorb, K. &
Ranhoff, AH. (Red.), Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten (s.344).
Stockholm: Liber.
Bjoro & Torvik (2010). Smärta. Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Ranhoff, AH. (Red.), Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten (s.340). Stockholm: Liber. Bjurström, N. (2013).
Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. Hämtad: 2017-05-05, socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19080/2013-6-3.pdf
Chou, K., Ho, A. H. Y. & Chi, I. (2006). Living alone and depression in Chinese older adults.
Aging & Mental Health, 10 (6), 583–591.doi: 10.1080/13607860600641150
*Chan, M.F., Chan, E.A., Mok, E., & Yuk Kwan Tse, F. (2009). Effect of music on depression levels and physiological responses in community-based older adults. International Journal of Mental Health Nursing, 18, 285-294. doi: 10.1111/j.1447-0349.2009.00614.x.
*Chan, M.F., Wong, Z.Y., Onishi, H., & Thayala, N.V. (2011). Effects of music on depression in older people: a randomized controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 21, 776-83. doi:
10.1111/j.1365-2702.2011.03954.x. Epub 2011Oct 31.
*Chueh, K.H., & Chang, T.Y. (2013). Effectiveness of group reminiscence therapy for depressive symptoms in male veterans: 6-month follow-up: International Journal of Geriatric Psychiatry, 29: 377–383. doi: 10.1002/gps.4013.
Djukanovica, I., Sorjonenb, K.,& Petersona, U. (2014). Association between depressive symptoms and age, sex, loneliness and treatment among older people in Sweden. Aging &
Mental Health, 19(6), 560-568, http://dx.doi.org/10.1080/13607863.2014.962001.
Ehnfors, M.,Ehrenberg, A.,& Ekstrand, I. T. (2013). Nya Vips-Boken. Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (s. 90). Lund: Studentlitteratur.
Fiske, A., Leobach Wetherell, J., & Gatz, M. (2009). Depression in older adults. Annual Review of Clinical Psychology, 5, 363–389. doi: 10.1146/annurev.clinpsy.032408.153621.
18 Forsberg, C., & Wengström,Y.,(2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Forskningsetisk policy och organisation i Sverige F.d. Medicinska forskningsrådets nämnd för forskningsetik (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning
www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforskning_13 hämtad 150323.pdf
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
Gautam, R., Saito, T., & Kai, I. (2007). Leisure and religious activity participation and mental health: gender analysis of older adults in Nepal. BMC Public Health, 7:299. doi:10.1186/1471- 2458-7-299
Guetin, S., Soua, B., Voiriot, G., Picot, M.C., & Herisson, C. (2009). The effect of musictherapy on mood and anxiety–depression: An observational study in institutionalized patients with traumatic brain injury. Annals of Physical and Rehabilitation Medicine, (52), 30–40. doi:
10.1016/j.annrmp.2008.08.009
Gustafson, Y & Olofsson, B. (2012). Den åldrande kroppen. Norberg, A., Lundman, B., &
Fischer, R.S. (Red.), Det goda åldrandet (s.160-172). Lund: Studentlitteratur.
*Hadidi, N.N., Lindquist, R., Buckwalter, K., & Savik, K. (2014). Feasibility of a Pilot Study of Problem-Solving Therapy for Stroke Survivor. Association of Rehabilitation
Nurses Rehabilitation Nursing, 40, 327–337. doi: 10.1002/rnj.148
Hakkarainen, R., Partonen, T., Haukka, J., Virtamo, J., Albanes, D.,& Lönnqvist, J. (2004). Is low dietary intake of omega-3 fatty acids associated with depression? The American Journal of Psychiatry. 2004;161(3):567–569. doi:10.1176/appi.ajp.161.3.567
Hanser, S. B. & Thompson, L. W. (1994). Effects of a music therapy strategy on depressed older adults. Journal of Gerontology, 49 (6), 265–269. doi:
https://doi.org/10.1093/geronj/49.6.P265
Hanssen, I. (2010). Äldre från andra kulturer. Kirkevold, M., Brodtkorb, K, Ranhoff., A.H.
(Red.), Geriatrisk omvårdnad, God omsorg till den äldre patienten (s.44-45). Stockholm: Liber Hedman, A.M & Jansson, W. (2015). Äldrevård och äldreomsorg. Edinburgh: Pearson
Ho, A. P. Y. (2007). A peer counseling program for the elderly with depression living in the community. Aging & Mental Health, 11 (1), 69–74. doi: 10.1080/13607860600735861
*Haugan, G., Innstrand, S.T., & Moksnes, U.K. (2012).The effect of nurse–patient interaction on anxiety and depression in cognitively intact nursing home patients. Journal of Clinical Nursing, 22, 2192–2205. doi: 10.1111/jocn.12072
Huang,T.T., Liu, C.B.,Tsai,Y.H.,Chin, Y.F.,& Wong, C.H. (2015). Physical fitness exercise versus cognitive behavior therapy on reducing the depressive symptoms among community- dwelling elderly adults: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies (52) 1542–1552. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.05.013
Kirkevold, M. (2008). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
19 Kvaal (2008). Ångest och depression. M., Brodtkorb, K. & Ranhoff, AH. (Red.), Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten (s.384-387). Stockholm. Liber.
*Lok, N., Sefa, L., & Muammer, C. (2017). The effect of physical activity on depressive
symptoms and quality of life among elderly nursing home residents: Randomized controlled trial. Archives of Gerontology and Geriatrics, 70, 92–98.
http://dx.doi.org/10.1016/j.archger.2017.01.008.
*Markle-Reid, M., Weir, R.,Browne, G., Roberts, J., Gafni, A.,& Henderson, S. (2006). Health promotion for frail older home care clients. Journal of Advanced Nursing 54(3), 381–395. doi:
10.1111/j.1365-2648.2006.03817.x
Medin, J., Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie.
Lund: Studentlitteratur.
Näslund, K. G.(2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. Dahlborg-Lyckhage, E. (Red.), Att bli sjuksköterska, en introduktion till yrke och ämne. (s.62). Lund:
Studentlitteratur.
Ottosson, H & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber AB.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing evidence for nursing practise. (9. uppl.) Philadelphia:Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins.
Romoren, T.G. (2010). Äldre, hälsa och hjälpbehov. Kirkevold, M., Brodtkorb, K, Ranhoff., A.H. (Red.), Geriatrisk omvårdnad, God omsorg till den äldre patienten (s.31). Stockholm: Liber.
Ron P (2004) Depression, hopelessness, and suicidal ideation among the elderly: a comparison between men and women living in nursing homes and in the community.
Journal of Gerontological Social Work 43, 97–116. doi:
http://dx.doi.org/10.1300/J083v43n02_07
Rundgren, Å., & Dehlin, O. (2004). Äldresjukvård- Medicinsk äldresjukvård av multisjuka patienter (s. 184-185). Lund: Studentlitteratur.
SBU (2015). Behandling av depression hos äldre. En systematisk litteraturöversikt. Hämtad 15 Maj, 2017, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Depression_aldre_2015.pdf
Solanki, M.S., Zafar, M., & Rastogi, R. (2013). Music as a therapy: Role in psychiatry. Asian Journal of Psychiatry, 6(3), 193–199. doi: 10.1016/j.ajp.2012.12.001
Spina,E., & Scordo, M.G. (2002). Clinically significant drug interactions with antidepressants in the elderly. Drugs and Aging, 19, 299–320.
*Stinson, C.K., Young, E.A., Kirk, E., & Walker, R. (2010). Use of a structured reminiscence protocol to decrease depression in older women. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17, 665–673. doi: 10.1111/j.1365-2850.2010.01556.x.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Hämtad 2017-05-12, från https://www.swenurse.se/Sa- tycker-vi/Pressmeddelanden/pressmeddelanden-2017/sveriges-sjukskoterskor-far-en-ny- kompetensbeskrivning/
20 Taraldsen, K., Chastin, S. F., Riphagen, I. I., Vereijken, B., & Helbostad, J. L. (2012). Physical activity monitoring by use of accelerometer-based body-worn sensors in older adults: A systematic literature review of current knowledge and applications. Maturitas, 71, 13–19. doi:
10.1016/j.maturitas.2011.11.003
*Tseng C.N., Chen, C.C.H., Wu, S.C., & Lin, L.C. (2007). Effects of a range-of motion exercise programme. Journal of Advanced Nursing, 57(2), 181–191. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.04078.x.
*Ugur, H.G.,Aktas, Y.Y., Orak, O.S., Saglambilen, O.,& Avci, A. (2016). The effect of music therapy on depression and physiological parameters in elderly people living in a Turkish nursing home: a randomized-controlled trial, Aging & Mental Health, 1360-7863. dOI:
10.1080/13607863.2016.1222348
Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, d., Parsons, J., & Gott, M. (2015). A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients with multiple long-term conditions. Journal of Clinical Nursing, 24, 2562–2570. doi:
10.1111/jocn.12863.
Waugh, A. (2006). Depression and older people. Nursing older people. 18(8), 1472-0795.
http://dx.doi.org/10.7748/nop.18.8.27.s17.
*Wu, L.F., (2010). Group integrative reminiscence therapy on self-esteem, life satisfaction and depressive symptoms in institutionalised older veterans. Journal of Clinical Nursing, 20, 2195–
2203. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03699.
Bilagor
Bilaga 1: Söktabell
Datum Databas sökord Begränsningar Antal träffar Granskade
abstrakt
Inkluderad artiklar
2017-05-11 Pubmed ((aged[MeSH Terms]) AND depression[MeSH Terms]) AND nurse[MeSH Terms]
Abstract English, Age: 65+ years 2002-2017
82 11 _
2017-05-11 Pubmed ((nursing care[MeSH Terms]) AND elderly[MeSH Terms]) AND depression[MeSH Terms]
Abstract English, Age: 65+ years 2002-2017
425 20 2
2017-07-23 Cinahl nurses role AND depression AND (elderly OR geriatric )
Abstract Peer-reviewed 2002-2017 Age: 65+ years English
54 19 1
2017-07-23 pubmed ((geriatric depression) AND nursing) NOT dementia
Abstract Free full text 2002-2017 Age: 65+ years English
120 15 1
2017-07-27 PsycINFO (SU.exact("AGED") AND SU.exact("DEPRESSIVE DISORDER")) AND nurse
Abstract Peer-reviewed 2002-2017
Aged (65 years &
older) English
82 6 1
2017-07-27 PsycINFO ((SU.exact("NURSING") OR SU.exact("HEALTH
SCIENCES NURSING")) AND SU.exact("MAJOR DEPRESSION"))
Peer-reviewed 2002-2017
Aged (65 years &
older) English
56 13 4
2017-09-04 pubmed Care effect AND depression AND elderly AND nursing home
Peer-reviewed 2002-2017 English
Aged (65 years &
older)
166 24 1
Bilaga 2: Översiktstabell
Författare Årtal Land/Titel
Studiens syfte Design/
Instrument
Deltagare (/bortfall)
Huvudresultat Kommentar
Gällande kvalitet Bastone et al.(2004)
Brasilien
Effect of an exercise program on functional performance
of institutionalized elderly
att bestämma om
regelbunden motion har positiva effekter på äldres funktionella prestationsförmåga, muskelstyrka av
nedre extremiteter, samt kognitiv och affektiv status.
Kvantitativ.
Långsiktig
kontrollerad studie.
GDS
n=40 (n=3)
Resultatet hävdar att träningsgruppen utgör en bättre signifikant funktion I kognitiva parametrar enligt GDS.
Patienterna hade entusiasm att fortsätta med fysisk aktivitet efter studiens gång och såg fördelar med fortsatt fysisk aktivitet.(p=0,000)
medel
Chan et al.(2011) Singapore
Effects of music on depression in older people: a randomised controlled
trial
Att avgöra musikens effekt på
depressionsnivåer bland äldre individer.
Kvantitativ.
Randomiserad kontrollerad studie.
GDS.
n=52 (n=2)
Att det finns signifikanta skillnader i depressionsnivåer mellan kontroll- och musikgrupper redan efter fyra veckor, vilket betyder minskning av depressions nivåer. Att lyssna på musik kan hjälpa äldre individer att minska deras depressionsnivåer.(p=0,016)
medel
Författare Årtal Land/Titel
Studiens syfte Design/
Instrument
Deltagare (/bortfall)
Huvudresultat Kommentar
Gällande kvalitet
Chan et al.(2009) Kina
Effect of music on depression levels and physiological responses in community-based older adults
Att undersöka musikens effekt på depressionsnivåer bland äldre individer.
Kvantitativ.
Randomiserad kontrollerad studie.
GDS
n=50 (n=3)
Musik minskar depression och är en billig och
okomplicerad
omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan kan använda sig av. En signifikant
minskning av
depressionsnivåer märktes först efter vecka
fyra.(p=0,001)
Medel
Chueh &
Chang(2013) Taiwan (12)
Effectiveness of group reminiscence therapy for depressive symptoms in male veterans: 6-month follow-up
Att använda grupp reminiscens terapi som en sjuksköterske-
intervention för att värdera effekten på depression under tre och sex månaders kontroll för manliga veteraner.
Kvantitativ.
Kvasi-experiment studie.
TGDS (Taiwan Geriatric Depression Scale)
n=21 (n=8)
Skillnaden i depressiva symtomstatus var signifikant mellan kontroll grupp och GRT gruppen efter första (p<0,001), andra(p=0,005) och tredje kontrollen.(p=0,001)
Medel
Författare Årtal Land/Titel
Studiens syfte Design
Instrument
Deltagare (/bortfall)
Huvudresultat Kommentar
Gällande kvalitet Hadidi et al.(2014)
USA
Feasibility of a Pilot Study of Problem- Solving Therapy for Stroke Survivors
Syftet med denna pilotstudie var att bedöma genomförbarheten och potentiell effektivitet av
problemlösande terapi (PST) på stroke överlevande
depressiva symtom och funktion i rehabiliteringsstadiet av återhämtning
Kvantitativ.
Pilot studie.
CES-D (Center for Epidemiologic Depression Scale).
n= 22 (n=5)
Analys efter tolv veckor visar att depressiva symtom mellan kontroll och behandlingsgruppen var snarlika och var därmed inte signifikant.
medel
Haugan et al.(2012) Norge
The effect of nurse–
patient interaction on anxiety and depression in
cognitively intact nursing home patients
Att testa effekterna av interaktion mellan sjuksköterskor och patienter på ångest och depression bland kognitivt intakta äldre patienter på äldre boende.
Kvantitativ.
Tvärsnittsstudie.
HADS-D (Hospital Anxiety and Depression Scale).
n=202 (n=0)
Effekten av patient- sjuksköterskans interaktion visade en total statistiskt
signifikant skillnad på depression.(P<0,05)
hög
Författare Årtal Land/Titel
Studiens syfte Design/intervention/
Instrument
Deltagare (/bortfall)
Huvudresultat Kommentar
Gällande kvalitet Loka et al. (2017)
Turkiet
The effect of physical activity on depressive symptoms and quality of life among elderly nursing home
residents: Randomized controlled trial
Att fastlägga hur fysisk aktivitet för äldre individer påverkar deras depressive symptom och livskvalité i äldre boende.
Kvantitativ
experimental pretest- posttest study that was designed as a single blind, randomized controlled trial BDI
n=80 (n=0)
Att delta I ett grupp baserat träningsprogram anses ha goda effekter på depressiva symtom.
Interventionsgruppen visar en signifikant minskning
(p=0,001).
medel
Markle-Reid et al.(2006) Kanada
Health promotion for frail older home care clients
Att utvärdera jämförande effekter och kostnader för en förebyggande vårdhälsoplan utöver standardiserat hemvård för äldre människor
Kvantitativ.
Blindad studie.
Randomiserad kontrollerad studie.
CES-D.
n=288 (n=46)
Resultatet fann att de som fick rådgivning genom hembesök och telefonsamtal gav en större statistisk signifikant minskning i depressiva
symtom (p=0,009) jämfört med de 144 personer som inte fick insatser. (p=0,009).
hög
Författare Årtal Land/Titel
Studiens syfte Design
Instrument
Deltagare (/bortfall)
Huvudresultat Kommentar
Gällande kvalitet Stinson et
al.(2010) USA Use of a structured reminiscence protocol to decrease depression in older women
Att presentera resultatet av en studie baserat på reminiscens samt
rekommendationer om strukturerad reminiscensterapi i att reducera depressive symptom hos äldre kvinnor.
Mix-metod.
Experiment studie.
Randomiserad kontrollerad studie.
GDS.
n=47 (n=0)
I baseline visar signifikanta skillnader jämförd med sex veckor (p=0,006). Detta resultat indikerar att reminiscens är förenad med lägre
depressionsnivåer om det erbjöds två gånger I veckan I sex veckor.
hög
Tseng et al.(2006) Taiwan
Effects of a range- of-motion exercise programme
Att uppskatta fördelar med fysiskt aktivitet av smärtupplevelse och depressiva symtom.
Kvantitativ.
Randomiserad Kontrollerad experiment.
GDS
n=65 (n=6)
Att depressiva symtom har förutsättning att minska i interventionsgruppen bland patienter med stroke. (p=0,05)
medel
Författare Årtal Land/Titel
Studiens syfte Design/
Instrument
Deltagare (/bortfall)
Huvudresultat Kommentar
Gällande kvalitet Ugur et al.
(2016) Turkiet
The effect of music therapy on depression and
physiological parameters in elderly people living in a Turkish nursing home: a randomized-controlled trial
Att undersöka effekten av musikterapi på depression och psykologiska parametrar av äldre inom äldreboende.
Kvantitativ.
Randomiserad kontrollerad studie.
Blindad studie.
GDS.
n=64 (n=0)
Användning av musikterapi visar sig i musikgruppen ha betydelse i hantering av depressiva symtom och kan användas som ett verktyg för att minska depression, samt sänka systoliskt
Blodtryck, vilket kan användas som en omvårdnadsinsats. Det visade sig en signifikant skillnad mellan musik och kontrollgrupp efter interventionen. (p=0,006)
Hög
Wu (2010) Taiwan
Group integrative
reminiscence therapy on self- esteem, life satisfaction and depressive symptoms in institutionalized
older veterans
Att använda integrerad grupp reminiscens terapi som en
sjuksköterska intervention att utvärdera
omedelbara effekten på självkänsla, tillfredställelse av livet och depressiva symtom.
Kvasi-experimental studie
n=74 (n=3)
Att tillfredsställelse i reminiscens gruppen förbättrades efter tolv veckors terapi. I GDS skalan visade sig att genomsnittliga värdet av depression sjönk från 7,4 till 5,74 direkt efter
reminiscensterapi. Signifikanta skillnaden mellan kontroll och intervention gruppen värderades till p<0,05.
medel
