1
Spelberoende
- en studie om relationen mellan spelandet och individen samt hur detta påverkar spelaren och
dennes vardag
Författare: Sabina Brahimi, 850227, Arbnora Mehmeti, 830511 Handledare: Åke Nilsen
Examinator: Eva Schmitz
2 The Abstract
We have written this paper about gambling problems with the purpose to give us and all of our readers a sense of understanding. With the term understanding we mean that we all know what type of activity gambling is but not a lot of us know how it feels for individuals that due to their addiction play almost every day and sometimes several times a day. By somehow trying to explain what kind of experiences people who engage in gambling feel, we hope that we somehow can increase our knowledge towards these persons and towards gambling.
We are well informed that the content of our particular subject that we’ve chosen is massive and that more research needs to be done about or subject since there are no simple answers that can explain gambling behavior so easily. But by giving it an effort to at least give a glance of the many reasons of how they feel when they gamble we hope to find some comprehension for gamblers and people that suffer from gambling problems.
Our presentation of problem is to simply try to explain what kind of feelings gamblers experience when they place a bet and what consequences their gambling has led to. And by reading lots of books about our subject and by interviewing people that gamble we hope to come to some conclusions for such behaviour. When it comes to interviewing people that does gamble we deliberately chose to interview different types of gamblers just to show the broadness that does exist among people that engage in gambling activity. We did this with the simple purpose that it gives us a stronger sense of comprehension about gamblers. We also hope to insight the society about gambling problems and that their consequences does not just affect the gambler but also family and friends and when it comes to treatment due to gambling problems such help should be provided for all.
Gambling activities is a matter that affects all of society since its becoming a stronger part of our everyday life since many of us engage in the chase of “fast money”. But one must
remember that this is an addiction that is much harder to knowledge since many of us can play in the comfort of our one’s homes which means that it is harder to detect.
We hope that by you reading this paper you will increase your knowledge about this group or maybe if you know a person that does gamble you will understand him or her better and come to the realization that he or she needs help for her addiction.
3 Abstrakt
Vi har skrivit arbete om spelberoende problem med syftet att ge oss och alla våra läsare en känsla av förståelse. Med begreppet förståelse menar vi att vi alla vet vilken typ av
verksamhet spel är men inte många av oss vet hur det känns för den enskilde att på grund av sitt beroende spela nästan varje dag och ibland flera gånger om dagen. Genom att på något sätt försöka förklara vilken typ av upplevelser som bedriver att dessa människor spelar så hoppas vi att det på något sätt kan öka vår kunskap gentemot dessa personer och mot spelberoende.
Vi är väl informerade om att innehållet i vårt ämne som vi har valt är stor och att mer forskning måste göras om eller eftersom det inte finns några enkla svar som kan förklara spelberoendets beteende så lätt. Men genom att ge det ett försök att åtminstone ge en överblick av många skäl för hur de känner när de spelar så hoppas vi att kunna hitta en förståelse för spelare och personer som lider av spelberoende problem.
Vår presentation av problemet är att helt enkelt försöka förklara vilken typ av känslor spelare har erfarenhet av när de placerar en insats och vilka konsekvenser deras spelande har lett till.
Och genom att läsa massor av böcker om vårt ämne och genom att intervjua människor som spelar hoppas vi att komma fram till vissa slutsatser för ett sådant beteende. När det gäller att intervjua folk som inte spelar har vi medvetet valt att intervjua olika typer av spelare bara för att visa den bredd som finns bland personer som ägnar sig åt hasardspel aktivitet. Vi gjorde detta med det enkla syftet att det ger oss en starkare känsla av förståelse om spelare. Vi
hoppas också att ge samhället insikt om spelberoende problem och att deras konsekvenser inte bara påverka spelare men också familj och vänner och att behandling för spelberoende
problem bör ges till alla som är i behov av det och att sådana behandlingar skall vara tillgängliga.
Spelverksamhet är en fråga som berör alla i samhället då det har en stor del av vår vardag eftersom många av oss delta i jakten på "snabba pengar". Men man måste komma ihåg att detta är ett beroende som är mycket svår att ha kunskap om eftersom många av oss kan spela i lugn och ro i det egna hemmet, vilket innebär att det är svårare att upptäcka då omgivningen inte är medveten om det.
Vi hoppas att du som läser detta arbete kommer att öka din kunskap om denna grupp eller kanske om du känner en person som spelar då förstår ni honom eller henne bättre och komma till insikt om att han eller hon behöver hjälp för sitt beroende.
4 Innehållsförteckning
1. Inledning………...……….……s. 5 2.1. Syfte……….……….….…..s. 6 2.2. Problemformulering……….….…s. 6 3. Definition av spelberoende samt spelmissbruk……….s. 6 3.1 Spelberoende……….…..s. 7 3.2 Spelmissbruk………..……….s. 7 3.3 Skillnaderna mellan spelberoende och spelmissbruk……….…...s. 7 4. Bakgrund………...……..…….s. 8 4.1 Resultat från tidigare forskning...……….….……..s. 8 4.2 Olika typer av spelare………s. 9 4.3 Olika faser……….………..s. 10 4.4 Biologiska förklaringar………..s. 12 4.5 Jämförelse mellan alkoholberoende och spelberoende………..……….s. 13 5. Teorier………....………...s. 14 5.1 Globaliseringen………...s. 14 5.2 Konsumtionssamhället………...………....s. 15 5. 3 Beroendebegreppet……….……….……..s. 15 5.4 Modernitetens uppdelning av tid och rum……….……..s. 16 5.4.1. Tid……….……….………..s. 16 5.4.2 Rum……….……...s. 16 5.5 Pengar……….…..…..s. 16 6. Metod………....………..……..s. 18 6. 1 Förkunskap...s. 18 6. 2 Tillvägagångssätt...s. 18 6. 3 Kvalitativ intervju...s. 21 6. 4 Redogörelse av våra informanter...s. 21 6. 5 Utformandet av vår intervjuguide...s. 22 6. 6 Forskningsetiken...s. 23 6. 7 Urvalsprocess………..……….……...s. 23 7. Presentation av våra informanter………..…………...……….……...s. 24 7.1 Resultatredovisning………....…...s. 26
5 7.1.1 Tidiga erfarenheter av spel……….……....……...s. 26 7.1.2 Upplevelser under själva spelandet………...………..…….………...s. 28 7.1.3 Spelbeteendets utveckling………..….…….…………...s. 32 7.1.4 Finansiering……….………...s. 35 7.1.5. Svårigheter att sluta………...s. 37 7.1.6. Andra tänkvärda aspekter……….……….………...s. 38 8. Analys………..………….………s. 40 8.1 Beroendebegreppet……….…..s. 40 8.2 Globaliseringen samt modernitetens uppdelning av tid och rum………....s. 41 8.2.1 Tid………..………...…..s. 44 8.2.2. Rum……….…...……...….s. 45 8.3. Konsumtionssamhället……….…..………….s. 46 8.4 Pengar……….…..………….s. 48 8.5 Sammanfattning……….…...………..s. 49 8.5.1. Sammanfattning av analys………...……….…….…….……..s. 49 8.5.2. Sammanfattning av spelberoende samt spelmissbruk……….……..s. 50 9. Reflektioner………...………..………....s. 52 10. Källförteckning……….s. 55
Bilaga 1 Bilaga 2
6 1. Inledning
Det har skett en dramatisk utveckling gällande spel och hur vi människor väljer att förhålla oss till det. Hela tanken på att vinna snabba pengar lockar många människor att idag ägna sig åt spel och likaså spänningen som är avgörande för spelet. Det kan vara aktiviteter så som att köpa en tia eller en triss lott, att spela bingolotto, spela på hästar eller att ägna sig åt casino spel såsom poker eller black jack. Variationerna är många men konceptet är i princip detsamma, det gäller att satsa lite för att vinna mycket.
Det svenska folkets attityd kring spel började förändras i Sverige under efterkrigstiden och det var under 1980 – talet som det stora genombrottet för spelindustrin kom. Sedan dess har mycket hänt och omfattningen har successivt ökat.(Helling, 2003, s.8).
Vissa faktorer har lett till att allt fler människor spelar spel där reklam och lättillgängligheten är de främsta faktorerna till detta. Spel finns i allt fler varierande former och på allt fler ställen, lotter säljs i affärer och spelbutiker, på de flesta restauranger finns jack vegas
maskiner uppställlda i något hörn och inte ens i vårt eget hem kan vi undkomma spelandet då utbudet på Internet är väldigt stort.
Oavsett utbudet av spel så är detta ett ämne som förenar samtidigt som det splittrar relationer och umgänge. För många är spel ett sätt att få lite spänning i den annars så tråkiga vardagen, ett nöje som kryddar till tillvaron. För andra kan det också vara en form av
beroende, något som man känner att man inte klarar sig utan, där insatserna ökar men skulderna blir fler. Några har spelandet som yrke och tjänar sitt leverbröd genom att endast spela men för många är det där en dröm som man försöker uppfylla – på gott och ont. (Custer, 1985, s. 172 ff).
Att spela olika typer av spel har alltid varit ett inslag i vårt samhälle, en form av
sällskapsgrej som man gör tillsammans. De förändringar som har skett idag är dels utbudet av spel och i vilken form spel förekommer och likaså omfattningen . Förr bänkade man sig framför tv:n en lördag kväll och spelade bingolotto, idag tar man fram sin dator och sitt kreditkort och spelar poker via nätet. Man kan säga att konceptet är kanske detsamma, då vi människor fortfarande idag ägnar oss åt spel men det är däremot formen av vilka typer av spel som är populära idag som har förändrats. Och det är på grund av dessa förändringar som vi vill i vår studie undersöka vilken omfattning spelandet utgör idag för våra informanter och om det medför några konsekvenser för dessa individer.
7 2.1. Syfte
Syftet med vårt forskningsarbete är att vi genom kvalitativa intervjuer ska få en inblick i människor som är spelberoende och är aktiva spelare. Vi vill redogöra för er läsare hur dessa människor lever sina liv och vilken betydelse spelandet har för dessa, och försöka ge
förklaringar till varför det är så. Vi vill försöka förklara hur våra informanter lever och hur det kommer sig att spelandet är en sådan viktig del av deras liv.
Vår uppsatsform ska alltså vara en form av redogörelse för hur spelberoendet påverkar våra informanter och vad detta spelberoende har resulterat i deras liv.
2.2. Problemformulering
Vi har valt att endast utgå från en bred huvudfråga som under arbetets gång kommer att vara det centrala i vår forskning. Denna ledande fråga har lett oss till andra frågeställningar som har varit relevanta för vårt arbete.
Vår problemformulering lyder:
• Hur är det att spela på hasardspel, samt vilka konsekvenser har ett spelande för spelarnas vardagsliv?
Andra intressanta frågeställningar vi kan utgå ifrån är om våra spelare har upplevt några konsekvenser av sitt spelande och i så fall vilka? Upplevs dessa konsekvenser som positiva eller negativa? Hur hanterar individen sin tillvaro när han befinner sig i ett spelberoende?
Finns det några avgörande faktorer som leder till att människor fastnar i ett spelberoende? Har de försökt att bli fri från sitt spelberoende? Hur ser deras liv ut idag i samband med spelandet?
3. Definition av spelberoende samt spelmissbruk
Vi har tänkt klargöra för er läsare skillnaden mellan termerna spelberoende och spelmissbruk.
De flesta av våra informanter hamnar i kategorin spelberoende och några få kan betraktas som spelmissbrukare.. Det som kan vara viktigt att poängtera är att så länge dessa individer endast befinner sig i ett spelberoende så kan de fortfarande ha kontroll på sitt liv så som sociala relationer, ekonomi etc. Men när detta beroende sedan utvecklas till ett missbruk så är det då dessa individer tappar kontrollen över sitt liv och relationerna med närstående förstörs och likaså den ekonomiska biten. (http://www.internet-beroende.se) (Svensson O, 2005)
8 3.1 Spelberoende
Ett beroende yttrar sig i att individen blir fysiskt eller psykiskt lidande. Tecken som påvisar att en individ håller på eller har ett beroende är att man ökar substansen eller processen, det vill säga att man höjer sin toleransnivå och därefter öka doserna för att uppnå den önskade effekten. Ett annat kriterium kan vara om en individ börjar ta substansen i större mängder eller utsträckning än vad som avsetts vid inledningen av tillfället. (http://www.internet- beroende.se) (Svensson O, 2005)
3.2 Spelmissbruk
Missbruk kvalificeras idag enligt forskare som en sjukdom. Det är svårt att i korthet definiera vad missbruk är men i generell mening så kan man säga att när ett beteende eller handling har gått över gränsen och man vill sluta men inte kan då kan man säga att individen befinner sig i ett missbruk.
Kriterierna som man skall uppfylla för att ens handlingar skall karakteriseras som ett missbruk är att man försummar viktiga faktorer i sin omgivning. Denna försummelse kan vara att man missköter sitt arbete eller studier, eller andra sociala och ekonomiska faktorer.
(http://www.internet-beroende.se)
3.3 Skillnaderna mellan spelberoende och spelmissbruk
Den stora skillnaden mellan ett beroende och ett missbruk kan kort beskrivas i hur det påverkar omgivningen. Ett beroende övergår i ett missbruk, vilket är en gravare form av beroende, då jobb, familj, vänner eller liknande blir lidande. I detta ska även innefattas då man själv blir lidande antingen psykiskt eller fysiskt. (http://www.internet-beroende.se) (Svensson O, 2005)
4. Bakgrund
Vi människor har alltid spelat spel. Man har hittat gravfynd av tärningar tillverkade av lera vid uppgrävningar. Indinerna kastade tärning med ben från bufflar och man har även funnit fyrkantiga hälbenet från får som man i antikens Grekland och Rom har använt för att kasta tärning med. Även i bibeln beskrivs spel, dobbel och lottning när exempelvis Moses skiftar
9 land med lottens hjälp eller när romerska soldater drar lott om Jesus klädsel när han plågas på korset.
Man kan hitta ännu äldre berättelser om tärningsspel och dess negativa konsekvenser än de som beskrivs i Bibeln, i den hinduiska skriften Rigveda som nedtecknades ca 1500 år f. Kr.
Här beskrivs en tärningsspelares ångest och förtvivlan då han upptäcker att han spelat bort allt. Spel har varit en kassakista för såväl Napoleon i 1800-talets Frankrike som för svenska finansministern i modern tid. (Nilsson, 2002, s. 17)
Spel finns i varierande former såsom maskiner, oddset, tippset och trav och vid något högre ålder,( särskilt för kvinnor), bingo. Alla dessa spel är självfallet förbjudna för minderåriga att utöva men det är ett förbud som är lätt att kringgå om man tar hjälp av äldre kompisar och syskon men även föräldrar. Den mest lättillgängliga speltypen är kortspel, främst poker samt black jack som spelas i alla åldrar och i skiftande miljöer. (Helling, 2003, s. 17)
Under året 2004 så spelades det för 36 miljarder i Sverige vilket har gett stora vinster till svenska staten, trav och galoppsporten, folkrörelserna och spelindustrin. Det kan däremot röra sig om mycket högre summor än så, då det är relativt svårt att faställla en exakt summa då många av det svenska folket spelar på Internet och utanför Sveriges gränser.
Staten tjänar ca sex, sju miljarder på spel årligen och den genomsnittlige svensken spelar för ca 500 – 600 kr per år. Det är även tre gånger vanligare att män blir spelberoende fastän spelberoendet bland kvinnor ökar. Ca en halv procent av alla svenskar har så stora probem att det klassas som spelberoende. Och det är även ca fyra procent av alla vuxna svenskar som någon gång under sitt liv som haft ett spelprobem.
Det finns en rad konsekvenser som drabbar den som är spelberoende. Påföljderna blir oftast att den drabbade har stora skulder, sociala problem och deras vardag kantas av lögner, ångest och självmordstankar. Det är även vanligt att en person som är spelberoende har
relationsproblem. Svårigheter att sköta sitt arbete och kriminalitet är också vanligt förekommande bland de som hamnat i ett allvarligt beroende. (www.spelberoende.com)
4.1 Resultat från tidigare forskning
Edström redogör i boken ”Spelfällan” om en studie som gjordes under åren 1997-1998.
Denna studie handlar om svenskarnas spel och spelvanor och det var cirka 700 personer som intervjuades. Denna undersökning kom fram till att ca två procent av den vuxna befolkningen
10 hade problem med sitt spelande, vilket innebär cirka 128 000 människor. Ytterliggare 7.8 procent uppvisade riskabla spelvanor. Särskilt oroväckande var att spelproblem visade sig vara vanligast bland ungdomar som är mellan 15- 24 år. (Edström, 2008, s. 7)
Här nedan skall vi kort redogöra lite statistik på vilka typer av spel det svenska folket ägnar sig åt.
Nätspel 35%
Utländsk nätpoker 31%
Svensk nätpoker 4%
Vegasmaskiner 23%
ATG- spel 14%
Casino 14%
Oddset/Tippset 7%
Bingo 3%
Illegalt spel 0.3%
(ovanstående statistik är inhämtade ur ”Spelfällan”, Edström, 2008, s. 15)
4.2 Olika typer av spelare
Robert Custer redogör i boken ”When luck runs out” (1985) om att det finns olika typer av människor som ägnar sig åt spel och han har kategoriserat de enligt följandekriterier:
• Professionella spelare. Dessa människor finns enligt Custer men de är inte särskilt många. En professionell spelare har inte särskilt mycket nöje av sitt spel utan det är mer som ett arbete för honom. Egenskaper som kännetecknar en professionell spelare är tålamod och kall beräkning. (Custer, 1985, s. 171)
• Kriminell spelare. Den kriminelle spelaren liknar den professionella spelaren.
Skillnaderna är att den kriminelle spelaren ägnar sig mest åt illegala spel som
exempelvis kortsspel, tärningsspel, blackjack, vadhållning etc. (Custer, 1985, s. 172)
• Tillfällig social spelare. De flesta av oss kan räknas tillhöra denna kategori, vilket innebär att man spelar när tillfälle bjuds. De kan dra en spader om pengar med
kompisar, spela på lotto eller tippa etc. Sådana här spelare kan spela eller låta bli utan att det berör dom särskilt mycket. (Custer, 1985, s. 172)
11
• Seriösa sociala spelare. Den här typen av spelare deltar regelbundet i spel. Han eller hon arbetar hårt på att lära sig hur spelet fungerar och läser kanske regelbundet spelbilagorna i Aftonbladet och Expressen o dylikt. Den här sortens spelare håller dock uppgifterna inom rimliga gränser och de fullgör alla sociala och ekonomiska förpliktelser. De tillåter inte att spelet inkräktar på andra aktiviteter. (Custer, 1985, s.
173).
• Patalogiska spelare. Det är dessa människor som vi kallar för spelmissbrukare.
Människorna inom denna grupp är svårt beroende. (Se avsnitt jämförelse mellan spelberoende och alkoholberoende för vidare information).
Rönnberg (2002) som även han studerat Custers kategoriseringar anser att man borde klassificera människor enligt hur mycket var och en spelar, hur mycket av ens tid spelandet tar, d.v.s. hur pyskologiskt sysselsatt man är med spel och vilka följder det får istället för att man ska dra gränser i vad som kallas spelberoende och icke spelberoende. Han anser att när personen själv och andra lider så är det dags för människor att agera oavsett vad företeelsen kallas. (Rönnberg, 2002, s. 13 ff.)
Även vi delar Rönnbergs åsikter då vi anser att om en person ägnar sina dagar åt att spela och planera spel, oavsett för vilken summa han spelar för så anser vi att det räknas som ett beroende. Dels ger det oss bättre förståelse för hur dessa människor ser på spelandet och hur stor del av ens liv spelandet utgör, dels får Ni som läsare en större förståelse för mångfalden av spelare som finns.
4.3 Olika faser
Något som också utgör en del av en spelares vardag är de olika faser som han går igenom under sin spelberiod. Även dessa skall vi redogöra här nedan för att ge en ökad insikt i spelarens vardag.
• Vinstfasen. Det är mycket individuellt hur lång tid det tar att utveckla ett
spelberoende. Gemensamt för alla spelare är att det inledningsvis känns spännande och att man ser sin chans att vinna. Spelandet uppfyller en social funktion och är fortfarande mer eller mindre tillfälligt.
12
• Förlustfasen. Man är oförmögen till att avstå från spel och denna känsla blir bara starkare och spelaren börjar i den här fasen att smygspela. Även spelarens humör påverkas på ett negativt sätt under denna fas, han blir mer övermodig och irriterad. De flesta, dock inte alla spelare, går in i denna fas genom att avskärma sig och börja spela ensamma. Detta beror främst på att spelaren inte vill att hans omgivning skall ha insyn i hur mycket pengar han egentligen lägger på spel. När en spelare är fast i denna fas så börjar han isolera sig från familj och vänner och hans fritids sysselsättningar
försvinner allt han fokuserar sig på är att vinna tillbaka tidigare förlorade insatser.
(Edström, 2008, s. 27)
• Desperationsfasen. Vid det här laget har spelaren oftast tappat anseendet och hans rykte som spelare står inte så högt i kurs bland andra spelare. Hans moraliska spärrar sviktar, gränser suddas ut och spelaren begår kanske brott för att bli av med en del skulder. Paniken är överhängande och han ser sig själv som en ”loser”. Då och då så vänder turen en bit och han lyckas vinna lite men inte så pass att han skall kunna ta sig ut ur denna fas. Det är även omöjligt för honom att låna, då han aldrig betalar tillbaka sina skulder.
• Kritiska/ uppbygnadsfasen. I denna fas så inser spelaren att han inte klarar av detta på egen hand och genom denna insikt så inser han att han definitivt måste sluta spela.
När spelaren blir mer verklighetsförankrad så blir det lättare för honom att tänka klart och fatta konstruktiva beslut. Det som är nödvändigt i den kritiska fasen är att spelaren måste inse att hans spelande har varit ett sjukligt beteende och att han aldrig mer kan spela då det är ett livslångt beroende.
Under uppbyggnadsfasen så börjar resultatet av livsstilsförändringen att visa sig.
För honom är det viktigt att han tar ansvar, håller på sina rutiner, betalar räkningar, gör upp en budget m.m. Man måste planera, betala av skulder och göra upp
avbetalningsplaner. Även här är det viktigt att försöka återupprätta goda relationer till anhöriga, vänner och bekanta. (Edström, 2008, s. 29)
13 4.4 Biologiska förklaringar.
Enligt Edström så karaktäriserar man spelberoende på samma sätt som man karaktäriserar en sjukdom som hela tiden förvärras och kännetecknas av förlorad kontroll.
Det beteende som en spelare uppvisar ger ett sjukt intryck, som han uttrycker det som och som han menar endast spelaren kan ändra på. En person som är spelberoende upplever ofta sin tillvaro som enformig och trist dådet saknas spänning. Enligt vissa forskare kan detta bero på att halten av enzymet MAO (monoaminoxidas) i blodet är lägre än hos andra människor.
Enzymer är proteinämnen som bildas i cellerna och som är nödvändiga för att dessa ska genomföra de processer som krävs för den mänskliga omsättningen. Forskare påstår sig ha funnit samband mellan personligheten och den ärftliga MAO enzymet som är konstant hela livet. Mao är viktigt för oss människor då det finns i vissa nerver och påverkar bland annat tillgången på monoaminer. Dessa har i sin tur stor betydelse för bla. sinnesstämningen, smärtupplevelserna samt könsfunktionerna.
Med hjälp av MAO – analyser och personlighetstester har man även kunnat konstatera, att kvinnor är mindre spänningsbenägna än män. Dessutom har man funnit, att personer, som oroar sig för mycket har ett högt MAO – värde och tenderar t. ex att vara överbeskyddande mot sina barn.
Det är inte forskat tillräckligt kring enzymhalten, för att man idag säkert kan ge svar på varför vissa människor blir fast i ett missbruk. Man tror sig kunna finna en del av svaret i arv, miljö och utbildning. Allt större intresse inom forskningen knyts idag till biologiska faktorer och varför vissa utvecklar beroende och andra inte
Forskning har visat att spelberoende främst handlar om impulskontrollstörning och
stresshantering. Trots att en spelare är medveten om de skadliga följderna så har han svårt att förändra sitt beteende. Man har funnit att det råder en obalans hos två av hjärnans viktigaste signalsubstanser hos spelare. dessa är dopamin och noradrenalin som bland annat styr förmågan att hantera stress.
Tidigare har påståtts, att olika tvångsmässiga beteenden berott på serotoninförändringar.
För låga halter av serotonin har sammankopplats med bland annat ökad aggressivitet, alkoholmissbruk och depressioner. (Edström, 2008, s. 64)
Att vi valde att nämna medcinska förklaringar vid förklaringar på spelberoende var främst för att delge er Läsare över den vidd av förståelse som krävs för denna utsatta grupp. Att ange
14 medicinska förklaringar när man skall förklara ett samhällsfenomen är något som ligger utanför vår uppgift som sociologer.
Vi har även bifogat en bilaga (1), ett självtest man kan göra som avgör om man har någon form av beroende.
4.5 Jämförelse mellan alkoholberoende och spelberoende.
Det finns en rad likheter mellan individer som befinner sig i ett spelberoende och de som är alkoholberoende. Båda dessa individer upplever en känsla av missnöje med sig själva, vilket resulterar i att de söker efter förändringar i sina liv. De vill att dessa förändringar skall komma snabbt och i samband med detta så förväntar de sig positiva resultat av att dricka eller spela.
Det är i relation till spelandet och drickandet som dessa känslor av oro, ångest, huvudvärk, gap och skrik bildas. Dessa människor skapar sin egen situation där de ger sig själva tillfälle att spelar eller drick. Det kan vara i form av att de startar ett bråk med någon står de nära för att sedan jäkta därifrån och ”döva smärta ” med alkohol eller spel. (Rönnberg, 1993, s. 8).
Likaså en som dricker så som en som spelar så har dessa människor svårt att sluta med sitt beroende. De söker kicken av att spela eller dricka. Påföljden av dessa handlingar resulterar till att dessa människor ljuger och förnekar sitt beroende kring drickandet och spelandet.
(Rönnberg, 1993, s. 8).
När det gäller sociala relationer så kan man se olikheter mellan dessa två fenomen. Man märker inte utanpå att någon spelar i och med att det inte luktar, men däremot så går det inte att undkomma att någon dricker. En drickare gör sig inte av heller med lika mycket pengar som en spelare gör. Även omgivningen drabbas på olika sätt då en spelare involverar sin anhöriga genom att ta lån, bedra etc. när han spelar eller lyckas med sitt spelande. Begreppet förståelse tappar sitt sammanhang och varken anhöriga eller spelaren själv förstår sin
situation, den fortsätter att spela bort sina likväl andras pengar och de inblandade blir då drabbade och lidande.
En annan skillnad som är mellan en spelare och en drickare är ställningen till kriminalitet, en spelare stjäl aldrig, den lånar istället, säger man. En drickare i särskilda fall men
framförallt en narkotikamissbrukare förgår ofta kriminella handlingar och normbrott. En spelare tillhör de individer som har stränga moraler. Han tror att han kan klara av alla
svårigheter han stöter på utan kriminella handlingar, men när verkligheten blir ett faktum som inte går att undkomma (stora betalningsskulder) så blir chocken mycket stor och det kan sluta med dödlighet så som självmord. (Rönnberg, 1993, s. 8).
15 5. Teorier
Vi har valt att utgå ifrån en rad olika teorier för att försöka ge en så övergripande bild av spelberoende som möjligt. Genom att först redogöra globaliseringens effekter inte bara på samhället men på vilket sätt det har påverkat människornas tillgång till spel och hur enkelt det är, tack vare Internet, att kunna spela – allt som krävs är tillgången till en dator.
Baumans begrepp på konsumtionssamhället har vi valt att ta med för att på så sätt belysa den ögonblickliga tillfredsställelsen som vi människor har idag och som kan verka som en förklaring för den drivkraft spelare har till att fortsätta spela.
Vi har även valt att utgå ifrån är åtskillnaden mellan tid och rum, samt uppdelning av tid som vi människor utgår ifrån. Teoretikerna vi har använt oss av är en blandning mellan Giddens och Reith där de båda redogör på vilket sätt denna åtskillnad har betytt för oss människor. Vi har valt att först redogöra oss av Giddens teori kring detta begrepp, då han ger en mer allmän inblick i detta begrepp och hur det påverkar samhället samt oss människor för att sedan avsluta med Reiths resonemang kring detta. Reith ger oss en djupare förståelse på hur spelaren uppfattar tid och rum då han är fokuserad på sitt spelande och vilka effekterna är av dessa.
5.1 Globaliseringen
Giddens menar att metoder för att beräkna tiden och för att placera sig in i rummet är något som är en självklarhet för alla människor, något djupgående för alla kulturer. Det finns inget samhälle som saknar uppfattning om nutiden, det förflutna eller framtiden. Han menar att alla kulturer har någon form av rumsmarkör som hjälper oss människor att skapa en medvetenhet om saker och tings belägenhet. Skillnaden är att förr i tiden så var tid och rum förbundna genom platsens belägenhet.( Giddens, 1999, s. 26).
Att detta har förändrats idag beror främst på globaliseringen och på vilket sätt det har påverkat människan och samhället. Enligt Giddens så handlar globaliseringen om hur närvaro och frånvaro genomkorsar varandra och hur sociala händelser och relationer på avstånd sammanflätas med det lokala. (Giddens, 1999, s. 32). Förenklat uttryckt så syftar Giddens på det genombrott Internet och media har haft på oss människor och det samhälle vi lever i.
Genom att på ett ögonblick få nyheter om saker och ting som sker någon annanstans i världen, eller att via telefon och internetsajter kunna prata med människor tvärs över världen så känns händelser och människor närvarande i rummet så att säga.
16 5.2 Konsumtionssamhället, (teori skapad utifrån Baumans resonemang)
Övergången från produktionssamhället till konsumtionssamhället har lett till enorma
förändringar för oss människor och vår livsstil. Vårt samhälle är byggt på att dess medlemmar är konsumenter vars främsta uppgift är att konsumera. Det är utifrån samhället som vi får en bild av vår tillredsställelse som Bauman menar är ögonblicklig.
Vi har idag högre krav på de varor vi konsumerar då vi kräver att de ska tillfredsställa oss omedelbart utan att kräva någon inlärning av färdigheter eller något förarbete. Men i samma stund som vi får vårt behov tillfredsställt så upphör det på nolltid enligt Bauman. (Bauman, 2000, s. 78).
Det sägs ofta att marknaden förför konsumenterna, men för att kunna göra det så behöver den kunder som vill förföras. Det är kombinationen av konsumenterna, som är ständigt giriga efter nya attraktioner och snabbt uttråkade av redan erfarna attraktioner som utgör
konsumentens liv och deras konsumtion. Att resa förhoppningsfullt är sannerligen mycket mer lustfyllt i konsumentens liv än att anlända. (Bauman, 2000, s. 80).
Man kan genom Baumans resonemang gällande konsumtionssamhället få en ökad förståelse för en människa som är spelberoende. På samma sätt som konsumenten strävar efter att tillfredsställa sina behov via konsumering, strävar personen som är beroende av spel till att omedelbart tillfredsställa lusten till att spela. Jakten på snabba pengar med minsta möjliga ansträngning är ett inslag i samhället som alla människor strävar efter, både konsumenten samt personen som är beroende av spel. Det är genom att undersöka personens
konsumtionsvanor och dennes uppfattning gällande konsumtiom som vi har tänkt komma underfund med vad det är som driver en människa till att fortsätta spela samt hur pass stark den ögonblickliga tillfredsställelsen är.
5. 3 Beroendebegreppet
I boken ”Ungdomarnas spel om pengar – spelmarknaden, situationen, kariärren” (2005) redogör Svensson ett begrepp han valt att kalla för beroendebegreppet, som vi tänkt använda oss av. Han menar att syftet med ett sådant grundläggande begrepp är till för att förklara spelproblem. Han redogör även andra forskares tankar, såsom exempelvis Peele och
Alexander, som han menar använder detta begrepp för att förklara överdriven konsumtion av
17 alkohol och narkotika, överdrivet spelande om pengar, ohämmat tv tittande, överdrivna
sexvanor samt vissa ätstörningar.
Svensson m.fl beskriver beroende som ett resultat av överdriven konsumtion av alkohol, narkotika och läkemedel. Han menar att om det överskrider en viss nivå och har en viss varaktighet så antas det att konsumtionen har övergått till ett okontrollerat beroende.
Begreppet beroende kan i andra sammanhang förklaras som ett resultat av att särskilda belöningsmekanismer tenderar att förstärka vissa beteenden och handlingar. I det fallet uppfattas beroendet inte som en följd av användningen av vissa beroendeframkallande preparat utan av inlärning, förstärkning och upprepande av vissa handlingar.
Även denna teori har vi tänkt använda oss av för att på så sätt förklara hur pass viktigt spelandet är för våra informanter. Vi vill först klargöra om våra informanter anser sig vara beroende eller inte. Något som även kan betraktas som beroende är det som vi nämnde i ovanstående resonemang, dvs att en person kan bli beroende genom att upprätthålla
upprepade handlingar. Det vill säga när en person fortsätter spela, gång på gång – om och om igen för att uppnå samma känsla. (Svensson, 2005, s. 92).
5.4 Modernitetens uppdelning av tid och rum
Att skapa en uppdelning mellan arbete och fritid har varit en pågående aktivitet under de senaste två hundra åren, en handling som varit aktuell under det industriella inflytandet och som har slagit i kraft i vårt samhälle. (Reith, 1999, s. 74).
Uppdelningen av arbete och fritid och den föränderliga formen av tiden och rummet i och med globaliseringens framfart har lett till en avsevärd skillnad för de människor som ägnar sig åt spel under sin fritid. Enligt Reith så har Internetspelen överkommit geografiska och
temporära hinder och utgör ett globalt kasino. Genom att erbjuda en omedelbar och
ögonblicklig tillgång till krediter för spel så länkas spelaretill varandra från jordens alla hörn, när som helst under dygnets alla timmar. (Reith, 1999, s. 124). Detta leder till att så länge man har tillgång till Internet så kan man när som helst logga in på någon spelsite och ägna sig åt denna aktivitet, något som människor från jordens alla hörn gör.
En annan sak som leder till att tiden och rummets uppsättning förändras är att spelare kan när som helst, före, under och efter att de spelat föra över pengar från sitt bankkonto till sitt spelkonto med några enkla knapptryck vilket leder till en ytterliggare faktor av denna omdelbarhet som genomsyrar Internetspel. (Reith, 1999, s. 124).
18 5.4.1. Tid
Spel som är uppbyggda på slumpen så är nuet viktigast. På ett ögonblick så blir det okända känt, framtiden blir nuet, och det är i detta ögonblick som spelaren lever i, i tiden av det eviga nuet. I detta ögonblick så har, som Reith uttrycker det, spelaren tappat sin tydlighet. (Reith, 1999, s. 140).
På grund av den intensitet som spelaren upplever under tiden som han spelar, så känns det för honom som att tiden står stilla. För honom blir det helt omöjligt att mäta tiden och spelandet fortsätter i ett tidlöst tomrum. (Reith, 1999, s. 141).
Att spela på ett kasino är som att gå in i en värld för sig, där tiden står stilla och utbudet av spel i olika former är oändligt. Ett sätt att återupprätta denna tidlöshet som är rådande i en spelares värld är borttagningen av klockor. På kasinon överallt i världen idag så finns det inga klockor idag och detta leder till att den sista gnistan från den yttre världen och det sista stycket av minnet som länkar spelaren med den yttre världen försvinner enligt Reith. (Reith, 1999, s.
142).
5.4.2 Rum
Vid spel som inriktar sig på slumpen och chans så får vår uppfattning av rummet genomgå en förvanskning precis som tiden, de båda utgår ifrån sammandragningen av tid och rummet i spelarens sinne. Då båda förlorar sin tydlighet då spelaren är helt fokuserad kring sitt spelande. (Reith, 1999, s. 143).
5.5 Pengar
En annan faktor som är avgörande för spelaren och dennes livsstil är pengar och hur han förhåller sig till dessa medan han spelar. I sin bok The age of Chance (1999) så redgogör Reith en annan forskares synpunkter på spelaren och hans förhållande med pengar. Enligt Benjamin så spelar inte de flesta för att vinna. De har inte heller viljan att förlora utan målet för spelaren är helt enkelt att uppleva den spänning och intensitet som spelet har att erbjuda.
(Reith, 1999, s. 145).
Däremot är pengar fortfarande det medel de använder sig av för att kunna uppnå den spänning de är ute efter. Exempelvis hade man spelat poker med tändstickor så hade det i pokerspelarens ögon varit en lek för barn, och för att kunna gå helhjärtat in i spelet så är det vikitgt att det förekommer ett tillförlitligt mått av värde. Vadet utgör en del av spelarens
19 integritet, och måste därför representeras av något som i spelarens ögon innehar ett värde för att spelet skall betraktas som meningsfullt.
Trots att pengar är det medel som leder till att uppfylla den meningsfullhet som spelaren är ute efter så innehar pengar en roll som är tvetydig. Den är å ena sidan livsviktig som en bestående del av spänningen i spelet och utgör grunden för spelet. Däremot så är det inte en tillräcklig anledning för själva spelet för när man har satsat sina pengar, dvs. när man har satt sina pengar i spel så förlorar de direkt sitt värde. (Reith, 1999, s. 146).
”It would appear then that gamblers do not play to win but play with instead of for money”
(Reith, 199, s. 147).
En annan forskare som även uppmärksammat spelarens förhållningssätt till pengar är Alvarez.
Han redogör en pokerspelares tankar kring pengar där denne redogör att pengar inte betyder någonting. Han menar att hade man verkligen brytt sig om pengar så hade man aldrig kunna sitta vid ett pokerbord och bluffa 50 000 $. Han menar att om man fokuserar sig på vad man kan få för den summan och allt man kan konsumera för de pengarna så hade han inte varit en bra spelare. Pengar är ett medel man använder sig av för att mäta ens framgångar och ens marker skall betraktas som låtsas pengar tills spelet är över menar han. (Alvarez, 1991, s. 42).
Tidigare så redogjorde vi hur borttagningen av klockor skall få människorna inne i kasinot att glömma bort den yttre världen. Ett annat medel de använder sig av för att ytterliggare
förstärka denna uppdelning är pengarnas omvandling till marker.
Denna plastbit innehar inget som helst värde utanför kasinot men inuti är det dock det enda medlet för att kunna spela. Pengar – som är den ultimata valutan i världen utanför – avkrönas i spelandets växel. Här är den värdelös, den måste växlas till marker för att man skall kunna börja spela. När pengar väl är i spel, så omvärderas de ögonblickligen och omvandlas blott till ett medel för att upprätthålla eller förlänga handlingen (Reith, 1999, s. 148).
6. Metod
Genom att försöka klargöra våra informanters upplevelser av spelandet, vilka konsekvenser spelandet har lett till, positiva samt negativa, varför de är så facinerade av spel så hoppas vi att man som läsare kan få enförståelse för denna utsatta grupp. Vi har även den förhoppningen att vi kan ge läsarna en insikt om hur dessa människor upplever sitt spelande, vad det är som driver de till att fortsätta spela samt försöka ge en bild av hur de uppfattar sitt beroende.
20 6. 1 Förkunskap
För att lyckas med detta, och verkligen få fram det som vi är ute efter, så gäller det att vi först är insatta i det ämnesområde vi har tänkt studera. Genom att ha så mycket förkunskap som möjligt, innan vi sätter igång med de kvalitativa intervjuerna, så hoppas vi att vi har så mycket objektiv fakta som möjligt. Så att när vi väl sätter igång med intervjuerna och vårt
intervjuperson berättar om sin värld, att vi på något sätt skall kunna relatera till det han har att säga, att verkligen förstå det han menar. För att nå denna förförsåelse så har vi valt att läsa så många böcker om spel som möjligt. Böcker som grundar sig på amerikanska studier och andra, där vi har valt att fokusera oss på hur dessa böcker framställt spelberoende samt typifieringar på hur den typiske spelmissbrukaren framställs.
6.2 Tillvägagångssätt
Då vi har bestämt att arbeta på detta sätt så kan man säga att en del av vårt arbete kommer att bestå av den hermeneutiska ansatsen. Då Kvale redogör begreppet Hermeneutik, så menar han att denna metod studerar objektiveringen av mänsklig kulturell verksamhet. Detta gör man genom att man tolkar texter och på så sätt blottlägger den avsedda meningen i texten. Kvale menar att det är genom att arbeta på detta sätt så kan det man studerar fördjupas. Han tar upp begreppet Den hermeneutiska cirkeln, där han menar att för att man skall förstå en text så ska man göra det via en process där enskildas mening bestäms av textens helhetliga mening.
(Kvale, 1997, s. 50)
Eftersom vi har valt att utgå ifrån ett individ perspektiv så tänkte vi använda oss av fenomenologisk ansats. Genom att utgå ifrån ett individperspektiv hoppas vi att både vi som arbetar med det här, samt de som läser vårt arbete, får en insikt i hur de utsatta individerna tänker och agerar. Fenomenologin intresserar sig för att klargöra både det som framträder och på det sätt vilket det framträder. Fenomenologin intressear sig för, som Kvale uttrycker det, individernas perspektiv på sin värld och hur denne försöker i detalj att beskriva innehåll och struktur hos individernas medvetande. Man försöker även förstå den kvalitativa mångfalden hos dessa upplevelser samt fånga den väsentlighet som individen beskriver. (Kvale, 1997, s.
54)
Det han menar är att för att man skall kunna försöka att verkligen förstå den värld man studerar så är det viktigt att man intervjuar människor som lever i den världen, som har erfarenheter från den världen och som kan oss som forskare den inblicken vi söker efter. För
21 oavsett hur mycket vi läser om vårt valda forskningsämne så kan man aldrig riktigt greppa tag om den verkligheten utan att ha tillgång till informanter samt den värld man studerar. Kvale menar även att det är viktigt att man uppmärksammar de likheter som våra informanter delger oss för att få en ökad samt övergripande förståelse gällande spelberoende.
En fördel med denna metod är att man som forskare går in med objektiva ögon, och förklarar det man ser. Verkligheten är sådan som man ser den i. Den fenomenologiska
ansatsen anser att det är viktigt att man beskriver det givna så fullständigt som möjligt. Kvale menar att fenomenlogin är ett försökt till en direktbeskrivning av upplevelsen utan att man tar hänsyn till upplevelsen eller dess ursprung eller orsak. (Kvale, 1997, s. 55)
Vårt främsta syfte är att samla in så mycket empiri som möjligt via våra informanter. Det som vi prioriterar är att låta våra informanter komma till tals och verkligen redogöra för oss hur deras liv ser ut, vad man värdesätter när man lever som en spelmissbrukare utan att denne skall känna att vi på något sätt förmedlar någon form av nedvärdering, oberoende på hur pass beroende av spel de verkligen är. Därför anser vi att det är en fördel för oss båda i vårt forskningsarbete att vi båda är tjejer. Eftersom vi skall intervjua män som är spelberoende så har vi den uppfattningen att våra informanter är så pass säkra i deras manlighet att de inte betraktar oss som ett hot. Detta leder till, vad vi anser, att de vågar öppa upp sig för oss och vara så ärliga som möjligt för oss, utan att de känner sig hotade eller mindre värda. Något som hade kunnat vara ett faktum om vi hade varit män istället.
En del av den fenomenologiska ansatsen är vad Kvale valt att kalla för väsenåskådandet.
Detta går ut på att man går från att beskriva enskilda fenomen till att söka efter deras
gemensamma väsen. Med det menar han att man ska låta ett givet fenomen variera fritt i sina möjliga former och det som sedan förblir konstant under variationerna är fenomenets väsen.
(Kvale, 1997, s. 55)
Även denna faktor kommer att prägla vårt arbete då syftet är att vi ska med hjälp av våra informanter försöka få en klarare bild på hur det kommer sig att just dessa är beroende. Vilka omständigheter som har lett till deras beroenden, om det finns några avgörande faktorer samt likheter bland deras upplevelser kring deras spelberoende
6. 3 Kvalitativ intervju
Nackdelen med den hermeneutiska ansatsen tror vi är att om man inte antecknar noga de intervjuer vi genomför, så kan tolkningen av texten lyda annorlunda när man efter ett tag
22 bestämmer sig för att arbeta med den. Insamlingen av data tar tid och man börjar inte bearbeta texter förrän all data är insalmad. Detta kan leda till att när man väljer att gå igenom sitt empiriska material så kan vissa saker som man kanske tyckte var viktigt då, ha förlorat sin kontext efter en tid. Detta problem hoppas vi kunna lösa genom att anteckna så noggrant som möjligt och poängtera det som man tyckte va viktigt i ens anteckningar.
Vi har då tänkt använda oss av kvalitativa intervjuer för insamlande av vårt empiriska material. Och då har vi tänkt använda oss av semistrukturerade intervjuer. May nämner i
”samhällsvetenskaplig forskning” att den här typen av intervjuer gör det möjligt för de tillfrågade att besvara frågorna i sina egna termer, något som standardiserade intervjuer inte tillåter. ”Detta ger intervjuaren större möjlighet att fördjupa svaren och gå in i en dialog med den som intervjuas (May, 2001, s 150).
Den seminstrukturerade intervjun är av mer öppen karaktär och känns mer passande för oss då den inte följer en strikt ram utan den kan flyta på mer fritt, från både intervjuarens och respondentens sida, det ger mer uttrymme för dialog. May belyser även hur viktigt det är att intervjuaren och den som intervjuas måste upprätthålla en intersubjektiv förståelse, och vikten av att förhålla sig distanserad från intervjupersonen och att man måste förhålla sig objektiv.
(May, 2001, s. 155)
6. 4 Redogörelse av våra informanter
Vårt mål var att försöka få tillgång till så många informanter som möjligt, för att på så sätt öka chanserna till att få ut så mycket information av våra intervjuer som möjligt. Vi fick
begränsningen att man skulle ha ca tio intervjupersoner. Ett mål vi inte rikitgt höll då vi endast fick tag på nio stycken intervjupersoner. Vi valde att inrikta oss på att intervjua människor som aktivt spelar och är till en viss mån spelberoende. Vi kontaktade människor som är medlemmar i olika spelföreningar för att på så sätt lyckas komma i kontakt med människor som är aktiva spelare.
Vid bearbetningen av den insamlade empirin så har vi sedan fått bedömma om vi anser att det våra informanter redogjort är till nytta för oss och om de hamnar i kategorin
”spelberoende” eller om de bortfaller.
6. 5 Utformandet av vår intervjuguide
Vår intervjuguide har vi valt att utforma på ett väldigt preciserat sätt där vi delade upp intervjuen i olika delar som bestod av att man först skulle ge en bild av sig själv, tidigare
23 erfarenheter av spel, upplevelser under spelandet, spelbeteendets utveckling, finansiering, svårigheter att sluta, om deras beroende och om de ansåg att de var beroende samt bad vi de avsluta med att med egna ord förklara sitt beroende samt annat. Varje del bestod av en rad följdfrågor och vi försökte få så specifika svar som möjligt.Dels genom att vara uppmärksam på det dom sagt men även ställt följdfrågor. Dessa frågor som vi har ställt till våra informanter har varit avgörande för vårt syfte och den problemformulering som vi utgått ifrån. (Se bilaga 2)
Genom att läsa en mängd litteratur från en rad olika författare kring spelberoende och dess aspekter har vi utökat vår förförståelse innan mötet med våra informanter. Vi har läst böcker som har skrivit om den amerikanska utvecklingen på spel då forskning mest har gjorts utifrån det, samt även vissa böcker som utgår ifrån europeiska marknaden.Det all litteratur har haft gemensamt är redogörelsen av olika typer av spelare, hur spelandet utvecklas från att vara ett nöje till att leda till ett missbruk, samt även redogjort vilka konsekvenser ett spelmissbruk leder till.
All ovanstående litteratur har lett till att vi har fått en större insikt om spelandet och vilka konsekver det kan ge för individer som befinner sig i ett spelmissbruk. Och det är även genom att läsa dessa böcker, som vi insåg efter mötet med våra informanter att det krävs väldigt mycket negativa konsekvenser av ens spelande, för att man skall kunna kallas för
spelmissbrukare. Vi insåg att alla våra informanter är beroende av spel då de spelar nästan dagligen men det är stor skillnad på att vara spelberoende och spelmissbrukare. Skillnaden för oss, och anledningen till att vi har valt att använda oss av begreppet spelberoende istället för begreppet spelmissbruk är för att konsekvenserna för våra informanter gällande deras
spelande inte har lett till allvarliga negativa konsekvenser iform av sociala, ekonomiska eller andra problem. Något som krävs för att ens spelberoende skall klassas som ett problem, det vill säga ta sig form som ett missbruk. (http://www.spelkliniken.se)
6. 6 Forskningsetiken
När man väljer att studera ett ämne i egenskap som forskare så är det även ett etiskt ansvar man skall ta hänsyn till när man bedriver sin forskning och det är det som utgör grunden för all forskningsetik.
Alla forskare styrs av regleringar i sitt arbete men i slutändan så måste forskaren själv ta ansvar att forskningen är av god kvalite och moraliskt acceptabel. Denna etik styrs även på
24 hur man uppträder gentemot kollegor, uppdragsgivare samt forskarens roll i samhället.
(http://www.teknat.uu.se)
För vår del innebär denna etik att vi skall se till så att vårt arbete är moraliskt acceptabel som de uttrycker det, men även att vi uppträder respektfullt gentemot varandra samt för våra informanter, och även uppdrags givare som i vårt fall är Högskolan i Halmstad, det vill säga att vi är medvetena om att vi reprenterar högskolan när vi är ute och samlar in vår empiri.
Genom att få våra informanter införstådda med syftet för vår forskning, meddela de att deras anonymitet skall bevaras samt låta de på förhand ta del av vår intervju guide innan genomförd intervju anser vi att skapandet av en god relation mellan forskare och informant är uppnådd.
6. 7 Urvalsprocess
I egenskap av forskare vill vi främst redogöra att kategoriseringar av denna typ som vi gjort bör tas med lätthet då det är väldigt svårt att dela upp människor i sådana enkla grupperingar så som vi har gjort. Anledningen till att vi har valt att göra detta är främst för att vi vill ge en klar bild av vilka olika typer av spelare det finns och på så sätt redogöra eventuella skillnader som existerar mellan dessa. Därför vill vi påpeka att många av de påståenden som är gjorda inte kommer att gälla alla spelare eller gälla alla former av spel. Men vi har förhoppningen att det åtminstone ska säga någonting om dem som på något sätt borde avslöja vissa
gemensamma kännetecken på spelare och spelandet i sig.
Vi har valt att intervjua en rad olika människor, vars beroende kan mätas på olika sätt. Dels för att det var de spelare som vi fick tillgång till och intervjua, dels för att vi ville ge en sådan bred bild av spelberoende som möjligt. Vi har i ovanstående argument (se bakgrund)
redogjort olika typer av av spelare och därför har vi valt att intervjua människor vars beroende skiljer de åt.
Vi har intervjuat människor som livnär sig på att spela spel som exempelvis poker och har det som en form av arbete. Dessa människor lever på sitt pokerspelande och betalar räkningar och andra relaterade uppehälls kostnader samt nöjjen med sitt spelande.
25 Andra ser mer sitt spel som en hobby, och som ägnar sig åt att spela när tillfälle ges. Det vill säga att de aktivit inte ser till så att de har tid till att spela, utan spelar mest när tillfället bjuds eller när de inte har något annat att göra.
7. Presentation av våra informanter
• Person 1: Vi har valt att kalla honom för Kalle för vidare källhänvisning.
Han är 49 år gammal, två barns pappa och egenföretagare. Spelade för första gången tillsammans med kompisar på jack vegas automater och vann 60 kr vilket var jättekul. Hur han ser på pengar idag som han spelar bort eller vinner uttrycker han såhär; ”Lätt fånget lätt förgånget”. Om man skall kategorisera så betraktas han som en ”professionell pokerspelare”.
• Person 2: Vi har valt att kalla han för Tony för vidare källhänvisning.
Han är 26 år gammal och studerar på Högskolan i Halmstad. Han bor ihop med sin flickvän och ser sig själv som en glad och positiv person som kanske har varit för snäll i vissa
situationer där folk har utnyttjat det. Är väldigt sportintresserad och ägnat större delen av sitt liv på att spela basket och fotboll. Skadade knäet, kunde inte fortsätta sporta och började spela spel istället. Beskriver sitt spelande; ”Det är som att ha speldjävulen i sig”. Betraktas som en
”patalogisk spelare”.
• Person 3: Har vi valt att kalla för Rikard för vidare källänvisning.
Han är 25 år gammal och läser juridik på Lunds universitet. Han gillar att sporta, läsa böcker och att umgås med vänner. Är lat och tävlingsinriktad. Han ser sitt spelande som en inkomst.
Började spela för att han och hans kompisar hade ett gemensamt intresse för fotboll och spel, de brukade tippa tillsammans. Första upplevelserna till spel beskriver han; ”som det gör första gången man vinner något, det är spännande, en kick”. Även han är en ”professionell
pokerspelare”.
• Person 4: Har vi valt att kalla han för Sebbe för vidare källhänvisning.
Han är 25 år gammal och även han studerar på Högskolan i Halmstad. Sin fritid tillbringar han mest med sin flickvän, spelar fotboll eller umgås med vänner. Beskriver sig själv som en social och positiv person som är rätt trevlig. Beskriver sin uppväxt som; ”mycket bra, har alltid fått det jag velat ha vilket kanske är en nackdel nu i vuxen ålder där man inte får allt
26 man vill”. Spelade för första gången när han var 14 år gammal och då var det på stryktipset där han fick tolv rätt av tretton möjliga. Betraktas som en ”Seriös social spelare”.
• Person 5: Vi har valt att kalla honom för Anton för vidare källhänvisning.
Han är 29 år gammal och jobbar inom krogbranschen som bartender. Gillar att hitta på saker och hålla sig själv sysselsatt. Beskriver första gången han spelade som; ”En rolig upplevelse som var mycket spännande”. Spelar främst jack vegas maskiner på nätet och poker. Har spelat större delen av sitt vuxna liv. Betraktas som en ”Seriös social spelare”.
• Person 6: Har vi valt att kalla för Martin för vidare källhänvisning.
Är en 27 årig singel man som jobbar på en industri. Gillar att umgås med sina vänner eller gå ut och festa. Spelade första gången spel i form av bingolotto i 7-8 års åldern tillsammans med sina föräldrar. Beskriver sitt spelande som; ”Hatar att förlora men älskar att vinna”. Är en
”tillfällig social spelare”.
• Person 7: Har vi valt att kalla för Nicklas för vidare källhänvisning.
Är 34 år gammal och för närvarande arbetslös. Upptäckte spel genom att då och då sätta in en tjugo lapp på någon jack vegas maskin. Eftersom han bor i Göteborg så har han tillgång till casinot. Säger själv att han; ”föredrar att spela live poker istället för via nätet för att det är lättare att syna igenom andra spelare och deras bluffar”. Betraktas som en ”patalogisk spelare”.
• Person 8: Vi har valt att kalla han för Dennis för vidare källhänvisning.
Är 27 år gammal, ensamstående med en son på 1 år och nybliven singel. Började spela när han var 15 år genom att tippa med sina kompisar. Pokern blev en bestående del i hans vardag för cirka 4-5 år sen. Beskriver sitt spelande som; ”Blivit problemfyllt i och med Internet. Även om jag vill avstå från spel så går det inte. Det är för lätt för mig att spela”. Även han
betraktas som en patalogisk spelare.
• Person 9: Vi har valt att kalla honom för Danne för vidare källhänvisning.
Är 23 år gammal och jobbar och pluggar upp betyg på komvux. Ser sig själv som en person med starka åsikter och är inte rädd för att säga vad han tycker. Började spela mest som en kul grej och beskriver sitt spelande som ett tidsfördriv. ”Har jag inget bättre för mig så varför
27 inte logga in på expekt och spela poker liksom, men ja skulle aldrig skita i mina vänner för att spela”. Anses vara en ”Tillfällig seriös spelare”.
7.1 Resultatredovisning
Vi har valt att dela upp vårt resultat redovisning på samma sätt som vår intervjuguide är format. Detta för att på så sätt bevara den röda tråden och underlätta förståelsen för er läsare.
7.1.1 Tidiga erfarenheter av spel
De flesta av våra informanter beskriver sina tidiga erfarenheter av spel som en social
gemenskap, något man gjorde tillsammans med antingen familj eller vänner. Några av de har minnen från när de brukade hänga med fadern till travbanan och detta resulterade till ett positivt minne. Det vill säga man gjorde något kul med någon man tyckte om. Vid frågan om vem som fick en att börja spela svarade en av våra informanter på följande vis; ” Kan inte direkt skylla på någon, kanske i dem sammanhangen att pappa spelade... Jag vet inte...”.
(Kalle)
Andra kommer även ihåg spelrelaterade sammanhang tillsammans med familjen i form av att man spelade bingolotto. ”Då som nu tyckte jag bara att det var en kul grej. Det var liksom något som hela familjen gjorde tillsammans. Det började med att jag först fick hjälpa mamma eller pappa att fylla i vissa nummer och sen fick jag ha min bingolott. Då kände jag mig stor”.
(Martin)
Ovanstående redogörelser samt citat påvisar vissa av informanternas positiva minnen av spel.
De uppfattar det som en aktivitet som man gjorde tillsammans med familjen eller någon familjemedlen. Andra av våra informanter debuterade i spel tillsammans med vänner. ”Det var skoj... jag spelade ofta på matcher tillsammans med kompisar som man sedan tittade på matchen ihop med. Det gjorde matchen mer spännande”. (Rikard)
Som vi redogjorde i presentation av våra informanter så kommer ”Sebbe” än idag första gången han någonsin ägnade sig åt spel. ”Det var bra.. första gången jag spelade var på italienska stryktipset... Jag tror att det kostade tio kronor och jag fick 12 rätt av 13 möjliga”.
(Sebbe )
Redan här påvisar ”Sebbe” den positiva upplevelsen som han fick utifrån stryktipset. Att få tretton rätt är en bedrift som inte många kan uppnå då sannolikheten för att pricka tretton rätt
28 är nästintill omöjligt. Att då som 14 åring tippa och endast få ett fel kan vara en anledning till att fortsätta spela. Sebbe kände att han fick en sån positiv bild av spel för att det krävdes så lite för att uppnå det han nästan uppnådde, det vill säga att få 13 rätt. Man kan enligt Sebbe lätt få blodad tand och att som 14-åring vinna pengar ledde till att man fortsatte att spela på fotbollsmatcher varje vecka. ”Nu när man har blivit äldre så har insatserna ökat men vinsterna är detsamma, antingen småvinster eller inga vinster alls”. (Sebbe)
”Matchen blev ju så mycket roligare när man tippade va. Man satsade en tia eller nått så det gjorde inget om man förlorade men visst blev matchen mycket mer spännande. Speciellt om man hade chans att vinna typ en femhundring eller nått”. (Dennis)
Andra debuterade inte i spel förrän i vuxen ålder det vill säga efter att de fyllt 18 år och då i form av spel som black jack eller jack vegas maskiner. ”Första gången jag spelade var det black jack på ett disko. Det var inte så farligt för jag var full, va inget märkvärdigt typ”.
(Tony)
”Första gången va det när jag var 18 år. Och då var det vegas maskiner.. det var kul. Tyckte det var rikitgt roligt och spännande” (Anton)
”Jag började spela för bara några år sen faktiskt. Poker har ju blivit ganska populärt, känns som att alla spelar typ.. jag vet inte.. känns som att det är en del av samhället typ. Började kolla mycket på poker på tv som exempel world poker tour och andra turneringar som visades och tänkte ja vill också testa spela. Jag gillar ju Phil Ivey och Daniel Negrauneu, så ja tänkte kan dom så kan ja hehe” (Danne)
Om det är något som alla våra informanter kommer ihåg så var det känslan de hade första gången de spelade om pengar. De alla har minnen av att de spelade eller tippade för spänningens skull men andra har mer utförliga minnen på hur det var.
Som Tony uttrycker det; ”Jag kan nog jämföra det med matcher som jag spelade. Man får den kicken och adrenalinet som man inte kan förklara, hjärtat bultar, man fick rysningar...
man svettades... ”(17/11)
29
”Som ja sa.. det var kul och spännande alltså ja vet inte hur ja ska förklara, va typ som en känsla som va på hopp, man visste inte ifall man skulle vinna eller förlora. Och det är det som är hela grejen, det är det som gör att det e så kul..” (Anton)
”Jag glömmer aldrig första gången jag vann en riktigt grym pott. Jag hade straight flush vilket betyder att man har stege i samma färg och jag visste att killen jag spelade mot hade stege och högre stege än mig. Så jag lät han raisa och allt jag gjorde va och följa honom fram till rivern och när han gick all in så va det sjukt vilken känsla alltså. Kände mig som en kung..
då kände ja mej obesegrad, ja visste att han inte hade en chans”. (Nicklas)
Känslan av ovisshet är något som präglar våra informanters spel upplevelser. De drar sig till det okända, som i det här fallet inte är okänt så länge. Alltså när de spelar på black jack, maskiner, tipset eller liknande så satsar de en viss summa pengar, men utgången av spelet kan vara över på antingen några sekunder (som på black jack exemeplvis) eller kan hålla på i några timmar, (det vill säga beroende på när matcherna man tippat på är slut).
7.1.2 Upplevelser under själva spelandet
Alla våra informanter har olika upplevelser när det gäller spel, vissa som spelar på en mer professionell nivå känner inget alls medan andra upplever väldigt starka känslor under deras spelande. Såhär beskriver de deras upplevelser under tiden de spelar;
” Jag spelar internetpoker ca 10- 25h/veckan. Detta gör att jag inte känner något speciellt medans jag spelar. Jag tycker oftast det är kul att sätta mig ner och spela men ibland spelar man bara för att tjäna pengar. Känner en svag glädje eller ilska när man vinner eller förlorar men inte i någon större utsträckning i och med att man spelar ofta och har analyserat spelet mycket vet man att det kommer att svänga upp och ner och man har blivit van vid det”
(Rikard)
Samma informantant redogör även att han inte ”spelar för kickar på det sättet längre”. Detta beror främst på att han i nuläget betraktar sitt pokerspelande som en inkomstkälla, alltså han lever och försörjer sig på sina pokervinster.
Medan Rikard inte längre känner den spänning och får de kickarna på sitt pokerspelande längre är det andra som beskriver den intensitet de känner när de spelar såhär;
”Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara för det är svårt att beskriva men om jag ska göra ett försök så skulle jag nog säga att lika mycket som det är spännande så tar det på psyket. Man
30 svettas och adrenalinet stiger och just i den stunden så finns det inget annat än spelandet och jag.” (Anton)
Andra reflekterar även över att deras inställningar till spelat har ändrats i takt med att insatserna har ökat, alltså att de har ökat insatserna för att öka på den spänning som avtagit eller som Tony uttrycker det;
”I början så mådde jag bra av det.. Jag spelade inte om stora summor och hade stor respekt för spelet. Senare så började adrenalinet avta men man ville känna samma sak så man ökade svårighetsgraden, alltså jag ökade insatsen”. (Tony)
Andra har en extrem skildring av spelandet och hur han upplever sitt spelande.
”Det är en bra fråga (skratt i bakgrunden).. Jag kan faktiskt jämföra det med droger... Man mår väldigt bra..” (Kalle)
Medan andras upplevelser styrs beroende på hur mycket pengar de satsat.
”Det beror på hur mycket pengar man satsat, har man satsat mycket så är det så klart väldigt nervöst annars så är det bara roligt”. (Sebbe)
Det ovanstående citat påvisar är hur våra informanter känner när de spelar, och dessa känslor har de precis innan sista kortet är lagt, precis innan resultat är känt om de har vunnit eller förlorat. Även denna utgång styr sedan hur de känner samt hur de mår när det ”okända blir känt” så att säga, det vill säga när de blir medvetna om om de har vunnit eller förlorat.
”Det är stor skillnad på när man vunnit eller förlorat... den är påtändande när du går in och spelar och den är ångest när man förlorar”. (Kalle)
”Finns ingen bättre känsla än när man vinner en hand som man hela tiden varit säker på att vinna. Men när en person vinner på river kortet trots att jag hade en bättre hand och jag har gått all in så är det för jävligt. Jag hatar att förlora” (Martin)
(Vi vill bara klargöra att det Martin förklarar är en spelomgång i poker, för dem av er som inte vet vad uttrycket ”vinna en hand betyder” så menar han att man vinner den omgången).
”Eftersom jag för tillfället inte har ett jobb så känns det för jävligt när jag förlorar en pott som jag vet om att hade jag bara vunnit den så hade jag klarat mej hela veckan typ utan att
