UPPSALA UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen
Kandidatuppsats Vt2010
2010-06-07
Effektivitet i den svenska skolan
En jämförande studie mellan kommunala skolor och fristående skolor
Hannes Broomé & John Flemström
Handledare: Jiri Novak
Sammanfattning
I denna studie behandlas effektiviteten i den svenska skolan utifrån en metod som inte tidigare har varit tillgänglig. Genom att använda Skolverkets analysverktyg SALSA har författarna på ett rättvist sätt kunnat jämföra effektiviteten mellan friskolor och kommunala skolor med hänsyn till de förutsättningar som finns i form av yttre faktorer som har påverkan på skolornas resultat. Författarna har fastslagit att friskolor är mer effektiva i sin verksamhet än kommunala skolor genom att visa att friskolor når ett bättre resultat än kommunala skolor trots att de har en lägre snittkostnad per elev och år. De har även fastslagit att det inte finns något tydligt samband mellan de ekonomiska resursernas storlek och elevernas resultat i den svenska skolan.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 3
1.1 Friskolereformen ... 3
1.2 Finansiering av skolan ... 3
1.3 Begreppet effektivitet ... 4
1.4 Incitament för effektivitet inom skolan ... 5
1.5 Syfte och frågeställning... 6
2 TEORETISK REFERENSRAM ... 8
2.1 Inledning ... 8
2.2 Effektivitet inom skolan ... 8
2.3 Yttre faktorers påverkan på skolans effektivitet ... 9
3 UTVECKLING AV HYPOTESER ... 13
4 METOD ... 14
4.1 Inledning ... 14
4.2 Insamling av statistik ... 14
4.3 SALSA ... 15
4.3.1 Utveckling och utformning ... 15
4.3.2 Nackdelar med SALSA ... 17
4.3.3 Fördelar med SALSA ... 17
4.4 Studiens analysverktyg ... 18
5 EMPIRISKA RESULTAT OCH ANALYS ... 19
5.1 Inledning ... 19
5.2 Skolornas resultat mätt i residualvärde ... 19
5.3 Kostnadsfördelning i skolan ... 21
5.4 Resultat från linjära regressioner ... 22
6 SLUTSATS, BEGRÄNSNINGAR OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 30
2 LITTERATURFÖRTECKNING ... 32
3
1 Inledning
1.1 Friskolereformen
Skolan är något som berör alla. Alla har, eller har haft, någon form av kontakt med och erfarenhet av skolan. Människors skolgång, och resultatet därav, påverkar samhället i stort.
Vi har därför alla i någon utsträckning en åsikt om skolan och dess verksamhet. Eftersom den absoluta majoriteten av Sveriges skolor är finansierade av skattepengar ligger det dessutom i hela samhällets intresse att dessa skattepengar används så effektivt som möjligt. Utifrån detta är en studie kring effektivitet i skolan intressant för både beslutsfattare och medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Traditionen inom den svenska skolan sträcker sig tillbaka till 1200-talet. Formerna för hur skolan har bedrivits sedan dess har förändrats otalet gånger. 1992 genomförde den svenska staten en friskolereform som gav möjlighet att driva skolor i Sverige med annan huvudman än kommun eller landsting, men som ändå skulle finansieras av kommunalskatt genom en, av kommunerna själva, fastställd skolpeng (www.skolverket.se 1). Dessa skolor kallas fristående skolor eller, som de i denna uppsats benämns, friskolor. Skolorna godkänns av Statens Skolinspektion och är öppna för alla (http://skolnet.skolverket.se). Skolåret 2008−2009 fanns 4755 (http://www.skolverket.se 2) grundskolor registrerade i Sverige varav 677 stycken bedrevs som friskolor (http://friskola.se). Undervisningen i friskolor ska ha samma mål som kommunala skolor, men den kan skilja sig i inriktning i form av en särskild typ av pedagogik. En speciell etnisk inriktning eller en utmärkande religiös prägel (http://skolnet.skolverket.se). Skolans värdegrund och de huvudsakliga målen samt riktlinjerna för verksamheten i såväl kommunala som fristående grundskolor styrs av staten i Lpo94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (http://skolnet.skolverket.se). Lagar och regler som styr skolans verksamhet finns i Skollagen och i förordningar (http://www.skolverket.se 3).
1.2 Finansiering av skolan
Sveriges kommunala skolor finansieras av bidrag från elevernas hemkommuner, bidragets storlek bestäms av varje enskild kommun och kan därför variera mellan kommuner.
Kommunerna finansierar bidraget via kommunalskatten och ett generellt statsbidrag. Detta är kopplat till ett utjämningssystem mellan Sveriges kommuner för att skapa likvärdiga
4 ekonomiska förutsättningar. Det statliga bidraget är inte öronmärkt utan generellt vilket betyder att kommunerna själva får bestämma hur de skall fördela bidraget över sin skolverksamhet (Utbildningsdepartementets faktablad U08.001 2008). Kommunala skolor och friskolor ska enligt lag få samma tilldelning av resurser. Svensk författningssamling (www.jpinfonet.se), förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet (SFS 2009:672), 4 kapitlet, stadgar att:
1 § Ett bidrag enligt 2 a kap. 17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ skollagen (1985:1100) ska fastställas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i verksamheten under kalenderåret ska kommunen besluta bidraget omgående.
2 § Om ytterligare resurser ges till den kommunala verksamheten under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de fristående skolorna och den enskilda verksamheten.
Friskolor finansieras alltså genom samma kommunala bidrag som de kommunala skolorna.
Friskolor får inte ta ut elev-, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter (www.skolverket.se 5). Däremot får de ta emot frivilliga donationer och arbetsinsatser. Utöver bidraget ges också vissa skolor ett strukturtillägg som baseras på en bedömning om skolan har särskilda behov av stöd, till exempel om många elever kommer från lågutbildade hem. Om en kommun ger extra bidrag till en kommunalt driven skola har en fristående skola rätt till samma bidrag.
Således är den grundläggande finansieringen lika för alla skolor. Andra intäkter kan till exempel komma från att skolorna själva hyr ut sina lokaler under kvällstid, eller genom att de söker olika former av bidrag från till exempel EU.
1.3 Begreppet effektivitet
Effektivitet är ett centralt begrepp inom företagsekonomin. Definitionen av begreppet är grad av måluppfyllelse (Ax et al 2009 s. 33 ff). Det är alltså ett mått på vilken omfattning en organisation uppnår sina mål och anger hur bra eller dåligt organisationen sköter sin verksamhet. Effektiviteten bestäms av förhållandet mellan värdet av det organisationen har presterat och värdet, samt användandet, av de resurser som organisationen har att arbeta med. Genom att koppla detta förhållande till organisationens uppsatta mål ges
5 organisationens effektivitet som uppställt i en modell följande produktionsprocess (turnover):
Effektivitet = Värdet av utflöde (outcome) / Värdet av inflöde (input)
Effektivitet kan sedan brytas ned i två delar; yttre effektivitet (effectiveness) och inre effektivitet (efficiency) som tillsammans utgör den totala effektiviteten i en organisation.
Yttre effektivitet kan kopplas till att ”göra rätt saker”, medan inre effektivitet handlar om att
”göra saker rätt” (Ax et al 2009 s. 33 ff).
Den yttre effektiviteten berör organisationens relationer till sin omvärld och hänger samman med bland annat kvalitet och service. Definitionen av begreppet har under senare tid handlat allt mer om kundvärde. Det är alltså måttet på hur väl organisationen uppnår sina uppställda mål gentemot sina kunder (Ax et al 2009 s. 33).
Den inre effektiviteten i en organisation handlar om hur väl resurser tas tillvara och används för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Detta kan bland annat handla om kostnadseffektivitet och välutvecklade system och rutiner. Det är således ett mått på hur väl organisationen hushåller med sina resurser. En optimal inre effektivitet uppnås då tillgängliga resurser är fördelade så att de inte kan omfördelas på ett sätt som gör att något inom organisationen blir bättre utan att en annan del får det sämre. Detta kallas för Paretoeffektivitet (Nicholson 2005 s. 357).
Det finns vissa svårigheter kopplade till tolkningen av en organisations effektivitet. Den första svårigheten handlar om att effektiviteten är kopplad till ett uppsatt mål. Genom att sänka målnivån höjs således effektiviteten. En annan svårighet är att organisationens effektivitet kan påverkas av omständigheter som ligger utanför organisationen. Detta är faktorer som inte beror på organisationens egna insatser och som de således inte kan påverka. En tredje svårighet är att en organisation kan ha, och oftast har flera olika mål att sträva efter. Dessa mål kan dessutom vara motstridiga, såsom att lönsamhet kan stå i strid med god arbetsmiljö och höga löner (Ax et al 2009 s. 33 f.).
1.4 Incitament för effektivitet inom skolan
En obestridlig skillnad mellan friskolor och kommunala skolor är att de förstnämnda är vinstdrivande medan de senare inte är det. Då de båda skolformerna finansieras på samma
6 sätt och därmed har samma resurser att förbruka kan denna skillnad medföra incitament för skolorna att bedriva verksamheten på olika sätt. I tidigare forskning har det framkommit att organisationer i offentlig sektor, där de kommunala skolorna ingår, är budgetmaximerande då de inte har externa incitament, såsom konkurrens för att sträva efter Paretoeffektivitet (Niskanen 1971 s.127 ff.). Detta innebär att denna skolform inte har några incitament att sträva efter att förbruka mindre resurser än budgeterat.
För friskolor betyder det att om de förbrukar mindre resurser än vad de tilldelas går skolan med vinst medan det mycket väl kan vara så att konsekvensen av att förbruka mindre resurser än tilldelat för en kommunal skola kan bli att skolpengen sänks, och skolan därför tilldelas mindre resurser kommande verksamhetsår. Enligt en rapport till ESO, expertgruppen för offentlig ekonomi, har likvärdigheten i utbildning mellan Sveriges kommuner sannolikt minskat sedan 1992 då statsbidraget, i samband med friskolereformen, blev generellt eftersom kommunerna nu har friheten att fördela sina resurser efter eget tycke (von Greiff 2009 s. 11).
Då en kommunal skola inte kan gå med vinst skapas heller inga ekonomiska incitament för att effektivisera verksamheten. På friskolor, där syfte med verksamheten delvis är att just gå med vinst, är det i många fall samma personer som styr verksamheten som också är ägare av skolan och därmed de som får ta del av den vinst som skolan genererar. Detta bör vara ett starkt incitament för ledningen att bedriva en så effektiv verksamhet som möjligt. Det blir därför intressant att undersöka om det finns en skillnad i effektivitet mellan kommunala skolor och friskolor.
1.5 Syfte och frågeställning
Utifrån den debatt som pågår i landet idag kring skillnader mellan kommunala skolor och friskolor har vi en uppfattning om att en sådan skillnad finns i verksamheten mellan friskolor och kommunala skolor. Vår tolkning är att denna skillnad ger en bättre effektivitet i friskolorna och därmed också gynnar eleverna på dessa skolor. Denna studie ska undersöka om så är fallet och hur detta i sådana fall påverkar eleverna i den svenska skolan idag.
Studien ska också undersöka om mer resurser i skolan ger ett bättre resultat. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om friskolor når ett högre resultat än kommunala skolor och se om de är bättre på att utnyttja sina resurser, samt att undersöka om
7 resursernas storlek och fördelning påverkar resultatet. Mot ovanstående bakgrund blir frågeställningarna i denna studie: Når friskolor ett bättre resultat än kommunala skolor? Är friskolor mer effektiva i sin ekonomistyrning än kommunala? Finns det ett samband mellan de oberoende variablerna (totalkostnad, kostnad undervisning, kostnad läromedel och övriga kostnader) och den beroende variabeln (residual SALSA)?
8
2 Teoretisk referensram
2.1 Inledning
Kapitlet inleds med att beskriva begreppet effektivitet inom skolan och undersöker sedan förutsättningarna för att mäta denna effektivitet. Därefter utreds den forskning som tidigare skett i ämnet. Kapitlet avslutas med att presentera och förklara de yttre faktorer, som behandlas i studien, som har en påverkan på skolans effektivitet.
2.2 Effektivitet inom skolan
Då effektivitet, när det kommer till verksamheten inom skolan, blir ett omfångsrikt begrepp beror resultatet av en studie kring effektivitet på vilket sätt den mäts. Effektivitet som ekonomisk term syftar som sagt på en produktionsprocess där ett visst inflöde, som genom en transformation ger ett visst utflöde. Genom att ha så högt utflöde som möjligt i förhållande till inflödet skapas maximal effektivitet (Scheerens et al 2000 s. 20). I skolan kan eleverna tillsammans med deras olika förutsättningar och erfarenheter tillsammans med de resurser som skolan finansieras av ses som inflödet. Frågan som återstår är då; hur ska utflödet mätas?
Då ordet effektiv står för att snabbt eller ofta uppnå avsett resultat (Norstedts Svenska Ordbok 1999) beror mätningar av skolans effektivitet på vad som anses vara skolans avsedda resultat. Effektiviteten i skolan beror således på vilka mål med skolans verksamhet som anses vara de viktigaste. Åsikter om vilka av dessa mål som således bör ligga till grund för att mäta effektiviteten i skolan går isär (jämför De Maeyer et al 2009).
Den yttre effektiviteten inom företagsekonomin ses, som tidigare nämnts, som ett kundvärde. Kopplat till skolan handlar det alltså framför allt om hur väl skolan uppfyller målen gentemot sina kunder, vilket får anses vara skolans elever. Dessa mål kan handla om hur bra eleverna trivs på skolan, vilken grad av närvaro det är på lektioner, eller vilka betyg eleverna uppnår. Den yttre effektiviteten blir således ett mått på det värde som eleverna får med sig från skolan. I slutänden är det staten som bestämmer de grundläggande målen med skolans verksamhet.
9 Staten anger i styrdokumenten de nationella ambitioner och krav som skall garantera likvärdigheten i skolan. Kommunerna ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som riksdag och regering fattar (www.skolverket.se 4).
I Sverige bör det följaktligen vara de av staten uppsatta målen som är de viktigaste att uppnå. Det står att läsa i Lpo94 att de mål som skolan ska uppnå ”uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan” (Lpo94 s. 8). Dessa är i första hand kunskapsmässiga mål (Lpo94 s. 10). Varje elev ska alltså nå en viss nivå av kunskap inom varje ämne. Om eleven har uppnått denna nivå bedöms i form av betyg där godkänt betyg är den lägsta graden av kunskapsnivå som varje elev ska uppnå. Det primära målet för varje skola bör således vara elevernas betyg.
Eftersom det värde som eleverna i första hand ska ha med sig från skolan är betygen och den yttre effektivitet mäts i form av kundvärde, i det här fallet elevens värde, är det genom betygen som skolans yttre effektivitet kan mätas.
2.3 Yttre faktorers påverkan på skolans effektivitet
Det finns faktorer som kan påverka elevernas betyg och därmed också en skolas effektivitet, men som skolan i sin tur inte kan påverka. Detta bekräftades för första gången under mitten av 1960-talet då det i USA gjordes en mycket omfattande undersökning, kallad Coleman- rapporten, kring hur faktorer som socioekonomisk bakgrund, etnicitet och segregation påverkade möjligheterna till en likvärdig utbildning (Coleman et al 1966). Coleman- rapporten blev startskottet för en ny form av social forskning som skedde i stor skala med inriktning mot socialpolitiska frågor. Genom att visa hur sådan forskning genomförs och vilka svårigheterna som fanns i samband med forskningen tilldrog sig Coleman-rapporten ett stort intresse från både politiker och andra forskare. I och med rapporten inleddes ett arbete i USA med syfte att förbättra likvärdigheten i skolan genom högre integration. Utifrån denna rapport har det sedan gjorts åtskilliga studier för att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkan på utbildningsförhållandena på olika skolor (Bowles & Levin 1967; Davis-Kean 2005; Eide & Showalter 1997; Hanusheck 1979, 1989, 1995, 1996b; Hedges et al. 1994;
Scheerens et al. 2000). Det är inte fastslaget vilka alla faktorer är som faktiskt har en påverkan på utbildningsförhållandena, eller på vilket sätt de påverkar skolans effektivitet.
Det är dock fastslaget att vissa faktorer har ett statistiskt samband med betygresultaten (http://salsa.artisan.se 1) vilket medför att hänsyn bör tas till dessa i studier kring skolors
10 effektivitet. Dessa faktorer är något som påverkar skolornas effektivitet, men som skolorna i sin tur inte själva kan påverka. Vi kallar dessa för yttre faktorer. Den i särklass mest omdiskuterade yttre faktorn som påverkar skolornas resultat är de ekonomiska resurserna.
Hanusheck (1979, 1989, 1994a, 1995, 1996a, 1996b) har under de senaste årtiondena i huvudsak anfört att mer resurser enkom inte påverkar en skolas resultat. Ytterligare analys av samma data (Hanusheck 1989) åskådliggör dock svårigheterna med bedömningen av resursers påverkan på skolors resultat då Hedges, Laine och Greenwald (1994), genom en annan form av metodologi, fann positiv signifikans mellan kostnaden per elev och skolors resultat. I ett svar till detta påpekar Hanusheck (1994b) att mer resurser kan ha en påverkan på skolors resultat, men han menar då att den avgörande faktorn är hur resurserna används och inte hur stora de är. Hanusheck (1989) menar också att skolor i USA sedan länge har tilldelats mer än tillräckliga resurser för att uppnå det resultat som de uppvisar.
Eide och Showalter (1997) anför också att resursernas storlek kan ha olika betydelse på olika skolor beroende på deras övriga förutsättningar. De menar då att skolor med sämre förutsättningar att uppnå målen, utifrån yttre faktorer, främjas mer än den genomsnittliga skolan. Vilket betyder att ökade resurser som inte tycks påverka resultatet för skolor som når ett genomsnittligt resultat mycket väl kan hjälpa elever på skolor som inte når upp till ett sådant resultat. Scheerens et al (2000) har undersökt resultat i skolor i utvecklingsländer där resurserna i skolan är betydligt mindre och jämfört med skolor i industriländer som oftast har mer resurser i skolan, och funnit att det i utvecklingsländer finns en högre signifikans mellan resurser och resultatet än vad det gör i industriländer.
Ytterligare en studie som gjorts kring resursernas påverkan på resultatet i skolan är Skolverkets rapport Nr. 170 som utkom 1999. Denna rapport är mycket omfattande med ett dataunderlag om drygt 92 000 elever på närmare 900 kommunala grundskolor. Studien omfattar elever i skolår 9 som avslutade grundskolan 1995. Resultatet av studien visar en avtagande marginaleffekt av resursfördelningen på skolors resultat. Tolkningen av data är dock en komplex process då det svenska skolsystemet delvis har en kompensatorisk resursfördelning för att stödja elever med sämre förutsättningar. Detta ger en verkan i två riktningar gällande resursernas påverkan på resultatet. Eftersom de skolor som har lägre medelbetyg kommer att kompenseras med större resurser kommer också sambandet mellan mer resurser och resultatet att ha en negativ effekt. Rapporten fastslår trots detta att
11 resurser har större betydelse för skolor med sämre förutsättningar (Skolverkets rapport Nr.
170). Rapporten presenterar dessutom ytterligare tre yttre faktorer och deras påverkan på skolans resultat. Dessa faktorer är elevernas föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå, andelen pojkar på skolan och andel elever med utländsk bakgrund på skolan.
Dessa tre faktorer har ett enklare samband med resultatet. Rapporten visar att faktorerna var för sig, med hänsyn tagen till de övriga faktorerna, har en påverkan på skolornas resultat på ett eller annat sätt där föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå är den yttre faktor som enskilt är den starkaste förklaringsvariabeln för skolornas resultat. Denna faktor har en positiv effekt, vilket betyder att ju högre utbildningsnivå en skolas elevers föräldrar har, desto högre är medelmeritvärdet i snitt (Skolverkets rapport Nr. 170). Det är fastslagits att denna faktor har både en direkt och en indirekt påverkan på resultatet (Davis-Kean 2005).
Elever med föräldrar som har en högre utbildningsnivå ser på studier och utbildning som mer naturligt utifrån traditionen i hemmet. De har även ett bra stöd i sin skolgång och högre förväntningar från hemmet (Svensson 2001; Erikson & Jonsson 2002). Denna faktor kan därmed sammankoppla en mängd faktorer som korrelaterar. Det är därmed delvis föräldrarnas engagemang för elevernas skolarbete som mäts genom föräldrarnas utbildningsnivå.
Att könsfördelningen är en yttre faktor förklaras genom att tidigare forskning har visat att flickor i genomsnitt har ett högre meritvärde än pojkar. Vad detta beror på är inte klart fastslaget, men olika förslag till förklaringar finns såsom att flickor har en snabbare biologisk utvecklingstakt och därmed mognar snabbare. Andra förklaringar är att andelen kvinnliga lärare1 är högre än manliga, och att attityden och inställningen till skola och utbildning skiljer sig mellan flickor och pojkar (Skolverkets rapport Nr. 97; Skolverkets rapport Nr. 287) Vad förklaringen än är så ger det en svag positiv effekt på det genomsnittliga meritvärdet att en skola har en hög andel flickor.
Elevernas etniska ursprung är den faktor som påverkar resultatet minst av de yttre faktorer som presenteras i denna studie. Den har dock betydelse eftersom en skola som har en stor
1 72 % år 2001 (Skolverkets rapport Nr. 287)
12 andel elever med utländsk bakgrund2 i genomsnitt har ett lägre meritvärde. Effekten är alltså svagt negativ (Skolverkets rapport Nr. 170). Detta är också en faktor som har mer än en dimension och därmed kan vara svår att mäta. Detta på grund av att det är mycket stor variation på eleverna som räknas till gruppen av elever med utländsk bakgrund. Det har betydelse både om eleven själv är född utomlands eller i Sverige men med utländska föräldrar (Skolverkets rapport Nr. 170), och varifrån i världen eleven kommer (Erikson &
Jonsson 1993). Även ytterligare delfaktorer kan ha betydelse. Det behöver därför inte alltid vara en nackdel att ha en hög andel elever med utländsk bakgrund då det finns exempel på både kommuner och skolor som visar motsatt resultat (Skolverkets rapport Nr. 170). På genomsnittlig basis ger det dock ett lägre meritvärde att ha en hög andel elever med utländsk bakgrund.
2 I denna studie är definitionen av en elev med utländsk bakgrund om eleven själv är född utanför Sverige eller om eleven är född i Sverige men båda föräldrarna är födda utomlands. Definitionen är vedertagen och används i SCB:s register över rikets totalbefolkning (RTB)
13
3 Utveckling av hypoteser
Den forskning som har bedrivits om effektivitet inom skolan sedan 1960-talet har i huvudsak strävat efter att identifiera och eliminera de yttre faktorer som påverkar skolans effektivitet, men som skolan inte kan påverka. Det har visat sig svårt att fastställa vilka dessa faktorer är och i vilken grad de påverkar effektiviteten. Det har även varit svårt att tolka på vilket sätt de påverkar skolorna vid analys av befintlig data. Skolverket har arbetat fram analysverktyget SALSA som på bästa sätt tar hänsyn till de yttre faktorerna vid en jämförelse av effektivitet skolor emellan. Utifrån de resultat vi finner i vår jämförelse har vi utvecklat hypoteser för att undersöka om en viss kostnadsfördelning i skolan leder till ett bättre resultat:
Hypotes 1: Det finns inget samband mellan den totala kostnaden per elev och ett högt residualvärde i SALSA.
Hypotes 2: Det finns inget samband mellan undervisningskostnaden per elev och ett högt residualvärde i SALSA.
Hypotes 3: Det finns inget samband mellan läromedelskostnaden per elev och ett högt residualvärde i SALSA.
Hypotes 4: Det finns inget samband mellan övriga kostnader per elev och ett högt residualvärde i SALSA.
14
4 Metod
4.1 Inledning
Kapitlet inleds med en presentation av den metod som ligger till grund för studiens genomförande och resultat samt den analys och de slutsatser som dragits utifrån dessa.
Därefter redogörs för Skolverkets analysverktyg SALSA som ligger till grund för de resultatjämförelser som har gjorts i studien. Kapitlet avslutas med en beskrivning av det verktyg som har används i analysen av de empiriska resultaten.
4.2 Insamling av statistik
Den forskningsmetod som har använts i studien är kvantitativ metod då avsikten är att ta fram mätbara resultat som kan prediceras på den undersökta populationen (Eliasson 2006 s.
28)., Den valda metoden är också lämplig utifrån att dataunderlaget är genomsnittligt vilket inte ger möjlighet till djuplodande analyser kring enskilda fall vilket (Eliasson 2006 s. 27).
Statistisk data till denna uppsats hämtas från Skolverkets databaser Siris och SALSA. Dessa databaser inhämtar information från både friskolor och kommunala skolor. Från Sirs hämtar vi data som innehåller kostnadsfördelningar i skolan och för kommuner, samt genomsnittskostnader för både friskolor och kommunala skolor i landet. I SALSA hämtas data om förväntade samt faktiska meritvärden för frisskolor och kommunala skolor. Studien omfattar alla Sveriges kommunala skolor som har ett dokumenterat SALSA-värde hos skolverket för skolåret 2008−2009. Studien omfattar också de friskolor i Sveriges 20 största kommuner som har samma dokumenterade SALSA-värde (se Bilaga 1). Dessa 20 kommuner ger ett underlag på 478 skolor varav 120 stycken är friskolor vilket ger en relativt stor urvalsgrupp sett till populationen.
Den del i studien som jämför resultatet mellan kommunal skolor och friskolor har således avgränsats i antalet skolor. Anledningen till att vi valt enbart de 20 största kommunerna är för att de flesta övriga kommuner till stor del har ett mycket begränsat antal friskolor.
Utifrån ett sådant begränsat underlag kan en jämförelse inom kommunerna bli missvisande.
I jämförelsen mellan de kommunala skolorna och friskolorna ger denna avgränsning ändå ett tillräckligt stort underlag för att vi ska kunna dra slutsatser om hela populationen. Studien behandlar inte hur effektiviteten har utvecklats sedan friskolereformen eller hur resultat och fördelningar ser ut på enskilda skolor.
15
4.3 SALSA
4.3.1 Utveckling och utformning
Utbildningskvalitet är väldigt svårt att bedöma och mäta. I tidigare studier har ett genomsnittligt betygsvärde även kallat meritvärde använts för att jämföra kvalitet mellan skolor i landet (Skolverkets rapport Nr. 300). Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. Då skolor, som vi visat ovan, har olika förutsättningar för att få ett högt meritvärde på grund yttre faktorer ger dock meritvärdet inte en fullständig bild av skolans prestation. Därför har skolverket tagit fram ett analysverktyg för att kunna jämföra kommuners och skolors betygsresultat, i en statistisk modell, med hänsyn tagen till dessa förutsättningar. Detta analysverktyg kallas SALSA vilket står för Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. De tre faktorer som tidigare presenterats; elevernas könsfördelning och andel elever med utländsk bakgrund, ligger till grund för beräkningen av Skolverkets SALSA-värde. En av de faktorerna är uppdelad i två vilket ger följande fyra faktorer; föräldrars sammanvägda utbildningsnivå, andelen pojkar av avgångseleverna i skolan/kommunen, andel avgångselever i skolan/kommunen födda utomlands och andel avgångselever i skolan/kommunen som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands (salsa.artisan.se 1). Skolverkets rapport Nr. 170 innehåller ett stycke om hur en statistisk modell som tar hänsyn till yttre faktorer kan användas för att jämföra skolors yttre effektivitet:
Den grundmodell på skolnivå som vi tagit fram och som förklarar 42 procent av variationen i medelbetyg mellan olika skolor kan användas för att räkna fram vad man med en statistisk term kallar för "förväntade värden", dvs ett genomsnittsvärde för medelbetygen för skolor med givna förutsättningar. I vår studie har vi använt oss av denna möjlighet för att kunna jämföra skolors resultat med hänsyn till deras olika förutsättningar. Information om de medelbetyg som skolorna kan förväntas ha utifrån vår grundmodell erbjuder en möjlighet att göra mer rättvisa jämförelser mellan skolor.
Den nya informationen tillför också fakta som kan underlätta diskussionen om skolans inre arbete, eftersom de viktigaste yttre förutsättningarna redan har beaktats när de förväntade medelbetygen på skolorna har beräknats. Beräkningarna kan användas
16 som utgångspunkt för en diskussion om hur framgångsrika olika skolor är men aldrig ensamma utgöra grunden för en bedömning (Skolverkets rapport 170 s. 10).
SALSA ger alltså möjlighet att jämföra effektivitet med hänsyn tagen till yttre faktorer.
SALSA är framtaget genom en linjär regression där den beroende variabeln är skolornas meritvärde och de oberoende variablerna är ovanstående fyra yttre faktorer. Utifrån skolans faktiska meritvärde och det förväntade meritvärdet (SALSA-värdet) ges således en skillnad, den så kallade residualen3, genom att det faktiska värdet subtraheras med det förväntade värdet. En skola med ett faktiskt meritvärde på 220 och ett förväntat meritvärde på 210 får följaktligen en residual på 10, och en skola med ett faktiskt meritvärde på 220 men ett förväntat meritvärde på 230 får en residual minus 10. Två skolor med samma meritvärde kan alltså få olika residual på sitt SALSA-värde på grund av olika förutsättningar som ger olika förväntade meritvärden. (salsa.artisan.se 1). SALSA beräknas utifrån relativa jämförelser vilket betyder att summan av alla avvikelser alltid blir noll. Detta betyder att cirka hälften av alla de skolor som inte får residualvärdet noll kommer att ha ett positivt residualvärde och resten av dessa skolor kommer att ha ett negativt värde. Genom att använda SALSA-värdet istället för meritvärdet på en skola för att mäta skolans prestation erhålls en mer rättvisande bild av resultatet. Vi kommer att använda skolornas residual för att mäta effektiviteten på respektive skola. Detta är alltså ett mått på till vilken grad skolorna når upp till deras förväntade meritvärde utifrån yttre faktorer. Vi kommer även att utföra nya linjära regressioner för att se om något samband finns att finna mellan skolornas resultat och skolornas ekonomiska styrning. Vi kommer då att sätta residualen på SALSA-värdet som beroende variabel och olika kostnadsposter, som kommunerna och skolorna faktiskt kan påverka (se Bilaga 2), som oberoende variabler.
SALSA-värden finns redovisat från och med läsåret 1997−1998, då det målrelaterade betygssystemet infördes. SALSA-värden redovisas både för kommunala skolor och friskolor vilket ger en så omfattande statistik som möjligt (salsa.artisan.se 1). Skolverket har valt att presentera SALSA-värden i två olika versioner. Ett där varje kommuns skolor jämförs med varandra och sedan jämförs olika kommuner. I denna version är det bara SALSA-värdet för de kommunala skolorna som ingår. I den andra versionen jämförs alla skolor i landet med
3 Residual är det begrepp som används i SALSA för differensen mellan det faktiska och det förväntade meritvärdet.
17 varandra och i denna version presenteras SALSA-värdena både för kommunala skolor och för friskolor förutsatt att skolorna har 15 eller fler elever i skolår 9 (salsa.artisan.se 1).
4.3.2 Nackdelar med SALSA
Modellen för det uträknade förväntade meritvärdet bygger på antaganden som är svåra att mäta på ett precist sätt därför kan den inte kan ge några fullständiga svar på hur eleverna ska prestera. För trots att tidigare forskning har klarlagt att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar en elevs förutsättningar för att uppnå ett högre meritvärde (Davis-Kean 2005) så får elever vars föräldrar med minst 20 högskolepoäng, vilket ger ett högre förväntat meritvärde, inte alltid mer hjälp med skolarbetet i hemmet än vad andra elever får. Elever med föräldrar födda utomlands har heller inte alltid sämre förutsättningar att uppnå ett högre meritvärde. Det är endast statistiskt klarlagt att det finns en genomsnittlig skillnad i meritvärde för elever som tillhör de båda grupperna jämfört med elever som inte gör det (Skolverkets rapport Nr. 170 s. 18). Det blir därför mer relevant att göra jämförelser skolor emellan utifrån ett genomsnittligt SALSA-värde ur en större urvalsgrupp än att jämföra skola för skola, då det kan finnas enskilda skolor som avviker från statistiken och därmed i större utsträckning påverkar SALSA-värdet i en mindre urvalsgrupp.
4.3.3 Fördelar med SALSA
Som nämnts ovan så är utbildningskvalitet väldigt svårt att mäta. Tidigare forskning kring effektivitet i skolan har ofta fokuserat på vilken typ av verksamhet i skolan som har lett till bäst uppnått resultat då sammansättningen av elever har varit likvärdig (Scheerens et al 2000 s. 20). Detta för att eliminera de utomstående faktorer som kan påverka skolors meritvärde på olika sätt. Med hjälp av SALSA kan vi idag bortse från sammansättningen av elever och således jämföra effektiviteten mellan alla skolor. Då SALSA tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar för att uppnå en viss betygsnivå kan vi bortse från de yttre faktorerna i så stor omfattning som möjligt.
Det finns ytterligare problem som uppstår när effektivitet ska mätas som i viss mån kan elimineras genom användandet av SALSA. Genom att klargöra att elevernas betyg bör vara det främsta målet för varje skola undviker vi problematiken med att skolor kan ha olika motstridiga målsättningar och att de kan uppvisa olika effektivitet genom att ha olika målsättningar.
18 I Skolverkets rapport Nr. 170 står att läsa att ”[b]eräkningarna kan användas som utgångspunkt för en diskussion om hur framgångsrika olika skolor är men aldrig ensamma utgöra grunden för en bedömning.” SALSA-värden ska alltså inte användas för att bedöma en enskild skolas prestationer utan SALSA ”erbjuder en möjlighet att göra mer rättvisa jämförelser mellan skolor.”
Vi är medvetna om att ytterligare yttre faktorer, såsom påverkan från skolkamrater (Bowles
& Levin 1967) eller från politiska beslut (Downes & Shah 2006), kan ha betydelse för enskilda skolors effektivitet. SALSA är trots detta det prestationsmätningsverktyg för den svenska skolan som idag tar hänsyn till yttre faktorer på bästa sätt och vi anser därför att detta verktyg är det som kan ge bäst svar på de frågor vi avser att besvara i denna studie. Genom att använda oss av SALSA som mått kan vi på ett rättvist sätt jämföra alla olika typer av skolor i Sverige med varandra.
4.4 Studiens analysverktyg
Sambandet mellan den beroende variabeln (residual SALSA) och de oberoende variablerna (totalkostnad, kostnad undervisning, kostnad läromedel samt övriga kostnader) kommer att analyseras genom enkel linjär regression. Detta för att se om någon av de oberoende variablerna signifikant predicerar den beroende variabeln. Multipel linjär regression kommer också att utföras för att se i vilken grad de oberoende variablerna ger signifikanta oberoende bidrag till variansen av den beroende variabeln. Då kommer de oberoende variablerna kostnad elevvård, kostnad skolmåltider och kostnad lokaler att inkluderas. I de linjära regressionerna kommer endast statistik från de kommunala skolorna att användas.
Anledningen till att friskolornas värden inte analyseras är att uppdelade kostnadsposter för dessa inte finns tillgängliga. Statistikprogrammet SPSS används för att genomföra de korrelationer och regressioner som ingår i studien. För att nollhypoteserna ska kunna förkastas ska gälla att signifikansnivån är 3 0,05 (t 4 1,96).
19
5 Empiriska resultat och analys
5.1 Inledning
Detta kapitel inleds med en presentation av de kommunala skolornas och friskolornas resultat. Sedan beskrivs kostnadsfördelningen i de båda skolformerna. Därefter redogörs resultatet av studiens linjära regressioner och kapitlet avslutas därpå med en analys av de empiriska resultaten.
5.2 Skolornas resultat mätt i residualvärde
I Tabell 2 presenteras resultatet, i form av de genomsnittliga residualvärdena, för skolorna i Sveriges 20 största kommuner uppdelat på kommunala skolor och friskolor. I 13 av de 20 kommunerna har friskolorna ett högre genomsnittligt residualvärde än de kommunala skolorna och i två kommuner är värdena jämbördiga (Jönköping och Nacka). I alla av de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö som tillsammans utgör för 30 % av de kommunala skolorna och 54 % av friskolorna i vår studie, har friskolorna ett högre genomsnittligt residualvärde än de kommunala skolorna. I nio av de 20 kommunerna är det genomsnittliga residualvärdet positivt för friskolorna medan det genomsnittliga residualvärdet för de kommunala skolorna är positivt i endast fem kommuner. Det genomsnittliga residualvärdet för alla friskolor som ingår i denna studie är 6,78 och det genomsnittliga residualvärdet för samtliga kommunala skolor är -1,78 (se Bilaga 1). Det finns exempel på kommuner där de kommunala skolorna når ett positivt genomsnittligt residualvärde medan friskolorna inte gör det (Huddinge och Borås kommun). Det finns också exempel på kommuner där både de kommunala skolorna och friskolorna i genomsnitt når högt över sitt förväntade meritvärde (Stockholms och Nacka kommun). Den påfallande stora skillnaden i genomsnittligt residualvärde mellan kommunala skolor och friskolor i Eskilstuna kommun kan delvis förklaras av att det i kommunen endast finns en friskola.
20
Tabell 1 Genomsnittliga residualvärden per kommun
Kommun
Residualvärde kommunala
skolor
Residualvärde fristående
skolor
Kommun
Residualvärde kommunala
skolor
Residualvärde fristående
skolor
Stockholm 8,300 16,690 Umeå -6,690 -0,500
Göteborg -4,790 1,110 Lund -3,150 -5,330
Malmö -7,470 9,270 Borås 2,220 -9,500
Uppsala -0,050 -8,250 Sundsvall -12,310 -5,670
Linköping -7,230 -6,500 Eskilstuna -10,500 38,000
Västerås -5,170 -7,670 Huddinge 6,380 0
Örebro -10,930 0,250 Gävle -5,730 6
Norrköping -5 -3,750 Halmstad -4,330 -1,670
Helsingborg 2,720 11,250 Nacka 14,670 14,500
Jönköping -1,780 -2 Södertälje -0,780 5,330
I Tabell 1 presenteras residualvärdena för respektive kommun uppdelat på de olika skolformerna
Denna uppsats inleddes med att behandla begreppet effektivitet där den yttre effektiviteten handlar om att ”göra rätt saker” och kan mätas i form av ett kundvärde. Den inre effektiviteten handlar om att ”göra saker rätt” och ges av hur väl en organisation tar tillvara på sina resurser.
I en uppställd modell ges:
Effektivitet = Värdet av utflöde / Värdet av inflöde
21 Där inflöde är de resurser som organisationen utnyttjar för att uppnå utflödet som är organisationens resultat. Kopplat till skolans resultat visades att detta utflöde kunde mätas genom skolans genomsnittliga meritvärde om hänsyn togs till vissa yttre faktorer. Genom att använda Skolverkets analysverktyg SALSA erhölls ett redskap för att mäta skolans resultat med hänsyn tagen till de yttre faktorerna. Genom dessa mätningar, som ger ett genomsnittligt residualvärde för de olika skolformerna, kan olika skolors och kommuners yttre effektivitet jämföras med varandra. I en sådan jämförelse har visats att den yttre effektiviteten på genomsnittlig basis är bättre i friskolor än i kommunala skolor i Sveriges 20 största kommuner. Denna skillnad betyder att elever som går på friskolor i genomsnitt har ett betyg av 16, en betygsnivå högre än elever som går på kommunala skolor förutsatt att de övriga betygen är desamma. Då är alltså hänsyn tagen till de förutsättningar som i övrigt kan påverka betygen.
5.3 Kostnadsfördelning i skolan
I Tabell 1 presenteras de årliga snittkostnaderna per elev för kommunala skolor och friskolor fördelade över olika kostnadsposter (se Bilaga 3). Vi finner att kostnadsfördelningen ser relativt likartad ut för de båda skolformerna under vissa poster, men att det finns framträdande skillnader under andra.
Tabell 2 Snittkostnad per elev och skolår i SEK
Undervisning Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Övrigt Totalt
Kommun 42 100 3 000 2 050 4 900 16 100 13 300 81 300
Fristående 40 800 4 200 1 400 5 700 15 800 9 200 77 000
Data hämtat från Bilaga 1
De enskilt två största kostnaderna undervisning och lokalkostnader skiljer sig med endast drygt 3 procent respektive knappt 2 procent. I de enskilt mindre kostnadsposterna är de relativa skillnaderna större där de fristående skolorna har 40 procent högre kostnader för läromedel än de kommunala skolorna, och 16 procent högre kostnader för skolmåltider. De kommunala skolorna har i sin tur 46 procent högre kostnader för elevvård. Dessa kostnadsposter är dock relativt små i förhållande till totalkostnaden. Skillnaden är som mest 1 200 kronor per elev och år. Beloppsmässigt finns den stora skillnaden i kostnadsposten övriga kostnader där de kommunala skolorna i snitt har en högre kostnad på 4 100 kronor
22 per elev och år. Det motsvarar nästan 45 % högre kostnader för de kommunala skolorna än för friskolorna. I posten övriga kostnader ingår bland annat kostnaden för administration, skolledning och barn- och ungdomskontor eller motsvarande (se Bilaga 2). De 4 100 kronorna som de kommunala skolorna i snitt har högre i övriga kostnader överensstämmer förhållandevis bra med skillnaden i den totala kostnaden där de kommunala skolorna i snitt har en högre kostnad på 4 300 kronor per elev och år. Krasst uttryckt betyder skillnaden i totalkostnad att friskolorna sparar 4 300 kronor per elev och år i förhållande till de kommunala skolorna.
Då studien visar att friskolor har en lägre genomsnittlig totalkostnad per elev och inre effektivitet ges av hur väl resurser används visar också detta på en högre inre effektivitet hos friskolorna då de uppnår ett bättre resultat till en lägre kostnad. Då den totala effektiviteten är summan av den inre och den yttre effektiviteten resulterar detta i att den totala effektiviteten också är högre. Detta ges av att utflödet är högre i friskolorna och inflödet är lägre, vilket resulterar i att elever som går i friskolor når ett högre meritvärde utifrån sina förutsättningar än de elever som går i kommunala skolor.
5.4 Resultat från linjära regressioner4
Nedanstående data är hämtad från Bilaga 3. Samtliga kostnader som presenteras i kapitlet gäller per elev och skolår. I Tabell 3 presenteras den deskriptiva statistik som ligger till grund för analysen av de olika kostnadsposternas påverkan på residualen på SALSA-värdet. Ur Tabell 3 kan utläsas att medelvärdet för residualen på SALSA ligger nära 0 vilket tyder på ett bra underlag. Det är också stor variation i både residualen och i de olika kostnadsposterna.
4 Linjära regressioner används för att undersöka om en variabel är beroende av en annan (Aczel &
Sounderpandian 2002 s. 31 ff).
23
Tabell 3 Deskriptiv Statistik
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
SALSA 289 188 242 205,530 7,612
Residual SALSA 289 -39 46 -0,235 12,445
Totalkostnad 289 65 500 111 700 81 832,180 8 064,142
Kostnad undervisning 289 32 200 66 500 41 376,250 4 998,866
Kostnad läromedel 289 1 100 7 500 2 985,810 982,789
Kostnad elevvård 289 900 9 940 2 153,670 800,498
Kostnad skolmåltider 289 1 900 9 000 5 192,730 1 091,086
Kostnad lokaler 289 7 700 31 100 15 865,050 3 360,296
Kostnad övrigt 289 2 200 32 200 14 241,520 4 146,586
Valid N (listwise) 289
Samtliga kostnader är per elev och år
I de samlade tabellerna i Tabell 4−7 presenteras resultatet av de enkla linjära regressionerna utförda med den beroende variabeln residual SALSA och de oberoende variablerna totalkostnad, kostnad undervisning, kostnad läromedel och övriga kostnader. Ur Tabell 4 kan utläsas att korrelationskoefficienten (R) antar ett värde på 0,038 vilket tyder på att det inte finns något samband mellan de totala kostnaderna och residualen på SALSA. Även förklaringsgraden (R2) är mycket låg och innebär att endast 0,1 procent av variansen i den beroende variabeln residual SALSA kan förklaras av den oberoende variabeln totalkostnad.
Prediceringen av nivån på residualen förbättras således inte av vetskapen om storleken på totalkostnaden. Sammanfattningsvis kan inte resultaten i Tabell 4 förkasta hypotes ett (H1) utan resultaten tyder mycket på att det finns ett mycket litet samband, mellan de totala kostnaderna per elev och ett högt residualvärde i SALSA. Att signifikansnivån = 0,519 (t = - 0,645) är låg är inte av samma relevans då vi inte förkastar nollhypotesen.
24
Tabell 4 Sammanfattande tabeller av den totala kostnadens påverkan på residualen av SALSA
Model Summary
Model R R Square
Adjusted R
Square Std. Error of the Estimate
1 ,038a ,001 -,002 12,458
a. Predictors: (Constant), Totalkostnad
ANOVAb
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 64,573 1 64,573 ,416 ,519a
Residual 44539,427 287 155,190
Total 44604 288
a. Predictors: (Constant), Totalkostnad b. Dependent Variable: Residual SALSA
Coefficientsa
Model
Unstandardized Coefficients
Standardized Coefficients
T Sig.
B Std. Error Beta
1 (Constant) 4,570 7,485 ,611 ,542
Totalkostnad -5,872E-5 0 -,038 -,645 ,519
a. Dependent Variable: Residual SALSA
Ur Tabell 5 kan utläsas att korrelationskoefficienten (R) antar ett värde på 0,041 vilket tyder på att det inte heller finns något samband mellan de undervisningskostnaderna och residualen på SALSA. Även förklaringsgraden (R2) för den oberoende variabeln är mycket låg och innebär att den endast kan förklara 0,2 procent av variansen i den beroende variabeln.
Prediceringen av nivån på residualen förbättras således inte heller av vetskapen om storleken på undervisningskostnaden. Resultaten i Tabell 5 kan alltså inte heller de förkasta hypotes två (H2) utan tyder på att det inte finns något samband mellan undervisningskostnaderna och ett högt residualvärde i SALSA.
25
Tabell 5 Sammanfattande tabeller av undervisningskostnadens påverkan på residualen av SALSA
Model Summary
Model R R Square
Adjusted R
Square Std. Error of the Estimate
1 ,041a ,002 -,002 12,456
a. Predictors: (Constant), Kostnad undervisning
ANOVAb
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 76,317 1 76,317 ,492 ,484a
Residual 44527,683 287 155,149
Total 44604 288
a. Predictors: (Constant), Kostnad undervisning b. Dependent Variable: Residual SALSA
Coefficientsa
Model
Unstandardized Coefficients
Standardized Coefficients
t Sig.
B Std. Error Beta
1 (Constant) -4,496 6,119 -,735 ,463
Kostnad undervisning 0 0 ,041 ,701 ,484
a. Dependent Variable: Residual SALSA
Ur Tabell 6 kan utläsas att korrelationskoefficienten (R) antar ett värde på 0,058 vilket tyder på att heller inget samband finns mellan läromedelskostnaderna och residualen på SALSA.
Även här är förklaringsgraden (R2) låg och innebär att endast 0,1 procent av variansen i den beroende variabeln residual SALSA kan förklaras av den oberoende variabeln totalkostnad.
Prediceringen av nivån på residualen förbättras därmed heller inte av vetskapen om storleken på läromedelskostnaden. Inte heller resultaten i Tabell 6 kan förkasta hypotes tre (H3) utan tyder på att det inte finns något samband mellan läromedelskostnaderna och ett högt residualvärde i SALSA.
26
Tabell 6 Sammanfattande tabeller av läromedelskostnadens påverkan på residualen av SALSA
Model Summary
Model R R Square
Adjusted R
Square Std. Error of the Estimate
1 ,058a ,003 0 12,446
a. Predictors: (Constant), Kostnad läromedel
ANOVAb
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 149,364 1 149,364 ,964 ,327a
Residual 44454,636 287 154,894
Total 44604 288
a. Predictors: (Constant), Kostnad läromedel b. Dependent Variable: Residual SALSA
Coefficientsa
Model
Unstandardized Coefficients
Standardized Coefficients
t Sig.
B Std. Error Beta
1 (Constant) -2,423 2,345 -1,033 ,302
Kostnad läromedel ,001 ,001 ,058 ,982 ,327
a. Dependent Variable: Residual SALSA
Ur Tabell 7 kan utläsas att korrelationskoefficienten (R) antar ett värde på 0,026 vilket inte heller tyder på något samband mellan övriga kostnader och residualen på SALSA.
Förklaringsgraden (R2) är även låg och innebär att endast 0,1 procent av variansen i den beroende variabeln kan förklaras av den oberoende variabeln övriga kostnader. Därmed förbättras inte heller prediceringen av nivån på residualen genom vetskapen om storleken på de övriga kostnaderna. Resultaten i Tabell 7 kan inte förkasta hypotes fyra (H4) utan tyder på att det inte finns något samband mellan övriga kostnader och ett högt residualvärde i SALSA.
27
Tabell 7 Sammanfattande tabeller av övriga kostnaders påverkan på residualen av SALSA
Model Summary
Model R R Square
Adjusted R
Square Std. Error of the Estimate
1 ,026a ,001 -,003 12,462
a. Predictors: (Constant), Kostnad övrigt
ANOVAb
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 30,085 1 30,085 ,194 ,660a
Residual 44573,915 287 155,310
Total 44604 288
a. Predictors: (Constant), Kostnad övrigt b. Dependent Variable: Residual SALSA
Coefficientsa
Model
Unstandardized Coefficients
Standardized Coefficients
t Sig.
B Std. Error Beta
1 (Constant) ,875 2,627 ,333 ,739
Kostnad övrigt -7,794E-5 0 -,026 -,440 ,660
a. Dependent Variable: Residual SALSA
Då i stort sett inget samband finns att finna mellan de oberoende variablerna (totalkostnad, undervisningskostnad, läromedelskostnad och övriga kostnader) och den beroende variabeln (residual SALSA) och prediceringen av nivån på residualen därmed inte förbättras genom vetskap av de olika kostnadsposterna har ingen multipel regression utförts i studien.
28 Figur I
I Figur I är residual SALSA beroende variabel och totalkostnad oberoende variabel
Figur I får fungera som illustrerande exempel på en estimerad kurva som predicerar nivå på residualen utifrån den oberoende variabeln totalkostnad. Detta tydliggör avsaknaden av samband mellan de olika kostnadsposterna och residualvärdet i SALSA för skolorna. Det studien har fastställt är att kommunala skolor, trots högre genomsnittlig totalkostnad per elev, når ett lägre resultat än friskolorna. Detta konstaterande kan åtminstone styrka påståendet att mer resurser per automatik inte ger ett bättre resultat.
I en genomgång av tidigare forskning kring effektivitet i skolan har vi funnit att åsikterna går isär gällande resursernas påverkan på resultatet. Vi har presenterat studier som menar att ett samband finns och studier som menar på motsatsen. Vi har också funnit studier som pekar på en avtagande marginaleffekt av resursernas påverkan. Utifrån teorin att resurserna har en avtagande marginaleffekt bör det finnas en nivå där ökade resurser i viss omfattning inte längre ger en märkbar skillnad i resultatet för skolorna. Utifrån de studier som visar att
29 ökade resurser har större påverkan då resurserna i utgångsläget är relativt små, och de resultat som denna studie uppvisar tyder detta på att de flesta skolor i Sverige idag har en sådan tilldelning och fördelning av resurser att en förändring inte ger en märkbar skillnad i resultat. Den troliga förklaringen till skillnaderna i resultat ligger därför i andra faktorer såsom personalsammansättning och motivation.
En faktor som troligen är en viktig del i skillnaden i resultat mellan friskolor och kommunala skolor är vinstintresset. Det är ett faktum att de kommunala skolorna är offentliga organisationer utan ekonomiska incitament för att effektivisera sin verksamhet, medan friskolorna är vinstdrivande organisationer som ofta strävar efter att vinstmaximera. Detta ger friskolorna incitament att förbättra verksamheten och att på bästa sätt utnyttja sina resurser som de kommunala skolorna saknar.
30
6 Slutsats, begränsningar och framtida forskning
Syftet med denna uppsats var att undersöka om resursernas storlek påverkar resultatet i skolan, samt att fastställa om friskolor är bättre på att utnyttja sina resurser och se om de når ett högre resultat än kommunala skolor. Utifrån detta syfte har vi besvarat följande frågor: Når friskolor ett bättre resultat än kommunala skolorna? Är friskolor mer effektiva i sin ekonomistyrning än kommunala skolor? Finns det ett samband mellan de oberoende variablerna (totalkostnad, undervisningskostnad, läromedelskostnad och övriga kostnader) och den beroende variabeln.
De svar vi har funnit är att det inte finns något tydligt samband mellan resurser och resultat i de svenska skolorna idag. Vi kan inte förkasta någon av de uppsatta hypoteserna, Vi har också funnit att friskolorna uppnår ett bättre resultat än vad de kommunala skolorna gör och att effektiviteten i friskolorna är högre än i de kommunala skolorna.
Såsom de flesta studier innehåller även denna en del begränsningar och resultatet ska tolkas därutav. Databasen SALSA är uppbyggd genom aggregerad data som överförts till en statistiks modell och försiktighet ska iakttas i tolkningen av resultatet då osäkerhet i underlaget därför finns. Utifrån detta ska resultatet inte ses som säkerställd fakta utan slutsatser dragna utifrån vissa förutsättningar. Under antagandet att inga resurser inte ger någon skola och därmed inget resultat kan motsatsen; att stora resurser, mångdubbelt större än vad som tilldelas idag självklart ha en effekt på resultatet som inte framkommit i denna studie. Detta skulle därmed också bekräfta antagandet om en avtagande marginaleffekt av resursernas påverkan på resultatet.
Det finns också en nackdel med att använda andrahandsinformation från skolverkets databaser då det ursprungliga syftet med denna information är ett annat än det som denna studie har. Det ursprungliga syftet är att informationen ska ligga till grund för Skolverkets analysverktyg SALSA. Databaserna Siris och SALSA är delvis skyddade av sekretess och därmed inte i sin helhet tillgängliga vilket ger en begränsning i urvalet som kan ha påverkan på resultatet. Kostnadsposter från friskolor saknas annat än som riksgenomsnitt. Då SALSA- värden bara presenteras för elever i årskurs 9 är studien också begränsad till att se avgångseleverna på en skola som en form av slutprodukt av skolans totala verksamhet.
31 Vidare ger studien bara en ögonblicksbild av hur effektiviteten i skolan var under skolåret 2008/2009.
I framtida forskning, om tillgång till friskolornas resursfördelning för enskilda skolor skulle finnas, är möjligheterna större för att förklara skillnaden i resultatet mellan de bägge skolformerna utifrån resursfördelning. Denna studie har avgränsats till ett skolår, men samma angreppssätt kan användas i en undersökning över hur resultatet och resurserna har förändrats över tid. Andra teoretiska infallsvinklar går också att undersöka för att söka förklaringen i skillnad mellan skolformerna. Dessa kan exempelvis vara hur motivation och attityder hos personalen påverkar dess resultat. Möjligheterna för vidare studier i området är stora och dess resultat kan vara av intresse för både beslutsfattare och medborgare i samhället.
32
Litteraturförteckning
Böcker
Aczel, Amir D. & Sounderpandian, Jayavel, 2002: Complete Business Statistics 5 uppl. New York: McGraw-Hill/Irwin
Ax, Christian, Johansson et al., 2009: Den nya Ekonomistyrningen 4 uppl. Malmö: Författarna och Liber AB
Eliasson, Annika, 2006: Kvantitativ metod från början Lund: Studentlitteratur
Hanusheck, Eric A. et al., 1994: Making schools work: Improving performance and controlling cost. Washington D.C.: Brookings Institution
Hanusheck, Eric A., 1996: Does money matter? The effect of school resources on student achievement and adult success Washington D.C.: Brookings Institution
Nicholson, Walter, 2005: Microeconomic Theory 9 uppl. Ohio: South-Western
Niskanen, William A., 1971: Bureaucracy & Representative Government Chicago: Aldine, Atherton
Norstedts Svenska Ordbok 1999 Göteborg: Norstedts Förlag
Strömquist, Siv, 2003: Uppsatshandboken Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Rapporter
Erikson, Robert & Jonsson, Jan O., 1993: ”Ursprung och Utbildning. Social snedrekrytering till högre studier” (SOU 1993:85) Utbildningsdepartementet Stockholm: Fritzes
von Greiff, Camilo, 2009: “Lika skola med olika resurser” Rapport till expertgruppen för offentlig ekonomi Nr. 5
Scheerens, Jaap et al., 2000: “Improving school effectiveness” Fundamentals of Educational Planning Nr. 68
Skolverkets rapport Nr. 97: ”Skolan, Jämförelsetal för skolhuvudmän, Organisation - Resurser – Resultat” Stockholm 1996
Skolverkets rapport Nr. 170: ”Samband mellan resurser och resultat - En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9” Stockholm 1999
Skolverkets rapport Nr. 287: ”Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval” Stockholm 2006
Skolverkets rapport Nr. 300: ”Provbetyg – Slutbetyg – Likvärdig bedömning?” Stockholm 2007
33 Utbildningsdepartementets faktablad U08.001: ”Finansiering av det svenska skolväsendet”
Stockholm 2008
Forskningsartiklar
Bowles, Samuel & Levin, Henry M., (1967) “The Determinants of Scholastic Achievement – An Appraisal of Some Recent Evidence” The Journal of Human Resources Vol. 3 Nr. 1, (1968) s.
3-24
Coleman, James S et al., (1996) Equality of Educational Opportunity Washington D.C.: U.S.
Office of Education
Davis-Kean, Pamela, (2005) “The influence of parent education and family income on child achievement: The Indirect Role of Parental Expectations and the Home Environment”, Journal of family psychology, Vol. 19, Nr. 2, s. 294-304
De Maeyer, Sven, van den Bergh, Huub, Rymenans, Rita, Van Petegem, Peter, Rijlaarsdam, Gert, (2009) “Effectiveness criteria in school effectiveness studies: Further research on the choice for a multivariate model” Educational Research Review Vol. 5, Nr. 1, (2010) s. 81–96 Downes, Thomas A. & Shah, Mona P., (2006) “The Effect of School Finance Reforms on the Level and Growth of Per-Pupil Expenditures” Peabody Journal of Education Vol. 81, Nr. 3, s.
1-38
Eide, Eric & Showalter Mark H., (1997) “The effect of school quality on student performance:
A quantile regression approach” Economics Letters Vol. 58, Nr. 3, (1998) s. 345–350
Erikson, Robert & Jonsson, Jan O., (2002) ”Varför består den sociala snedrekryteringen?”
Pedagogisk Forskning i Sverige Vol. 7 Nr. 3 s 210–217
Hanusheck, Eric A., (1979) “Conceptual and empirical issues in the estimation of educational production functions” The Journal of Human Resources Vol. 14, Nr. 3, s. 351-388
Hanusheck, Eric A., (1989) “The impact of differential expenditures on school performance”
Educational Researcher Vol. 18, Nr 4, s. 45-51
Hanusheck, Eric A., (1994) “Money Might Matter Somewhere: A Response to Hedges, Laine, and Greenwald” Educational Researcher Vol. 23, Nr. 4, s. 5-8
Hanusheck, Eric A., (1995) “Interpreting Recent Research on Schooling in Developing Countries” The World Bank Observer Vol. 10, Nr 1, s. 227-246
Hanusheck, Eric A., (1996) “A More Complete Picture of School Resource Policies” Review of Educational Research Vol. 66, Nr. 3, s. 397-409
Hedges, Larry V., Laine, Richard D., & Greenwald, Rob (1994) “Does money matter? A meta- analysis of studies of the effects of differential school inputs on student outcomes”
Educational Researcher Vol. 23 Nr. 3, s. 5-14
34 Svensson, Allan, (2001) “Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998” Pedagogisk Forskning i Sverige Vol. 6 Nr 3 s. 161–172
Internet
http://friskola.se/Om_friskolor_Friskolorna_i_siffror_DXNI-25907_.aspx 100521 http://salsa.artisan.se/Vad_bygger_SALSA_på.htm 100521
http://salsa.artisan.se 100521
http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys/ 100521
http://www.jpinfonet.se/files/SFS/2009/090672.PDF 100521
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90311&_dad=portal&_schema=PORTAL 1000521
www.siris.skolverket.se/analysverktyg 100521 http://www.skolverket.se/sb/d/2114 100521
http://www.skolverket.se/sb/d/1638/a/15468 100521 http://www.skolverket.se/sb/d/777 100521
http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/218 100521 http://www.skolverket.se/sb/d/2112 100521
35 Bilaga 1 Kostnadsfördelning per elev i SEK (http://salsa.artisan.se 2; http://siris.skolverket.se 1)
Kostnader per elev
Totalt Undervisning Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Övriga Residualvärde Kommun
Stockholm 94500 57700 2600 2170 4800 19100 8100 8,30
Göteborg 86000 45800 3100 2300 5300 19100 10400 -4,79
Malmö 89400 50900 2300 1690 4200 13300 17000 -7,47
Uppsala 81100 38700 2700 2170 4400 16700 16500 -0,05
Linköping 81500 43100 2400 1360 3500 15700 15400 -7,23
Västerås 73200 37900 2800 1830 4200 14300 12100 -5,17
Örebro 81400 38000 1800 1490 5100 17400 17700 -10,93 Norrköping 81400 42500 2100 2450 4000 17800 12600 -5,00
Helsingborg 70400 42400 4000 1570 4000 10300 8200 2,72
Jönköping 76800 40800 3900 1500 4300 14700 11700 -1,78
Umeå 89200 39900 3700 2140 5500 19400 18500 -6,69
Lund 89200 44600 4100 1880 5600 20500 12500 -3,15
Borås 78600 38100 3700 3220 4900 17200 11500 2,22
Sundsvall 88600 44000 1900 1850 7000 16000 17800 -12,31 Eskilstuna 75700 38400 2700 2030 4900 16300 11400 -10,50
Huddinge 85000 42300 2100 1890 5400 21800 11600 6,38
Gävle 79900 38000 2400 1640 4300 16900 16800 -5,73 Halmstad 76300 39200 3400 2020 4100 13700 14000 -4,33 Nacka 82900 43800 3100 1430 4100 14300 16100 14,67
Södertälje 79400 37900 4100 1340 4800 18800 12300 -0,78
Totalt Undervisning Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Övriga Residualvärde Samtliga
Sveriges Kommuner i
Genomsnitt 81300 42100 3000 2050 4900 16100 13300 -1,78
Friskolor i
Genomsnitt 77000 40800 4200 1400 5700 15800 9200 6,78
