PARTER (Antal tilltalade: 1)
Tilltalad
PAUL Arne Mikael Alvesson, 19780602-4019 Frihetsberövande: Häktad
Nobelvägen 111 C Lgh 1401 214 33 Malmö
Offentlig försvarare:
Advokat Mikael Nilsson
Advokatgruppen Mikael Nilsson i Malmö AB
Stortorget 29 211 34 Malmö
Offentlig försvarare genom substitution:
Advokat Kristina Bandrup
Advokatgruppen Mikael Nilsson i Malmö AB
Stortorget 29 211 34 Malmö
Åklagare
Kammaråklagare Sofia Syrén-Åkesson Åklagarmyndigheten
Malmö åklagarkammare 205 90 Malmö
Målsägande
1. Susanne Bäckman Sjöland Sergels Väg 11 A Lgh 1304 217 57 Malmö
Målsägandebiträde:
Jur.kand. Ann-Christina Bengtsson c/o Tre Advokater AB
Stortorget 29 211 34 Malmö
Postadress Box 265 201 22 Malmö
Besöksadress Kalendegatan 1
Telefon 040-35 30 00
E-post: malmo.tingsratt@dom.se Telefax 040-611 43 10
Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
2. Pauline Eckerström c/o Jacobsson
Eldaregatan 2 D Lgh 1001 222 37 Lund
Målsägandebiträde:
Jur.kand. Ann-Christina Bengtsson c/o Tre Advokater AB
Stortorget 29 211 34 Malmö
3. Gabriela Larsson
Lundbergsgatan 4 Lgh 1002 217 51 Malmö
Målsägandebiträde:
Advokat Douglas Norking Advokat Douglas Norking AB Malmöhusvägen 1
211 18 Malmö
4. Sofia Larsson c/o Klara Elemyr
Lundbergsgatan 4 Lgh 1002 217 51 Malmö
Målsägandebiträde:
Advokat Douglas Norking Advokat Douglas Norking AB Malmöhusvägen 1
211 18 Malmö
5. Johanna Nirum Smultrongatan 12 212 31 Malmö
Målsägandebiträde:
Advokat Douglas Norking Advokat Douglas Norking AB Malmöhusvägen 1
211 18 Malmö
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för 1. Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken
- 2014-12-10
2. Människorov, 4 kap 1 § 1 st brottsbalken - 2014-12-10
3. Olaga hot, 4 kap 5 § 1 st brottsbalken - 2014-08-04 -- 2014-10-16 (4 tillfällen)
4. Grov våldtäkt, 6 kap 1 § 1 st och 4 st brottsbalken - 2014-12-10
Påföljd m.m.
Fängelse 5 år 3 månader
Beslut Skadestånd
1. Paul Alvesson ska utge skadestånd till Johanna Nirum med 166 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 10 december 2014 till dess betalning sker.
2. Paul Alvesson ska utge skadestånd till Susanne Sjöland med 9 800 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 6 augusti 2014 till dess betalning sker.
3. Paul Alvesson ska utge skadestånd till Pauline Eckerström med 7 400 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 september 2014 till dess betalning sker.
4. Paul Alvesson ska utge skadestånd till Gabriela Larsson med 12 590 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 16 oktober 2014 till dess betalning sker.
5. Paul Alvesson ska utge skadestånd till Sofia Larson med 12 638 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 16 oktober 2014 till dess betalning sker.
Förverkande och beslag
1. I beslag tagna handbojor förklaras förverkade. Beslaget ska bestå (Polismyndighetens beslagsnr 2014-1200-BG17540 p 1).
2. I beslag tagen silvertejprulle, silvertejprester och kniv förklaras förverkade. Beslagen ska bestå (Polismyndighetens beslagsnr 2014-1200-BG17567 p 2, 8 och 14-15).
3. I beslag tagen glasflaska förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndighetens beslagsnr 2014-1200-BG17630 p 1).
4. I beslag tagen plastbricka och två silvertejprullar förklaras förverkade. Beslagen ska bestå (Polismyndighetens beslagsnr 2014-1200-BG17896 p 1-3).
5. I beslag tagen stekspade förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndighetens beslagsnr 2014-1200-BG17989 p 1).
6. Beslaget avseende två knivar ska bestå till dess tingsrättens dom vinner laga kraft (Polismyndighetens beslagsnr 2014-1200-BG17540 p 2-3).
Häktning m.m.
1. Paul Alvesson ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.
Brottsofferfond
1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
Ersättning
1. Mikael Nilsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 141 883 kr. Av beloppet avser 101 556 kr arbete, 11 950 kr tidsspillan och 28 377 kr mervärdesskatt.
2. Ann-Christina Bengtsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 26 151 kr. Av beloppet avser 19 009 kr arbete, 1 912 kr tidsspillan och 5 230 kr mervärdesskatt.
3. Douglas Norking tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 52 291 kr. Av beloppet avser 36 455 kr arbete, 5 378 kr tidsspillan och 10 458 kr mervärdesskatt.
4. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträden ska stanna på staten.
___________________________________
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har framställt de yrkanden som framgår av stämningsansökan, bilaga 1, med den justering som antecknats därpå.
Målsägandena har yrkat att Paul Alvesson ska förpliktas att betala skadestånd till dem i den omfattning som framgår av bilaga 3-6.
Paul Alvesson har med anledning av misstanke om brott som prövas genom denna dom varit frihetsberövad som anhållen och häktad, se bifogat avräkningsunderlag.
Den offentlige försvararen har vid huvudförhandling i målet med rättens tillstånd satt advokaten Kristina Bandrup i sitt ställe.
Målsägandebiträdet Ann-Christina Bengtsson har vid huvudförhandling i målet med rättens tillstånd satt advokaten Michael Runersten i sitt ställe.
DOMSKÄL
Åtalspunkt 1
Paul Alvessons inställning till åklagarens yrkanden
Paul Alvesson har förnekat gärningarna och bestritt ansvar för brott. Han har
förklarat sig lämna yrkandet om förverkande av handbojor utan erinran och medgett åklagarens övriga yrkanden om förverkande och fortsatt beslag.
Åberopad bevisning
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning och de fotografier som framgår av stämningsansökan och av kompletterande bevisuppgift, bilaga 2.
På Paul Alvessons begäran har syn hållits på ett par handbojor som parterna förklarat sig vara ense om är identiska med de som fanns på målsägandens arm på natten till den 10 december 2014. Han har vidare åberopat fotografier av skador på sin överkropp och sina händer samt journalanteckningar avseende honom själv.
Paul Alvessons försvarare har under förhör hänfört sig till dels ett utlåtande från Nationellt forensiskt centrum avseende spår på en stekspade, dels en rapport från Rättsmedicinalverket avseende alkoholförekomst i Johanna Nirums blod.
Bakgrund
Paul Alvesson är bosatt i en lägenhet på femte våningen på adressen Nobelvägen 111 C. I samma fastighet, men med adress Nobelvägen 113, bor Johanna Nirums pojkvän. Johanna Nirum har i stor utsträckning bott i pojkvännens lägenhet. Paul Alvesson och Johanna Nirum har, före kvällen den 9 december 2014, aldrig talat med varandra.
Sent på kvällen den 9 december 2014, strax efter klockan 23, sammanträffade Paul Alvesson och Johanna Nirum i trapphuset vid ingången från Nobelvägen 113. De gick därefter, i källargångar, till trapphuset vid ingången Nobelvägen 111 C där de åkte hiss till femte våningen och gick in i Paul Alvessons lägenhet. Åklagaren har gjort gällande att Paul Alvesson tvingat med sig Johanna Nirum under knivhot, medan Paul Alvesson angett att Johanna Nirum frivilligt följde med honom efter att de kommit överens om att gå upp i hans lägenhet och ha sex.
Klockan 01.17 inkom samtal till polisen om att det var bråk i trappuppgången till Nobelvägen 111 C. Första polispatrull var på plats senast klockan 01.30. De påträffade då Paul Alvesson i hans egen lägenhet, iförd kalsonger, med en
stickskada i bröstet. I en lägenhet en trappa ned fanns Johanna Nirum. Även hon var blodig, insvept i en handduk och med en handboja fäst kring ena handen.
Förhör
Vid förhör med Johanna Nirum respektive Paul Alvesson har de lämnat i huvudsak följande uppgifter.
Johanna Nirum
På kvällen den 9 december 2014 var hon ensam i sin pojkväns lägenhet. Hon skulle sova över hemma hon sin väninna Monique Askelin. De hade kommit överens om att Monique Askelin skulle hämta henne när hon slutat sitt arbete klockan 23.
Strax före klockan 23 gick hon ner till affären på Nobelvägen för att köpa en flaska läsk. När hon handlat stod hon utanför porten och rökte en cigarett. Hon såg Paul Alvesson, som hon visste bodde i fastigheten, stå 3-4 meter ifrån henne. Innan hon rökt färdigt gick Paul Alvesson in i porten.
När hon kom in stod Paul Alvesson vid hissen. När hon närmade sig honom hälsade han på henne och frågade henne hur gammal hon var. Paul Alvesson sa att det varit inbrott i källaren och bad henne följa med. Hon ville inte följa med honom och sa till honom att ringa polisen. Hon sa också att hon kunde be sin pojkvän titta på det när han gick ut med hunden.
Hon vände sedan ryggen mot Paul Alvesson för att öppna hissen. Han tog då tag kring henne, bakifrån, med sin vänstra arm kring hennes armar, samtidigt som han satte en kniv mot hennes hals med sin högra hand. Han sa till henne att vara tyst och följa med. Hon blev helt chockad och gjorde som han sa.
De gick nerför trapporna till källaren. Paul Alvesson gick hela tiden bakom henne med kniven mot henne. De kom till en dörr som Paul Alvesson öppnade med nyckel och fick henne att gå in genom. De hamnade i en liten gång där Paul Alvesson sa till henne att lägga sig på magen. Han tejpade sedan hennes handleder bakom ryggen.
Han tog läskflaskan och hennes mobiltelefon från henne och la på golvet där. Efter
att han rest henne upp igen satte han en tejpbit för hennes mun. Tejprullen tog han fram ur sin jackficka.
Därefter förde han henne vidare genom källaren. Han fortsatte hålla kniven mot hennes hals. De gick upp för en trappa och in i en hiss. Där placerade Paul Alvesson henne längst in i hissen. Han tryckte på femte våningen och stod sedan mitt emot henne, med kniven riktad mot henne.
När de kom ur hissen gick de fram till en lägenhetsdörr. Paul Alvesson stod bakom henne när han låste upp dörren till lägenheten. Det var helt mörkt i lägenheten men Paul Alvesson tände en liten lampa i hallen.
Paul Alvesson förde henne direkt in i sovrummet där han sa till henne att först sätta sig på sängen och sedan lägga sig i den. Han skar upp silvertejpen från händerna och tog bort remsan från munnen. Han sa till henne att ta av sig jackan, vilket hon gjorde. Han höll hela tiden kniven i handen.
Han sa till henne att lägga sig på rygg i sängen. Han satte fast hennes händer i sängramen med handbojor. Han tog bojorna från golvet eller sängbordet. Därefter skar han sänder hennes linne, nedifrån, med kniven. Han drog av henne resten av kläderna.
Hon har själv ett par liknande handbojor, i pojkvännens lägenhet. Hon berättade det för Paul Alvesson. Han sa ”mina har svart ludd men jag har tagit bort det”. Hon vet att man öppnar handbojorna genom att trycka på en spärr.
Paul Alvesson la ifrån sig kniven och tog av sina kläder. Han ställde sig vid sidan av henne, tittade på henne och onanerade. Han la sig på henne och försökte ha sex med henne men fick inte stånd. Efter några minuter reste han sig upp och sa att det aldrig hänt honom tidigare.
Sedan la sig Paul Alvesson bredvid henne på sängen, innerst, med sitt ena ben över henne. Han tog henne på brösten, magen och mellan benen. Hon bröt ihop och började gråta. Det gjorde Paul Alvesson arg. Han sa till henne att hålla käften och slog henne med öppen hand på kinden. Han frågade henne också vad hon var ledsen för.
Hon sa till Paul Alvesson att hon inte ville vara hos honom och att hon tänkte på sin familj. Paul Alvesson sa då att hon inte behövde oroa sig. Han skulle släppa henne och hon skulle få träffa sin familj igen. Det lugnade henne.
Efter en stund märkte hon att den ena handbojan inte riktigt satt fast. Hon funderade på om hon skulle kunna ta sig loss. Hon tänkte dock att Paul Alvesson skulle få tag på kniven som låg på nattduksbordet och att hon då inte visste vad han kunde göra.
Paul Alvesson satte sig sedan grensle över hennes lår. Han tog fram sin telefon och frågade om han skulle ringa dit några kompisar. Han frågade om hon orkade med sex killar. Hon sa att hon inte gjorde det och bad honom att inte ringa någon. Efter en stund sa han att han bara skojat och att han inte skulle ringa någon kompis.
Efter en stund blev hon ledsen igen. Paul Alvesson tog då upp kniven, höll den framför hennes ansikte och sa till henne att vara tyst. Han sa att det var han som bestämde. Han la sig sedan bredvid henne i sängen och fortsatte ta på henne.
För att avleda honom försökte hon prata med honom om olika saker. Hon frågade om tavlor som han hade i sitt sovrum och om filmer. Hon berättade om sin sjukdom och om att hon behövde ta sin medicin. Ibland svarade Paul Alvesson henne. Andra gånger sa han till henne att vara tyst. Han slog henne flera gånger med öppen hand i ansiktet.
Därefter satte han sig åter gränsle över henne, men nu över hennes överkropp. Han böjde upp hennes huvud med sina händer och tvingade henne till oralsex. Han tryckte in sin penis i hennes mun och förde hennes huvud fram och tillbaka. Det pågick ungefär 1-2 minuter. I samband med det upptäckte han att den ena handbojan satt löst och spände fast den.
Senare bad hon honom att få gå på toaletten. Han sa först att det inte gick eftersom hon kunde göra ljud som grannarna hörde. Efter att hon lovat honom att vara tyst knäppte han upp hennes handboja och följde med henne in på toaletten.
När hon varit på toaletten tryckte han upp henne mot en vägg i hallen. Han försökte ha sex med henne men hade ingen erektion. Han gned sin kropp och sitt kön mot henne. Han frågade henne flera gånger om hon hade barn, vilket hon svarade att hon inte hade.
Därefter låste han fast henne i sängen igen. Hon minns inte vad som hände sedan.
Nästa minne hon har är att hon var i hallen, med händerna bojade bakom ryggen.
Hon hade väldigt ont i benen eftersom hon inte tagit sin medicin. Paul Alvesson gav henne två Alvedon från sitt badrumsskåp som hon sköljde ned med vatten från badrumskranen.
När de kom ut i hallen tog Paul Alvesson på hennes bröst och mage och sa att hon hade fött barn. Till slut svarade hon att hon hade en ettårig son. Hon ljög för att göra Paul Alvesson nöjd. Han blev dock arg och frågade varför hon ljugit tidigare.
Plötsligt frågade Paul Alvesson om han skulle strypa henne. Han tog tag med sina händer kring hennes hals och klämde åt. Han hade händerna fästa bakom ryggen och kände att hon inte fick någon luft. Efter några sekunder släppte han och sa att han inte skulle strypa henne.
Paul Alvesson tog sedan ut henne i köket. Hon såg där en klocka som visade 00.30.
Paul Alvesson ursäktade sig för att det var stökigt. Eftersom hon frös sa han till henne att hon skulle dricka whiskey. Han tog fram en flaska ur kylskåpet. Han höll hennes mun öppen med en hand och hällde från flaskan med den andra. Det mesta hamnade utanför hennes mun. Hon uppskattar att hon fick i sig motsvarande tre snapsar. Paul Alvesson frågade sedan om hon ville ha vodka. Hon sa nej till det.
Paul Alvesson sa något om att han skulle supa ner henne så hon däckade.
Paul Alvesson uppträdde väldigt stressat i detta skede. Han pratade om att han måste göra sig av med henne innan han skulle till jobbet. Hon sa till honom att han kunde lämna henne fastspänd i sängen eller ta med henne till jobbet. Paul Alvesson sa att det inte fungerade. Han pratade om att ha henne instängd i en garderob.
Hon stod vänd mot spisen. Paul Alvesson slog henne då med en stekspade på baken.
Det var en del kraft i slagen och de kändes. Han frågade om hon ville ha analsex vilket hon sa nej till. Han svarade då att det var han som bestämde.
Paul Alvesson tog sedan en flaska från bordet och försökte föra in i baken på henne.
Det kändes väldigt obehagligt men gjorde inte direkt ont. Hon låtsades dock att det gjorde väldigt ont, vilket fick honom att sluta. Efter en stund ställde han ifrån sig flaskan.
Senare frågade Paul Alvesson henne om hon ville ta en lufttur. Han tog tag om henne och föste henne mot köksfönstret. Hon uppfattade att han tänkte kasta ut henne genom rutan och stretade emot allt vad hon kunde. Efter en stund ändrade han sig och sa att det fanns för många vittnen där som kunde se från vilken lägenhet hon kommit.
Senare befann de sig åter i hallen. Hon frågade då Paul Alvesson om han tänkte döda henne. Först sa han något som hon inte minns. Sedan sa han att hon kunde
vara säker på att polisen aldrig skulle hitta henne och att hon väl fick be till gud.
När de sedan kom tillbaka till köket frågade han henne om hon fick plats i en
sopsäck av det slag som han hade. Hon kände då att han tänkte döda henne och göra sig av med hennes kropp där den inte skulle hittas.
Tidigare när de varit i köket hade hon sett knivar i närheten av spisen. Nu passade hon på när Paul Alvesson höll på att titta i någon låda. Hon tog loss sin ena hand från handbojan och tog en kniv. Hon höll fram den mot Paul Alvesson och skrek
”Akta dig, jag ska ut”.
Paul Alvesson backade först men tog sedan tag i en bricka som han började svinga mot henne. Han träffade henne i huvudet flera gånger så att hon började blöda. Han sparkade också mot hennes ben och kropp. Det blev en brottning där Paul Alvesson försökte ta kniven från henne. Hon kände tydligt att om hon släppte kniven, skulle det vara slut med henne. Vid köksbordet fick hon tag på en elljusstake som hon slog mot Paul Alvesson med, samtidigt som hon höll i kniven med andra handen.
När de sedan befann sig i närheten av spisen fick hon tag på en annan kniv. Hon tog den och högg tre eller fyra gånger framför sig. När Paul Alvesson vacklade till och släppte den första kniven förstod hon att hon träffat honom. Hon tog sig till
ytterdörren där hon hade problem att öppna låskåpan. Paul Alvesson kom emot henne igen och hon såg att han blödde. Han sa något i stil med ”Hur kunde du hugga mig?”. Till slut fick hon upp låset och kunde ta sig ut i trapphuset. Hon såg att Paul Alvesson kom efter henne och hade panik.
Till slut blev hon insläppt i en lägenhet av ett syskonpar. De ringde polis och hon fick låna en handduk. Hon kollapsade på golvet i lägenheten.
Paul Alvesson
Han tog kontakt med Johanna Nirum och frågade om hon ville följa med upp i hans lägenhet. Han nämnde nog något om att ha sex. Hon hade inget emot att följa med honom. De gick tillsammans genom källargången och tog hissen upp till hans lägenhet.
I lägenheten gick de in i hans sovrum. Han frågade om hon hade lust med lite grovsex. Hon svarade att hon kunde tänka sig att testa det. Han frågade om de skulle testa att han tejpade hennes händer och det hade hon inget emot.
Han tog silvertejp från en byrå i hallen. Han tejpade hennes händer utanpå jackan.
Det var för att testa. Han tyckte det var för klumpigt och tog bort tejpen. Johanna Nirum tog sedan fram en svart ask som innehöll handbojor. Hon hade asken innanför sin jacka.
När Johanna Nirum tog av sig sina kläder var han ute i hallen. Han tänkte att det skulle vara genant för henne om han såg på när hon klädde av sig. Han satte sedan fast hennes händer med handbojorna i sängramen.
Därefter började de pussas och hångla. Han smekte hennes kropp. De höll på så ett tag och han försökte få stånd, men det fungerade inte.
Han frågade henne sedan om hon vill ha oralsex. Han sa att det hade hon inget emot och att hon inte gjort det på länge. Han stod lutad över henne och hon låg på rygg.
Han hade sin penis mot hennes läppar och tunga, men den var inte inne i munnen på henne. Efter en stund la han sig bredvid henne i sängen igen.
Eftersom han inte fick stånd tänkte han att han kunde prova med något annat. Han hämtade en flaska i köket som han förde upp mellan hennes ben. Den var dock alldeles för stor och klumpig så han slutade direkt och ställde tillbaka flaskan.
Johanna Nirum sa att hon behövde kissa. Han lossade hennes handboja. Han tänkte att hon kanske låg illa till att han måste lossa henne. När hon var på toaletten satt han på sängkanten.
När hon kom tillbaka spände han fast henne igen. Han fortsatte smeka henne men fick inte stånd. Det gjorde att hon blev riktigt vansinnig. Han blev lite chockad och släppte loss henne.
Johanna Nirum gick ut i köket. Han gick efter för att lugna henne. När han kom dit skrek hon att hon skulle anmäla honom för våldtäkt. Hon höll en kniv i handen som hon viftade mot honom. Han försökte lugna henne men hon var helt vansinnig.
Han fick tag i en bricka som han använde som sköld. Han slog mot Johanna Nirum för att få henne att släppa kniven. Plötsligt märkte han att kniven träffat honom i bröstet. Han blev livrädd och därefter minns han inte mycket. Han kan minnas att Johanna Nirum lämnade lägenheten och att polis kom dit. Han frågade polisen ”Ska du skjuta mig?”.
Den kartong som det har legat handbojor i som fanns i hans lägenhet har han tagit upp från återvinningskärlet. Den var felsorterad. Han hade tänkt dela upp den i kartong och plastdelar. Nycklarna som kan höra till handbojor har han tagit från metallåtervinningen. Han tänkte att någon kanske hade tappat dem. De svarta muddarna hittade han i soporna vid sitt arbete. De var rena och fina och han tänkte att han kunde ha dem till något.
Den kniv som låg på nattduksbordet använder han till att skära upp kartonger. Han använde den inte den 9-10 december 2014. Han har ingen aning om hur Johanna Nirums telefon eller läskflaska hamnat i matkällaren. De var inte tillsammans i matkällaren.
Tingsrättens bedömning av skuldfrågan
Utgångspunkter vid bedömningen av skuldfrågan
För en fällande dom i ett brottmål krävs att domstolen genom den utredning som förebringats i målet finner det ha blivit ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till det som lagts honom till last. Det är inte tillräckligt att
målsägandens berättelse är mer trovärdig än den tilltalades. Vid sexualbrott saknas ofta direkta vittnesiakttagelser och teknisk bevisning till stöd för åtalet. Det hindrar inte att bevisningen ändå kan vara tillräcklig för en fällande dom. En huvuduppgift i sådana mål är att bedöma trovärdigheten av målsägandens utsaga. En alltigenom trovärdig utsaga från målsäganden kan i förening med vad som i övrigt har
framkommit i målet vara tillräcklig för en fällande dom. Det är dock ett rimligt krav att målsägandens berättelse till den del det är praktiskt möjligt blivit kontrollerad under förundersökningen. Varje brist i det avseendet bör dock inte utan vidare leda till bedömningen att åtalet inte har blivit styrkt.
Johanna Nirum har gjort ett trovärdigt intryck
Johanna Nirum har lämnat levande och detaljerade uppgifter om det
händelseförlopp som åtalet avser. De uppgifter som hon lämnat har inte, såvitt framkommit, i något väsentligt avseende avvikit från det som hon har berättat i polisförhör. Genom det som vittnet Fredrik Svensson berättat har det blivit klarlagt att hon lämnat i väsentliga delar samma uppgifter omedelbart efter händelsen.
Hennes uppgifter har varit logiska och inte framstått som i något avseende orimliga eller osannolika.
Johanna Nirums uppgifter får starkt stöd av övrig bevisning
De uppgifter som Johanna Nirum lämnat har i en mängd avseende bekräftats av teknisk bevisning och vittnesuppgifter. I detta avsnitt redovisas på vilka punkter Johanna Nirums uppgifter får stöd av den övriga bevisningen.
Johanna Nirum har berättat att Paul Alvesson tejpade hennes händer med silvertejp.
Av fotografier från brottsplatsundersökningen som åklagaren åberopat framgår att det på Johanna Nirums jackas högra ärm påträffats silvertejp.
Vidare har Johanna Nirum uppgett att Paul Alvesson placerat hennes mobiltelefon och den läskflaska som hon köpt i en källargång. Genom åberopade
beslagsprotokoll och vittnesuppgifterna från Filip Fors har det blivit utrett att flaskan och telefonen påträffats i en matkällare i fastigheten den 11 december 2014.
När det gäller det som inträffade i Paul Alvessons lägenhet har Johanna Nirum berättat att Paul Alvesson skar sönder hennes linne, nedifrån och upp. Av ett
undersökningsprotokoll och av fotografier framgår att linnet skurits sönder på precis det sätt som hon angett. Vidare har det på sängbordet i Paul Alvessons sovrum påträffats en kniv som motsvarar Johanna Nirums beskrivning av den kniv som han använde.
Johanna Nirum har berättat att Paul Alvesson sedan fäst hennes händer med
handbojor i sängramen. Handbojorna har fortfarande varit fästa vid Johanna Nirums ena arm när polis kom till platsen. I Paul Alvessons lägenhet har beslagtagits
kartong, nycklar och muddar som hör samman med handbojor av det slag som varit fästa på Johanna Nirum. Vidare har det vid den rättsmedicinska undersökningen påträffats märken på Johanna Nirums handleder som är väl förenliga med att hon varit fastsatt med handbojor.
Johanna Nirum har berättat att Paul Alvesson gav henne två tabletter Alvedon i badrummet. Av fotografier som åklagaren åberopat framgår att en
alvedonförpackning, där tre tabletter saknats i en karta, påträffats i Paul Alvessons badrumsskåp.
När det gäller det som inträffade i köket har Johanna Nirum uppgett att Paul Alvesson slog henne på baken med en stekspade och tvingade henne att dricka whiskey. Av åberopade fotografier framgår att det i köket påträffats en tom whiskeyflaska och en stekspade, liggande på köksbordet.
Johanna Nirum har också berättat att Paul Alvesson försökte föra upp en flaska i baken på henne. Från Paul Alvessons köksbord har två tomma ciderflaskor tagits i beslag. På den ena av flaskorna har, vid undersökning på Nationellt forensiskt centrum, påträffats DNA från en person utöver Paul Alvesson. Resultaten av undersökningen har angetts tala för att DNA-spåret avsatts av Johanna Nirum.
Vidare har undersökningen gett resultat som i någon mån talar för att det funnits avföring på flaskmynningen.
Vad gäller händelserna i samband med att Johanna Nirum lämnade Paul Alvessons lägenhet har hon berättat bl.a. att Paul Alvesson slog henne i huvudet med en bricka och att hon slog på Alvesson med en elljusstake. Av fotografier från Paul Alvessons kök framgår det att det i köket påträffats bl.a. en rund plastbricka och en skadad elljusstake.
Av utredningen framgår att Johanna Nirum var helt naken när hon lämnade Paul Alvessons lägenhet. Det förhållandet är väl förenligt med hennes uppgift om att hon flytt för sitt liv från lägenheten. Av vittnesförhören med Åsa Flemming, Ilir Isufi, Rona Isufi, Fredrik Svensson och Håkan Johansson framgår att Johanna Nirum, när hon lämnat Paul Alvesson, var skräckslagen och att hennes uppträdande var sådant som kan förväntas av någon som utsatts för en allvarligt traumatisk händelse.
Det finns inte någon bevisning som förringar trovärdigheten av Johanna Nirums uppgifter
Av undersökningsprotokoll som Paul Alvesson åberopat framgår att det inte påträffats något spår från Johanna Nirum på den beslagtagna stekspaden eller på
den kniv som anträffades på Paul Alvessons sängbord. De förhållandena talar inte emot att föremålen använts på det sätt som Johanna Nirum beskrivit.
Paul Alvesson har också åberopat bevisning som visar att det inte påvisats någon etanol i blod eller urin på Johanna Nirum vid undersökning av henne tidigt på morgonen den 10 december 2014. Det förhållandet talar mot att Johanna Nirum under natten fått i sig alkohol i den omfattning som hon uppfattat. Resultatet
förringar dock inte trovärdigheten av Johanna Nirums uppgift om att Paul Alvesson hällt whiskey i hennes mun och ansikte; enligt tingsrättens mening måste det vara mycket svårt att uppskatta hur mycket sprit man verkligen sväljer.
Av utredningen framgår att de handbojor som användes för att spänna fast Johanna Nirum vid sängen kunde öppnas genom att trycka på en spärr. Av förhören framgår att såväl Johanna Nirum som Paul Alvesson var medvetna om den funktionen. Att Johanna Nirum kan ha haft möjlighet att öppna handbojorna minskar inte tro-
värdigheten av hennes uppgifter. Hennes uppgift om att hon inte vågade öppna dem, av rädsla för att Paul Alvesson skulle skada henne med kniven, framstår som både rimlig och trovärdig. Därtill kommer att hon möjligen inte kunnat nå spärren när hon var fastspänd i sängen; Paul Alvesson har i allt fall uppgett att han fick knäppa loss henne när hon behövde gå på toaletten.
De uppgifter som Paul Alvesson lämnat är motbevisade
Paul Alvesson har uppgett att han och Johanna Nirum, efter någon minuts samtal i trapphuset, kom överens om att gå upp till hans lägenhet och ha sex. Han har vidare angett att Johanna Nirum, direkt när de kommit upp i lägenheten, gett honom tillåtelse att tejpa hennes händer med silvertejp. Han har också angett att Johanna Nirum, när tejplösningen förkastats, tog fram ett par handbojor från sin jacka. Av vittnesförhöret med Monique Stridsberg framgår att denna skulle hämta Johanna Nirum strax efter klockan 23. Mot den bakgrunden är de uppgifter som Paul Alvesson lämnat om det inledande händelseförloppet helt osannolika.
Paul Alvesson har inte lämnat någon uppgift som kan förklara hur målsägandens telefon kom att lämnas i fastighetens källare. Han har inte heller förklarat varför Johanna Nirums linne skurits sönder. De uppgifter som han lämnat om hur kartong, nycklar och muddar hörande till handbojor hamnat i hans lägenhet är uppenbart oriktiga.
Slutligen har Paul Alvesson uppgett att Johanna Nirum, när han inte fick erektion, drabbats av en våldsam vrede och attackerat honom med kniv. Hans uppgifter är inte alls förenliga med att Johanna Nirum lämnade hans lägenhet naken eller med det som vittnena berättat om Johanna Nirums uppträdande efter händelsen.
Tingsrättens samlade bedömning av bevisningen
Tingsrätten bedömer, av de skäl som redovisats i föregående avsnitt, att Johanna Nirums uppgifter är helt trovärdiga och får starkt stöd av övrig bevisning, medan Paul Alvessons uppgifter är motbevisade. Därmed ska Johanna Nirums uppgifter läggas till grund för bedömningen av åtalet. Genom hennes uppgifter är åtalet enligt åtalspunkt 1 helt styrkt.
Rubricering
Paul Alvesson har, först genom knivhot och sedan genom att fängsla henne med silvertejp, bemäktigat sig Johanna Nirum och fört henne från Nobelvägen, genom källargångar och upp i hiss till sin lägenhet. I lägenheten har det funnits handbojor.
Han har direkt efter det att man kommit till lägenheten fäst henne med bojorna i sängen och avlägsnat hennes kläder. Mot den bakgrunden står det klart att hans syfte med bortförarandet har varit att våldta Johanna Nirum. Bemäktigandet har pågått till dess att Johanna Nirum lämnat hans lägenhet. Gärningens ska bedömas som människorov. Gärningen kan inte anses konsumerad av den därpå följande våldtäkten.
Paul Alvesson har genom våld och hot förmått Johanna Nirum att ta hans penis i sin mun. Han har därmed gjort sig skyldig till våldtäkt.
Paul Alvesson har spänt fast Johanna Nirum med handbojor i sin säng. Även om handbojorna var av ett sådant slag att Johanna Nirum eventuellt skulle ha kunnat öppna dem har han genom det förfarandet, i kombination med att han haft tillgång till en kniv i direkt anslutning till sängen, försatt henne i ett tillstånd där hon inte kunnat värja eller försvara sig. Han har, genom att använda handbojor och bevaka henne, hållit Johanna Nirum instängd i sin lägenhet i minst två timmar. Inspärrandet har inte avbrutits genom att han låtit henne gå, utan genom att hon flytt från
lägenheten. Han har under den tid som inspärrandet pågått utsatt henne för ett flertal olika sexuella handlingar där dock endast det orala samlaget, sett för sig, är att anse som fullbordad våldtäkt. Han har också riktat upprepade hot mot henne, bl.a. genom att hålla fram en kniv mot henne. Några av hoten har haft innebörden att han inte hade för avsikt att låta henne komma levande från lägenheten. Hoten har
uppenbarligen hos Johanna Nirum framkallat en påtaglig dödsångest. De ovan angivna förhållandena innebär att Paul Alvesson vid gärningen har visat särskild hänsynslöshet och råhet. Gärningen ska därför bedömas som grov våldtäkt.
När Johanna Nirum försökt komma bort från Paul Alvessons lägenhet har hon haft rätt att bruka våld i nödvärn. Paul Alvesson har inte haft nödvärnsrätt mot henne och kan inte heller ha uppfattat att han hade det. För det våld som han använt för att förhindra Johanna Nirums flykt ska ha därmed dömas för misshandel.
Åtalspunkt 2-4
Inställning och bevisning
Paul Alvesson har förnekat gärningarna och bestritt ansvar.
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning och de fotografier som anges i stämningsansökan. Förhör har på åklagarens begäran hållits med målsägandena.
Bakgrund
Paul Alvesson arbetar på Samhall. Under sommaren 2014 tillträdde Susanne Sjöland som chef för honom. Vid ett möte i början av juni 2014 berättade Paul Alvesson för Susanne Sjöland att han hade känslor för henne. Susanne Sjöland förklarade då för Paul Alvesson att deras relation endast kunde vara den som finns mellan en chef och en anställd och att han inte skulle kontakta henne i andra
ärenden än sådana som gällde arbetet. Susanne Sjöland uppfattade att Paul Alvesson inte respekterade detta utan fortsatte att kontakta henne. Det ledde till att hon inte tog emot samtal från Paul Alvesson utan att de besvarades av annan personal.
Den 25 augusti 2014 tog Paul Alvesson kontakt med Pauline Eckerström utanför Malmö centralstation. De samtalade lite och kom överens om att träffas vid något tillfälle och ta en fika. Paul Alvesson fick Pauline Eckerströms telefonnummer.
Några dagar därefter träffades de på O’ Learys vid centralstationen kring lunchtid.
Under tiden därefter upplevde Pauline Eckerström att Paul Alvesson kontaktade henne i mycket stor omfattning och att han inte respekterade när hon sa till honom att hon inte hade tid att prata. Hon fick också meddelanden och samtal från okända nummer som hon satte i samband med Paul Alvesson. Med anledning av att hon upplevde kontakterna som obehagliga skickade hon några dagar därefter ett meddelande till Paul Alvesson där hon skrev att hon inte kunde ha kontakt med honom längre. Paul Alvesson skickade ett flertal svar till henne där han avkrävde henne en förklaring.
Sofia Larsson arbetar på 7-Eleven på Malmö centralstation. I sitt arbete där hade hon några gånger under början av hösten 2014 kontakt med Paul Alvesson. Vid ett tillfälle, mot slutet av september 2014, lämnade hon ut sitt telefonnummer till Paul Alvesson. När hon den 27 september 2014 satt på ett tåg från Varberg mot Malmö mottog hon ett SMS från Paul Alvesson som befann sig på samma tåg.
Gabriella Larsson är syster till Sofia Larsson. Även hon har ibland arbetat på 7- Eleven vid centralstationen. Hon har vid ett tillfälle samtalat med Paul Alvesson där och berättat för denne att hon var Sofia Larssons syster.
Särskilt om åtalspunkt 2 och 3
Av den skriftliga bevisning som åklagaren åberopat framgår bl.a. följande.
Vid husrannsakan i Paul Alvessons lägenhet den 10 december 2014 hittades en kartong till en Nokia mobiltelefon. Av kartongen framgår att den telefon som funnits däri har IMEI-nummer 354857044290562.
Av uppgifter som under polisutredningen inhämtats från TELE2 framgår det att det i denna telefon använts SIM-kort för bl.a. telefonnumren 0704-87 20 27, 0720 -05 85 01 och 0769-04 78 93.
När Paul Alvesson gjorde en polisanmälan den 5 augusti 2014 uppgav han att hans telefonnummer var 0704-87 20 27. Han har även till sin arbetsgivare Samhall angett detta som sitt telefonnummer.
Från telefonnumret 0720-05 85 01 har det den 5 augusti 2014 skickats ett SMS till Susanne Sjöland. Meddelandet innehåller en hotelse om att hon ska utsättas för sexuellt våld. Den 4 respektive 6 augusti 2014 har Susanne Sjöland mottagit SMS- meddelanden med innebörd att hon skulle utsättas för sexuellt våld och dödas. De meddelandena har skickats från kontantkortsnummer som inte kunnat spåras.
Från telefonnumret 0769-04 78 93 har det den 1 september 2014 skickats tre SMS- meddelanden till Pauline Eckerström. Meddelandena innehåller hotelser om att hon ska föras bort och utsättas för sexuellt våld.
Paul Alvesson har uppgett i huvudsak följande. Han har inte skickat några hotfulla SMS till Susanne Sjöland eller Pauline Eckerström. Det är riktigt att han hade en kartong till en telefon i sin lägenhet. Telefonen var inte hans. Det var en kamrat till honom som köpt telefonen och som lämnade kartongen i hans lägenhet. Han vill med hänsyn till sin personliga säkerhet inte uppge vad kamraten heter. Han vet inte om kamraten känner Susanne Sjöland och Pauline Eckerström. Han har inte haft tillgång till telefonen. Numret 0704-87 20 27 är inte hans. Under en period saknade han telefon. Han har då uppgett detta nummer, eftersom det var det enda han kom på.
När åklagaren återgett vad Paul Alvesson uppgett i polisförhör har han angett följande. Det är nog riktigt som han sagt till polisen att han glömde den telefon som funnits i kartongen på en fest i Köpenhamn. Kamraten som köpt telefonen var också på den festen.
Både Susanne Sjöland och Pauline Eckerström har förklarat att de med hänsyn till sina tidigare kontakter med Paul Alvesson och till hur meddelandena formulerats i fråga om meningsbyggnad m.m. genast misstänkte att det var Paul Alvesson som skickat de hotfulla meddelandena. De har båda angett att det inte finns någon annan person som kan misstänkas för att ligga bakom hoten.
Särskilt om åtalspunkt 4
Av den skriftliga bevisning som åklagaren åberopat framgår bl.a. följande.
Vid husrannsakan i Paul Alvessons lägenhet den 10 december 2014 beslagtogs bl.a.
en Nokia mobiltelefon. Paul Alvesson har bekräftat att det är hans telefon. I
telefonen har anträffats meddelanden från tjänsten 118 800 där målsägandena Sofia och Gabriella Larssons adress respektive adress och telefonnummer efterfrågats.
Vid undersökning av telefonen har det framkommit att den har två SIM-
kortshållare. Till varje SIM-kortsplats hör ett specifikt IMEI-nummer. De två IMEI- nummer som hör till kortplatserna på den telefon som beslagtagits från Paul
Alvesson är 354247063716640 och 354247063716657.
Av uppgifter som under polisutredningen inhämtats från TELE2 framgår det att det i SIM-kortshållaren med IMEI-nummer 6657 använts bl.a. SIM-kort för
telefonnumren 0769-27 93 49, 0769-27 74 52 och 0769-27 69 76.
Från telefonnumret 0769-27 93 49 har det skickats SMS till Sofia Larssons telefonnummer den 30 september, den 1 oktober och den 3 oktober 2014.
Meddelandena innehåller bl.a. hotelser om att hon ska utsättas för sexuellt våld.
Från telefonnumret 0769-27 74 52 har det skickats SMS till Sofia Larssons
telefonnummer den 6 och 7 oktober 2014. Meddelandena innehåller bl.a. ett hot om att hon ska skjutas. Från samma nummer har det skickats SMS till Gabriella
Larssons telefonnummer den 6 oktober 2014. Meddelandena innehåller bl.a.
hotelser om att hon ska utsättas för sexuellt våld.
Från telefonnumret 0769-27 69 76 har det skickats SMS till Sofia Larssons telefonnummer den 11, 15 och 16 oktober 2014. Meddelandena innehåller hot om bl.a. sexuellt våld. Från samma nummer har det skickats SMS till Gabriella
Larssons telefonnummer den 11, 13 och 15 oktober 2014. Meddelandena innehåller bl.a. hotelser om att hon ska utsättas för sexuellt våld.
Paul Alvesson har uppgett i huvudsak följande. Han har skickat SMS till Sofia Larsson några gånger. De meddelandena han skickat från sitt eget telefonnummer.
Han har inte skickat meddelanden till Gabriella Larsson. Han har inte skickat de meddelanden som åtalet avser. Han disponerar inte de nummer som meddelandena
skickats från. Han har haft sin telefon utlånad i perioder. Han vågar inte namnge den som lånat telefonen.
Sofia och Gabriella Larsson har förklarat att de med hänsyn till sina tidigare kontakter med Paul Alvesson och till hur meddelandena formulerats i fråga om meningsbyggnad m.m. genast misstänkte att det var Paul Alvesson som skickat de hotfulla meddelandena.
Tingsrättens bedömning av åtalspunkterna
Polis har i Paul Alvessons lägenhet påträffat en kartong till en mobiltelefon. I mobiltelefonen har det använts ett flertal olika SIM-kort. Ett av de SIM-kort som använts går till ett telefonnummer som Paul Alvesson i olika sammanhang angett som sitt nummer. Ett annat av SIM-korten går till ett nummer från vilket det den 5 augusti 2014 skickats ett hotfullt meddelande till Paul Alvessons chef Susanne Sjöland, som förbjudit honom att kontakta henne i privata sammanhang. Ett tredje SIM-kort som använts i telefonen går till ett nummer från vilket det den
1 september skickats tre hotfulla meddelanden till Pauline Eckerström, som Paul Alvesson lärt känna någon vecka dessförinnan och som meddelat Paul Alvesson att hon inte ville ha någon ytterligare kontakt med honom.
Polis har också beslagtagit en mobiltelefon från Paul Alvesson. Även i den telefonen har ett flertal SIM-kort använts. Ett av de SIM-korten går till ett
telefonnummer som Paul Alvesson uppgett är hans privata nummer. Tre av de andra SIM-kort som använts i telefonen går till nummer som under perioden mellan den 30 september och den 16 oktober 2014 använts för att skicka ett flertal hotfulla meddelanden till Sofia och Gabriella Larsson, som blivit bekanta med Paul Alvesson en kort tid dessförinnan.
De hotfulla meddelanden som skickats till Susanne Sjöland, Pauline Eckerström, Sofia Larsson och Gabriella Larsson är mycket likartade. De innehåller explicita
hotelser om våldtäkt och annat sexuellt våld, de refererar till att mottagaren ska hållas fången eller spärras in och utsättas för flera gärningsmän och de innehåller dödshot. Meddelandena är vidare utformade på ett likartat sätt, med genomgående små bokstäver utom såvitt avser meddelandets inledningsbokstav samt namn och adresser som ofta skrivits helt med stora bokstäver. Meddelandenas meningar innehåller också ofta punkter på andra ställen än där de normalt placeras.
Paul Alvesson har, som tingsrätten uppfattat honom uppgett att den telefon som förvarats i den kartong som beslagtagits hos honom tillhört någon annan och att den telefon som tagits i beslag från honom ofta varit utlånad. Han har inte velat namnge dessa andra brukarna av telefonerna. Det innebär att hans invändning inte varit möjlig för polis att fullt ut kontrollera under förundersökningen.
Emellertid är det, av de skäl som anges nedan, enligt tingsrättens bedömning ställt utom rimligt tvivel att samtliga de hotfulla meddelanden som åtalet avser skickats av Paul Alvesson.
Samtliga de meddelanden som åtalet avser är formulerade och utformade på ett likartat sätt. Det gäller även de meddelanden som skickats till Susanne Sjöland från kontantkort som inte kunnat spåras. Starka skäl talar för att meddelandena skickats av samma person.
Meddelanden till samtliga fyra målsäganden har skickats från telefonnummer som använts i telefoner som kan knytas till Paul Alvesson, dels genom beslag av en telefon, dels genom beslag av en kartong till en telefon. I de telefonerna har under samma tidsperiod använts telefonnummer som Paul Alvesson i olika sammanhang angett som sina. De uppgifter som Paul Alvesson lämnat om andras användning av telefonerna är vaga och motsägelsefulla.
Målsägandena under de olika åtalspunkterna har inte någon som helst koppling till varandra. Den gemensamma nämnaren mellan mottagarna av meddelandena är att de på olika sätt varit bekanta med Paul Alvesson. Vidare har meddelandena i flera fall skickats när Paul Alvesson fått klart för sig att målsägandena inte önskade ha någon ytterligare kontakt med honom.
Sammantaget finns det enligt tingsrättens bedömning inte utrymme för någon annan förklaring till de angivna förhållandena än att det är Paul Alvesson som skickat samtliga meddelanden.
Åtalen under åtalspunkt 2-4 är därmed styrkta. Gärningarna ska bedömas som åklagaren har gjort gällande.
Påföljd
Paul Alvesson har genom gärningen under åtalspunkt 1 gjort sig skyldig till människorov, grov våldtäkt och misshandel. Minimistraffet för såväl människorov som grov våldtäkt är fängelse fyra år.
De brott som Paul Alvesson begått mot Johanna Nirum är av mycket allvarligt slag.
Omständigheterna som gör att våldtäktsbrottet är särskilt allvarligt har dock beaktats fullt ut genom att gärningen rubricerats som grov våldtäkt. Den fråga som tingsrätten har att ta ställning till är därefter vilken inverkan på gärningens
straffvärde det ska ha att våldtäkten föregåtts av ett människorov och att Paul Alvesson misshandlat Johanna Nirum när hon försökt lämna hans lägenhet.
Åklagaren har argumenterat för att människorovet bör ges ett stort genomslag i gärningens samlade straffvärde och att detta mot den bakgrunden, med tillämpning av vanliga principer om straffmätning vid flerfaldig brottslighet, skulle vara
fängelse mer än sex år.
Enligt tingsrättens mening kan dock de sedvanliga principerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet inte tillämpas fullt ut på den aktuella situationen. I ett fall när i stora delar samma förfarande föranleder tillämpning av flera olika straff-
stadganden leder en sådan tillämpning normalt till ett alltför strängt resultat (se Borgeke, Att bestämma påföljd för brott, 2u, s. 148).
Det förhållandet att Johanna Nirum varit fängslad och instängd under tiden som Paul Alvesson våldtagit henne har beaktats när våldtäktsbrottet rubricerats som grovt. Den del av Paul Alvessons frihetsberövande av Johanna Nirum, som föregått våldtäktsbrottet har varit ganska kortvarig. Hon har förts bort en begränsad sträcka inom samma fastighet. Hon har i det skedet inte utsatts för något annat våld än det som ligger i att hennes händer och mun tejpats. Det våld som Paul Alvesson använt mot Johanna Nirum i samband med hennes försök att lämna lägenheten har inte varit lindrigt men inte heller av det allvarligaste slaget.
Sammantaget är det mot den bakgrunden tingsrättens bedömning att straffvärdet av gärningarna under åtalspunkt 1 motsvarar fängelse fem år.
Paul Alvesson har därutöver gjort sig skyldig till olaga hot mot fyra målsäganden.
Tingsrätten bedömer att hoten är av sådant slag att straffvärdet, för vart och ett av brotten, är på fängelsenivå. Enligt tingsrättens mening bör de olaga hoten påverka straffmätningen i målet. Den samlade brottslighetens straffvärde bör anses motsvara fängelse fem år och tre månader.
Av ett läkarintyg som tingsrätten inhämtat framgår att Paul Alvesson inte lider av någon allvarlig psykisk störning och att han inte heller gjorde det vid gärningarna.
Av intyget framgår att Paul Alvesson haft svårt att tillgodogöra sig skol- undervisning men att han numera sköter ett enklare jobb på Samhall.
Av utredningen får det därmed anses framgå att Paul Alvesson lider av en viss bristande utveckling och omdömesförmåga. Den brottslighet som han utsatt
Johanna Nirum för har dock föregåtts av planering och förberedelser och utförandet av gärningen kan inte anses utgöra en impulshandling under inflytande av bristande utveckling eller omdömesförmåga. Det finns därmed inte skäl att ta särskild hänsyn till Paul Alvessons personliga egenskaper när påföljden bestäms.
Med hänsyn till det höga straffvärdet kan det inte komma i fråga med någon annan påföljd än fängelse.
Paul Alvesson har i samband med gärningen blivit knivstucken. Såvitt framkommit har skadan nu, knappt fyra månader efter gärningen, läkt och inte orsakat något allvarligt bestående men. Tingsrätten bedömer med hänsyn till det att han inte kan anses ha drabbats av någon allvarlig kroppsskada till följd av brottet.
Fängelsestraffets längd ska alltså bestämmas i enlighet med brottslighetens straffvärde.
Skadestånd
Johanna Nirums anspråk
Paul Alvesson har bestritt anspråket. Han har inte vitsordat skäligheten av något belopp.
I enlighet med tingsrättens bedömning av skuldfrågorna är Paul Alvesson skyldig att ersätta Johanna Nirum för de skador han vållat henne genom de brott som han begått mot henne. När det gäller den närmare omfattningen av skadeståndet gör tingsrätten, mot bakgrund av den praxis som gäller på området, följande
bedömningar.
Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. När ersättningsbeloppet ska bestämmas i ett visst fall kan ofta den praxis som utbildats vid Brottsoffermyndigheten ge ledning (se NJA 1997 s. 315).
Tingsrätten bedömer att den kränkning som Paul Alvesson utsatt Johanna Nirum för i huvudsak kan anses motsvara den som behandlas i Brottsoffermyndighetens referatsamling 2014 nr. 3. Det var i det fallet fråga om övergrepp från två personer som orsakade vissa skador på målsäganden under ett utdraget förlopp. Det sexuella våldet i det fallet får därmed anses något allvarligare. Å andra sidan förekom det i det fallet, såvitt framgår, inte något vapenhot eller fängsling av det slag som Johanna Nirum utsatts för. Tingsrätten bedömer att skälig ersättning för kränkning uppgår till 150 000 kr.
Den ersättning som Johanna Nirum yrkat för sveda och värk är skälig och ska dömas ut (se ovan angiven referatsamling s. 9).
Johanna Nirum har vidare yrkat ersättning för värdet av de kläder som hon bar på sig vid övergreppet. Genom de uppgifter som hon lämnat är det bevisat att värdet av kläderna uppgått till minst det yrkade beloppet. Paul Alvesson har förstört Johanna Nirums linne genom att skära sönder det. Därigenom har han orsakat en sakskada som han ska ersätta.
När det gäller de övriga kläderna har Johanna Nirum angett att hon aldrig mer kan använda dem, eftersom hon då omedelbart skulle påminnas om våldtäkten. Hennes uppgifter i det avseendet är fullt trovärdiga. Hon måste därmed anses ha drabbats av den ekonomiska skada som det innebär att hon gått miste om möjligheten att
fortsättningsvis använda kläderna. Det skulle kunna hävdas att denna skada utgör en följdskada till den personskada som drabbat henne; i annat fall utgör den en ren förmögenhetsskada. Oavsett vilken bedömning man gör i den frågan utgör skadan
enligt tingsrättens bedömning en både näraliggande och förutsebar konsekvens av Paul Alvessons handlande. Eftersom skadan orsakats genom brott ska den ersättas av Paul Alvesson.
Susanne Sjölands anspråk
Paul Alvesson har bestritt anspråket. Han har inte vitsordat skäligheten av något belopp.
Paul Alvesson har gjort sig skyldig till olaga hot genom att skicka tre hotfulla SMS- meddelanden, tre dagar i följd, till Susanne Sjöland. Tingsrätten uppskattar skälig ersättning för kränkning till 5 000 kr (jämför Brottsoffermyndighetens
referatsamling 2014 nr. 157).
Av Susanne Sjölands uppgifter framgår att hon drabbats av svårt psykiskt lidande, med bl.a. sömnsvårigheter och humörsvängningar, som pågått under lång tid efter gärningarna. Tingsrätten bedömer att den ersättning för sveda och värk som hon yrkat är skälig.
Susanne Sjöland har också yrkat ersättning för inkomstförlust till följd av sjukskrivning. Inkomstförlusten avser perioden 10-31 mars 2015.
Enligt tingsrättens mening råder det ingen tvekan om att det är de brott som Paul Alvesson utsatt Susanne Sjöland för som orsakat hennes sjukskrivning och därmed sammanhängande inkomstförlust. För att ett skadeståndsansvar ska komma ifråga krävs dock enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer något mer än att en skada i logisk mening orsakats av en skadeståndsgrundande handling. En ytterligare begränsning brukar uttryckas så att enbart beräkneliga och i viss mån typiska följder av det skadegörande beteendet ersätts. Skadan får, om den ska ersättas, inte vara en alltför avlägsen följd av det skadegörande beteendet (se prop. 2000/01:68 s. 30).
Enligt tingsrättens mening kan det utgöra en näraliggande och förväntad följd av att någon utsätts för allvarliga hot att den hotade mår så dåligt att hen inte kan arbeta.
Inkomstförlust till följd av sjukskrivning kan därmed ofta vara en adekvat följd av ett olaga hot. Detta gäller dock när det finns ett förhållandevis nära tidsmässigt samband mellan hoten och inkomstförlusten.
Susanne Sjöland har yrkat ersättning för inkomstförlust till följd av sjukskrivning mer än 7 månader efter det att hon mottog de hotfulla meddelandena. En sådan inkomstförlust är enligt tingsrättens mening en atypisk och alltför avlägsen följd av den skadegörande handlingen för att omfattas av rätten till ersättning. Yrkandet om ersättning för inkomstförlust ska därför lämnas utan bifall.
Pauline Eckeströms anspråk
Paul Alvesson har bestritt anspråket. Han har inte vitsordat skäligheten av något belopp.
Paul Alvesson har gjort sig skyldig till olaga hot genom att skicka flera hotfulla SMS-meddelanden till Pauline Eckerström under en dag. Tingsrätten uppskattar skälig ersättning för kränkning till 5 000 kr (jämför Brottsoffermyndighetens referatsamling 2014 nr. 157). Den ersättning för sveda och värk som Pauline Eckerström yrkat är skälig.
Sofia Larssons anspråk
Paul Alvesson har bestritt anspråket. Han har inte vitsordat skäligheten av något belopp.
Paul Alvesson har gjort sig skyldig till olaga hot genom att skicka ett stort antal hotfulla SMS-meddelanden till Sofia Larsson under mer än två veckors tid.
Tingsrätten uppskattar skälig ersättning för kränkning till 7 000 kr.
Av Sofia Larssons uppgifter framgår att hon drabbats av svårt psykiskt lidande, med bl.a. sömnsvårigheter och svårigheter att vistas ute, som pågått under lång tid efter gärningarna. Tingsrätten bedömer att den ersättning för sveda och värk som hon yrkat är skälig.
Sofia Larsson har också yrkat ersättning för taxiresor. Av de uppgifter hon lämnat framgår att det varit fråga om resor hem från arbetet, när hon slutat på nätterna, under den tid som hoten pågick och kort därefter. Enligt tingsrättens bedömning utgör resorna kostnader som uppkommit till följd av den personskada av psykisk art som de olaga hoten vållat Sofia Larsson. Kostnaden omfattas därmed av rätten till skadestånd enligt 5 kap. 1 § första punkten skadeståndslagen. Att den som hotas till livet bedömer det nödvändigt att ta taxi hem nattetid är en näraliggande och typisk följd av den skadegörande handlingen. Yrkandet om ersättning för taxiresor ska därför bifallas.
Gabriella Larssons anspråk
Paul Alvesson har bestritt anspråket. Han har inte vitsordat skäligheten av något belopp.
Paul Alvesson har gjort sig skyldig till olaga hot genom att skicka många hotfulla SMS-meddelanden till Gabriella Larsson under en period om tio dagar. Tingsrätten uppskattar skälig ersättning för kränkning till 7 000 kr.
Av Gabriella Larssons uppgifter framgår att hon drabbats av svårt psykiskt lidande, med bl.a. sömnsvårigheter, som pågått under lång tid efter gärningarna. Tingsrätten bedömer att den ersättning för sveda och värk som hon yrkat är skälig.
Gabriella Larsson har också yrkat ersättning för taxiresor. Av de uppgifter hon lämnat framgår att det varit fråga om resor hem från arbetet, när hon slutat på nätterna, under den tid som hoten pågick och kort därefter. Enligt tingsrättens
bedömning utgör resorna kostnader som uppkommit till följd av den personskada av psykisk art som de olaga hoten vållat Gabriella Larsson. Kostnaden omfattas
därmed av rätten till skadestånd enligt 5 kap. 1 § första punkten skadeståndslagen.
Att den som hotas till livet bedömer det nödvändigt att ta taxi hem nattetid är en näraliggande och typisk följd av den skadegörande handlingen. Yrkandet om ersättning för taxiresor ska därför bifallas.
Häktning
Paul Alvesson döms för brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år för. Eftersom det inte är uppenbart att det saknas risk för att Paul Alvesson begär nya brott ska ha vara kvar i häkte till dess domen mot honom vinner laga kraft i fråga om skuld och påföljd.
Övrigt
Yrkandena om förverkande och om fortsatt beslag har stöd i lag och ska bifallas.
Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet ska Paul Alvesson betala en avgift enligt lagen om brottsofferfond.
Den ersättning som försvararen och målsägandebiträdena begärt får med hänsyn till målets omfattning och karaktär anses skälig. Dessa kostnader ska staten svara för.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400)
Överklagandet prövas av Hovrätten över Skåne och Blekinge. Sista dagen för överklagande är den 4 maj 2015.
På tingsrättens vägnar
Niklas Ljunggren ––––––––––––––––––
I avgörandet har rådmannen Niklas Ljunggren samt nämndemännen Nadja Strand, Simon Tenghamn och Göran Karlsson deltagit.
Person-/samordningsnummer/födelsetid 19780602-4019
Datum för dom/beslut 2015-04-10
Efternamn Alvesson
Förnamn
PAUL Arne Mikael
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
2014-12-10
Särskild anteckning
£
Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
£
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.).
Underskrift
Postadress Box 265 201 22 Malmö
Besöksadress Kalendegatan 1
Telefon 040-35 30 00
E-post: malmo.tingsratt@dom.se Telefax 040-611 43 10
Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
Enhet 22
INKOM: 2015-03-18 MÅLNR: B 11601-14 AKTBIL: 65
Malmö åklagarkammare ./. Paul Alvesson Mål B11601-14 ang grov våldtäkt m.m.
Kompletterande bevisuppgift avseende åtalspunkten 1.
Muntlig bevisning
Vittnesförhör med Filip Fors angående omständigheterna kring när han hittade målsägandens mobiltelefon och en pepsiflaska, till styrkande av vilken plats fyndet gjorts (ca tre minuter)
Skriftlig bevisning
PM angående DNA, tilläggsprotokoll s. 1 Intyg från Psykiatri Skåne, tilläggsprotokoll s. 3
Sofia Syrén-Åkesson
Postadress Gatuadress Telefon E-post
205 90 MALMÖ
Rättscentrum Malmö, Porslinsgatan 4
010-562 60 10
Telefax
010-562 60 11
registrator.ak-malmo@aklagare.se
Webbadress
www.aklagare.se
Malmö tingsrätt Enhet 22
Box 265
201 22 MALMÖ
Enhet 22
INKOM: 2015-03-16 MÅLNR: B 11601-14 AKTBIL: 58
Enhet 22
INKOM: 2015-03-16 MÅLNR: B 11601-14 AKTBIL: 56
Enhet 22
INKOM: 2015-03-17 MÅLNR: B 11601-14 AKTBIL: 60
Enhet 22
INKOM: 2015-03-17 MÅLNR: B 11601-14 AKTBIL: 61
Enhet 22
INKOM: 2015-03-31 MÅLNR: B 11601-14 AKTBIL: 66
www.domstol.se
DV 400 • 2014-01 • Producerat av Domstolsverket
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift- ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da- gen för överklagande finns angiven på sista si- dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an- slutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överkla- gandet ska också i detta fall skickas eller läm- nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do- men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för- faller kan inte heller anslutningsöverklag- andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an- går honom eller henne. I fråga om sådant be- slut finns dock inte någon möjlighet till anslut- ningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill- stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings- tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig- heten av det slut som tingsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde- las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstill- lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill- stånd krävs, klart och tydligt framgår av över- klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal- an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall
1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el- ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.
www.domstol.se
1. den dom som överklagas med angiv- ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per- sonnummer och telefonnummer, var- vid parterna benämns klagande respek- tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt
också ange om han eller hon vill att målsägan- den eller den tilltalade ska infinna sig person- ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten.
Adress och telefonnummer finns på första si- dan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in- stanser om någon överklagar avgörandet dit.
