• No results found

Beskrivning samt reflektion kring projektet -visual-illusion-confusion-

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Beskrivning samt reflektion kring projektet -visual-illusion-confusion-"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Beskrivning samt reflektion kring projektet -visual-illusion-confusion-

Projektet -visual-illusion-confusion- är ett samarbete mellan mig och konstnären och textilformgivaren Ida Pettersson Preutz. Vi har följt varandra sedan studier på Konstfack, och har gemensamma intressen i mönster, optiska illusioner och textila hantverkstekniker. Vi är båda också intresserade av att jobba

storskaligt och rumsligt, och ville genom projektet skapa/visa en mönstervärld som betraktaren kan kliva in i.

Vi har ganska många gemensamma nämnare i våra respektive arbetsprocesser, vilket också bidragit till att vi tyckte det vore intressant att pröva vad som skulle ske i ett samarbete.

Utgångspunkten i projektet är skuggväven, en vävteknik där färgeffekter skapar vävda, optiska mönster. Med ränder åt olika håll, i kontrast mellan ljusa och mörka trådar, ser en del av väven ut att sväva ovanpå den andra. Geometri och illusion existerar i en tydlig symbios. Tyger vävda i skuggväv är vanligtvis småskaliga och används ofta som exempelvis bordsdukar och andra objekt kopplade till hemmets sfär. När mönstret förstoras upp får det en annan relation till kroppen, blir mer fysiskt och känslan av att gå in i en annan värld blir påtaglig. I projektet har vi prövat skuggvävens potential att gå från småskaligt mönster i hemmet till monumentalt och arkitektoniskt. Med vårt arbete ville vi gestalta det traditionella vävmönstret i olika skalor, tekniker och material i relation till rum och kropp. Det visuella uttrycket tillsammans med mönstrets struktur och uppbyggnad blev till viktiga byggstenar.

Intentionen med projektet har varit att undersöka hur uttrycket i den textila tekniken förändras när en drar upp skalan från liten till stor och experimenterar med mönstrets uppbyggnad. Utifrån samma utgångspunkt ville vi med olika textila metoder gestalta skuggvävens idé.

Vi har under arbetet utgått från skuggvävens optiska mönstring för att skapa textila verk som skulle fungera tillsammans i en rumslig installation. Ida har arbetat med lappteknik och jag har vävt för att utforska den mönstereffekt som skuggväven ger. Dessa två olika textila tekniker har skapat olika förutsättningar för uppbyggnaden av mönstren. I lappteknik sammanfogas små tygbitar till en större helhet, likt pixlar eller mosaik. Detta ger en annan frihet i mönstring och färgsättning i relation till vävning där varpen och vävbindningen är en viss begränsning.

I arbetet har vi också velat undersöka hur olika material, tekniker och skalor kan påverka den optiska illusionen. Bomull, lin, polyester, ull och nylon skapar olika typer av ytor: glansiga, matta och med mer eller mindre textur. De olika materialen i relation till varandra ger därmed mönstringen en ytterligare dimension, där inte bara mönsterytan blir viktig utan även den textila konstruktionen. Färger och nyanser har också spelat en roll. Vanligtvis används en ljus och en mörk tråd för att skapa skuggvävens optiska mönster (ofta vitt och svart). Detta skapar skarpa mönster, med tydliga optiska effekter. I stället för endast vitt och svart har vi använt oss av en mängd olika grå nyanser tillsammans med vitt och svart. Det har bidragit till att skapa en viss otydlighet i det annars så grafiskt tydliga mönstret. Vissa av verken, särskilt Idas lapptäcken, kräver en viss distans - eller en blick genom kameralinsen - för att mönstret ska träda fram. I en av mina vävar är trådarna så tunna att verket blir transparent och andra delar av rummet tränger igenom mönstret.

Jag har vidare arbetat med olika grovlekar på både mönster och trådar för att kunna laborera med skala. Ett av verken har, som nämnts ovan, vävts i tunna trådar vilket skapar ett skirt material där de tunna trådarna bidrar till att mönstret är småskaligt. Tre mindre vävar valde jag att göra i ett mycket grövre garn vilket ger en kvalitet som kan liknas vid en matta. Mönstret i de grövre vävarna är uppförstorade utsnitt ur den tunna, skira väven.

Projektet är finansierat av Konstnärsnämndens projektbidrag och presenterades i en utställning på

Fiberspace Gallery i Stockholm den 3-26 oktober 2019. Utställningen var även en del av den första upplagan

(2)

av Stockholm Craft Week. Den 6 oktober hölls ett konstnärssamtal mellan konstnärerna och Marcia Harvey Isaksson, arkitekt och curator.

- Matilda Dominique 2019

References

Related documents

Programlogiken som vi hade att utgå ifrån var den samma som nämnt ovan under utveckling av den tjocka klienten, men i fallet med tunn klient är man också tvungen att ta hänsyn till

Det är sedan en lång väg att gå till gränserna för högre krav och det bedöms inte möjligt att klara dessa utan att väggen blir antingen tjock eller mycket dyr.. 4.3

Eftersom vi undersökt hur en tunn klientlösning skulle kunna se ut för lärarna på Institutionen för Informatik ligger det nära till hands att i ett framtida arbete undersöka hur

Detta förhållande verkar hålla i sig och visar sig i det faktum att det är de flerspråkiga pojkarna som använder näst mest adjektiv i förhållande till det

Genom att arbeta med samma teknik under en längre tid och låta den prövas med olika typer av trådar och i olika skalor skapar jag mig inte bara en förståelse för dess

Sammanfattningsvis tycker intervjupersonerna alltså att Tunna blå linjen, jämfört med andra dramaserier, ger en bra spegling av polisyrket. De anser att skaparna av serien faktiskt

När det gäller böcker från handpress-perioden (i Sverige ungefär fram till 1850), alltså den tid när böcker sattes och trycktes för hand med lösa typer, tillkommer

De slutsatser som drogs var att det, varken i hemmet eller under vistelsen på vårdavdelningen, fanns någon större skillnad i sömnkvalitet mellan kvinnor och män med en kärlkirurgisk