2007:073
D - U P P S A T S
Utformning av designmanual för komprimeringsmaskiner
Carolina Christensen
Luleå tekniska universitet D-uppsats
Industriell design Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design
2007:073 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--07/073--SE
Detta är rapporten till det examensarbete som utförts i samarbete med AB Orwak i Sävsjö och institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har gått ut på att utforma en designmanual för AB Orwaks balpressar och andra komprimatorer inom ”den orangea gruppen”. Manualen ska senare fungera som ett stöd vid nyutveckling eller vidareutveckling av maskiner på företaget.
Jag vill ta tillfället i akt och speciellt tacka följande personer:
• Anders Håkansson – för förstklassig handledning med konstruktiv kritik i vägen mot examen
• Arne Isaksson – för inspirerande samtal och handledande under examensarbetet
• Sandra Wärenhed – för ett fantastiskt mottagande och för sin öppna kontorsdörr
• Konstruktörerna vid Orwak – för att ni står med båda fötterna på jorden
• Övriga anställda vid Orwak – för goda skratt som kommer få mig att sakna er
Jag vill också tacka mina vänner, min familj och alla andra fantastiska människor som jag mött under denna resa. Tack för att ni på ett eller annat sätt hjälpt och stöttat mig från studiestarten fram till examen. Jag önskar er välfärd och lycka i ert fortsatta liv. Må vi följas åt eller mötas igen.
_________________________________
Carolina Christensen Sävsjö, maj 2007
Förord
AB Orwak tillverkar idag ett 20-tal balpressar och komprimatorer för komprimering, sortering och återvinning.
De har funnits på marknaden sedan 1971 och har sitt säte i Sävsjö. Orwak har sedan de grundades utvecklat sina produkter men det finns nu en målsättning inom företaget att fastställa riktlinjer för produktutvecklingen.
Riktlinjerna var tänkta att med klara direktiv beskriva hur maskinerna ska se ut i framtiden. Genom att göra ett enhetligt sortiment kan kunderna knyta samman produkterna med varandra och med företaget vilket skulle ge Orwak ett starkare varumärke som sannolikt skulle resultera i konkurrensfördelar.
Under arbetet har systematisk problembehandling använts som metod. Projektet började med informationsinsamling där de befintliga produkterna studerades liksom marknaden och kunderna. Problemet specificerades och studerades noga innan problemlösningen tog fart. Idégenereringen, som var första steget i problemlösningen, resulterade i 7 konceptförslag. Konceptförslagen utvärderades med olika metoder och i samråd med uppdragsgivaren, AB Orwak, och slutligen valdes 5 av koncepten. Andra steget var sedan att utveckla koncepten och applicera dem på olika typer av produkter i sortimentet för att säkerhetsställa att uttrycket var desamma oavsett vilken typ av maskiner de applicerats på. I samband med detta skedde framtagningen av ett nytt unikt handtag. En påsiktsmodell av handtaget gjordes i lera och resulterade senare i att en prototyp togs fram i trä.
Det slutgiltiga resultatet av arbetet är en designmanual som på ett tydligt sätt talar om för produktavdelningen och det övriga företaget hur produkterna ska se ut i framtiden. Designmanualen innehåller också en exemplifiering som på ett pedagogiskt sätt visar hur manualen ska användas och vad man bör tänka på.
Sammanfattning
AB Orwak develops, manufacture and market a comprehensive range of waste compactors and baling solutions for recyclable materials. Orwak was founded in 1971 and has since then been located in Sävsjö. As the company grew new goals has been setup and today one of the targets is to create a product development guide.
By making the products alike it is easier for the customers to interlock a product with other products from Orwak as well as with the company. Doing this will make the trademark stronger which gives a competitive advantage.
The method Systematic problem solving has been used in this project. It started with the information gathering where the existing products where studied as well as the competitors and customers. When the problem had been specified and studied the problem solving could take place. Eventually 7 drafts stood clear. When the drafts had been evaluated only 5 remained and they where developed into real solutions. At the same time a unique handle where developed. A model of the handle was made in clay and during the end of the project a prototype was made in wood. This made it possible to test the ergonomics and evaluated the handle further.
The result of the project is a product development guide in which the designers and other members of the staff easily can follow the steps towards a stronger trademark. The product development guide also includes an example that describes how it is meant to be used.
Abstract
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte 1
1.3 Mål 1
1.4 Avgränsningar 2
1.5 Sekretess 2
2. Teori 3
2.1 Färglära 3
2.2 Varumärken 4
2.3 Företagsidentitet 5
3. Metod 6
3.1 Informationssamling 6
3.2 Systematisk problembehandling 6
3.2.1 Problembestämning 6
3.2.1.1 Frågemetoden 6
3.2.2 Problemundersökning 7
3.2.2.1 Kriterieviktning 7
3.2.2.2 Kriteriegradering 7
3.2.3 Problemlösning 7
3.2.3.1 Brainstorming 7
3.2.3.2 Katalogmetoden 8
3.2.4 Bedömning och val av koncept 8
3.2.4.1 Kriterieviktmetoden 8
4. Genomförande 9
4.1 Projektplanering 9
4.2 Informationssamling 9
4.2.1 Komprimatorer 9
4.2.2 Befintliga modeller 9
4.2.2.1 Frontmatade enkammarpressar 10
4.2.2.2 Toppmatade enkammarpressar 11
4.2.2.3 Toppmatad säckkomprimator 11
4.2.2.4 Toppmatade flerkammarpressar 11
4.2.3 Användning av balpressar 12
4.2.4 Användning av säckkomprimatorn 13
Innehållsförteckning
4.2.5 Konkurrentanalys 13
4.3 Problembestämning 13
4.4 Problemundersökning 13
4.5 Problemlösning 14
4.5.1 Inspiration 14
4.5.2 Idégenerering 14
4.5.3 Konceptgenerering 15
4.5.3.1 Täckplåten 15
4.5.3.2 Plastkåpa 16
4.5.3.3 Kåphöjd 16
4.5.3.4 Svarta handtag 17
4.5.3.5 Unikt handtag 17
4.5.3.6 Utskurna dekaler 17
4.5.3.7 Plåttunga 18
4.5.4 Färgsättning 18
4.6 Konceptval 19
4.6.1 Utfall av kriterieviktmetoden 19
4.6.2 Slutgiltigt val 19
4.7 Konceptutveckling 20
4.7.1 Svarta handtag 20
4.7.2 Utskurna dekaler 22
4.7.3 Unikt handtag 24
4.7.3.1 Handtaget idag 24
4.7.3.2 Konceptframtagning 24
4.7.3.3 Konceptval 26
4.7.3.4 Konceptutveckling 26
4.7.3.5 Prototypframtagning 27
4.8 Applicering av designmanual 28
4.8.1 Plastkåpan 29
4.8.2 Dekaler och reglage 30
4.8.3 Täckplåten 32
4.8.4 Handtag 33
5. Resultat 34
5.1 Designmanual
5.2 Applicering av manualen
6. Diskussion 45
6.1 Metod 45
6.2 Är målet nått? 45
6.3 Vidare arbete 46
Referenser 48
Bilagor 50
Bilaga 1 Ganttschema
Bilaga 2 Konkurrentanalys Bilaga 3 Problembestämning Bilaga 4 Kravspecifikation Bilaga 5 Kriterieviktning Bilaga 6 Kriteriegradering Bilaga 7 Inspiration Bilaga 8 Adjektivlista
Bilaga 9 Kriterieviktmetoden Bilaga 10 Handtag
AB Orwak, nedan kallad Orwak, grundades 1971 och har sedan dess utvecklat olika produkter för sortering, komprimering och återvinning. I sortimentet finns idag ett 20-tal olika balpressar och komprimatorer i varierande storlek och med olika kapacitet för skiftande användningsområden. Användningsområden kan t.ex.
vara livsmedelsindustrin, detaljhandeln, hotell och restaurang samt industrin. Orwak har idag delat upp sina produkter i fem olika produktserier; FrontLine, InLine, SortLine, HeavyLine och GenLine.
FrontLine är en produktserie med attraktiva och tysta system som är idealiska för t.ex. caféer, kontor och affärer.
Dessa produkter kan placeras i öppna miljöer där kunder vistas t.ex. i hotell- eller restauranglokaler.
InLine är system tänkta för främst två typer av applikationer inom olika industrier. Dels inkommande förpackningsmaterial t.ex. wellpapp, kartong eller plast och dels kasserade produkter, spill och materialrester.
SortLine är uppbyggd av flera modeller toppmatade balpressar som kan byggas ut med flera kammarsystem och som kan användas där olika typer av avfall ska sorteras.
HeavyLine är en produktserie med mycket kraftfulla produkter som riktar sig till företag med stora mängder avfall och förpackningsrester. Det kan t.ex. vara större industrier och stora grossistföretag.
GenLine är ett brett sortiment för allmänna användningsområden. Dessa produkter passar väl på t.ex. skolor, sjukhus och färjor.
Produkterna som Orwak tillverkar idag har med tiden utvecklats och modifierats och nu finns det en målsättning inom Orwak att utarbeta och fastställa en standard för de produktegenskaper, vilka ska omfatta produktserierna InLine, SortLine, HeavyLine och Genline, med undantag från Brickman.
1. Inledning
Inledning | 1
1.1 Bakgrund
Syftet med projektet är att i verkligheten applicera och förankra de kunskaper som fåtts genom utbildningen industriell design vid Luleå tekniska universitet. Syftet är också att Orwak ska få en manual med klara direktiv på hur deras produkter ska se ut framöver.
1.2 Syfte
1.3 Mål
Är att utforma en designmanual som beskriver hur Orwaks produkter ska se ut i framtiden när det bl.a. gäller färg- och formspråk. Målet är också att applicera designkraven på en av Orwaks nuvarande maskiner för att exemplifiera resultatet.
Inledning | 2
1.4 Avgränsningar
Designmanualen kommer att utgå ifrån de elva maskiner som det säljs mest av ute på marknaden. Dock kommer manualen att när den är klar omfatta samtliga produkter med undantag från FrontLine-serien samt brikettpressarna Brickman. Således kommer inga närmare detaljstudier att göras av de övriga komprimatorerna och balpressarna. Anledning till att strecket drogs vid elva är att alla olika storlekar av maskiner då täckts in. Projektet kommer inte att heller att innehålla några närmare ekonomiska beräkningar eller fördjupas i maskinernas tekniska funktioner.
1.5 Sekretess
Orwak äger rätten att sekretessbelägga eventuella interna eller för företaget konkurrensmässigt känsliga uppgifter innan rapporten offentliggörs.
Teori | 3
När det talas om färg så förekommer olika typer av namn för att förklara precis vilken färg som menas. Ett exempel kan vara ”himmelsblå”, men vilken färg är egentligen just himmelsblå? Idag finns en rad olika färgsystem där det på entydiga sätt beskriver hur färgerna ser ut. Det naturliga färgsystemet (NCS) är ett av dessa färgsystem och bygger på hur människor ser och uppfattar färger (Gundersen, Kjernsmo & Reinhardtsen, 1996). NCS-systemet kan delas in i två delar, färgcirkeln och färgtriangeln.
2. Teori
Figur 2.1. Synligt ljus Vid utveckling av nya produkter är det viktigt
att ha en grundlig förståelse för färg och hur dessa förhåller sig till världen runt omkring. Ljus som är källan till att människor kan se färger och nyanser är egentligen elektromagnetiska svängningar, precis som röntgenstrålar och radiovågor. Det är dock bara svängningar mellan 380 och 780 nanometer (nm) som ögat klarar av att göra om till nervsignaler och som hjärnan kan uppfatta som färger, se figur 2.1.
Eftersom ljus är grunden till färg så är det inte svårt att förstå att ett objekt kan upplevas ha en färg i solljus och en annan i ett rum med lysande glödlampor. (Gundersen, Kjernsmo &
Reinhardtsen, 1996)
Det finns emellertid flera faktorer som påverkar färgen varav omgivningen är en av dessa.
Gundersen, Kjernsmo och Reinhardtsen (1996) beskriver färger som kameleonter och säger att
”de förändrar sig efter omgivningen och med de färger de kommer i kontakt med.” I figur 2.2 har streck dragits mellan de komplementfärger som finns i färgcirkeln. Nationalencyklopedin (NE) beskriver komplementfärger som: ”färger som parvis bildar aktiva harmonier, dvs. för att betraktaren i särskild grad tycks öka varandras intensitet när de kommer intill varandra eller på annat sätt samverkar”.
Figur 2.2. Färgcirkel med kontrastfärger 2.1 Färglära
Teori | 4
I NCS-färgcirkel, figur 2.3, hittas de fyra kulörta elementarfärgerna: gul (Y), röd (R), blå (B) och grön (G).
Mellan t.ex. Y och R hittas en färgblandning med både gula och röda egenskaper. Desto mer lik gul en färg är, desto närmare den gula elementarfärgen är den och desto mer lik röd, ju närmare den röda elementarfärgen är den. I figur 2.3 har nio rutor ritats in mellan de olika elementarfärgerna.
Dessa berättar hur stor andel Y, R, G och B som finns i kulören. Mellan Y och R hittar vi t.ex. Y90R där den gulaktigt röda innehåller 90 % röd och 10 % gul. Om färgen innehåller mer än 50 % av en elementarfärg namnges kulören av elementarfärgens namn. I exemplet ovan har vi en gulaktigt röd som är en röd färg med en gul ton. En färg som innehåller 50 % vardera av två elementarfärger kallas för mittfärgen. (Gundersen, Kjernsmo & Reinhardtsen, 1996)
Färgtriangeln är den andra delen i NCS-systemet där färgens svarthet, vithet och kulörthet bestäms. Färgtriangeln består av en liksidig triangel med kulörtonen (C) till höger, vitheten (W) högst upp samt svartheten (S) längst ner, figur 2.4. Precis som i färgcirkeln så har varje ruta en kod för att lätt kunna förklara vilken färg som menas. I färgtriangeln förklaras varje färg med hjälp av 4 siffror. De två första ger färgens svarthet medan de sista två bestämmer färgens kulörthet. NSC-beteckningen 1050 berättar siffrorna att färgen har 10 % svarthet och 50 % kulörthet. Genom att addera de två talen får vi (10+50=60) 60 %. Vilket innebär att färgen också innehåller 40 % vit (100-60=40). NCS- koden från de två exemplen beskrivs nu med hjälp av både färgtriangelns kod och färgcirkelns kod på följande sätt: 1050-Y90R. (Gundersen, Kjernsmo & Reinhardtsen, 1996)
Figur 2.3. NCS-färgcirkel
Figur 2.4. NCS-färgtriangel.
Ett varumärke är det som ett företag använder sig av för att hålla isär de egna varorna eller tjänsterna från andra företags varor eller tjänster. Varumärket har enligt Nationalencyklopedin (NE) därmed en fundamental betydelse för individualiseringen av produkter och för dess marknadsföring och blir därmed bärare av produktens image och goodwill.
2.3 Varumärke Figur 2.1. Synligt ljus
Figur 2.2. Färgcirkel med kontrastfärger
Teori | 5
2.2 Företagsidentitet
Begreppet ”varumärke” definieras enligt varumärkeslagen (VmL): ”Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning förutsatt att tecknen kan särskiljas varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls en annan.” (Melin, 2006)
Sydow och Fogelberg (Holmlund, 2004) beskriver varumärken som en kärleksaffär där företagen behöver en själ som människor kan relatera till och tycka om. De säger: ”Där finns det möjligheter för framsynta företag:
att berätta sin historia, att leva ut sina värderingar (de flesta företag har finfina värderingar, men få låter dem bli verklighet i vardagen). När ord och handling inte hänger ihop upplevs man som störd och konstig – det gäller både människor och företag. Men när det stämmer, när Yin och Yang blir en harmonisk helhet, ja då skapas ett IKEA, ett H&M, ett Apple, ett…” (Holmlund, 2004)
”Företagsidentitet” beskrivs enligt Nationalencyklopedin (NE) som ”den totala mängden av ett företags utmärkande egenskaper”. Exempel på egenskaper kan enligt NE vara arbetsförhållanden, reklam, logotyp, byggnaders och firmabilars utseende samt personalens uppträdande. Detta innebär alltså att ett företag, på ett enhetligt sätt, måste visa vad det står för och vad det är för sin egen personal, dess kunder och andra intressenter.
På detta sätt, genom en stark identitet, skulle företaget kunna utmärka sig mer på marknaden och därmed uppnå ökade konkurrensfördelar. Det skulle innebära att potentiella kunder fick ökad kännedom och ett större intresse för företaget. Det kan därmed också skapa en känsla av samhörighet mellan kunder och företag och precis som varumärket skapar starka produkter kan företagsidentiteten skapa ett mervärde för kunden. Ett företag med stark identitet kan också få en känsla av samhörighet, lojalitet och engagemang bland de anställda vilket kan bidra till ett bättre företagsklimat, ökat effektivitet samt bättre rekryteringsmöjligheter.
Informationsinsamlingen är en mycket viktigt del av projekt då det är viktigt att förstå och kunna lösa olika problem som kan uppstå. Vanligtvis kan informationen delas upp i fyra olika områden: allmän information, brukar- och användarinformation, marknadsinformation samt produktinformation. I de flesta fall samlas denna information genom litteraturstudier, intervjuer, experiment och databassökningar, men det är också vanligt att informationen hittas t.ex. på Internet.
3. Metod
Att bestämma problemet innebär att en klarläggning görs över problembehandlingen. Det är viktigt att problemet framgår tydligt så att inga missförstånd eller feltolkningar kan göras. I problembestämningsfasen är det också viktigt att problemet avgränsas. I avgränsningen ska t.ex. problemets omfattning fastställas. (Hamrin
& Nyberg, 1993)
Metod | 6
Figur 3.1. Arbetsuppgifter i problembehandling. (Hamrin & Nyberg, 1993) 3.2 Systematisk problembehandling
3.1 Informationsinsamling
För att säkerhetsställa utvecklingsprocessens kvalitet kommer systematisk problembehandling att användas.
Projektet delas upp i arbetsuppgifter som senare delas upp i arbetssteg och som i sin tur blir arbetsmoment.
Dessa kan lätt följas i sammanfattningen i figur 3.1.
3.2.1 Problembestämning
3.2.1.1 Frågemetoden
Frågemetoden är ett problembestämningsverktyg där svar till ett antal frågeställningar pressas fram. Det är av stor betydelse att svaren baseras på så objektivt och säkert underlag som möjligt samt att innehållet är värdefullt.
Ex. på frågeställningar kan vara: Vad är problemet? Varför existerar problemet? (Hamrin & Nyberg, 1993)
Metod | 7
Figur 3.2. Kriterieviktning.
A B C D E Korr.tal Summa Viktfaktor
A -0 0 0 1 1 1 3 0,12
B -0 0 2 2 3 7 0,28
C -0 2 2 5 9 0,36
D -5 1 7 3 0,12
E -6 9 3 0,12
Summa 25 1
3.2.2 Problemundersökning
Vid kriterieviktning jämförs kriterierna mot varandra, två och två. Kriterierna tilldelas först en bokstav som sedan sätts in i en tabell, figur 3.2. A jämförs först med B. Om A är viktigare än B anges 2 i rutan A-B. Är B viktigare anges 0. Om A är lika viktigt som B anges siffran 1. Efter detta jämförs A med C, sedan med D o.s.v.
När alla bokstäver (kriterier) är jämförda med varandra summeras siffrorna först 3.2.2.1 Kriterieviktning
lodrätt och markeras med ett minustecken framför. Siffrorna adderas sedan vågrätt med hänsyn till siffror och korrektionstal. Korrektionstal består av en följd av ojämna tal: 1, 3, 5 o.s.v. Viktfaktorn beräknas nu med formeln: viktfaktorn = summa / totala summan. Kriteriet som får den högsta viktfaktorn är det kriteriet som anses viktigast. (Hamrin & Nyberg, 1993)
För att kriterier som fått mellanstora eller låga poäng, men som ändå är viktiga, inte ska glömmas bort så gjordes även en kriteriegradering där kriterierna placeras enligt följande skala efter t.ex. en diskussion:
5 = Helt nödvändig 2 = Liten önskvärdhet 4 = Mycket stor önskvärdhet 1 = Obetydlig önskvärdhet 3 = Stor önskvärdhet
3.2.2.2 Kriteriegradering
Problemundersökningen är nästa steg i den systematiska problembehandlingen och innebär att problemet delas upp, analyseras och preciseras. Att undersöka problemet handlar framförallt om att ställa upp lämpliga kriterier samt att fastställa de olika kriteriernas betydelse och samband. Med kriterier menas de krav och önskemål som den nya produkten ska uppfylla. Kriterier ställs lättast upp och viktas i samband med diskussioner med uppdragsgivaren. (Hamrin & Nyberg, 1993)
3.2.3.1 Brainstorming 3.2.3 Problemlösning
Brainstorming är en enkel idégenereringsmetod där en grupp på fem till femton personer har i uppgift att generera så många idéer som möjligt utan krav på kvalitet. Vid en brainstorming är det viktigt att de fyra grundreglerna följs. (Hamrin & Nyberg, 1993)
• Kritik är inte tillåtet – det är viktigt att ingen av deltagarna säger något negativt om de idéer som kommer fram. Anledningen till detta är att negativ kritik kan blockera de andra deltagarna och på så
3.2.4 Bedömning och val av koncept
När idéverksamheten är avslutad är det dags att välja ett eller flera koncept att vidareutveckla. Det är i denna fas viktigt att varje idé får en chans och att personliga åsikter och känslor inte styr processen.
3.2.4.1 Kriterieviktmetoden
Idé A B C D E F G Totalt
Vikt koeff 0,09 0,2 0,17 0,13 0,2 0,08 0,13
Idé 1 a) 2 3 1 0 0 2 1
b) 0,18 0,6 0,17 0 0 0,16 0,13 1,24
Idé 2 a) b) Idé 3 a) b)
Figur 3.3 Kriterieviktmetoden. A-G är kriterier.
Metod | 8
sätt hindra att tankarna och idéerna flödar.
• Kvantitet eftersträvas – fler idéer ger större chans att hitta de riktigt bra idéerna.
• Gå utanför det vanliga – Konstiga och ovanliga idéer är alltid välkomna när det handlar om brainstorming. Idéerna skall göras om till koncept som sedan ska modiferas och då kan det hända att en ovanlig idé blir den mest geniala lösningen.
• Kombinera idéer – Det är viktigt att deltagarna tar sig tid att lyssna på varandra så att diskussionerna kan utveckla idéerna eller kombinera två tankar för att hitta helt nya lösningar på ett befintligt problem.
Katalogmetoden är en simpel teknik för den kreativa tankeverksamheten. Det går ut på att information söks med hjälp av t.ex. broschyrer och produktkataloger. Utifrån detta kan det upptäckas hur liknande problem lösts tidigare och därmed kan lösningar på det befintliga problemet även hittas. (Hamrin & Nyberg, 1993) 3.2.3.3 Katalogmetoden
Kriterieviktmetoden är ett förfarande där koncept väljs med hjälp av uppställda kriterier. Kriterierna som viktats mot varandra, se 3.2.2.1 Kriterieviktning, används sedan när bedömningen ska göras av de olika idéerna.
Varje idé får för varje kriterie en siffra mellan noll och tre enligt nedan. (Hamrin & Nyberg, 1993) 0 = Uppfyller inte kriteriet 2 = Uppfyller kriteriet relativt väl
1 = Uppfyller kriteriet dåligt 3 = Uppfyller kriteriet bra
Viktkoefficienten multipliceras sedan med den givna siffran och produkterna adderas sedan till en total och avgörande summa. Det är alltså den idé som får den högsta summan som är utfallet av bedömningen och val av koncept, se figur 3.3 (Hamrin & Nyberg, 1993).
I början av och under projektets gång är det viktigt att ha en tydlig och strukturerad planering så att arbetet kan löpa smidigt. Utan detta är det risk att verksamheten stannar av och att tiden därför inte används maximalt.
Planeringen resulterade i ett ganttschema, se bilaga 1, för att på ett överskådligt sätt kunna följa planeringen under projektets gång. I samband med projektplanering ställdes även bl.a. syfte, mål och avgränsningar upp.
Genomförande | 9
4. Genomförande
4.1 Projektplanering
4.2 Informationsinsamling
Den största delen av informationsinsamlingen handlade om Orwaks nuvarande produkter. Stor vikt lades också på att behandla områden som produktion, användarvänlighet och säkerhetsaspekter.
4.2.1 Komprimatorer
Som namnet avslöjar är en komprimator en maskin som komprimerar, d.v.s.
trycker ihop, olika typer av material. Produkterna bygger på en enkel princip där en pressplatta trycks ner med hjälp av hydraulcylindrar¹ (eller i enstaka fall med hjälp av pneumatik²) och pressar ihop avfallet i olika typer av behållare. Orwak tillverkar framförallt balpressar, d.v.s. komprimatorer som pressar materialet till balar, figur 4.1, men även andra typer av komprimatorer tillverkas. Komprimeringen kan t.ex. ske i kundens egen soptunna eller i en plastsäck.
4.2.2 Befintliga modeller
Orwak har idag drygt 25 komprimatorer och balpressar i sitt sortiment. För att förenkla förståelsen för dessa maskiner avgränsades projektet tidigt till de 11 mest sålda produkterna enligt Orwaks egen försäljningsstatistik för 2006. Projektet förenklades ytterliggare genom att dela in dessa 11 produkter i fyra kategorier: frontmatade enkammarpressar, toppmatade enkammarpressar, toppmatade flerkammarpressar samt toppmatade säckkomprimatorer. Vilka maskiner som tillhör respektive kategori följs lätt i bildserien, figur 4.2-4.12. Under 2006 utvecklades av tre av de frontmatade enkammarpressarna, 3200 blev 3210, 3400 blev 3410 och 3800 blev 3810. De nya produkterna har framförallt en lägre ljudnivå än tidigare men även funktionella och estetiska uppdateringar gjordes.
Figur 4.1. En bal
1 Hydraulik = Användning av vätskor för att överföra, lagra och styra energi (www.ne.se) 2 Pneumatik = Användning av luft för att överföra, lagra och styra energi (www.ne.se)
Material som komprimeras är vanligtvis antingen papper eller plast, men det kan också t.ex. vara metallburkar, brännbart avfall eller fyllda juiceförpackningar. I den sistnämndes fall separeras vätskan från förpackningarna när de komprimeras, allt för att få en så effektiv avfallshantering som möjligt.
Genomförande | 10
4.2.2.1 Frontmatade enkammarpressar
Figur 4.2 Orwak 3100 Figur 4.3 Orwak 3210 Figur 4.4 Orwak 3300
Figur 4.5 Orwak 3410 Figur 4.6 Orwak 3600 Figur 4.7 Orwak 3800
Här ingår Orwaks tyngsta maskiner med presskrafter upp mot 50 ton. Färdiga balar med pressad kartong kan väga så mycket som 450 kg efter komprimering i 3600. Den minsta maskinen i gruppen frontmatade enkammarpressar är 3100 som endast har en presskraft på 3 ton och kan göra balar upp till ca 70 kg.
De frontmatade enkammarpressarna består av en kammare med två dörrar som öppnas utåt (3100, 3210, 3300 och 3410) eller dörr som öppnas utåt och en övre jalusilucka (3600 samt 3810). Som säkerhetskonstruktioner på maskinerna med vanliga dörrar finns t.ex. ett ”förkläde” som förhindrar användaren från att öppna den nedre dörren vid fel tillfälle, figur 4.3.
Genomförande | 11
4.2.2.2 Toppmatade enkammarpressar
4.2.2.4 Toppmatade flerkammarpressar
Figur 4.10 Orwak 5070 Figur 4.11 Orwak 5070-HSDC Figur 4.12 Orwak 9020 4.2.2.3 Toppmatad säckkomprimator
Figur 4.8 Orwak 5010-E Figur 4.9 Orwak 5030
Flerkammarpressarna består av ett presshuvud som flyttas i sidled mellan de olika kamrarna. Då presshuvudet är över den högre kammaren kan avfall placeras i den vänstra och tvärt om. Skillnaden mellan 5070 och 5070-HDC är presskraften (3 ton respektive 10 ton) vilket medfört att konstruktionen skiljer sig t.ex. andelen bandknytningsskåror, i avsnitt 4.2.2.1 finns mer information om dessa.
Den toppmatade enkammarpressen består av en kammare med en dörr. Presshuvudet skjuts fram och tillbaka när komprimering respektive iläggning av avfall sker. Balar efter komprimering med 5010-E kan väga upp till 80 kg.
Säckkomprimatorn är Orwaks första modell som kom ut på marknaden redan 1971. Orwak 5030 består av en stålcylinder som skyddar plastsäcken och därmed kan de flesta typer av avfall komprimeras.
Genomförande | 12
De tre kategorierna med kamrar kallas vanligen för balpressar och fungerar alla på liknande sätt även om detaljerna ser olika ut från maskin till maskin.
För att använda en balpress måste kunden först trä de medföljande plastbanden inne i kammarens skåror, figur 4.13A. Banden fästs på komprimatorns insida, figur 4.13A, eller i vissa fall utsida, figur 4.13D.
Maskinen är nu redo att fyllas med avfall. Det finns två varianter på hur pressplattans rörelse styrs. På 3100, 5010-E samt 5070 styrs rörelsen med en spak som kan tryckas ner resp. upp. I detta fall rör sig pressplattan då spaken rörs och stannar så fort spaken släppts. Detta innebär för användaren att hon eller han först trycker ner spaken för att komprimera och sedan trycka upp spaken för att lyfta upp pressplattan igen. De övriga balpressarnas pressplattor rör sig i en cykel, d.v.s. att efter startknappen trycks ner trycks pressplattan ner, vänder och åker upp igen.
När maskinen är full ska balen knytas och tas ur maskinen. Kunden öppnar den översta luckan (eller skjuter undan presshuvudet i de toppmatade pressarna) och drar fram banden över balen med hjälp av den medföljande snörkroken, figur 4.13C-D. Användaren kapar bandet i lämplig längd och låter pressplattan komprimera materialet en sista gång. Användaren knyter sedan den avkapade änden med bandets andra del som tidigare fästs utanpå den nedre luckan eller precis innanför. Maskinerna 3100, 5010-E, 5070, 5070-HDC samt 9020 knyts med stängd dörr genom att dra snörena genom bandknytningsskårorna, figur 4.13D, medan 3200, 3300, 3400, 3600, 3800 knyts med öppen dörr. När pressplattan sedan körs upp utvidgas materialet och banden spänns åt, balen är redo att tas ur. Balar gjorda av 3100, 5070 samt 5070-HDC tas ur med hjälp av den medföljande balkärran, medan de övriga balpressarna har ett band inbyggt som välter balen ur maskinen. På modellen 9070 spänns bandet genom att trycka på fotpedalen på dörrens utsida medan bandet på de övriga modellerna spänns genom att två knappar samtidigt trycks in på maskinens höger- respektive vänstersida.
4.2.3 Användning av balpressar
Figur 4.13 Balpressars funktion
A B C D E
Genomförande | 13
För att få en bättre uppfattning av vad som krävs för att Orwaks maskiner ska vara konkurrenskraftiga ute på marknaden gjordes en konkurrentanalys, se bilaga 2. Orwaks fem huvudkonkurrenter är Bramidan, HSM, Maschinenfabrik Bermatingen (DIXI), Mil-tek samt Stautmann. Som källa har den konkurrentanalys som Sandra Wärenhed, AB Orwak, gjorde 2006 använts samt även de olika konkurrenternas hemsidor.
4.2.4 Användning av säckkomprimatorn
För att använda modellen 5030, som är Orwaks säckkomprimeringsmodell, måste kunden först trä plastsäcken utanpå den bottenlösa stålcylindern. Stålcylindern höjs upp med fotpedalen och sänks på samma sätt. Säcken som trätts på skyddas nu från pressplattan av cylindern.
Pressplattan dras bakåt i skenorna då säcken fylls med avfall.
För att pressa materialet flyttas sedan pressplattan tillbaka och pressas ner och upp med en spak liknande modellen 3100.
När säcken är full lyfts cylindern upp med fotpedalen och säcken kan lyftas bort antingen för hand eller med hjälp av en lyftkärra, figur 4.14.
4.2.5 Konkurrentanalys
Figur 4.14 Säckkomprimatorns funktion
För att göra projektet mer lättförståligt gjordes en problembestämning där ett antal frågor ställdes upp och besvarades i samråd med Orwaks produktchef, bilaga 3. Dessa frågor klargjorde vilka områden som bör förbättras samt vilka förändringar bör göras och mynnade slutligen ut i en tydlig beskrivning av problemet:
”Utforma en grundlig designmanual som på ett enkelt sätt beskriver Orwaks formspråk genom produkternas yttre utformning, färgsättning och dekaler.”
4.3 Problembestämning
4.4 Problemundersökning
Efter diskussioner med Orwak formulerades en kravspecifikation, se bilaga 4, för att få en ännu klarare bild av problemets karaktär. De kriterier som i specifikationen benämns som krav är de egenskaper som den blivande lösningen måste ha, medan de övriga kriterierna endast är önskemål.
När kriterierna ställts upp kunde en kriterieviktning göras för att se vilket eller vilka önskemål som måste prioriteras, bilaga 5. I kriterieviktningen togs endast de uppställda önskemålen med eftersom kraven är obligatoriska. Ur kriterieviktningen kunde utläsas att de viktigaste önskemålen var:
F G
• Uttrycka säkerhet
• Uttrycka kvalitet
• Uttrycka funktion
En kriteriegradering gjordes också, bilaga 6, för att få ett bättre beslutsunderlag till vilka kriterier som vidare ska ha högst prioritering. Utifrån detta kunde även önskemålen nedan läggas till:
• Uttrycka kraft
• Verka inbjudande
Genomförande | 14
4.5 Problemlösning
Att hitta inspiration och ”tänka utanför lådan” är i detta en stor del då produkterna tidigare inte utvecklats estetiskt. I kriterieviktningen framkom att uttrycken säkerhet, kvalitet och funktion var av yttersta vikt. Utöver detta var uttrycket kraft och känslan att verka inbjudande högt prioriterat. Av denna anledning hämtades inspirationen både från företag vars produkter på olika sätt uttrycker en eller flera av dessa fem egenskaper.
Produkter som undersöktes ifrån denna synvinkel var t.ex. Jaguar, Volvo, och Hästens sängar. Vidare hämtades inspiration ifrån andra typer av produkter där färgen orange använts. Detta för att få en känsla för hur den kan användas och ge en modern och fräck känsla istället för en industriell och otidsenlig. Produkter som undersöktes var bl.a. ligg- och sittvagnar ifrån Brio. En fullständig bildsamling finns i bilaga 7.
4.5.1 Inspiration
4.5.2 Idégenerering
För att få ut så mycket som möjligt av denna fas delades idégenereringen in i olika delar och genomfördes med olika personalgrupper inom AB Orwak. Den första delen gick ut på att besvara frågor såsom ”vad får man för känsla när man ser maskinerna idag” och ”vad vill vi att maskinerna ska utstråla”. Utifrån dessa diskussioner sammanställdes en adjektivlista, bilaga 8, med beskrivningar på hur maskinerna känns idag och hur de bör kännas. Tankar som kom upp vid dessa tillfällen var t.ex. att maskinen måste bli mer inbjudande, gå ifrån sitt nuvarande industriella uttryck och bli mer unika på marknaden. Den andra delen av idegenereringen gick ut på att utifrån de viktigaste önskemålen i kravspecifikationen ställa frågor som ”vilken eller vilka detaljer på varje enskild produkt uttrycker detta önskemål”.
De olika personalgrupperna bestod av:
• Orwaks fyra konstruktörer samt produktchefen
• Orwaks säljare för Sverige, försäljningschefen för Sverige samt marknadschefen
Utöver detta gjordes även en idégenerering med katalogmetoden där inspiration hämtades från produkter på liknande eller helt skilda marknader.
Figur 4.16 Inklädd 5010-E samt 5030.
4.5.3 Konceptgenerering
4.5.3.1 Täckplåten
Figur 4.15 Förenklad bild av Orwak 5070. Här illustreras hur ”T-profilen” skulle kunna byggas in.
Genomförande | 15
Detta koncept har delats in i tre delar eftersom Orwak har ett väldigt blandat sortiment med maskiner som är specialutformade.
• På de maskiner där balen knyts med öppen dörr (3210, 3410, 3600 samt 3810) har den nedre luckan klätts in med en övertäckande plåt. Tanken med plåten var att den skulle dölja förstärkningsbalkar, svetsar och andra ojämnheter samt att göra maskinerna mer lättstädade. Detta skulle ge maskinerna ett slätare uttryck som gör att produkterna ser mer inbjudande och mindre farliga ut.
• På de maskiner där den färdiga balen knyts med stängd dörr (3100, 3300, 5070, 5070-HDC, 9020 samt 5010-E) har luckan klätts med en plåt där två eller fler skåror skurits ut så att användaren fortfarande kan knyta balen genom dörren. Den här lösningen har gjort att dörren ser mer inbjudande ut i och med att ”T-profilen” gömts bakom plåten, figur 4.15.
• På 5010-E samt 5030 har även resten av maskinen klätts in varvid den befintliga lådan belägen på maskinens bakre bottenplatta är borttagen. Detta gör att dessa maskiner utseendemässigt nu tillhör det resterande Orwak-sortimentet, figur 4.16.
Nedan följer de sju koncept som togs fram under idégenereringsfasen:
Det andra konceptet bygger på en liknelse ifrån Orwak 3300 som år 2003 lanserades som ”en låg balpress med attraktiv och användarvänlig design” (www.orwak.se). 3300 har på höger sida en formsprutad plastkåpa och det är just denna plastkåpa som utgör koncept 2. På maskinerna 3210, 3410, 3600 och 3810 kan kåpan utformas och placeras på ett liknande sätt som på 3300. På de övriga maskinerna måste dock kåpan omformas och anpassas efter maskinens funktion och behov. I figur 4.17 visas några exempel på hur det skulle kunna se ut på de övriga produkterna.
Genomförande | 16
4.5.3.2 Plastkåpa
4.5.3.3 Kåphöjd
Figur 4.17 Konceptet applicerat på 3600, 3210 samt 3100.
På några av Orwaks maskiner finns idag en kåpa placerad på produktens ovansida som täcker in de cylindrar
Figur 4.18 Konceptet applicerat på 3210.
Plast Metall
Plast Metall
Plast Metall
Styrning och de styrningar som maskinerna har. Styrningarna är
till för att hålla pressplattan rak då material pressas. Kåpan utvecklades ursprungligen för att förhindra den klämrisk som finns då styrningarna rör sig upp och ner tillsammans med pressplattan. Dessa har dock valt att plockas bort på de större maskinerna eftersom styrningarna är placerade utom räckhåll. Denna ändring gör att maskinerna ser mindre ut vilket är ett önskemål som Orwak tidigare uttryckt. På maskiner där styrningarna sitter lägre och där klämrisken fortfarande finns utformades detta koncept där kåpan kapades av vid den tillåtna höjden för att även ge dessa maskiner ett något nättare uttryck, figur 4.18.
Konceptet ”svarta handtag” bygger på att hjälpa användaren att förstå vilka delar hon eller han ska röra vid för att använda maskinen. Detta har gjorts genom att lackera eller på annat sätt färga samtliga öppningsanordningar, reglage, pedaler samt bandskärare svarta. Den svarta färgen ger en stark kontrast mot båda av Orwaks huvudfärger, avsnitt 4.5.4, vilket gör de ordentligt synliga. Detta koncept täcker även in de handtag som de flesta maskiner har under dess förkläde, se grön markering i figur 4.19. Dessa handtag blir synliga då den övre dörren öppnas på de frontmatade enkammarpressarna eller då presshuvudet flyttas på de toppmatade kammarpressarna.
Genomförande | 17
4.5.3.4 Svarta handtag
4.5.3.5 Unikt handtag
Figur 4.19 Ovan visas 3210 samt 5070
Reglage Handtag
Förkläde
Kniv för bandskärning Handtag
Reglage Handtag
Förkläde
4.5.3.6 Utskurna dekaler
På 3100, 3210, 3410, 5070, 5070-HDC samt på 9020 används idag samma sorts handtag och monteras på två olika sätt: liggande respektive stående. Konceptet Unikt handtag medger att handtaget byts ut utan att modifiera t.ex. handtagets fästningsanordning. Handtag skall vara unikt för Orwak. Detta koncept utvecklades inte närmare än såhär under idégenereringsfasen eftersom det är tidskrävande att utforma ett nytt handtag.
Tanken var att under konceptutvecklingen göra denna del om den inte sållats bort vid konceptvalet.
I dagsläget har de flesta av Orwaks maskiner en dekal med text och logotyp i mörkgrå med en ljusare grå som bakgrund. De maskiner som under 2006 utvecklats (3210, 3410 samt 3810) fick i samband med utvecklingen utskurna vita dekaler och som senare skulle appliceras på samtliga maskiner. Anledningen till att dekalerna förändrades var att de grå dekalerna kändes bl.a. ålderdomliga. Detta beslut var dock inte applicerbart på hela sortimentet utan endast på de maskiner där dekalen fästs mot en orange bakgrund. På t.ex. flerkammarpressarna så fästs dekalen på det grå presshuvudet och där skulle kontrasten mellan dekalen och kåpan bli för liten. Av denna anledning beslöts att dekaler som fästs mot en grå bakgrund skulle vara svarta.
Dagens maskiner lackeras i färgen Orwakorange som är en modifikation av färgen RAL2001 samt i färgen Orwakgrå som är en modifikation av färgen RAL7032. Med hjälp av en översättningsnyckel översattes dessa
Figur 4.21 Översättningsnyckel 4.5.4 Färgsättning
4.5.3.7 Plåttungan
Konceptet ”utskurna dekaler” förenklade det som redan var bestämt genom att göra samtliga dekaler utskurna med svart text, vilket skulle kunna appliceras på samtliga produkter i sortimentet.
Figur 4.20 Konceptet applicerat på 3100.
Genomförande | 18
värden till närmaste NCS-standarder: S2070-Y70R samt S3005-G80Y. Diskussioner kring färgsättning hölls tillsammans med Orwaks produktchef men då det var ett starkt önskemål från Orwak att färgerna inte skulle ändras gjordes ingen närmare färgvalsstudie. Den största anledningen till detta önskemål var att färgerna och färgsättningen idag är en stor del av Orwaks redan inarbetade varumärke. I figur 4.21, till höger, har en jämförelse gjorts mellan NCS-systemet och RAL2001, 2012, 8002 samt 8004 (Scandinavian Colour institute AB).
Det sista konceptet som togs fram var ”plåttungan”
som var ett enkelt koncept där maskinernas förkläde förlängts så att det täcker hela den undre dörrens framsida, figur 4.20. Detta skulle innebära att den klämrisk som annars finns vid den nedre dörren i stort sätt skulle försvinna. Trots detta skulle den färdiga balen lätt kunna knytas på samtliga maskiner.
För att konceptvalet skulle bli så korrekt som möjligt med avseende på de kriterier som tidigare ställts upp användes kriterieviktmetoden, bilaga 9. Konceptens poäng jämfördes sedan och resulterade i en lista där det första konceptet fått flest poäng och det sista fått minst poäng:
1. Täckplåt 2. Unikt handtag 3. Plastkåpa 4. Svarta handtag 5. Utskurna dekaler 6. Plåttunga 7. Kåphöjd 4.6 Konceptval
4.6.1 Utfall av kriterieviktmetoden
För att projektet skulle bli realiserbart var det slutgiltiga konceptvalet upp till Orwaks produktchef. Bilderna presenterade i kapitel 4.5.3 visades och diskussioner fördes kring dem och huruvida det var möjligt att applicera dessa på Orwaks sortiment. De önskemål som tidigare benämnts som de viktigaste togs även upp och paralleller drogs mellan koncepten och kriterierna. I samband med detta visades även utfallet ifrån kriterieviktningen som kom att ha stor betydelse för det slutgiltiga valet.
Orwak valde slutligen att dela in koncepten i 3 grupper:
Viktiga koncept som går att applicera på dagens konstruktion:
• Svart handtag
• Utskurna dekaler
• Unikt handtag
Viktiga koncept som kräver större konstruktionsändringar:
• Täckande plåt
• Plastkåpa Kasserade koncept:
• Plåttung
• Kåphöjd
Genomförande | 19
4.6.2 Slutgiltigt val
De koncept som gått vidare efter konceptvalet skulle nu utvecklas och specificeras, allt för att göra designmanualen detaljerad och komplett. Koncepten Täckande plåt och Plastkåpa utvecklades inte vidare eftersom dessa krävde större konstruktionsförändringar som inte var inplanerade i dagsläget. Dessa konstruktions-förändringar skulle senare göras av Orwak i samband med kommande vidareutvecklingsprojekt.
4.7 Konceptutveckling
4.7.1 Svart handtag
Konceptet Svarta handtag går som tidigare beskrivits ut på att göra olika delar på maskinen svart. Detta för att hjälpa användaren att veta vilka delar hon eller han behöver respektive inte behöver röra vid. I konceptet ingår handtag och övriga öppningsanordningar, reglage, bandskärare, pedaler samt den ena typen av bandhållare.
Anledningen till att den andra varianten av bandhållare behålls i den ursprungliga färgen är att maskinerna idag lackeras i ett stycke. Skulle bandhållarna lackeras i en annan färg skulle lackeringskostnaden öka och därmed priset på maskinen. I figur 4.22 visas den bandhållare som ingår i konceptet medan bandhållaren i figur 4.23 inte ingår.
Genomförande | 20
Figur 4.22 Bandhållare som ingår i konceptet.
Närbild på Orwak 9020.
Figur 4.23 Bandhållare som inte ingår i konceptet.
Närbild på Orwak 5070-HDC.
I dagsläget är flera av konceptets delar redan svarta men det bör poängteras att detta skall förbli så för att skapa en enighet mellan maskinerna. Ett exempel är bandhållaren i figur 4.22 ovan. Den svarta gummikorken sätts vid monteringen på den orangelackerade pinnen och gör på detta sätt att bandhållaren även syns på avstånd.
Andra delar som behålls kan ses i figur 4.24 till 4.27.
Utöver dessa delar finns även sådant som behöver förändras. Dessa kan följas i figur 4.28 till 4.29. Viktigt är dock att komma ihåg att detta endast är exempel och därmed måste varje maskin noggrant gås igenom vid vidareutveckling för att detaljkonstruktion av reglage, öppningsanordningar etc. ska kunna göras.
Genomförande | 21
Figur 4.25 Ratt som används som öppnings- anordning på 3410, 3600 samt 3810.
Figur 4.24 Handtag under förkläde. Närbild på Orwak 9020.
Figur 4.26 Bandskärare Figur 4.27 Handtag
Figur 4.28 Fotpedal på Orwak 9020 före och efter.
Figur 4.29 Handtag
I detta koncept ingår samtliga dekaler som används på Orwaks maskiner idag. Därmed ingår inte bara deras logotype och modellbeteckning utan också extra dekaler som t.ex. finns på 5070-HDC, figur 4.30. Typsnittet som tidigare använts och som skall fortsätta att användas är Helvetica – medium.
På nästa sida finns figur 4.31-4.32 som visar hur maskinerna ser ut och hur de skulle se ut då detta koncept är applicerat.
4.7.2 Utskurna dekaler
Genomförande | 22
Figur 4.30 Exempel på en extra dekal före applicering
Genomförande | 23
Figur 4.31 9020 före och efter applicering av konceptet
Figur 4.32 3810 före och efter applicering av konceptet
4.7.3.1 Handtaget idag 4.7.3 Unikt handtag
Figur 4.33 Handtag Handtaget, figur 4.33, monteras idag på ett tiotal
olika maskiner vilket har medfört att det används på flera sätt. Framförallt finns det två varianter på hur handtaget används. På t.ex. 3100, 3210 och 3410 används det för att lyfta uppe en rektangulär metallbit och därmed öppna den översta dörren. Det andra stora användningsområdet för handtaget är på flerkammarpressarna där handtaget används för att förflytta presshuvudet i sidled mellan kamrarna. För närmare studier av handtagets placeringar se bilaga 10.
4.7.3.2 Konceptframtagning
För att formge ett nytt handtag användes framförallt Proffslera eftersom den är lättbearbetad samtidigt som den blir relativt hård efter vila i rumstemperatur. Dessa egenskaper var viktiga då det var angeläget att t.ex. testa konceptens greppvänlighet.
Tre handtag togs fram med olika formspråk och med varierande greppomkrets, figur 4.34 till 4.36. Tanken var att göra tre handtag som skiljde sig ifrån varandra men som ändå kunde fungera i realiteten. Inspiration hämtades i första hand från bilar, köksluckor och verktyg.
Figur 4.34 Koncept 1 Koncept 1
Tanken med denna formgivning var att uttrycka maskinens nuvarande kantiga och industriella känsla med det nya lite runda. Av denna anledning gjordes de två infästningspunkterna kantiga medan handgreppet gjordes runt.
Genomförande | 24
Figur 4.35 Koncept 2 Koncept 2
Detta koncept fick inspiration ifrån produkter med ergonomisk formgivning. Konceptet fick en ”mage” på undersidan av handgreppet för att kontaktytan mellan handtaget och handen skulle bli så stor som möjligt.
Tanken var att detta skulle göra det lättare att t.ex. flytta det 480kg tunga presshuvudet på Orwak 9020.
Genomförande | 25
Figur 4.36 Koncept 3 Koncept 3
Det sista konceptet uppkom genom fantasi och kreativitet där det experimenterades med asymmetri. Konceptet fick även en mindre ”mage” för att greppets bekvämlighet mellan ingen, en mellan eller en stor ”mage” senare skulle testas.
Genomförande | 26
4.7.3.3 Konceptval
4.7.3.4 Konceptutveckling
När handtagen fått vila utvärderades de av ett tiotal personer med olika handstorlekar och det stod snabbt klart att handtag nummer tre var en överlägsen vinnare både gällande greppvänlighet och gällande estetik. Efter detta samt diskussioner med Orwaks produktchef valdes formen och greppet ifrån handtag nummer tre och övergången mot maskinen på handtag nummer ett. På detta sätt skulle handtaget bli unikt och komfortabelt att samt få en bra övergång till monteringsplatsen maskinen.
Efter konceptvalet skulle ett slutgiltigt koncept formges, figur 4.37. Återigen användes Proffslera för att modellera fram ett behagligt grepp både med avseende på greppvänligheten och på estetiken. Övergången mot maskinen gjordes kantig för att på ett bra sätt koppla ihop handtaget med maskinen.
Figur 4.37 Slutgiltig form
I detta skede skedde också diskussioner kring material, prototyper och slutlig tillverkning. Vad det gällde materialet så bör handtaget tillverkas i någon typ av plast med goda mekaniska egenskaper för att klara de påfrestningar som handtaget kommer att utsättas för. Plasten bör inte vara alltför känslig mot kemikalier eftersom det kan förekomma i maskinernas slutgiltiga miljö. Eftersom konceptet Svarta handtag också valts vid konceptvalet föll det sig naturligt att plasten även skulle medge svart infärgning. Andra tankar som fanns var möjligheten att lägga in delar av ett gummimaterial i handtaget för att göra det mer greppvänligt. Liknande lösningar finns idag på många verktyg men även på t.ex. tandborstar.
Dessa tankar lämnades dock här för att senare vidareutvecklas av Orwak eftersom projektet var tidsbegränsat och andra delar i första hand behövde göras klara.
4.7.3.5 Prototypframtagning
När lermodellen slutligen blivit klar bestämdes det att handtaget skulle tas fram i trä för att medge montering på maskinerna. Detta skulle göra det möjligt att testa handtaget av olika användare och utvärdera det. Processen var viktig för att säkerhetsställa resultatet inför tillverkningen av en gjutform som handtaget slutligen skulle produceras i. Prototypen han dock inte göras klar innan projekttiden avslutades och av den anledningen lämnades ansvaret utvecklingen av handtaget vidare till Orwak.
Genomförande | 27
För att exemplifiera designmanualen utöver de tidigare presenterade bilderna och för att visa helheten gjordes en applicering på Orwak 3100. 3100 utvecklades och lanserades 1997 och är än idag Orwaks minsta balpress.
3100 är en av de populäraste produkterna i sortimentet mycket p.g.a. av användarvänligheten. I figur 4.38 nedan visas 3100 som den ser ut efter produktion idag.
4.8 Applicering av designmanual
Cylinder
Logotyp och modellbeteckning
Plats för instruktioner Reglage
On/Off
Handtag
Förkläde Undre handtag
Bandkniv Bandhållare
Figur 4.38 3100 innan appliceringen
Genomförande | 28
4.8.1 Plastkåpan
Då det bestämts att manualen skulle appliceras på produkten fördes diskussioner om hur plastkåpan på 3100 skulle kunna ge samma känsla som plastkåpan på t.ex. 3300. Det bestämdes att plastkåpan skulle få en liknande rundad profil utåt som Orwak 3300 har idag och därmed gjordes tre olika varianter på detta, figur 4.39 till 4.41.
Plastkåpans form skulle göra maskinen mer lättidentifierad med det övriga sortimentet vilket i sin tur skulle medge större konkurrensfördelar.
Allt detta i linje med de önskemål som tidigare hade ställts upp i kravspecifikationen, bilaga 4. Efter diskussioner och ytterligare studier på modellen 3100 valdes slutligen den modell som fått en rundning upptill eftersom den övre dörren annars skulle behöva modifieras vilket inte var önskvärt.
Genomförande | 29
Figur 4.39 Rundning utåt upptill
Figur 4.40 Rundning utåt nertill Figur 4.41 Rundning utåt både upptill och nertill
Genomförande | 30
Dekaler och reglage var en annan sak som skulle ses över i samband med appliceringen av manualen. Det var ett önskemål ifrån produktchefen att reglaget (spaken) för att manövrera pressplattan skulle bytas ut mot en knapp.
Knappen skulle ha tre olika funktioner:
• Medge att pressplattan går i en cykel vid komprimering.
Figur 4.42 Knappförslag 4.8.2 Dekaler och reglage
• Medge att pressplattan gå ner och stanna för att ge möjlighet till knytning av banden vid balning
• Medge att pressplattan återgår till ett övre läge.
Tidigare examensarbete berörande användarvänligheten hade resulterat i ett förlag till knappen, figur 4.42, (Strängberg &
Henriksson, 2007). Förslaget ansågs vara genomtänkt och var uppskattat av uppdragsgivaren varvid inga vidare studier gjordes.
Utöver knappen skulle det redan befintliga nödstoppet även finnas.
Figur 4.43 på nästa sida visar hur konceptet skulle kunna se ut då det var applicerat på 3100.
I samband med att kåpan gjordes om bestämdes det även att cylindern som sticker upp skulle lackas svart precis som det är gjort på t.ex. 3410 och 3810. Detta ger maskinen ett kraftfullare intryck.
På Orwak 3100 fanns tre olika dekaler, en med logotyp och modellbeteckning samt två olika instruktionsdekaler.
I konceptet Utskurna dekaler ingick endast dekalen logotyp och modellbeteckning och därmed gjordes den om och utföll som nedan.
Genomförande | 31
Figur 4.44 Utskurna dekaler
Figur 4.43 Knappförslag applicerat på 3100
