Publicering tidigast den 24 april
o o
o o
Omslaget: Kvar!Sfandad blodstensmalmfrån Håksbergsfiiltet.
l
Rörelseresultat före avskriv'"
resultat efter finansiella ir
~ARBERGS BERGSI.AGS AB
Innehåll
Översikt över verksamheten . . . . . 2
Förvaltningsberättelse . . . . . . 4
Stålsektom . . . • . . . 4
skogssektorn . . . . . . . . . 9
Kraftverken . . . . . . . . . . . . . • . . 11
Lantbruket . . . . . . . . . . . , . . 12
Forskning och utveckling. . . . . . . . . . . . . . 12
Miljövård . . . • . . . • . . . . . 13
Personal . . . • • . • . . . 14
Resultat och finansiering . . . 15
Utsikter för 1975 . . . 15
F örslag till vinstdisposition . . . • . . . . . . 16
Koncernens resultaträkning . . . • . . . 17
-·-xoncemens balansräkning . . . . . • . . . • . . . 18
~Moderbolagets resultaträkning . . . • . . . 21
Moderbolagets balansräkning . . . . . . • . . . . 22
Finansieringsanalys . . . . . . . . • . . . . . . . . 24
Kommentar till boksluten . . . . . . . • . . . . . . . . 25
Aktier och andelar . . . . .. _ . . • . . . .....• , . . 28
Revisionsberättelse . . . • . . • . • . . . . . 30
Resultaträkningar och balansräkningar i sammandrag 32 Produktionsstatistik och fakturering. . . . . . . . 33
Elenergi - behov och försörjning. . . . • . • . . . . • • • • . . 34
Verksamheten 1974
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålls på bolagets kontor i Falun torsdagen den 15 maj 1975 kl 15.00. För att få rätt deltaga i förhandlingama på stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast måndagen den 5 maj 1975, dels anmäla sig till Styrelsen senast måndagen den 12 maj 1975 kl15.00 under adress Stora Kopparberg, Fack, 791 01 Falun l, eller per telefon 023/800 00.
Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan ororegistrering måste vara verkställd senast den 5 maj 1975.
Utbetalning av utdelning
I bolagsstämmans beslut om utdelning skall anges den dag då aktieboken och den i anslutning till denna förda ror- teckningen över panthavare m fl skall avstämmas. styrelsen har som avstämningsdag föreslagit den 20 maj 1975. Beslutar bolagsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen kom- ma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 27 maj 1975 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i den nämnda förteckningen.
Oversikt över koncernens verksamh
••Enhet 1974 1973 .J..
Extern fakturering ..... . .. .... . . .. . . . Mkr 3.601,3 2.605,7
Rörelseresultat före avskrivningar . ......... Mkr 701,8 470,9 393,~
Resultat före finansiella intäkter och kostnader .••• Mkr 436,8 259,9 195,2 Finansiella intäkter och kostnader netto ....... ... Mkr - 25,9 - 45,2 - 38,5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader .. -. Mkr 410,9 214,7 156,7 Redovisad nettovinst .................... Mkr 76,0 65,0 49,4 Redovisad nettovinst per aktie ............... Kr 18:50 15:80 12:00 Utdelning per aktie (1974 enligt styrelsens förslag) .... Kr 12:- 10:-+2:-
Registrerade aktieägare i moderbolaget ........ Antal 37.500 38.400
Extern fakturering fördelad på produktgrupper Extern fakturering 1974 fOrdelOld på marknader
Mkr
---~-3.500 USA och Kanada
302,1 Mkr 8,4% - -- --, _ _ _ _ - - - -- - - - -3.00)
- -- - - -- - -- 2.500
2
Rörelseresultat fore avskrivningar och
resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Rörelse- resultat
1970 1971 1972 1973
Investeringar i anläggningar
Gruvor och stålindustrier Skogar och skogsindustrier
Kraft % av rörelseresultat
- Övrigt fOre avskrivningar
Mkr 400
200
100
o
Mkr 700 600 500 400
300
200
100 1974 o
% 200 150 100
50 1970 1971 1972 1973 1974 1970 1971 1972 1973 1974 o
Rörelseresultat stålsektorn Mkr
fore avskrivningar 500
fordelat på sektorer 400
300 200
100
o
skogssektorn Övrig verksamhet
500 400
300 200 100
o
Antal anställda och totala personalkostnader
Antal 15.<XXl
Månads- 12.500
avlönade
1D.<XXl Tim-eller
ackords-
avlönade 7.500
Personal- 5.<XXl
kostnader
2.500
o
1970 1971 1972 1973 1974
Förvaltningsberättelse
Över Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags verksamhet för år 1974 får styrelsen och verkställande direktören avge följande berättelse.
Under första hälften av 1974 rådde utpräglad högkon- junktur. Efterfrågan på bolagets produkter var genomgåen- de så stark att kundernas önskemål om kvantiteter icke till fullo kunde tillfredsställas. Priserna på bolagets produkter kunde böjas och kompensation kunde således erhållas för de mycket stora kostnadsökningarna för såväl löner som rå- varor och materiel. Inflationen har fortsatt i oförminskad takt. Sifferuppgifterna rörande fakturering och rörelseresul- tat är således från jämförelsesynpunkt osäkra.
Koncernens fakturering 1974 uppgick till 3.601 Mkr inne- bärande en ökning med 38% jämfört med 1973 års fakture- ring, 2.606 Mkr. 50% av försäljningen gick till den svenska marknaden, 33 % till EFf A och EG samt 17 % till övriga marknader. Dessa procenttal är i stort sett oförändrade järnfört med föregående år.
Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter blev 300 Mkr (171).
Nettovinsten f"ör 1974 redovisas med 76 Mkr (65). Styrel- sen f"öreslår en utdelning av 12 kr per aktie (10 + 2).
Vid samtliga verk och arbetsplatser har produktionen pågått i full omfattning. Beroende på ett antal smärre stör- ningar uppnåddes icke prognoserad produktion i Domn- arvet Den blev dock 3% högre än föregående år. Vid samt- liga bolagets produktionsställen har produktionsrekord uppnåtts. Till följd härav, men huvudsakligen på grund av inflationen, steg också faktureringsbeloppet för samtliga bolagets produkter kraftigt.
Investeringarna i anläggningar har uppgått till 335 Mkr (178). Orderstocken vid årsskiftet hade ett värde av 1.517 Mkr (1.600).
Under årets senare del vände konjunkturen. Efterfrågan avtog för de flesta av bolagets produkter. Vändningen in- träffade vid olika tidpunkter för olika varuslag, med början för trävaror, för vilka efterfrågan upphörde totalt redan under sommaren. Konjunkturavmattningen har sedan spritt sig till flertalet produktområden, dock med olika styrka.
Vid årsskiftet var efterfrågan utpräglat matt för vissa delar av tunnplåtssektorn, för finpapper och kartong och alltjämt för trävaror. För cellulosa kunde knappast någon avmatt- ning av det starka efterfrågeläget ännu observeras. Kon- junkturavmattningen bar fortsatt in på 1975 och fördjupats.
Produktionskapaciteten synes icke komma att kunna utnytt-
4
jas till fullo vid vissa av bolagets verk.
Tillgången på råvaror och bränslen har varit tillräcklig för att trygga bolagets behov. Priserna har emellertid varit höga. Ej heller för 1975 synes den kvantitativa råvaruför- sörjningen komma att utgöra något allvarligt problem, även om tillgången på virke inom landet är förhållandevis knapp, icke minst till följd av den milda väderleken, som medfört att skogsmark och vägar icke i normal omfattning blivit bäriga för tunga fordon under vintern.
Energikostnadernas andel vid framställning av stål c· Domnarvet har under året stigit med 85 kronor per ton tiJ.- 225 kronor, vilket innebär 18 - 20 % av den totala tillverk- ningskostnaden. I fråga om tidningspapper har motsvarande kostnadsökning varit 70 kronor per ton.
stålsektorn
Marknadsöversikt
Uppgången i den internationella stålkonjunkturen som in- leddes 1972 och förstärktes under 1973 kulminerade i Europa och Japan under första halvåret 1974. I USA kom vänd- punkten först under årets sista månader. Vid årsskiftet
Råvaruprisutvecklingen 1970-1974 olja, koks och massaved, fritt fabrik Index 1970 = 100
1970 1971 1972 1973 o
1974
1974/1975 förelåg klara indikationer på att en nedgångsfas har inträtt på samtliga marknader.
Under 1974 minskade orderingången till världens stålverk successivt. I särskilt hög grad minskade efterfrågan på tunnplåt, huvudsakligen beroende på de avsättningsproblem som energikrisen medförde för världens bilindustri.
Den under 1972 och 1973 stigande pristrenden för stål fortsatte ett stycke in på 1974, varefter utvecklingen stagne- rat. Mot slutet av året inträdde en mer eller mindre klart
~arkerad vikande pristrend på flertalet marknader.
- , De starkaste prisfluktuationerna har som vanligt uppträtt på de kontinentala exportmarknaderna. stångstålspriset steg först kraftigt, men föll åter och låg vid årets slut nära 30% under nivån vid årets början. För varmvalsad grovplåt i ·- 71r utvecklingen likartad. För kallvalsad plåt försämrades
·-marknadsläget betydligt vid årets slut.
Även utvecklingen på de europeiska hemmamarknaderna inom CECA har präglats av höjda listpriser under större delen av året, men under de sista månaderna har prisan- passningar måst genomföras, vilka inneburit att den reella prisnivån sänkts. Även temporärrabatter har införts. De nominella prishöjningarna under kalenderåret uppgår ge-
J
Prisutvecklingen 1965-1974 for plåt (kr/ton, grundpriser)
Galvaniserad plåt i rullar
~~··· Kallvalsad plåt Grovplåt
1.200 900 600
300 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 o
nomsnittligt för flertalet produkter till l O-20 % i Tyskland, 15-35% i Frankrike och 25-35% i England.
För rostfri plåt har prisutvecklingen varit likartad den för handelsstål. Dock kom avmattningen och prisförsvag- ningen i Europa något tidigare och med större styrka än för handelsstål. Denna utveckling har varit särskilt marke- rad för det tunna dimensionsområdet.
Utvecklingen på den svenska marknaden överensstämmer i stort med utvecklingen på kontinenten. Tillgänglig order- statistik antyder dock att orderingången till de svenska ver- ken under 197 4 försvagats mera än motsvarande orderingång till verken inom CECA.
Domoarvets grundprisförändringar under 197 4 har inne- burit höjningar på 15 å. 20% för flertalet produkter. Under årets sista månader har dock priskonkurrensen från impor- terat material tilltagit kraftigt på i första hand tunnplåts- området. De svenska verken har i allt större omfattning tvingats till prisanpassningar (»aligneringar»), vilket med- fört en sänkning av den effektiva prisnivån för kallvalsad och galvaniserad plåt samt för varmvalsad bandplåt Vid årsskiftet infördes officiella temporärrabatter för nämnda produkter med omkring 100 kronor per ton. Den sjunkande pristrenden fortsätter.
Domoarvets traditionella inriktning på den svenska mark- naden består. För manufakturerade tunnplåtsprodukter be- arbetas dock exportmarknaderna intensivt. I fokus för Domoarvets intresse står därvid i första hand de nordiska länderna, men även på andra europeiska marknader görs insatser. För att ge den brittiska marknaden närservice be- träffande formatklippning av plastbelagd plåt från Domn- arvet har en klipplinje installerats vid Stora Kopparbergs stålsäljande dotterbolag i England. För profilerad byggplåt finns redan tidigare klipplinjer hos Domoarvets återför- säljare i hela Norden.
Under 1974 har upprättats ett särskilt dotterbolag, Stora Kopparberg Element AB, för tillverkning och marknads- föring av inredningselement av plastbelagd plåt.
Efterfrågan på snabbstål och verktygsstål har varit stark på samtliga marknader, dock med tendens till avmattning mot slutet av året. En viss lageruppbyggnad hos förbrukarna torde ha ägt rum. Prisökningarna varierade kraftigt mellan olika marknader och torde i genomsnitt ha uppgått till ca 25 %. Dessa prisökningar har i allmänhet varit kopplade till höjda råmaterialpriser. Efterfrågan på specialstål väntas minska under 1975.
Världsmarknadspriset på järnmalm höjdes under år 1974
med ca 25%- Detta skall ses mot bakgrunden av att priset sjönk med 15 % året innan. Internpriserna har fluktuerat mindre. Den kompensation som erhållits 1974 har icke varit tillräcklig för att de egna järngruvorna skulle uppnå till- fredsställande resultat.
Priserna på sulfidmalmssliger var under året gynnsamma.
Ä ven efterfrågan på övriga gruvprodukter var livlig och medförde i flera fall kraftigt höjda priser.
Gruvorna
Produktionen av bränd kalk, dolomit och flytande svavel- dioxid innebar nya produktionsrekord. I början av året träffades överenskommelse med Fagersta AB om förvärv av detta bolags andel i Dannemora Gruvor. Stora Koppar- berg blev därmed fr o m l mars ensam ägare av Dannemora.
Under året har därstädes noterats nytt produktionsrekord - 708.000 ton malmprodukter.
Bolagets omsättning av järnmalm (ton):
1974 1973
- - - -
Produktion i egna järnmalmsgruvor
(ink!. Dannemara mars-dec. 1974) 1.515.000 Produktionsandel i AB Danne-
mora Gruvor ....... . Härav:
Leveranser till Domnarvet. . . • Leveranser till Gränges AB i utbyte mot samma kvantitet järninnehåll Leveranser till utomstående .... . Köp från utomstående ... .
35.000 1.550.000 347.000 669.000 610.000 98.000
862.000 204.000 1.066.000 295.000 602.000 186.000 243.000 Prospekteringsverksamheten har varit omfattande. I Danne- mora har malmen i den centrala delen av fältet övertvärats på 1000 m djup genom diamantborrning. På Kölenområdet vid Vintjärn har diamantborrning pågått hela året i syfte att bestämma dimensionen av den flackt liggande malmen på 500-600 m djup. Vid Blötberget har förlängningen av ett tidigare känt malmstreck påträffats på 650 m djup. Bolagets kända malmreserver har genom prospekteringsverksam- heten ökat betydligt.
Vid Falu Kopparverk har investerats 5 Mkr för höjning av kulsinterverkets kapacitet till 100.000 ton per år. Sam- tidigt har apparatur för rening av fabrikens rökgasutsläpp installerats. Svaveldioxidinnehållet i dessa tillvaratas och levereras till Kvarnsveden som natriumbisulfit. Allt damm returneras för kulsintring.
6
Beslut har fattats om ombyggnad och modemisering av Fal u Gruvas anrikningsverk. Investeringen kommer att med- föra ökad kapacitet och bättre sligkvaliteter.
Vid Rättviks Kalkverk kommer en av kalkugnarna att omställas för tillverkning av sinterdolomit. Det blir häri- genom möjligt att där tillverka en produkt fullt jämförbar med de bästa importerade kvaliteterna. Kapaciteten blir ca 25.000 ton per år, vilket kommer att täcka Domoarvets behov av råmaterial för eldfast tegel till ugnarna och dess- utom medge en viss extern försäljning.
Domnarvet
Råstålsproduktionen i Domnarvet uppgick tilll.l51.000 ton, vilket är 5% lägre än år 1973. Den främsta orsaken häj -.
till var driftsstörningar i samband med ombyggnad"
och modernisering i sintringsverket och hyttanläggningen, opåräknade reparationer samt otillräcklig tillgång på per- sonal, vilket förorsakat tackjärnsbrist och därmed sänkt produktion även i kaldoverket. Elstålverken har trots per- sonalbrist haft lika hög produktion som år 1973.
En 30 tons kaldougn har under sommaren ombyggts för
Plastbelagd tunnplåt i fartygshytter har en rad goda egen- skaper. Den är brandsäker, bullerdämpande och har ett till- talande utseende. Vid ett nybildat dotterbolag i Söderfors skall byggelement och kompletta inredningar för fartygshytter till-
verkas. Utgångsmaterialet kommer från Domnarvet.
Denfortsatta mekaniseringen av bolagets gruvor medför ökad effektivitet och förbättrad arbetsmiljö. Borraggregatet Atlas Copco Boomer 121 har införts i bl a H åksbergs Gruvor (överst t.v.). Genomförvärvet av Dannemara Gruvor skapadesförut- sättningar för en fördubbling av bolagets malmproduktion.
För att vinna erfarenheter inför övergången till nya stål- processer i Domnarvet har under året en mindre kaldougn byggts om till OBM-ugn. OBM är en högproduktiv, flexibel syrgasblåsningsprocess (ovan).
1974 installerades också en andra stränggjutningsmaskin i Domnarvet (t.v.). Därmed sker mer än en tredjedel av
drift enligt OBM-processen. Den första chargen blåstes i augusti. Ugnen motsvarar förväntningarna.
Stränggjutningsanläggning nummer två igångkördes i ap- ril och uppkörningen mot högre tonnage har gått planenligt.
Den ökade stränggjutningskapaciteten utgör en värdefull produktionsförstärkning dels genom att utbytena från stränggjutet material till fardigvalsat är ca 10% bättre jäm- fört med götgjutet till fardigvalsat, dels genom att universal- verket nu kan avlastas_götvalsning till förmån för råbands- valsning.
Totalt producerades 1.104.000 ton fardigvalsat material, vilket är 3 % mer än föregående år.
Den totala manufakturproduktionen uppgick till225.000 ton, vilket något överstiger förra årets rekordresultat.
Avsändningen under 1974 uppgick tilll.152.000 ton.
Medelpriserna har varit successivt stigande under hela 1974. Priset på Domoarvets varm- och kallvalsade produkter har i medeltal stigit med 350 kronor per ton. Den tidigare berörda försvagningen av tunnplåtspriserna under årets sista månader har inte hunnit slå igenom i årets fakturering.
Domnarvets investeringar har under året uppgått till 72 Mkr. En galvaniseringslinje har moderniserats och vid an-
På senare tid har snabbstål börjat användas på områden där man inte väntar sig att finna det. Valsar av smitt snabbstål för kallvalsverk är en ny produkt från specialstålverket i Vikmanshyttan. Tack vare speciella tillverkningsmetoder upp- nås .ett optimalt förhållande mellan slitstyrka och seghet.
8
läggningarna i Ronneby har en lamineringslinje för plåt installerats.
Specialstålverken
Produktionen vid Specialstålverken uppgick under året till 19.900 ton, en ökning med 17% i jämförelse med 1973.
Dessutom legovalsades närmare 5.300 ton. Produktiviteten har varit hög och driftsstörningarna få.
Orderingången för snabbstål och verktygsstål har und/.'"
hela 1974 varit god med tendens till avmattning under årets-- två sista månader. I volym ökade orderingången 17 % jäm- fört med 1973 och orderstocken ökade med 56%.
Leveranserna från verk av egna produkter ökade med_ 11% till20.700 ton. Färdigvarulagret har minskat. 1
Den externa faktureringen uppgick till204 Mkr, en ökning- med 43 % jämfört med föregående år. Priserna har under året höjts med 25-30 %·
Marknadsintroduktionen av de pulvermetallurgiskt till- verkade ASP-stå1en har varit framgångsrik och en avsevärd ökning av leveranserna budgeteras för 1975.
Investeringarna vid Specialstålverken har under året upp-
Extern fakturering av handelsstål och specialstål
Handelsstål Mkr Specialstål
.. gått till 19 Mkr. Den andra utbyggnadsetappen i kallvals- verket för snabbstålsband i Vikmanshyttan fortskrider plan- enligt. Genom installation av nya maskiner har produktions- apparaten förbättrats och ny kapacitet har skapats för i synnerhet ytbearbetning av stål genom svarvning och plan- slipning.
skogssektorn
Marknadsöversikt
_.,.Vid ingången av 1974 rådde stark efterfrågan på skogs- industriprodukter och all tillgänglig kapacitet kunde utnytt- jas. De accelererande kostnadsökningarna kunde täckas dels genom ytterligare kraftiga prisstegringar under året, --~els genom speciella energitillägg. Mot årets slut inträdde
"-·'en avmattning som först träffade kartong och finpapper.
Cellulosakunderna torde i stor utsträckning ha kunnat kompensera sig för den femtioprocenliga prisökningen ge- nom att även prisnivån på papper kraftigt höjdes i Europa.
För tidnings-och journalpapper genomfördes kraftiga pris- höjningar under en relativt kort period från den tidigare mycket låga prisnivån. Därutöver fick svängningarna i växel- kurserna stor effekt på priset i lokal valuta i flera länder, särskilt i England.
På den svenska marknaden ingrep myndigheterna med prisreglerande åtgärder, varigenom priset på tidnings- och journalpapper vid utgången av 1974 släpade efter jämfört med den internationella nivån.
Bolagets långsiktiga kundförbindelser på massaområdet har ytterligare förstärkts under 1974 genom att bolaget re- gelbundet försett sina traditionella köpare och avstått från -- 1iffårer i den irreguljära marknad som rådde under första
--~halvåret 1974. Samtliga leveranser efter årsskiftet 1974/1975 sker till den på senhösten tillkännagivna nya förhöjda pris- nivån. Större kvantiteter cellulosa från Nova Scotia har?
__ långsiktigt placerats i_~uropa, som blir ett allt mera markant/'·
')Ulderskottsområde for fiber.
Tidningspappersleveranserna har i vidgad omfattning skett till de europeiska huvudmarknaderna samtidigt som långsiktiga leveransavtal upprättats på mera avlägsna mark- nader med europapriset som bas. Genom försäljningsavtal med Hylte Bruks AB, som under året fördubblat sin pappers- kapacitet, placerar bolaget från årsskiftet 1974/1975 regul~
järt ett stort tilläggstonnage.
Vid ingången av 1975 är orderläget alltjämt gott för cellu- losa men viss osäkerhet om avsättningsmöjligheterna längre
fram på året råder. För papperssektorn är efterfrågesitua- tionen svagare och det är osäkert, om produktionsapparaten kan utnyttjas till fullo.
Marknaden för trävaror försvagades under sommaren, då inflationsdämpande åtgärder i avnämarländerna ledde till en radikal uppbromsning av byggnadsverksamheten.
Under årets tre sista månader gick avsättningen trögt. Pro- duktionsbegränsning mellan 20 och 30% planeras under 1975. Prisbilden är oklar. Den svaga byggkonjunkturen torde fortsätta större delen av 1975, och läget väntas allmänt medföra en påtaglig försämring av lönsamheten.
Under året har ett samarbetsavtal tecknats med Korsnäs- Marrna AB gällande gemensam lagring och distribution av företagens skogsprodukter. Utskeppningarna skall ske via en av Gävle kommun utarrenderad terminal som skall byggas vid Granudden i Gävle.
Skogama
Vid bolagets skogsindustrier förbrukades totalt 3 (3) miljo- ner kubikmeter virke fast mått under bark (m3fub). På egna skogar avverkades 1,31 (1,32) miljoner m3fub. Industrierna kunde därför till 44 % försörjas med egen råvara.
Prisutvecklingen 1965-1974 för massa och papper (kr/ton; exkl. NSFI)
--- 1.~
Tid~ och journalpapper
400
200
1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 o
A vverkningama försvårades under andra halvåret av onormalt dålig väderlek. Avverkningsplanerna kunde därför inte helt uppfyllas.
Rationalisering av främst avverkningsarbetet har fortsatt.
60 % av avverkningarna utfördes med helmekaniserade me- toder.
skogsvårdsåtgärderna har varit omfattande.
Virkespriserna höjdes fr o m l augusti med ca 51 % för granmassa ved, ca 60% för tallmassaved samt ca 61% för björkrnassaved. De nya massavedspriserna var avräknings- priser. Ännu vid årets slut hade slutpriser ej fastställts.
Timmerpriserna höjdes med ca 25%-
Under året har för såväl bolaget som för övriga skogs- industrier i landet bristen på virkesråvara alltmer accen- tuerats.
I januari 1975 träffades en överenskommelse mellan re- geringen i Liberia samt Stora Kopparberg, Korsnäs-Marrna AB och Kopparfors AB innebärande att de tre bolagen under 90 år får disponera ca 140.000 hektar markbelägen på ömse sidor om järnvägen mellan Nimba-gruvan och hamnen i Buchanan. skogsodling skall där bedrivas till en början i försöksskala och därefter, om försöken slår väl ut, i full skala.
Avsikten är att producera virke för bolagens svenska indu- strier.
Träprodukter
Produktionen av sågade trävaror blev 240.600 m3 (238.000).
De nya anläggningarna i Skutskär för timmersortering, in- matning till sågen och värmecentral för barkeldning togs i drift.
Leveranserna från bolagets tre sågverk uppgick till 218.900 m3 (260.000). Prisläget var under året stabilt.
Lönsamheten för sågverksrörelsen var god under större delen av 1974, men den i början av året starka marknaden hade vid årets utgång förbytts i sin motsats.
Skutskär-Mackmyra
Produktionskapaciteten har kunnat utnyttjas hela året utan uppehåll för semesterstopp. Den sammanlagda årsproduk- tionen av cellulosa i Skutskär-Mackmyra blev 378.000 ton (366.000). Produktionsresultatet är det högsta som upp- nåtts både i Skutskär och i Mackmyra.
Leveranserna uppgick til1375.000 ton (393.000). Den hög- re siffran 1973 berodde på en betydande lageravveckling.
Under året steg nettopriset på Skutskär-Mackrnyras cel- lulosakvaliteter med i genomsnitt 400 kronor per ton. Kost-
lO
naderna, bland vilka avskrivningarna räknade på återan- skaffningsvärdet utgör en tung post, steg nära nog lika mycket.
Under året har styrelsen beviljat investeringsmedel för utbyggnad av cellulosafabriken i Skutskär. Enligt planen skall första utbyggnadsetappen vara slutförd under första halvåret 1977 varvid produktionskapaciteten ökas till 420.000 ton per år.
Upprättad tidplan har kunnat följas. Alla större anlägg- ningsenheter har upphandlats hos i huvudsak svenska leve:;\" 1 rantörer. De innefattar bl a barrvedsrenseri bestående av- två stycken barktrummor, kontinuerligt kokeri i två linjer, indunstningsanläggning, sodapanna, mesaugn, kaustice- ringsanläggning, som kompletterar befintlig utrustning, och
mottrycksturbin. i
Under året har en förrådsbyggnad uppförts, inrymmande även verkstad och kontor. Anläggaodet av ett 10 kV ställ- verk slutfördes och ytterligare ett ställverk påbörjades. Dess- utom har planerade rivningar utförts och grundläggnings- arbetena för vedrenseri, kokeri och sodahus påbörjats. För närvarande råder dock brist på byggarbetskraft i regionen, vilket innebär viss risk för förseningar.
Projektering av nyanläggning för tillverkning av klor och alkali enligt en kvicksilverfri process pågår. Avsikten är att anläggningen skall ägas och drivas gemensamt med Korsnäs- Marrna AB.
Kvarnsveden
I syfte att spara råvara och energi ändrade samtliga skandi- naviska tillverkare i februari 1974 den sedan lång tid etab- lerade standardylvikten för tidningspapper från 52 till 48,8 gram per kvadratmeter. Under året har man också kunn~·,
märka en kraftigt ökande efterfrågan på ännu tunnare kva-- liteter (45 gjm2). Mycket tyder nu på att 45 g papperet på sikt kommer att bli den helt dominerande kvaliteten.
Pappersproduktionen i Kvarnsveden nådde 377.000 ton och blev således i ton räknat något lägre än förra år~f. (381.000). Produktionsminskningen är dock skenbar ocli · förklaras av den nämnda övergången till tunnare kvaliteter.
Räknat i tillverkad tryckyta kan i stället en produktions- ökning på nära 4 % noteras.
Leveranserna uppgick till 371.000 ton. Medelpriset för brukets produktion steg med ca 440 kronor per ton.
Investeringarna har under året uppgått till 10 Mkr och omfattar bl a en anläggning för omhändertagande och för- bränning av kapbordsavfall samt ett nytt personalkontor.
Nova Scotia Forest lndustries (NSFI)
Under vintern påskyndades mekaniseringen av avverknings- arbetet i skogarna, för att avvärja en hotande bristsituation_
Åtgärderna hade positiv effekt. För närvarande är virkes- tillgången tillfredsställande.
Produktiop.en under året har förlöpt utan störningar.
143.000 ton blekt sulfitmassa (123.000) och 140.000 ton tidningspapper (134.000) producerades. Även vid NSFI har _ tidningspapperets ytvikt sänkts från 52 gram per kvadrat-
/'rteter till 48,8_ De avsevärda kostnadsökningar som in- -·-träffat under året har i betydande utsträckning kunnat
motverkas genom ökad produktivitet. Detta innebär att Nova Scotia-fabrikernas konkurrenskraft har förbättrats.
_ Försäljningen var totalt 290 Mkr (196), fördelat på pap- iersmassa med 168 Mkr (102) och tidningspapper med 122 -Mkr (94). I fråga om massa har prisutvecklingen varit likar-
tad den svenska. ·På NSFI :s huvudmarknad för tidnings- papper, USA, har priserna däremot inte stigit i samrna omfattning som i Europa.
Det sammanlagda rörelseöverskottet av vet;"ksamheten i Nova Scotia uppgick til182 Mkr (15). I moderbolaget redo-
Extern fakturering av kemisk massa, papper och kartong
-· ,Kemisk massa Mkr Papper och kartong
l
Mkr 800
(ill
400 200
o
visas 86 Mkr (19) som överskott på rörelsen och i dotter- bolaget 4 Mkr (4) som kostnad för försäkringar och ad- ministration_
Vid årets utgång var antalet anställda 1.040 (823). Ök- ningen sammanhänger med att bolaget under året startade skogsavverkning i egen regi.
Gryeks bo
Produktionen av finpapper har legat på oförändrat hög nivå.
Leveranserna uppgick till 52.000 ton_ Det starka marknads- läget har medgivit prishöjningar på ca 50% för abestruket papper och ca 40% för bestruket papper.
Brukets största pappersmaskin har utrustats med blad- bestrykningsaggregat och en ny upprullningsanordning. En precisionsskärmaskin för arkpapper har anskaffats.
Specialprodukter
Fibertygsmaskinen i Ställdalen har under året kompletterat~
och modifierats så att dess kapacitet nu är väsentligt hÖgre än tidigare. Under sommaren inträffade en brand i maskinen, vilket förorsakade ett produktionsstopp på 23 dygn utöver den planerade semestern. I övrigt har tillverkningen löpt tillfredsställande_ Produktionen uppgick till 2.500 ton (1.900).
Tillverkningen av kartong vid Ställdalen blev 17.400 ton (18. 700). Anledningen till den lägre produktionen var en markant försvagning av marknaden under årets sista kvartal. Medelpriset ökade med mer än 40 %-
Försäljningen av sterilprodukter och filterpapper från Grycksbo har ökat med 38 %-
Kraftverken
Bolagets omsättning av elkraft i miljoner kWh:
1974 1973 Från vattep.kraftverk ....••.....• 2.087 2.260 Från kärnkraftverk • • • • • a • • • • • • • 167 197 Från oljekraftverk • • • • o . . . . .. .. . . 725 700 Inköpt kraft ........... 520 548 3.499 3.705 Härav interna leveranser ....• 2.295 2.380 och externa leveranser ...... , 1.050 1.152 Ledningsförluster ... . __ .... 154 173 Merparten av den köpta kraften har varit baserad på olja.
Ca 33 % av bolagets totala elomsättiling har under året varit beroende av oljepriset.
Fyllnadsgraden i Dalälvens vattenmagasin i procent:
1974 1973 vid årets början .......•.........
vid årets slut . . • ......•.......
60 67
82 60
Vattenkraftproduktionen utvecklades gynnsamt i början av året till följd av det milda vädret. Vårfloden blev dock liten beroende på hög avdunstning och låg nederbörd. Lägsta magasinsfyllnad, 11 %, förelåg den 8 april1974. Torka följde och tillrinningen på sommaren blev extremt låg fram till september då en period med nederbördsöverskott inleddes.
Totalt blev nederbörden inom Dalälvsområdet under året obetydligt över den normala.
Året inleddes med oljebrist, energirestriktioner och energi- ransonering. Ett intensivt energisparande, bl a inom Stora Kopparbergs industrier, gav många bestående resultat. Le- veranserna av fast kraft sjönk med 3 %jämfört med år 1973.
Leveranserna av tillfållig kraft var små.
Denexternafaktureringen uppgick till86 Mkr (74). Taxor- na för leveranser vid högspänning och lågspänning höjdes vid årets utgång.
Elkraft
Köpt kraft Oljekraft - Kärnkraft - Vattenkraft
.Produktion och köp
12
Ledningsförluster Externa leveranser - Interna leveranser
Leveranser
Investeringar i egna kraftverk och distributionsanlägg- ningar har under året uppgått till 33 Mkr (27).
Uppförandet av vattenkraftstationen i Kvarnsveden med ett aggregat om 28.000 kW fortgår. Anläggningen planeras att tagas i drift i slutet av 1975.
Överföringssystemet för 130 kV kompletterades med bl a en ny 130 kV ledning Mora-Falun 82 km och en 130/50 kV transformatorstation i Mora. Förstärkningar av överförings- och detaljdistributionssystemet, som förser ca 30.000 abon-_
nenter med el, har skett. (
I Oskarshamns kärnkraftverk, där bolaget äger 10 %, ....
inkopplades det andra kärnkraftaggregatet för första gången till riksnätet i början av oktober. Därmed har Oskarshamns- verket inklusive gasturbiner en installerad effekt av 1.100.000 _ kW. I Forsmarks kärnkraftverk, där bolaget äger 6 %, pågå{ / uppförandet av två kärnkraftaggregat om tillsammans ·
1.800.000 kW. I Araskrafts kraftvärmeverk i Västerås, där bolaget äger 27,5 %, har det andra aggregatet försetts med den ordinarie generatorrotorn, varefter verkets installerade effekt uppgår till500.000 kW.
Bolagets andel i investeringar i <le delägda kraftverken har uppgått till 51 Mkr (35). Huvuddelen härav har finan- sierats genom lån upptagna direkt av kraftverksbolagen i fråga.
Lantbruket
Försommaren var relativt torr. Under skördetiden var nederbördsmängden däremot hög. Efter den 23 september inträffade endast fem nederbördsfria dagar före vinterns inträde. Avsevärda arealer kunde därför inte skördas~;
skördeutfallet blev lO% lägre än under föregående år. ..
Forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingsarbetet vid Domnarvet har 1
första hand inriktats på förbättring av ekonomin vid de metallurgiska processerna, förbättringar av den varmvalsade plåtens egenskaper samt organiska och oorganiska belägg- ningssystem för tunnplåt.
Det metallurgiska utvecklingsarbetet har knutits till in- vesteringar i sinterverk, OBM-process och stränggjutning.
De uppsatta kvalitetstekniska målen har i stort uppnåtts.
Det samarbete med Nippon Metal Industry, Japan, be-
" träffande rostfritt material som inleddes 1972 har helt full- följts. Tillverkningen av rostfritt material via stränggjutning medför nu 10 % högre utbyten än via göt.
Kättingstål med hög brottgräns och god slagseghet avsett för bl a oljeborrtorn har framtagits i produktionsskala.
Arbetet på förbättring av stålets egenskaper beträffande bockbarhet och förmåga att tåla belastning i tvär- och tjock- leksriktningen har varit framgångsrikt. Det är nu inriktat på att få fram goda kvaliteter till väsentligt lägre kostnad
!in hittills.
På tunnplåtsidan har en stålkvalitet framtagits som ger ett bättre och billigare galvaniserat material för våra mest förädlade kvaliteter.
För att ingående granska framställningsvägen för tunn- plåt har ett samarbetsavtal slutits med holländska Hoaga- vens (ESTEL).
För plastbelagd tunnplåt har utvecklingsarbetet inriktats på appliceringsteknik för tunna beläggningar, främst för vitvaruindustri, och på brandsäkerhet hos foliebelagt ma- terial för inomhusbruk.
Forskningsarbetet inom Skogssektorn har i ökad omfatt- ning integrerats med fabrikernas utvecklingsprogram. Detta gäller framför allt utbyggnaden av Skutskär, som krävt in- satser från Centrallaboratoriet vid val av processer och ut- rustning. Många av problemen som bearbetats har haft anknytning till miljövården. En ny process för oskadlig~
görande av blekeriavloppen har tagits'fram och prövas nu.
I K varosveden har utvecklingsarbetefgällt returpappersan- vändning. En anläggning för avfärgning av returpapper är under uppförande.
Omfattande försök såväl i laboratorium som i fabrik har gjorts för att undersöka tropiska lövvedsarters egenskaper
·· · vid massatillverkning.
-i\'liljövård
--Under 1974 investerade bolaget 26 Mkr i miljöförbättrande anläggningar. Härav har i statsbidrag erhållits 6 Mkr.
Vid Rättviks Kalkverk har en investering på 4 Mkr i två filteranläggningar medfört att praktiskt taget allt utsläpp av damm tillvaratas. Detta kandärefter avyttras. På liknande sätt tillvaratas svavel och damm i rökgasutslä,ppen vid sva- velsyrafabril,<en i Falun. . . ·
I DoDl.narvetyar arbetet under året inriktat på reducering·
av vattenföroreningar. En filteranläggning för rening av av-
loppsvatten från varma valsverken togs i drift. Avskiljnings- graden för olja och suspenderade ämnen är tillfredsställan- de. En anläggning för rening av avloppsvatten från hyttornas gasrening har uppförts och togs i drift i februari 1975.
Kostnaderna för dessa bägge anläggningar var 9 Mkr.
Stora satsningar för att förbättra den inre miljön i järn- verket har gjorts under året. Åtgärderna har till största delen gällt de metallurgiska avdelningarna och speciellt inriktats på problem av typen damm och drag.
En av de stålkvaliteter som på senare tid utvecklats i Domn- arvet är ett stål lämpligt för kättingar att användas vid för- ankring av större fartyg och plattformar för oljeborrning.
Bilden visar provning av färdig kätting hos Bergvik & Ala AB, en av bolagets större kunder på området.
I Skutskär har en ny sedimenteringsanläggning för av- skiljning av barkslam från vedrenseriets avloppsvatten byggts och tagits i drift. I övrigt koncentreras miljövårds- insatserna till de under byggnad varande nyanläggningarna.
Beslut har t ex fattats om att blekningen på barrvedsmassa- linjerna skall ske med syrgas, varigenom utsläppen från blekerierna minskas med ungefår hälften.
I den planerade kloralkalifabriken, som skall uppföras tillsammans med Korsnäs-Marrna AB, avser man att till- lämpa den s k diafragmametoden, varigenom användandet av kvicksilver helt undvikes.
Personal
Moderbolaget exkl. Nova Scotia I medeltal anställda . . . . •.•
med tim- eller ackordslön •.....
med månadslön .....•...
1974 13.422 10.744 2.678
1973 13.084 10.500 2.584 Vid utgången av 1974 var dessutom vid anläggningarna i Nova Scotia 1.040 personer (823) anställda.
1974 1973
Löner och ersättningar tkr
styrelse, verkst. direktör och
andra företagsledare . . . 1.435 Anställda med tim- eller
ackordslön....... 415.647 Anställda med månadslön...... 156.294 Pensionskostnader och andra
sociala avgifter för anställda . . . . . 142.5171) Allmän arbetsgivaravgift . . . . . . . . 22.695
1) Exkl. engångsavsättning till pensioner.
t kr 1.223 359.786 130.447 97.724 19.490
Vid några av bolagets industrier har personalbrist medfört att produktionskapaciteten ej till fullo kunnat utnyttjas.
Detta gäller särskilt Gruvorna och Domnarvet. Speciella rekryteringsåtgärder har därför vidtagits. Dessa har också varit motiverade av den kommande arbetstidsförkortningen.
Personalrörligheten minskade mot slutet av året.
I Domnarvet liksom på andra håll har kvinnlig arbets- kraft rekryterats i ökad omfattning.
Utbildningsverksamheten har varit intensiv såväl centralt som lokalt. Omkring 1.800 anställda har genomgått utbild- ning vid företagets centrala utbildningsenhet. Totalt har var femte anställd deltagit i någon form av utbildningsverksam- het.
14
Bolagets grovavdelning har under året startat en 48 vec- kors gruvyrkesskola för ungdomar med grundskoleutbild- ning. Denna försöksverksamhet har utfallit väl.
Språkundervisning för finska invandrare har fullföljts enligt gällande bestämmelser.
Samrådsverksamheten har vidareutvecklats inom bolaget.
Inom stål- och skogssektorerna har bildats särskilda sektor- nämnder, där ledamöterna består av representanter för de olika industriernas företagsnämnder.
I Domnarvet har samrådsverksamheten speciellt rört si(.l kring de inre miljövårdsfrågorna. "'-·
En attitydundersökning, som omfattat var femte anställd, har genomförts i Domoarvets Jernverk i företagsnämndens regi. Den höga svarsfrekvensen, 93 %, vittnar om stort in- tresse från personalens sida. Resultaten av undersökningenl·
som kommer att föreligga i början av 1975, skall bilda- underlag för samråd på alla nivåer inom järnverket med syfte att utforma ett konkret åtgärdsprogram.
I Skutskär har samrådsverksamheten utvidgats i samband med den pågående utbyggnaden. Drifts- och underhålls- personalens kunnighet och erfarenhet vad gäller teknik och arbetsmiljö har positivt påverkat detaljutformningen av an- läggningarna.
Arbetsförhållandena vid sågverket i Skutskär har på senare år förändrats radikalt. Under 1974 ersattes den tidigare för väder och vind utsatta arbetsplatsen på timmerlänsan med en skyddad och rationellare under tak.
