• No results found

ir ines Syste Scandinavian

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ir ines Syste Scandinavian"

Copied!
68
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Scandinavian ir ines Syste

Arsre. o dovisning

1983-84

(2)

DDL DNL ABA SAS Konsortiet

Dotterbolag

(3)

BnlcduulrommmlMI!I" - - - -- - - ·

Rt'VIsaoMberöttebe - -- -- - - - -

F~m~rsöver&kt - - - - -- - - - - S.A.S vakttgMte f('S.W"S - -- - - -- -

Gruppen - - - - -- - - - - SAS f ly~trksamh~t - - - - -- - - - SAS l~wnal Hriff'l~ _ _ _ _ _ _ _

IAS ~ f'artoa' - - - -- - -

SAS FritU ··- - - -- - - - -

().mp ~~ - - - -- - -

St~ ·~---....

R.epr~tåafl

ot.

Revia9nr _ _ _ _ _

16 18

o

21

2~

lO 32

l S

~

51

$~.

54 S8 66 62 --·- 63 SAS t~ru ... ~täog - - -- -

~e~~ --- 64 A~ -~· ---·--- 65

(4)

SAS G111ppen i sammandrag

Ol\.1SÄ TTNING OCH RESUL T AT

1 oktober - 30 se_2tember

Omsättning Resultat VERKsAMHETSOMRÅDEN (MSEK) 1983/84 1982/83 1983/84 1982/83

SAS Flygverksamhet 14151 12 600

729

461

SAS International Hotels 843 732 21 14

SAS Service Partner 2049 1 681 15 75

SAS Fritid 1474 1 311 43 41

Övriga 460 456 5 17

Koncern justeringar - 972 -808 - 21 -25

RESULTAT FÖRE

EXTRAORDINÄRA POSTER 792 583

EXTRAORDINÄRA POSTER 176 18

SAS GRUPPEN 18005 15 972 968 601

OMSÄTINING RESU L T A T FÖRE EXTRA O R Dl NÄRA POSTER MSEK

18000 - -- - - -

MSEK _ _ _ _ __ __ _

800 III Gruppen

D Flygverksamheten

soo---~

9000

4oo- - -- -- -l 6000

3000

o

7911!0 80181 81182 82/83 83/84 o

- Gruppen

D Flygverksamheten

(5)

ÄNNU ETT FR~1GANGSRIKT ÅR

Återhämtning i marknaden Efter flera års stagnation noterades åter tillväxt i efterfrågan på flygresor.

SAS trafiken i Europa ökade med 8 procent.

Ökade marknadsandelar

SAS flygverksamhet starkte ytterligare sin ställning inom affärsflyget. Nya lågprisalternativ ökade antalet fritids- resenårt"r.

Produktförbättringar

Nya non-stopförbindelser öppnades och tatar(' frekvenser infördes till flera destinationer. Fler Scanoramalounger invigdes på flygplatser inom och utan- för Skandinavien.

satsning på flygfrakten

Ett nytt fraktkoncept lamerades och mottogs positivt.

Fortsatt stark resultatutveckling Resultatförbättringen mot föregående är beror till stor del SAS positiva trafikutveckling, ökad andel fullprisbe- talande passagerare, fler lågprisresenä~

rer och ett högt kapadtetsutnyttjande.'

ANDEL RISKBÄRANDE KAPITAL

MSEK %

12000 60

10000 50

8000 40

6000 30

4000 20

2000 10

o o

79160 80/81 81/82 82/83 83/84

~ Eget kapital och reserver Skulder totalt

=

Andel riskbärande kapital

SAS Hotell- och Fritidsverksamheter utvecklades positivt

Hotellen stårkte banden med flygverk- samheten genom en profilering

gentemot affårsresenarerna. Fritidssek- torn, främst genom Vingresor, för- bättrade resultatet i en svag marknad.

Motgångar för SAS Service Partner SAS Service Partner, som bland annat driver flygkök och restauranger, fick vidkännas en kraftig resultatförsäm- ring. Atgärder har vidtagits för att bryta den negativa trenden.

Utökade resurser och investeringar SAS framgångar på marknaden och ett högt kapacitetsutnyttjande motiverar förstärkningar i form av de personal och flygplan. Sex nya DC-9:or och två DC-1 O:or anskaffades.

Försiktig optimism

Under 1984/85 förväntas en fortsatt förhattring av resultatet före extraordi- nära poster, vilket också är nödvändigt mot bakgrund av det investeringspro- gram som SAS h:u framför sig.

MSEK INVESTERINGAR

1500

1250

1000

750

500

250

o l!lltS:.!

~

Flygplan och reservdelar Övrigt

c=::J Internt tillförda medel

(6)

Nya mål för framtiden

För tredje året i rad visar SAS en betydande resultatförbattring. Årets överskott före rea- lisationsvinster och övriga extraordinära poster på 792 MSEK är helt i linje med våra prognoser. Mest glädjande är den · starka utvecklingen inom flygbolaget, medan det svaga resultatet i SAS Service Partner (tidigare SAS Catering) blev en besvikelse .. Med de åtgärder vi nu vidtagit finns det dock hopp om en snabb återhämtning. ·

När vi drog upp riktlinjerna för SAS flygverksamhet i bötjan av 1980-talet hade vi två mål. Det ena var att skapa lönsamhet i driften av flygverksamheten och det andra var att bli världens bästa flygbolag for den frekvente affärsresenären. Vi kan· nu konsta:!' tera att vi nått dessa måL. SAS är lönsamt . och trenden i utvecklingen tyder pä att vi kommer att nå den resultatnivå som krävs i framtiden. Utmärk~Isen Airline of The . Y ear, Vår

egen

trafikutvedding ·.och eri . mängd objektiva undenökningar

visar

att vi är tillräckl~gt bra. för att ha levt ·upp till vår affärside. . · · ·

. Men de här tre åren är i och för sig bara· fortsättningen. de fr~mgångar som allti~ kmnd~~t SAS ~ krisen i fiyg·

·· indjistriri kom i &lutet av t 970-~. För

at•

. förit!& SAS. idag Och i framtiden, ·mht~ vi hllcka tillbaka ~.'det förflutna. · ·

··.: ·· · ·.· ·. Und~~ Sin 3~ga.ver~ hat

_ . · ·. · ·· ·.· S.:\~l ålltid ~l pi_ topp när-~ ,g~tllt:r .:«:--

·.- · :· : , · Jcrittrkt ~m. k~umel:e<"kn.H 'ar te epok i i ra- . · ·· .,.- · 11kfly~c.-ts utvedding.

::· .. . :.~·-,:. \ 1-

0

·n~~-~.! 95u m1tdf'l ~k' p

1

at\njrlirt'rnk~l• 1

· ·· · S ) giJUlilgct \iii sr · re· or uf!(t ass•~

opcr;1ti••ndl uh·et:kling och en u:c ~l n O) bolng h.sde s som förcbthl och 1

mM" erk.ult 1 upphyggn tdcn å\ andr11 Jt.tUCI·

nrll.t flygföretng t v •r f11r t med pot rrut- lc:n

v .

't' r det förstll

n

gbol~t 111 lmrf:.

JCtO~ • med Car.avcll n

L ndcr 60-tnlr.U ull v tpn-ic.KI gtrk nttbha In 1 jmld m. a bvggd~ upp !t:tbil

~lataaner mrd ien.dr

n

gbt)J g m lcknaskf wnarbelc ,, cog t1digl d t:nclcnåkm • Il b 1p Otb badt

en

drrlcc..v planmn od1

astoadskontmll

Wd kal1~1-lldes

situationen genom okad kostnadskontroll och rabatterade priser. Resultatet blev sämre service och sjunkande image. Den hård- nande konkurrensen ledde till pressade pri- ser och försämrad lönsamhet. Det slutade med ekonomiskt bakslag. Ur krisen växte det pånyttfödda SAS fram. Alla ingredienser hade tidigare funnits i företaget, men grad- vis försvunnit. Marknadsorienteringen och servicefilosofin motiverade personalen till stora, individuella insatser för företagets bästa, alla försökte vinna över sig själva, sammanhållningen var stor i kampen att nå målen. ·

SAS I EN FRI KONKURRENs Vad händer nu? Vad kan vi vänta oss av . 96-talet? Min bestämda uppfattning är att

vi går mot en betydligt friare konkurrens.

Vi måste därför formulera nya, ännu vikt;i- gare och långsiktigare, mål för vår framtida

utv~g. . .

Vi vill ~v egen kraft förtjäna att vara

d~ .tm.ndiJtavisk.a ländernas naijonel~ ny·~­

_bolag. När det blir fri konJcUrrens .skåU VJ

kunna flyga vida.tt. ~vi flyger i~g och v~a till~cliligt duktiga för

au

k~.

erövra

nya ~- FOr SAS sk-all_ den fna .

~k-~sen inte ~tgi~r~ ett bOt utan

en

·rnOjlightJt. neL lf miJi VisiOn.. . . . 'J"RE (:;R.UNDPELAIU~

.... ~ .. ;_ ....,....:..:...<~- ':,.;,·"' -

.Våd ~å,:s för .ur

na

llhllcu J l wunrlt'n

b . ,

ra

Cll saX; Jira prodtlkler, S(IID (yllf.f bch11\Cll P• marknadrn och en hö!~ efft>kH\'itcf r ge-·

rwnw lr'dnth~t .\ produkter \'ilar p.t 'l('

lak.t stnrka pdar nämh •t'n op~rah~ k\.tlt- lct tdrn.sk Jc,,,lhrt tU h :serva ekHthtc:l t\lla.

tre ur hku v&kllg 1 öf h heroonrjt' ·"' ~ar rmdr t

l·alltr Cll bor t Iller dl'! Vllga c>C'k.s! Inne- h llet i de:~Sa grunddement m. tt' var ktart defimttt d a tn ml)-di oonn !COrD anar .flr rubb Jlt'r f, fudc

ha

Oygp

n Il Jm det annebA u a i reserv tidtltbtl

m *t kOsta

(7)

ENNY MANNISKOSYN

INVESTERINGAR KRÄVER GODA

RESULTAT

På senare tid har vi fokuserat uppmärksam- heten på det stora investeringsprogram vi har framför oss och hur detta skall finansie- ras. Samtidigt vet vi alla att SAS framtid inte avgörs av exakt vilket flygplan vi köper.

Vår framtid som oberoende flygbolag be- stäms av i vilken grad vi förmår skapa nöjda kunder och motiverade anställda. Kla-

rar vi det, kan vi också tjäna tillräck- ligt mycket pengar för att köpa nya

flygplan. Det hindrar emellertid inte att den krassa verklighe-

ten kräver att vi planerar för ett utb}'te av den nuva-

rande flottan. När det skall ske och vilket plan

vi väljer skall beslutas under 1985. -

Under 1983/84 tog

vi bland annat beslut om

att köpa sex nya DC-9:or, en investering samman-

lagt 1 ,3 miljarder svenska . · - - -- -___;,.,· kronor: För ,.

:det beloppet .. - ·

kunde Vi . -.·

köpa-nästan . hda vc\r DC-·-, .

. . 9-flotta-ftlr ·

· tu-t5 år

se- - - ' . .

';L, O:. D. l låg'·:

s\~' inM~;r

P" ~~ IUO .

~~ EK pt:r · ..

r lcL"ll(

knh det llt.cr,kon

dl)~ mllJJ•r-

dcn \':lr.)f= :\r ba.ra rur dll kunna gf!-

nomfbm ru

m 1 "' tnnde 11\\lt"SSennK§progr tm t1 kr ~"8

l rdl feten il~ öv~kou tllirför. au . beh6vd" ncor pl n

'Wls

Hn för tu r Rdan

Dar(! r m tt' VJ ro u tt rbaur dn

reslittalt umnm

tnict

m de tre k!Wre

ett

(8)

Investeringsplaner och resultatkrav

De senaste tre verksamhetsåren har SAS kunnat redovisa avsevärda resultatförbatt- ringar. Vid en bedömning av SAS vinstnivå måste emellertid hänsyn tas till SAS utveck- ling i ett längre perspektiv. För att kunna genomföra erforderliga investeringar krävs en hög resultatnivå och en stark balansräk- ning. I planerna ingår utbytet av de~. nuva- rande kort- och medeldistansflottan. Aven långdistansflottan måste omstruktureras for att tillgodose marknadens behov och bli mer effektiv.

Totala nettoinvesteringar heraknas un- der en JX;~od 1 O till 15 år u~pgå till 25-30 mdJardfr svenska kronor 1 dagens penningvärde och till dagens valutakurser.

Fram till slutet på 1970-talet karaktä- riserades marknaden för internationellt re- guljårflyg av kontinuerlig, stark tillväxt. I

· takt med den växande marknaden och den teknologiska utvecklingen investerade flerta- let flygbolag i nya flygplan. Denna utveck- ling skedde delvis i :Jkydd av nationella mo- nopol och bilaterala avtal. Når tillväxten i trafiken stagnerade mot slutet av ?O-talet och konkurrensen skärptes drabbades många flygbolag av akuta lönsamhetsproblem. . Höga räntor och ogynnsam utveckling av valutakurser förvärrade situationen.

SCHEMATISK RESULTATUTVECKLING UNDER EN INVESTERINGSCYKEL

Konsolideringsfas l

~ Resultat fOre a-..akrivningar C=::J Resultat efter avskfivningar

liiiilili&l Resultat efter finansnetto

Investeringsfas

SAS nuvarande DC-9 flotta på 60 flygplan anskaffades under åren 1968-1979.

Ungefär hälften av planen togs i drift före 1970 och ersatte propellerplan. Under 197 4 byttes hela flottan av Caravelleflygplan ut och darefter sattes ett par tre DC-9 i trafik varje år. DC-10 oeh Boeing 747 anskaffa- des under 70-talet. I början på 80-talet le- vererades A300 och ytterligare Boeing 7 4 7 flygplan.

Fram till 197 4 kunde finansieringen av nya flygplan ske med i stort srtt tillfredsstål·

lande soliditetsnivå. skuldsättningsgraden (relationen mellan räntebärande skulder och eget kapital) i Konsortiet oversteg aldrig 2,0.

Från och med 1974 expanderade balansräk- ningen snabbare än det egna kapitalet ge- nom att nya investeringar medförde en vä- sentlig ökning av långfristiga skulder.

skuldsättningsgraden ökade successivt till över 3,5 för är 1981.

· SAS Konsortiet redovisade under perio·

den 1966 till 1979 resultat efter finansnetto varierande mellan 10 MSEK och 100 MSEK.

(9)

Resultatet for SAS Konsortiet på 729

~ISEK for 1983/84 ar \isserligen det högsta som hittills kunnat redovisas. Mot bakgrund av framtida investeringsbehov är emellertid resultatet knappast tillräckligt.

Resultatet innehåller kostnader för en låg investeringsvolym dar också räntekostnader och ovriga kapitalkostnader inte återspeglar nu gallande nivåer.

Målet för tlygverksamheten som helhet och dess enskilda affärsenheter är att uppnå en resultatnivå som på sunda ekonomiska grunder möjliggör återinvesteringar i bland annat nya t1ygplan.

Priserna på nya flygplan har stigit snabbt. En DC-9, som 1968 kostade 20 MSEK kostar 1984 mer ån 200 MSEK bland annat beroende på dollarkursens ut- veckling.

En schematisk beräkning a v konsekven- sema av en förnyelse av SAS flygplanflotta visar klart på behovet av en fortsatt väsent- lig resultatförbättring.

För ett investeringsprogram med för- nyelse av SAS flygplanflotta dar DC-9 er- sättaren beråknas ha en kommersiell livs- långd på 20 år och övriga flygplan en livs~

längd på 25 år, skulle cirka 3 miljarder er- fordras i nettoinvestering per år under 10 år

SCHEMATISK UTVECKLING AV SKULDSÄTTNINGSGRADEN UNDER EN INVESTERINGSCYKEL

,, Ll

0.5 - - - - -- --

0~----~--- Konsolideringsfas l Investeringsfas

i dagens penningvarde. Vid utgången av fi- nansåret 1984 hade flygplan och reservma- teriel ett netto bokfört varde av tillsammans

1.570 MSEK. Förutsatt en genomsnittlig kapitalkostnad under perioden på 16 pro- cent erfordras ett resultat efter finansnetto på 1,3-1,5 miljarder SEK under de nar- maste åren for att Konsortiet efter investe- ringsperiodens utgång skall ha en skuldsätt- ningsgrad som ej överstiger l ,5.

Resultatet före avskrivningar måste därvid successivt ökas i takt med inflationen får att täcka investeringarnas ökade kapital- kostnader i form av ränta och avskrivningar.

Det redovisade resultatet efter finansnetto kommer att reduceras som en foljd av ge- nomförda investeringar.

Den interna analysen och utvårde- ringen av framtida investeringsplaner tar naturligtvis sin utgångspunkt i en bedöm- ning av marknadens och kundernas behov.

Förutom övriga driftsekonomiska aspekter studeras också olika finansieringsalternativ samt finansiella och skattemässiga konse~

kvenser för de tre moderbolagen i SAS Kon- sortiet.

(10)

,~

.. · FörvaltniQgsberättelse verksamhetsåret :.

:·~-_,~·-- -~ 1o~_l983-30·58Ptembf!t-1984

' {

. , . . .,. ' .. -.. '- ~ . . . , . . . •· ·. :. ~ :.-·._ . ·:. . -- ;- . . : .

. . . SAMMANFATTN-ING

. - -. ' .-· ·. . - ~ . -. -' . - ~

SAS

. . .

· GRt

:-.. .. -·.

JPPE

~ :-... ~ : '

·

..

.

-.. . . . -. -~-. . . . . .

:~l,{ . /. .-Qrå~. ~~

~~d~- - 1~:133 . . ~AH i~~3.

J.'l!JI l4 t5l t2 6'00

SASS-1"-~ iM t6&

78

~t

-~; 8(1; n~ ~-

...

FrilW" n <Qf<ll 1 aJ t

'ruS •1

~~ ~- ~ J 17

~~--t'~'$1!! --~ --~=.;.;...·· _...;;. ··-~ ·::-;_ ... ~

Resuitat fore

f,xtnkltdinll.ra po~trr. nruo

~eGUf tfl. . . m

-

. .... . .. ·---- --. - . _...:.

--·

~ r " !!l ,~

i

· ~~~.

~~ - -

ij ·

~- ~\tsi !;f.an:; IJ&

~::fJJ· . - R~ - ... . 1Ft

Hh

~diliiiil.strai~vi 'f :unmanra ~k­

tamhetcr i SA. Gruppe-n.

t\ffärsmär ·igt är SAS l ;ruppe.n indt•lad i !!kjld •• vcrksamhct~områdt·n .t\' vilka nyg- 'fcrksamheh:n är dl"l största. Däruröver dri- ver SA. hordl- flygköks-, restaur;:mg- oc-h researrnog rsw:rk~hc:'t m m i 16 dOtccrbo- lag

Gru1 pcru ollllSfiumng

ror

vcrks;uuhct. -

året uppgick till 18 005 M ~EK (J

s

972).

vilkrt innt'bar en ölcning m~ 13 proccul

R~ula:atet före extraordinära iruäkrr.r oc:h kostnader uppg1ck till 791. M EK jämf6n med 583 M. EK mutsvarnndt period föreo- gående år Resultatet Fört hc>k.slursdlspos1lao- ner QCb skaner bl~ 968 M 'EK (601). Il ri

anglr extraordanära p<Mitcr med netto 176 M E-K 18)

B LA RAK l AR

(11)

FL YGVERKSAMHETEN (KONSORTIET)

Marknaden. Efter flera års stagnation i den internationella flygresemarknaden noterades en begynnande tillväxt under senare delen av 1983. Denna trend höll i sig under 1984.

De internationella flygbolagen, som sedan slutet av 1970-talet visat underskott beräk- nas tillsammans uppnå ett positivt ;esultat för 1984.

På den betydelsefulla europamarkna- den .~om svarade för hälften av SAS passa- gercu;ntäkter, ökade SAS trafik med 8 pro- cent jämfört med en ökning med 7 procent för övriga europabolag inom AEA (•).

Introduktionen av tätare frekvenser och fler non-stop förbindelser fortsätter där marknaden medger. Direktlinjer öppna- des mellan Köpenhamn och Bergen, Köpen- hamn och Barcelona samt från Köpenhamn till Lissabon. Ett nytt trafikprogram på Öst- europa introducerades, som medför fler di- rektlinjer till Ungern, Jugoslavien och Tur- kiet.

Under året utökades antalet lågpris- destinationer i Europa. SAS har nu ett en-

he~ligt och mycket konkurrenskraftigt låg-

pn~program~ som täcker hela europanätet Denna satsmng har tillfört ett stort antal nya passagr.rare.

P.A

uet

i~tt:rkontin.::nta!a linjen;itet ~teg

trafiken framfilt alJt på Nordamerib som ökade tru'd 5 procent jamfort med 1982 '~.1.

Trafikt'n över Nordatlanten k!inneteckna~

fonrarande av hird k1Jnkurrcns Oi h stor an-

del lågprtstrafik. f'lu non-stoprorbindelser

rntrodu('('rades mdlan Oslo rcspektiv~ t k- holm och ew Yor~ Prngrammt'l Wr inri- kes vuiarrtransportrr lllt'd merikanskn

n

g- bolag för fullt bd lanrfr p:usagerarc:

förbAurades

PA lmp HU orh från japan starlclt"

11na positioner nAgoa medan trafiken ydostasaen MeUersl stem Afrika

och Sydamerika präglas av stagnation. Den fortsat~~ osäkra politiska situationen i Mel- lersta Ostern motiverade en omläggning av

t~afiken, s~m koncentreras till Jeddah. Flyg- nmgarna till Lagos inställdes.

Inrikestrafiken visade en fortsatt tillväxt vilken var särskilt markant i Sverige och Norge.

U~der året introducerades nya produkt- ftJrbli~tnngar för ful~prisbetalande passage-

r.are 1 f?r~ av bokmngsservice dygnet runt,

o~ad frtvtkt för bagage samt check-in VIssa SAS-hotell i Skandinavien. SAS star- tade också svävartrafik mellan Malm6 hamn och Köpenhamns flygplats. Nya lounger

öp~nades på flera destinationer. För att yt- terhgare stärka affärsreseprodukten kommer anslutningsförbindelserna till Köpenhamn från Sydnorge och södra Sverige att för- bättras. En särskild affärsenhet har etable- rats för denna commuter-trafik inom Skan- dinavien och till vissa destinationer i Eu*

ropa.

Punktligheten kunde upprätthållas på forts.att. myc.k~t hög nivå vad gäller europa- och mnkeslmJerna. På det interkontinentala trafiknätet har regulariteten tidvis legat un- der satta mål.

Den ttllmånna konjunkturförbättrin~en

och en st~rk kur3 för US doll.i\r bitlroa till att den tidi~.U'e -:tagnerande Jraktmmknadc"l under Aret m.:tt k<Jut förh:ittradt:'!. SJrskilt ökade CX!JOrttrafiken från Skan1lin:1vien till USA. Dt:'n 6vP.rk...tp.-.:itct "Om r.U1, pcisb. r-c~ t

FL YGVERKSAMHETENS RESUL TAT MSEK

1400 - - - -- - - -

-~79/80 ---~---80/81 81/82 82/83 83/84 c::::::1 Resultat före avskrivningar

c==;l Resultat efter avskrivningar löE55) Resultat före extraordinäre poster

(12)

TOTAL PRODUKTION OCH TRAFIK

LmJetrafik OFFERERADE BI:TALDA

TONKILOMETER TONKILOMETER LASTFAKTOR

Mt11 FGrondrtng

"'

NORD- OCH SVDATLANTEN 915 5 ASIEN, AFRIKA OCH

MELLERST A OSTERN 424 -15 TOTALT INTER-

KONTI~ENTAL T 1 339 - 2

EUROPA 623 1

INRIKES 352 9

HELA LINJENATET 2 314

o

andra flygbolag tidigare erbjudit den skandi- naviska marknaden tilllåga priser, drogs snabbt tillbaka till formån för kunder på egna heinmamarknader. SAS ökade kapaci- tetsutbudet på långlinjerna för den skandi- naviska marknaden. Vidare fortsätter ut- veckling och introduktion av flygfrakttjäns- ter, som ger kunderna erforderlig transport- service ofta som en viktig länk i ett integre- rat logistik.system. Sådana fra1...1.tjänster kan också ge flygföretaget rimlig kostnadstäck-

ning. Marknadens gensvar är positivt och prisnivån har successivt kunnat höjas.

· . Trajik och pr'Jduktwn. Jämfört med fö-. reglerute år ökade SAS totaL1 prfldukti'>n far passagerartrafik med ~ procent s:untidigt · som p3~~rartraftken totalt lit~ med 5

pl'~nt 1],.;[/Jggnmt.r,·,n eller J,.;apacitetsutnytt- pnclrt fvrliitt.r;tdcs fr .u\ 6 5. 5 proreut till

.\f'dd M1IJ ForJnd"lPg •ldtl YGrand .. ng

"" ~.

•.

'~"• ~enhr:ter

40 652 7 44 71,2 1,5

18 264 - 14 18 62,3 0,5

58 916

o

62 68,4 1,6

27 342 6 23 54,8 2,8

15 216 11 1:; 61.4 1,1

100 1 474 3 100 63,7 1,8

med 12 procent til114 151 MSEK jämfört med föregående år (12 600). Trafikintäk- terna uppgick till 11 577 MSEK (10 463), varav passagerartrafiken svarade för 85 pro- cent (85). Driftskostnaderna exklusive av- skrivningar ökade med 1 O procent till 12 791 MSEK (11 583).

RIJrelseresultat jlJre avsknvmngar upp- gick till l 360 MSEK (1 017). Resultatför- bättringen beror huvudsakligen på den posi- tiva trafikutvecklingen for SAS med fortsatt ökad andel fullprisbetalande passagerare samt fler lågprispassagcra.re som medfört ett. högt kapacitetsutnyttjande av flyftPlan och övriga ~ur~r.

.~1vsknuni12gama uppgick till 4~8 MSEK . (399).· F.tt antal plan uppmiddc full :w~lTiv-· ning~tid unrler året och rle: tr<'

:r ..

.-1\-eric:tntt

mctlfnrde <ttt av:Jcrivuiugsund(.>rlaget (.,'-' .1 p1111 r n t.

~\nlnld 1 a !Oa_gr.r.w• t~k;ulr l r :hl\;il

!Jnrm. i- _om 1.\gprili~'lllcm~rn 1'111 th flö~

l n l miljoner pa&ngernt4"' mt!ri • \ unchT aret, en okmng med ·u k .. t pro~ru

· mi.n .... k uir vtterli~are. :Mot ddta mar tikadr.

·. m .. kri\n}ng.n p:\ C!tt ;mtt'\l fl;.~l.!i.rn till leiljd a' JJletlDrmudllicri.n T;tr fi)r titl hl !1\d .mlltlt HpJ•n,t f,,rL. nr otd hr.mslcekonnrui.

l\ n ftl <s draft inmktr.r n( h tlnft kn

n a der f ramgltr ,1\ nr:d. n. 1 u~ndc chagt\tnl Fr11kllTi111kcn ble\ 1 t rt n fll 111d-

, n d uwcf, n produku n n miruk t dc med G pro<:cnt J)cua mcdfordr tt fr ~~tlnstf. kt rn fbrh :\ltrudrs rntcl 2, prorenten h ter ull 9

pror.~m

l• l'Kt •ksmnh l 1 m ~ l h

a Fly~u:rbmnhct('n on.sanmrut st~

KONSOR11ET8iHTAKTEA Tcm.JI , .. 151 I.IS"EK Passilgomrc 70 •,.

l er cm 1-och br.in!ilcko rn. riern. !U&Jnl"Cir- (le tursta er k•lrln rXJ tNnil 1 I~ktt'e

l pt~rmt L ner nu O<:t.tl. ko tnadrr tlk.'tde n\t:d t l pr K.oetll ttll 3 94 1 EK llt- tn k.l ' l döllar SJ'htk det •('llf rwmtnh~a

brnruleprisct mM Il ptot.<cnt

rr

n f r -

Avskriv·

ningar3%

KONSOATIETS KOSTNADEA TOTALT 13 229 MSEK

30%

(13)

. ' ',

PASSAGERAR-, FRAKT- OCH POSTTRAFIK

PASSAGE.RARE KABINFAKTOR F' RAKT POST

Lmjetraftk (nulj,) p....,_ rorandung forandrmg Ton rorandrmg Ton l'orandr<llfli

serar l.m

,.

"

f...cnbetet km

,.

km

"

INTERKONTINENTALT

NORD- OCH SVDATLANTEN 4155 5 72,5 0,1 259,2 11 15,0

o

ASIEN, AFRIKA OCH

MELLERSTA ÖSTERN 1 867 - 7 63,9 2,1 79,1 -27 14,5 1 Totalt interkontinentalt 6 022 1 69,6 1,2 338,3

-

1 29,5

o

EUROPA 3 388 8 63,0 3,2 40,6 - 1 12,1 3

INRIKES

Danmark 392

o

68,5 2,2 2,4 - 4 2.5 -5

Norge 966 11 65,1 1,3 6,6 1 4,:; 2

Sverige 913 19 69,8 - 1,5 2,7 9 3,6 20

Totalt Inrikes 2 271 12 67,5 0,5 11,7 2 10,6 6

HELA LINJENÄTET 11 681 5 67,2 1,7 390,6 - 1 52,2 2

gående år. I svenska kronor innebar detta Vinstmarginalen förbättrades härigenom till en kostnadsminskning med 77 MSEK till 5,2 procent jämfört med 3,7 procent före- 2 122 MSEK. Periodens resultat har be- gående år_ - .

lastats med 145 MSEK för modifiering av Resultatet från flygmaterielförsäljning befmtlig fly~lanflotta och införandet av en m m uppgick till t 11 MSEK, varav 93 . ny företagsdesign (68)- · MSEK utgör realisationsvinst från försälj- ..

- Leasingkostnader för inhyrd flygplans- ning av en Boeing 747 genom ett sale-lease-. lcapacitet uppgick till 165 MSEK (113). back avtal. Utöver detta redovisar flygverk- - Utvecklingen för flnanaiella poster kan sambeten extraordinära intäkter 580

~anfattas i följande tabell: · F~_ MSEK, som utgör det bokföringsmäs.~ga MSFJt · . -t9I5/M mot r«q_- lr . ~ul~tet av försä~~9fall.-Samtidigt har·

==.;.. _ _ _ _ _ _ _ _.;:;=.;;.;;..-=;.:_;:-.:;:a.=. pnnapen för tedovmung av orealiserade

· ~-a~~ · _ 1J8.. ·+117 . kum_ örluster pl_1& .. ,Jft«i~ lån ~dntts så · -. · -

Onl\'3t'CNlnq.dlli't~ . -1St .... 223 ~-oa·~-- ·

· K•,::-:~wrh,rer !h bn,t,niftiow · ·. -:.ttt !\ret.s. result:.t heL"t~ts mtd-$1lmt1iga . · · .. -

&lmltt.r {:tnJcl) ·. . -210 +iJ4 (lfl~iserade kurst'ii~tc-r och inte

iom

tirli- . · t?:i,~ ,. __ .... --~---·,··---.~E----=.!.! . g;·•re mM wharf ~1 till ,·crksamh~et

h;infiirliga_ d'·h.·n. -_ . - ·, - . - ·: · ··

Årrn ;lJidd a\' oreah~rrndrkuniörlus- .

lCT hcrakn.td dtC"r lånrn-s löptid. -~!U'

M.'F K ~ -304-) har r:c:do' J sats som hn;'"s•dl kiiSinild Ro-uhatcl lörc r.xtr.lOrthn.lr.\ un;lk·

ter Oc~ ka!'tn.1dr.r r harig<"n;,un jimfl>rbart

med nV.tls'\ ,srandt" relUh 1 för~åcnde t r Re tcrandt 1cur.sf'OrlU51er Söm enhgt tjdigt'U'C ullrunpad red \'l!ntngs~mnap skulle ha l~'l-

lanser.-ns

cm

lcQJJlrnande • r 41 l 'F.J\

SJ 2) har resuhatf'öns $Om e,xu11orduwr ktl;tnad F. fler cngån~n~kn~nmgnr av nn- läqnmgar med 5 .1~ El\ och övraga extrnor-dinllrn po.ucr rcdov~drs ~rå rdt n r. ntllltltrr och ~los nml r ne!tto ~

+

1 ti<J

M EK

l

.ExtraonliniT posen-samman[ tW 1- jandc tiabett

(14)

Konsortlet5 resultat jlJre bokslutsdispositwner och skatter uppgick härefter till 918 MSEK (462). Bokslutsdispositioner görs av SAS moderbolag, DDL i Danmark, DNL i Norge och ABA i Sverige, som också vart och ett i sitt land är skattskyldigt för sin an- del i SAS överskott.

Den i föregående års förvaltningsberät- telse omnämnda tvisten med Laker år ej löst.

Flottan. Per 30 september 1984 förfogade SAS över 89 flygplan (86) inklusive 4 för- hyrda (3).

Två flygplan som SAS haft uthyrda till and!'l flygbolag förstördes i olyckor. En Boemg 7 4 7 havererade i Madrid i november 1983. En Airbus A300, havererade i Kuala

Lump~r i december t 983. Flygplanen flögs av demhyrande flygbolagens besättningar.

J?essa flygbolag hade också det fulla opera- tionella ansvaret för flygplanen. Vidare ska- dades en SAS DC-10 svårt utan allvarliga personskador vid landning på Kennedyflyg- platsen i New York i februari 1984. Pla- nens värde täcktes av försäkringar.

För att ersätta den DC-l O som havere- r:lde och för att möjliggöra ett utökat tra- fikprogram på det interkontinentala linjenä- tet inköptes under året två begagnade DC- 10-30.

. Dt"n för SAS myr.kct positiva utveck- hngr.n

,ra

t>~ropam~rkn~d~n samt p.i inri- kalrafikt'n 1 Skant.lm~\VJen har medfört h~­

ho\' a\' ytterlig3re flygp1Jnskap.1ritet. I sep- tember 1984 best:illdcs ~f"x nya DC-'} flvg- plan för ullsammans t 52 MUSD. PlaJtf.n skalllevert>ras hösten 1985. Dc kummcr att Utnyttias ~ trattlten mellan dt> skandma- viska huvud5rädtTna, mtllan drossa släd(IJ"

c;ch Lonr.lon s.1mt 1 lWensk innkr!Ctrat1k.

Vid3rt' nn_kafrade fyra begagnad«: l•()k- ku F-27 som efter moclifit!rmg Jkall nt1v

das för dtn i nyupprättade vuba:mhc·

ten för rommulettrafik

SAS SERVICE PARTNER

~en verksamhet, som tidigare bedrivits mom ramen för SAS Catering & Hotels, de- lades under året i två affärsområden SAS Service Partner och SAS Internation~ Ho- tels.

Affärsverksamheten inom SAS Service

P~ner omfattar huvudsakligen flygkök och dnft av restauranger. Catering till off~shore

anläggningar är ett område med växande betydelse.

För SAS Service Partner har resultatet markant försämrats och resultatet före extraordinära poster uppgick till 15 MSEK (75). För några nyetablerade enheter har det tagit längre tid än beräknat att nå ett balanserat resultat. Den allt intensivare konkurrensen inom flygcatering har medfört att m~n under året inte lyckades kompen- sera s1g för förlorade leveranskontrakt. Be- slut fattades om att avveckla flygköket i Aten och de därmed förenade kostnaderna belastade årets resultat.

. Lå_ngsiktiga kontrakt för catering och serv1ce mom off-shore utvecklades positivt.

Utanför Skandinavien och i samarbete mt!d

and~a parter .o;ker fortsatta satsningar på serviceområdet inom icke medicinsk sjuhård.

Atgi:irrleJ h:1r vidtagits för att förbättr J :..åvtil marknad~- son1 ko!'tnadseffektiviteten och därmed s.'ikerstäHa en positiv utvrckling av verksamheten.

(15)

SAS FRITID

I Norge präglades charterresemarknaden av fortsatt kraftig tillväxt. På den svenska marknaden har framför allt prissättningen blivit aggressivare. Utbudet av flygkapacitet från Stockholm ökade markant genom Braathens nya Boeing 767 stationerad pä Arlanda.

Konkurrensen i distributionsledet är fortsatt hård och branschens lönsamhet är generellt sett svag. .

SAS Fritid har emellertid väl hållit sin position genom Vingresor som Nordens största researrangör. Den norska verksam- beten har utfallit mycket positivt. Både i Norge och Sverige har Vmgresor nu en marknadsandel på ca 30 procent. Totalt har Vingrest'gtuppen 430 000 resenärer

(392 000 resenärer).

Omsättningen för SAS Fritid blev 1 474 MSEK (1 311) och resultatet före extraordinära intäkter och kostnader för- bättrades till 43 MSEK (41). För Vingresor blev verksamhetsåret mycket framgångsrikt och resultatet förbättrades till46 MSEK (41).

ÖVRIGA VERKSAMHETER Resebvråbranschen karaktäriseras av viss överetablering och hård priskonkurrens. Ny-

man & Schultz behöll under året sin andel

av den ~enska affärsresemarknaden. Resul- tatet försämrades något till 6 MSEK (7).

Efter verksamhetsårets utgång trciffades

övt"re:n~kommdse med AB Nordstjeman om att bilda ett gemensamt bolag som sk:ill livertaga oeh driva vc.rk<>amhetcn i Nyman

& Schult~ och AB Res~spt'ti.<Ui::Jtcrua.·,

F'r.·o m .vuk:.uttht.l~!:rct 19~4/H5 1w1Ilm~r

· clärfi)r N\1tMn &

s,

hnlt:! ii1tt; l:ln~rc n · km .. ;olirlrra · i .: 1\S ( ~ruppi:n-.. rr.d~\ i$rung

()Jst•u · \'\J nglu fu en "' '-'k:m(lin •-

\ ren 11.1n .;pc In rer mr:d koncent rittJOO p fl ' •f ,tkt )~r. Uh tl t f rt- U H dan hd 111•

t J.ar.r ldt ko n.tdcr JUnk med 7 Msl K 1ill l EK h ~ mrf~ n h nf~ r ·~ ull

\r.Jk nnhctrn ~ N rgc mt till tfn1ktd1\r·

Pf.KS

sionen som redovisade minskade intäkter till följd av lägre importtrafik från kontinenten.

PERSONAL OCH LÖNEKOSTNADER Inom SAS Gruppen var antalet anställda i medeltal 28 526 (26 657). Antalet anställda i flygverksamheten .(SAS Konsortiet) var 17 710 (17 101). Okningen av personalen kan bland annat hänföras till förändringar i trafikprogram, fler passagerare samt service- höjande åtgärder inom flygverksamheten.

För dotterbolagen ökade antalet an- ställda till 10 816 (9 556).

Gruppens totala lönekostnader jämte lönebikostnader uppgick till 5 334 MSEK ( 4 691). Konsortiets motsvarande kostnader uppgick till 3 942 MSEK (3 558). Lönebi- kostnader för personal ingår i SAS Gruppen och Konsortiet med 1 263 MSEK respektive 964 MSEK.

LÖNSAMHET OCH SOLIDITET Avkastningen före skatt på totalt sysselsatt kapital exklusive icke räntebärande rörel- seskulder, i det av moderbolagen ägda SAS Konsortiet inklusive dess dotterbolag (SAS Gruppto.n) uppgick till 27 procent (24) F ör- räntningen av justerat eget kapital efter 50 procent schablonskatt blev oförändrad 1 R procent. soliditeten per 30 september efter hänsynstagande till 50 procent latent skatt i obeskattade ·reserver, uppgick till 22 procent (20).

Andelen riskbärande kapital, dvs r(;dP-

\"i4l<lt eget kapital ~nkluaiv~ o hr..· krttt:ule n:-

servcr i relation till Lal!ffi"nin:::lutni.n~<~n.

förbiittr;U:lc::;. tiH:26 prnrt:nt (2-J) i S.\S .( ;rnr:pen. F;1t SA,_, 1\.unc;urtirl Hkadc: • Hele-

kli r i!!kl' 11 ande k.ap1t.11 mrd 2 pron~ntr.nhr.­

tc r ull l p• tK:c: m (:?f, 1

\ 1d l,rdöntnmg , v rr. ull, tniv , ~ rränr- ning ,t\ ~sel ll h r. tt k, Jlll l c h :soluh-

tcl hilr h.m -n • \ rill • lt

n

•g crk mhr.tc:"Tl

~Jr nlirvaraudr. .ar inn 1 m k t\$4tlidt"rtng - fK:r u l med ~ arhäll. n de-. t l .,, If\\: e,te-

1

(16)

ringar. Det omfattande framtida investe- ringsprogrammet, med utbyte av en stor del av flygplansflottan, ställer krav på fortsatt resultatförbättring och stärkt soliditet.

INVESTERINGAR

SAS ~ruppens investeringar i anläggningar uppgick till 1 199 MSEK (478). Härav sva- rade flygverksamheten för 997 MSEK (342). Catering- och restaurangverksamhe- terna svarade för 76 MSEK och hotellverk- samhetens investeringar uppgick till 84 MSEK.

Under året köptes två begagnade DC- 10-30 för 50 MUSD motsvarande 432 MSEK. Efter modifiering av flygplanen till SAS standard uppgår investeringen sam- manlagt till 82 MUSD eller 713 MSEK.

Fyra begagnade Fokker F -27 för 78 MSEK ingår i den av SAS nyetablerade resultat- enheten för commutertrafik. Investeringar har också gjorts i bränsleeffektivare motorer m m vissa DC-9 plan och på DC-10 flottan. Dessa flygplansmodifieringar upp- gick till 89 MS EK. ,

I september tecknades kontrakt med

!\lcDonnell-Douglas om köp av sex nya DC-9 flygplan. Ordersumman uppgick till · 152 ~1USD (cirka l 320 ~1SEK) och pla- nen skall levereras hösten 1985.

Vncler räkenskapsåret harhärigenom · beslut fattats om inve3teringar i flygplan. s- flNtJ.n motsvarand1~ cirka 2 200 ~1SEK.

RÄNTABILITET PÅ TOTALT SYSSELSATT KAPITAL

3 0 - - - -

%

oJC 7{1/ao 110/ISl 81/82 IS2/B3 83/IS4 - Gruppen

D Flygverksamheten

FINANSIERING OCH LIKVIDITET Till _följd av resultatutvecklingen samt för- säkrmgsersättningar ökade SAS Gruppens likvida medel med drygt 1 480 ~1SEK till 4 011 MSEK per 30 september 1984. Kon- sortiets likvida medel uppgick till 3 443 MSEK (1 993).

De från verksamheten internt tillförda medlen i SAS Gruppen efter överföring till moderbolagen med 210 MSEK (175) upp- gick till 1 342 MSEK (1 048).

Trots en relativt kraftig ökning av om- sättningskapitalet exklusive likvida medel frigjordes medel ur verksamheten. Trafikav- räkningsskulden som avser sålda men ej flugna biljetter, förbättrade likviditeten med cirka 200 MSEK.

Under året erhållna försäkringsersatt- ningar uppgick till 885 MSEK och genom flygplansförsäljning m m tillfördes 243 MSEK.

Efter investeringar på 1 213 MSEK och förskottsbetalningar med 187 l\fSEK för de kontrakt som tecknats om flygplansför- värv uppgick SAS finansieringsöverskott till

1 187 MSEK (733).

· Årets amorteringar uppgick till 562 MSEK (420). Häri ingick planenliga åter- betalningar av USD·lån med 163 MSEK

· samt återbetalning av lån i FRF motsva- . ran_de 108 MSEK som en följd av A300 ha-

. VC:flet. · .

LIKVIDA MEDEL

MSEK

4000 - - -- - - -- - -

% 40

30

20

10

o o

79/80 80/81 81/82 82/83 83/84

D Flygverksamheten

. Dotterbolag

c::::t Gruppens likvida medel i procent av omsättningen 1 . . - - -

References

Related documents

• Föreningen anordnar i samband med årets riksstämma i Stockholm ett ”riksstämmosymposium”, samt är värd för en gästföreläsare. • Utbildningsgruppen har fått i

De kommunala bostadsföretagens omedelbara kostnader för att avveckla drygt 3 600 lägenheter för att nå balans på bostadsmarknaden i de kommuner som är mycket

The meeting and housing will be in &#34;Le Bischenberg&#34; which is a nice meeting place located in the Vosges mountains, 20km West from Strasbourg.. The meeting will start

Tillgång till bostadsnära natur och en god grönstruktur skapar att- raktivitet och kan vara ett konkurrensmedel för staden och många kommuner använder sig aktivt av det gröna

Urvalet innebär en uppmaning till den svenska branschen att lära av andra, inte för att kopiera, utan för att inspireras till en svensk modell av miljömedveten, energieffektiv och

Syftet med uppdraget var att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter

UHR ställer sig positivt till utredningens förslag att uppföljningsmyndigheterna själva ska bedöma vilken information de behöver från statliga myndigheter, och när de