Predikan i det digitala gudstjänstrummet: Predikomomentet i direktsända gudstjänster första söndagen i advent 2020 och tredje söndagen i påsktiden 2021

(1)

Predikan i det digitala gudstjänstrummet

Predikomomentet i direktsända gudstjänster

första söndagen i advent 2020 och tredje söndagen i påsktiden 2021

Teologiska institutionen

Kyrko- och missionsstudier. C-uppsats – 15 hp Vårterminen 2021

Författare: Julia Diurlin Insulander Handledare: Anita Yadala Suneson

(2)

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 2

1.1 Syfte och frågeställning ... 2

1.2 Material och avgränsning ... 2

1.3 Teori och metod ... 3

1.4 Tidigare studier ... 5

1.5 Disposition ... 7

2. Första söndagen i advent ... 8

2.1 Hur påverkar situationen med pandemin och omställningen till digitala gudstjänster budskapet i predikan? ... 8

2.1.1 Söndagens tema - Ett nådens år ... 8

2.1.2 En annorlunda tid ... 9

2.1.3 Gud kommer till människorna ... 11

2.2 Hur anpassar sig predikanten till att predikan sker digitalt? ... 12

2.3 Hur kommunicerar predikanten med åhörarna och hur interagerar åhörarna med varandra? ... 12

2.3.1 Tilltal ... 12

2.3.2 Kommentarsfält ... 14

3. Tredje söndagen i påsktiden ... 16

3.1 Hur påverkar situationen med pandemin och omställningen till digitala gudstjänster budskapet i predikan? ... 16

3.3.1 Tilltal ... 18

3.3.2 Kommentarsfält ... 19

3.4 Det digitala formatets möjligheter ... 20

4. Slutsatser ... 22

4.1 Hur påverkar situationen med pandemin och omställning till digitala gudstjänster budskapet i predikan? ... 22

4.4 Hur påverkas predikomomentet av att gudstjänsten firas digitalt? ... 24

4.5 Det digitala gudstjänstrummet ... 24

5. Litteraturförteckning ... 27

(4)

1. Inledning

Det var dämpade hosiannarop som hördes från kyrkorna den första söndagen i advent 2020.

Kyrkbänkarna stod nästintill tomma. Några dagar tidigare hade en ny förordning trätt i kraft som begränsade antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i Sverige till max åtta personer. Anledningen var coronapandemin och den ökande smittspridningen.¹

Svenska kyrkans församlingar har på olika sätt fått anpassa sin verksamhet när det inte varit möjligt att mötas fysiskt i kyrkorna. Ett flertal församlingar har valt att direktsända gudstjänster via bland annat Facebook och YouTube för att på så sätt dela gemenskapen på distans. Gudstjänsterna är en central del i församlingarnas liv vilket gör omställningen till digitala gudstjänster intressant att studera. Predikans uttryck och budskap i de digitala gudstjänsterna berättar om den aktuella församlingens, och i förlängningen Svenska kyrkans, omställning.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur predikomomentet påverkas av att den större delen av gudstjänstfirarna deltar digitalt i och med pandemin. Fokus ligger på predikan och på predikans budskap eftersom det är en viktig byggsten i gudstjänsten och i församlingens undervisning.

Budskapet är intressant eftersom det kan ge en förståelse för vad predikanten vill förmedla till församlingsmedlemmarna som på olika sätt påverkas av pandemin. Utifrån detta lyder frågeställningen: Hur påverkas predikomomentet av att gudstjänsten firas digitalt? För att besvara frågeställningen används analysfrågor som presenteras i metodavsnittet.

1.2 Material och avgränsning

Studiens primärmaterial består av 20 predikotillfällen från 10 olika svenskkyrkliga församlingar och pastorat. Predikotillfällena är hämtade från de huvudgudstjänster som de aktuella församlingarna och pastoraten sände den första söndagen i advent 2020 och den tredje söndagen i påsktiden 2021.

I materialet ingår därmed två predikningar från varje församling eller pastorat. I två församlingar var det samma person som predikade bägge söndagarna. Studien berör således 18 olika predikanter varav hälften kvinnor och hälften män. I ett fall turas flera församlingar i samma pastorat om att sända gudstjänster via gemensamma kanaler. Det var då olika församlingar som sände de två aktuella söndagarna.

Första söndagen i advent valdes av två anledningar. För det första var det den söndag som låg närmast i tid efter att begräsningen till max åtta personer trädde i kraft. Pandemin och

1 SFS 2020:1000. Förordning om ändring i förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Justitiedepartementet.

(5)

omställningen till digitala gudstjänster kan därför förväntas tas upp i predikan. För det andra är första söndagen i advent en söndag då det vanligtvis firas stora gudstjänster med många deltagare.

Tredje söndagen i påsktiden inkluderades för att det skulle vara möjligt att se en eventuell utveckling och anpassning över en något längre tidsperiod.

Urvalet av församlingar och pastorat har gjorts med målet att de ska representera en bredd av svenskkyrkliga församlingar. Deras respektive församlingsinstruktioner har varit till hjälp i urvalsprocessen genom att ge en bild av församlingarnas unika förutsättningar. Församlingarna och pastoraten är av olika storlek sett till medlemsantal och tillhör olika stift. Några är landsbygdsförsamlingar och några är stadsförsamlingar. De har också olika lång erfarenhet av att direktsända gudstjänster.

Jag även tagit del av två pingstförsamlingars gudstjänster från de aktuella söndagarna. De har inkluderats som ett jämförelsematerial med syftet att sätta de svenskkyrkliga församlingarnas gudstjänstssändningar i relation till ett annat kristet samfunds. Det kan i sin tur klargöra något om de svenskkyrkliga församlingarnas arbete. De två pingstförsamlingarna verkar i två olika svenska mellanstora städer och sett till antalet visningar deras gudstjänster har fått är de jämförbara med de större svenskkyrkliga församlingarna i studien.

1.3 Teori och metod

Som teoretiskt ramverk använder jag Sune Fahlgrens teori om predikantskap. I doktorsavhandlingen Predikantskap och församling: Sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet använder Fahlgren sig av begreppet ecklesiologisk baspraktik. Det beskriver han som någonting som visar på vad kyrkan är och vill vara. Baspraktikerna fungerar som ett ramverk för församlingen och lägger grunden för dess existens, funktion och självförståelse. De bidrar till församlingens gemensamma identitet och gemenskap. En baspraktik består i sin tur av flera delar, så kallade subpraktiker. Inom baspraktiken gudstjänst ryms till exempel subpraktikerna bön, sakramental måltid och predikantskap. I förhållande till gudstjänsten ses predikantskap som en subpraktik men i och med predikantskapets centrala betydelse för församlingens undervisning kan det även räknas som en baspraktik. Det finns enligt Fahlgren fyra subpraktiker inom baspraktiken predikantskap: budskap, predikant, situation och åhörare. Fahlgrens teori analyserar predikan och predikosituationen utifrån dessa fyra subpraktiker.²

Fahlgren beskriver predikanten som den person som framför predikan och därmed budskapet.

Budskapet är i sin tur innehållet som predikanten vill förmedla till åhörarna. Det kan till exempel handla om trosövertygelser och om hur de ska praktiseras. Åhörarna är de som lyssnar till predikan

2 Fahlgren, Sune. 2000, s. 38-54.

(6)

och är således en förutsättning för predikohändelsen. Med situation menas bland annat plats och tid, sammankomstens syfte och olika kontextuella faktorer.³

Med grund i Fahlgrens teori har för denna studie följande analysfrågor formulerats:

• Hur påverkar situationen med pandemi och omställning till digitala gudstjänster budskapet i predikan?

• Hur anpassar sig predikanten till att predikan sker digitalt?

• Hur kommunicerar predikanten med åhörarna och hur interagerar åhörarna med varandra?

Den tredje frågan rymmer flera olika perspektiv, till exempel vilka åhörare predikanten riktar sig till och hur predikanten väljer att tilltala åhörarna.

Metoden som används för att besvara frågeställningarna är en form av innehållsanalys. Genom att analysera innehållet går det att se övergripande mönster och riktningar i materialet.

Innehållsanalysen har sin grund i religionsvetenskapen och kan spåras tillbaka till 1700-talet.⁴ Inom ramen för den innehållsliga analysen finns en rad olika tillvägagångssätt. Jag har som första steg gjort ett urval av relevanta svenskkyrkliga predikningar. För att underlätta den vidare analysen har jag sedan transkriberat dem ordagrant men i skriftspråksform. Jag har även fört anteckningar kring predikantens placering i kyrkorummet, rörelser med mer. Genom att läsa genom predikningarna och anteckningarna flera gånger bildade jag mig därefter en helhetsbild av materialet. I nästa steg markerade jag begrepp och meningar som är relevanta utifrån analysfrågeställningarna, så kallade meningsbärare. På detta sätt har vissa drag och teman framträtt utifrån vilka analysfrågorna och huvudfrågeställning besvaras. För att få en bild av åhörarnas delaktighet har jag även studerat kommentarsfälten till de aktuella gudstjänsterna. Dels för att se hur tittarna kommunicerar med varandra och dels för att se om och i så fall hur predikan kommenteras.

Då de två pingstförsamlingarnas gudstjänster bara används som jämförelsematerial har deras predikningar inte behandlats på samma sätt. Dessa fyra predikningar har jag inte transkriberat men jag har fört anteckningar om innehållet, predikanten och hur den digitala tekniken använts.

Eftersom det är predikningarna som står i fokus, och inte predikanterna som individer, har de svenskkyrkliga predikanterna liksom deras församlingar numrerats 1-10. De två församlingar som tillhör samma pastorat har tilldelats ett gemensamt nummer. Vid referenser till en specifik predikan eller predikant följs församlingens eller pastoratets nummer av en siffra som indikerar vilken söndag. Predikningar från första advent har fått siffran 1 medan predikningar från tredje söndagen i påsktiden har fått siffran 2. Som exempel benämns predikan från församling 3 den första söndagen i advent enligt detta system 3:1 medan predikan från samma församling tredje söndagen i påsktiden benämns 3:2.

3 Fahlgren, Sune. 2000, s. 45-46.

4 Nelson, Chad & Woods, Robert H. Jr. 2011, s. 110-111.

(7)

Den som genomför studier som inkluderar internetbaserat material behöver fråga sig vem som laddat upp materialet och varför.⁵ Jag har sett predikningarna i efterhand online via församlingarnas egna Facebooksidor och YouTubekanaler. Det är därmed de aktuella församlingarna och pastoraten som sänt gudstjänsterna som står bakom materialet. Syftet med att sända gudstjänsterna direkt har varit att fortsatt kunna erbjuda gudstjänster även när möjligheten att samlas fysiskt i kyrkorna varit begränsad. Antalet visningar skiljer sig mycket åt mellan de studerade gudstjänsterna.

Den studerade gudstjänst från första söndagen i advent som har flest visningar sändes via både Facebook och YouTube och har sammanlagt 1085 visningar.⁶ Gudstjänsten från den söndagen som har minst antal visningar har 280 stycken.⁷ Gudstjänsterna från tredje söndagen i påsktiden har mellan 58 och 868 visningar.⁸

1.4 Tidigare studier

Att ta del av gudstjänster hemifrån har på olika sätt varit möjligt även före coronapandemin. I Gammalt och nytt i predikospråket: Språklig-stilistisk analys av predikan i Svenska kyrkans radio- och TV- sända högmässor 1938-1984 skriver Helena Jarl Kerzar om predikan i tv- och radiosända gudstjänster ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Hon studerar 67 predikningar för att se hur predikospråket förändrats under den för henne aktuella tidsperioden. Hennes slutsats är att det skedde stora förändringar i det svenskkyrkliga predikospråket under den studerade perioden. Förändringarna i predikospråket gick dock långsammare än språkförändringarna i övriga samhället. Jarl Kerzar menar också att kvinnliga predikanter i större utsträckning anpassade språket än sina manliga kollegor.⁹

När kassettspelare blev allt vanligare under 1960-talet blev det även möjligt att ta del av inspelade predikningar via kassettband. Den gemenskap som uppstod genom dessa inspelade predikningar kallar Fahlgren i sin avhandling för kassettkyrkan. Situationen påverkas av att gudstjänsten firas hemma vid kassettspelaren, radion eller tv:n skriver Fahlgren. Gemenskapen blir mer fiktiv när gudstjänstsfirarna inte samlas fysiskt. Förhållandet mellan åhörare och predikant förändras. Det är skillnad mellan att höra och se en predikant direkt i kyrkorummet, kanske på långt avstånd, och att höra predikanten hemma inspelad på ett kassettband. Kassettbandspredikningarna förändrar också situationen för predikanten som inte har församlingen framför sig. Kassettkyrkan bygger också på åhörarnas aktivitet och initiativ. De som lyssnar har själva valt att lyssna och har därmed accepterat predikanten och dess auktoritet skriver Fahlgren.¹⁰

5 Cowan, Douglas E. 2011. s. 461.

6 Församling 6, antal visningar 2021-04-15

7 Församling 5, antal visningar 2021-04-15

8 Antal visningar 2021-05-03

9 Jarl Kerzar, Helena. 1999, s. 238-240.

10 Fahlgren, Sune. 2006, s.335-340.

(8)

Det har skrivits många uppsatser och avhandlingar som på olika sätt berör predikan. Ett ytterligare exempel är Carina Sundbergs doktorsavhandling Här är rymlig plats - Predikoteologier i en komplex verklighet som studerar predikan som kommunikationsväg mellan människor. Hon menar att predikan inte enbart ska ses som en envägskommunikation och att det finns många faktorer som på olika sätt påverkar predikosituationen. Genom studien vill hon undersöka predikan som kommunikation ur ett teologiskt perspektiv. Hon utgår från fyra teologer och predikoteologier för att visa på komplexiteten i predikan som kommunikation.¹¹

Hur Svenska kyrkans församlingar ställt om sin verksamhet till följd av coronapandemin är däremot ett än så länge förhållandevis outforskat område. I mars 2021 kom dock Svenska kyrkan med rapporten Svenska kyrkan online: Att ställa om, ställa in eller fortsätta som vanligt under coronapandemin.

Rapporten berör svenskkyrkliga församlingars omställning under våren och sommaren 2020 och baseras på två enkätundersökningar. Den ena undersökningen är del av ett internationellt ekumeniskt forskningsprojekt, Churches Online in Times of Corona (CONTOC) och den andra är Svenska kyrkans årliga enkät riktad till kyrkoherdar. I rapporten framkommer det att 12% av församlingarna erbjöd digital verksamhet i någon form i mars 2020. I juni samma år hade 84% av församlingarna digital verksamhet och då i huvudsak i form av gudstjänster och andakter.

Enkätundersökningarna genomfördes innan maxantalet deltagare vid allmänna sammankomster sänktes från 50 personer till 8 personer. I rapportens gudstjänstsdel nämns inte om och hur predikan påverkats.¹²

Adelie Molander skriver också om Svenska kyrkans pandemiomställning i D-uppsatsen När Storkyrkan ställde om: En studie av Stilla veckan och påsken i Storkyrkan under pandemin 2020. Hon fokuserar på Storkyrkans kyrkorum under Stilla veckan 2020 och undersöker hur kyrkorummet används. Hon studerar vad förändringar i användningen av kyrkorummet i och med pandemin säger om rummets teologiska funktion. Materialet består av observationer och intervjuer. Hur gudstjänster och andakter tar sig uttryck behandlas men Molander lägger ingen större vikt vid predikomomentet.¹³

På ett internationellt plan har bland annat John R. Bryson, Lauren Andres och Andrew Davies skrivit om brittiska kyrkors omställning i en artikel publicerad i Tijdschrift voor economische en sociale geografie. De skriver att prästerskapet har utmanats att hitta nya sätt att fira gudstjänst och utföra sitt pastorala uppdrag. Gränsen mellan det som författarna kallar för helig plats och sekulär plats,

”sacred place” och ”secular place”, blir mindre framträdande. Den digitala formen skapar ett nätverk av platser som kan beskrivas som temporärt heliga. Ett exempel är köksbord som fått agera

11 Sundberg, Carina. 2008, s. 10-16, 194-195.

12 Fransson, Sara. Gelfgren, Stefan och Jonsson, Pernilla. 2021.

13 Molander, Adelie. 2020.

(9)

altaren. Författarna ser dock en risk med att den snabba omställningen till digitala gudstjänster gör att den teologiska reflektionen blir lidande.¹⁴

Det skrivs allt mer om hur pandemin påverkat kristna samfund både nationellt och internationellt. Denna studie bidrar till forskningsläget genom att sätta svenskkyrklig predikan, digital gudstjänst och Svenska kyrkans pandemiomställning i relation till varandra.

1.5 Disposition

Efter denna inledning följer undersökningens huvuddel. Den består av två delar. Den första behandlar predikningarna från första söndagen i advent 2020 och den andra behandlar

predikningarna från tredje söndagen i påsktiden 2021. De två delarna är i sin tur uppdelade efter studiens tre analysfrågor. För att göra analysfrågorna mer greppbara har jag i vissa fall även gjort en tematisk indelning utifrån de identifierade meningsbärarna. Andra delen avslutas med en kort beskrivning av hur församlingarnas arbete kring sändningarna har förändrats mellan de två söndagarna och sätter det i relation till pingstförsamlingarnas. Sist kommer slutsatsdelen som även den är indelad efter analysfrågorna. Slutsatsdelen avslutas sedan med en diskussion kring det digitala gudstjänstrummet.

14 Bryson, John R. Andres, Lauren & Davies, Andrew. 2020.

(10)

2. Första söndagen i advent

Utifrån de tre analysfrågorna kommer nu de tio predikningarna från första söndagen i advent att behandlas. Inom ramarna för analysfrågorna finns även en tematisk indelning som bidrar till att göra dem mer greppbara.

2.1 Hur påverkar situationen med pandemin och omställningen till digitala gudstjänster budskapet i predikan?

2.1.1 Söndagens tema - Ett nådens år

Temat den första söndagen i advent är Ett nådens år. Predikanterna förhåller sig på olika sätt till detta tema. Denna söndag inleder också det nya kyrkoåret vilket kommenteras av sex predikanter.

Predikant 7:1 nämner det endast i avslutningen av predikan genom en bön där han, liksom predikant 5:1, ber om ett gott år.¹⁵ Två predikanter väljer att nämna temat direkt i inledningen.¹⁶

Rubriken och det nya kyrkoårets inledning inbjuder till tillbakablickar på det gångna året och förhoppningar inför det som år som kommer. Tre predikanter blickar tillbaka på året som gått och beskriver det som annorlunda och prövande. Predikant 9:1 poängterar att temat var detsamma även första söndagen i advent året innan. Han konstaterar att ingen då visste vad som väntade och att det inte känns som att året som gått har ”vräkt ut så mycket av nåd”.¹⁷ Det blir också tydligt när predikant 10:1 sätter rubriker som ”Inställt”, ”Karantän” och ”Håll ut” på det gångna kyrkoåret.

Möjligen tycker predikanterna att det är lättare att titta bakåt i tiden än framåt när situationen i och med pandemin känns osäker. Samtidigt är det viktigt för flera av dem att också se framåt. Det finns ett hopp om en tillvaro utan pandemi och en längtan efter att kunna samlas igen. Predikant 5:1 tänker sig den dag då det återigen är okej att ses och att kramas som en nådens tid. Hon menar att temat får ett större djup detta år eftersom människans längtan efter en mer normal tillvaro är så stor^. Hon talar också om att pandemin har gjort att livet under det gångna året blivit ännu svårare för många av dem som redan innan levde i utsatthet.¹⁸

En predikant sticker ut i sitt sätt att uppmärksamma att första söndagen i advent också inleder det nya kyrkoåret. Predikant 10:1 gör det genom att välkomna dem som under det gångna kyrkoåret inträtt i församlingen. Ingen av de övriga predikanterna gör på liknande sätt.¹⁹

15 7:1

16 5:1, 9:1

17 9:1

18 5:1

19 10:1

(11)

2.1.2 En annorlunda tid

I samtliga tio studerade predikningar från första söndagen i advent betonas det att det är en annorlunda tid. Till exempel genom formuleringar som: ”Denna advent och denna jul verkar bli annorlunda för många av oss”²⁰ och ”Vi är sociala varelser och så får vi inte vara tillsammans”²¹. Predikant 3:1 säger att advent brukar förknippas med hopp och ljus i mörkret. Det är en högtid som vanligtvis är efterlängtad av henne och många andra. I år blir det annorlunda.²² Även predikant 8:1 påpekar att situationen är annorlunda och sorglig. Bibeltexterna har dock kraft att bära människor genom svåra stunder. Evangelietexten tar också färg av kontexten den läses i.²³ Predikant 4:1 är inne på samma linje när hon konstaterar att glädjen som förknippas med första advent detta år överskuggas av ensamhet och rädsla. Hon byter sedan perspektiv och fokuserar på det som åhörarna kan göra. De kan tända sina adventsljusstakar och låta hoppets ljus brinna. Ljusen och stjärnorna i fönstren visar vägen till tro och hopp.²⁴

För att nå ut med budskapet använder predikant 1:1 en berättande form vilket får den predikan att sticka ut. Huvuddelen av predikan är upplagd som en berättelse om en kvinna som följer gudstjänsten hemifrån. Efter det följer musik med trumpet och orgel innan predikanten avslutar med en sista kort reflektion. Kvinnan i berättelsen är trött efter ett långt arbetspass med covidsjuka patienter på en intensivvårdsavdelning och reflekterar över gudstjänsten utifrån sin arbetssituation.

Det beskrivs hur kvinnan, som vanligtvis inte brukar besöka kyrkan, sjunger med i psalmerna och hur hon genom gudstjänsten från kraft att hålla ut och orka ytterligare ett arbetspass. Anpassningen till det digitala formatet är tydlig. Berättelsen ger en bild av hur det kan vara att följa en gudstjänst hemifrån. Hela predikan anpassas på så sätt till att de som lyssnar inte sitter i kyrkbänkarna.

Predikan hade inte passat lika bra i en situation där en större del av åhörarna var i kyrkorummet.

Det framgår även att situationen är allvarlig och predikanten uppmanar åhörarna att bidra till att begränsa smittspridningen. Det blir en viktig del i predikans budskap.²⁵

Predikant 2:1 och 7:1 beskriver på olika sätt att adventstidens budskap är detsamma även i en annorlunda tid. ”Adventstiden kommer till oss också i år.” säger predikant 2:1. Hon nämner att åhörarna är saknade i kyrkorummet och att de borde vara tillsammans för att sjunga psalmerna, tända ljuset med mer. Men även om mycket är annorlunda är längtan densamma påpekar hon. En längtan som hon beskriver som en längtan efter ett helare liv och en mänskligare värld. Den blir extra tydlig i advents- och jultid.²⁶ Predikant 7:1 beskriver att isolering och begränsningar i gudstjänstfirandet inte förändrar att Gud vill komma till människan med frid, försoning och fred.

20 6:1

21 10:1

22 3:1

23 8:1

24 4:1

25 1:1

26 2:1

(12)

Jesus kommer med hopp och för att befria människorna från oro och ångest. Det finns hopp och det kommer en dag efter coronapandemin.²⁷

Den annorlunda situationen gör det också svårare att förbereda en predikan. Vetskapen om att kyrkbänkarna kommer vara tomma påverkar förberedelserna enligt predikant 10:1. Han tar upp saker som människan gärna tar för givet men som blivit inställda, till exempel den sociala gemenskapen på skolor och arbetsplatser samt träffar med släkt och vänner. Adventstiden är en tid av väntan och väntan blir extra tydlig när vi väntar på en tillvaro utan pandemi. Samtidigt är det en kollektiv erfarenhet menar predikanten och det blir tydligt att ”vi lever under samma himmel”.²⁸

Predikant 10:1 berättar även att han har sitt dopbevis uppsatt på väggen hemma och att det påminner honom om att Gud i dopet lovar att vara nära den döpte alla dagar. Det kommer dagar och livssituationer då Guds närvaro behövs extra tydligt och då kan den döpte påminna sig om det löftet. Han undrar om denna dag kanske kan vara en sådan dag då det behövs. Predikanten uppmanar åhörarna att ha tillit till att Gud aldrig överger dem. ”Det är jag och Gud. Det är du och Gud. Där du är och där jag är. Fortsätt ropa ditt Hosianna.”²⁹

Den som lägger minst fokus på pandemin är predikant 9:1. Han nämner pandemin men även andra händelser som krigsutbrott, lidande och svält. Mitt i det svåra är kristenhetens uppgift att förmedla det kristna budskapet. Jesus har gett alla kristna i uppdrag att föra vidare hopp och befrielse menar han.³⁰ Kyrkan har genomlevt svåra tider förut påminner predikant 6:1 om. Kyrkan har tagit sig igenom mycket och lidande är något inte nytt för henne. Det är inte heller nytt för människor som svälter, inte har tillgång till god sjukvård eller lever under politiskt förtryck. Båda predikanterna sätter lidandet som kommer till följd av pandemin i perspektiv till annat lidande. Det andra lidandet ska inte förminskas eller glömmas bort. Det finns där även under pandemin.

Samtidigt vill de två predikanterna ingjuta hopp och visa på att det går att verka för det goda även när det känns svårt.

Det är tydligt att det är en speciell situation som predikanterna befinner sig i. Coronapandemin härjar och nya restriktioner har nyss införts. Det är dessutom första söndagen i advent vilket flera predikanter påpekar brukar innebära fullsatta kyrkor. Kontrasten blir därför skarp när de står i nästan tomma kyrkor och predikar in i kameror. Predikanterna förhåller sig till detta och anpassar på olika sätt budskapet till situationen. Det är samtidigt tydligt att det i grunden är samma budskap som under första söndagen i advent tidigare år. Predikanterna lägger pandemin till det som de ser som grundbudskapet. Budskapet förändras inte i grunden men det färgas, liksom evangelietexten, av sin kontext.

27 7:1

28 10:1

29 10:1

30 9:1

(13)

2.1.3 Gud kommer till människorna

Flera predikningar betonar Guds mänskliga sida. Gud blev människa i Jesus Kristus. Han går vid vår sida och delar vår oro och vår längtan. I evangelietexten rider Jesus in i Jerusalem³¹ och predikant 2:1 beskriver det som ett ”ögonblick som aldrig upphör”. Liksom Jesus kommer till människorna när han rider in i Jerusalem kommer han till människorna i dag. Gud vill dela det som är att vara människa.³² Jesus vill fortfarande tåga in i människornas liv. Predikant 1:1 säger att Jesus kommer och går vid människans sida för att hon ska få hopp i hopplösheten. Han finns med i glädje men också i oro och sorg. Där är människan inte ensam. Jesus bär genom svårigheter och lidanden och ger ork att hålla ut ”tills gryningsljuset kommer och vi känner att faran är över”.³³

Predikant 4:1 beskriver Gud som en patient på en intensivvårdsavdelning, en orolig anhörig och en ensam äldre. Gudsbilderna hon väljer att använda har därmed en tydlig koppling till den rådande situationen och pandemin. Hon poängterar att den kristna Guden är en lidande Gud. En Gud som är ensam och maktlös. Samtidigt är Gud alltings skapare, allvetande och allsmäktig. För henne är Gud inte antingen eller utan ständigt både en lidande människa och den allsmäktige skaparen.³⁴

Att Jesus kommer människan till mötes också i dag betonas även av predikant 5:1. ”Vi är inte ensamma även om det kan kännas ensamt.” säger hon. Guds kärlek omsluter varje människa och ingen är ensam även om det känns ensamt eftersom Gud finns med oss där vi är.³⁵ På liknande sätt menar predikant 6:1 att Jesus finns med i det som är svårt och gråter med dem som gråter. Jesus gråter för att människan inte går den väg han kallar och inte låter sig förvandlas till det som hon är skapad till att vara. Predikanten säger att ”Han står utanför varje människans hjärtas dörr och bankar men han bryter sig inte in”.³⁶ Jesus vill förändra världen genom människorna. Det är genom människan som Guds rike kan bli synligt i världen i dag.

Att budskapet i predikningarna från första söndagen i advent kretsar mycket kring Jesus mänskliga sida och kring en Gud som vet vad det är att vara människa är en möjlig konsekvens av att situationen påverkas av pandemin. Det kan vara ett sätt för predikanterna att ingjuta styrka och tröst i en tid som för många präglas oro, sjukdom och ensamhet. Samtidigt är Guds mänsklighet centralt i advents- och jultidens budskap oavsett pandemi eller inte. Vilka bilder predikanterna väljer att använda för att beskriva Gud påverkas i vissa fall dock av situationen. Speciellt tydligt blir det när predikant 4:1 bland annat beskriver Gud som en patient och en orolig anhörig.³⁷

31 Matteusevangeliet 21:1-9, Bibel 2000.

32 2:1

33 1:1

34 4:1

35 5:1

36 6:1

37 4.1

(14)

2.2 Hur anpassar sig predikanten till att predikan sker digitalt?

Predikanterna förhåller sig till den digitala omställningen på olika sätt. Vissa kommenterar den medan andra inte verkar lägga större vikt vid den och predikar som om alla åhörare var samlade i kyrkorummet. I predikan 3:1 är omställningen tydlig. Predikanten drar nytta av att åhörarna i och med det digitala formatet ser predikanten bättre. Hon står nära kameran och i en del av predikan håller hon upp ett litet kors för att de som lyssnar ska kunna se det. Hade församlingen varit i kyrkorummet hade de haft svårt att se vad det var som predikanten höll upp. Hon talar även hur viktiga platser kan vara för människor, speciellt kopplat till högtider som advent och jul. Kyrkan är för många en sådan viktig plats. Hon säger att det är nytt att inte kunna vara fler än åtta personer i kyrkan men hon hoppas att de som följer gudstjänsten hemifrån ska känna sig delaktiga och välkomna till sin kyrka. ”Det här är faktiskt vår kyrka tillsammans.” säger hon och berättar sedan att kyrkorummet hålls öppet under vissa tider. Det finns även präst eller diakon på plats i kyrkan under söndagseftermiddagar. Kan eller vill man inte komma till kyrkan så finns det alltid möjlighet att få kontakt med präst eller diakon via SMS. Hon använder predikan som ett verktyg för att berätta om församlingens verksamhet under pandemin.³⁸

Flera andra predikanter gör på liknande sätt. Till exempel berättar predikant 10:1 om en digital julkonsert och om Svenska kyrkans julinsamling.³⁹ Det är ett sätt att bjuda in till det digitala formatet och välkomna människor som inte är aktiva i församlingen men som tittar på adventsgudstjänsten.

Övriga predikanter anpassar inte på ett tydligt sätt predikan för det digitala formatet. Sättet de framför predikan på påverkas inte av att församlingen inte finns i rummet. Det kan bero på att åttapersonersgränsen är ny och att predikanterna är ovana att predika för människor som inte befinner sig i samma rum. För flera predikanter är det däremot viktigt att förmedla att Gud är lika mycket hos dem som följer gudstjänsten digitalt som i kyrkorummet och att gudstjänsten firas tillsammans. Särskilt predikant 5:1, 8:1 och 10:1 påpekar detta. De som är i kyrkan firar gudstjänst även för dem som inte kan vara på plats. Samtidigt firar de som är med på distans gudstjänsten tillsammans med dem som är på plats i kyrkorummet.⁴⁰

2.3 Hur kommunicerar predikanten med åhörarna och hur interagerar åhörarna med varandra?

2.3.1 Tilltal

Samtliga studerade predikningar hålls i monologform. Predikanterna vill samtidigt få dem som lyssnar att känna sig delaktiga på olika sätt. Det märks bland annat på hur predikanterna väljer att

38 3:1

39 10:1

40 10:1

(15)

tilltala åhörarna. Predikan 1:1 har med sin berättande form ett tilltal som är annorlunda jämfört med de övriga predikningarna. Predikanten tolkar budskapet och situationen genom kvinnan i berättelsen och hennes liv.⁴¹

För predikant 3:1 är hennes egna erfarenheter centrala. Hon berättar om när hon såg Sions berg för första gången och visar upp ett litet kors som hon säger har betytt mycket för henne. Hon är personlig och talar till stor del ur ett jag-perspektiv. Det är även viktigt för predikanten att de som tittar ska känna sig välkomna. ”Det är församlingens kyrkor och här är du välkommen lika mycket som någon annan och jag hoppas du känner det.”⁴² Hon talar mycket om ”vi” vilket har flera innebörder. ”Vi” syftar ibland på dem som är på plats i kyrkan, ibland på församlingen som organisation och ibland på dem som deltar i gudstjänsten oavsett om det är på plats i kyrkorummet eller digitalt.⁴³

Även i predikan 8:1 används ”vi” med olika betydelser. Predikanten definierar ”vi” som de som tar del av bibeltexterna och psalmerna men även som ”du och jag”. Hon säger också att ”Årets Hosianna här i kyrkan är svagare än vanligt för så många röster saknas. Era röster. Likväl sjunger vi tillsammans.” Tilltalet är personligt och predikanten riktar sig till var och en som tittar på gudstjänsten.⁴⁴

Det är tydligt att det personliga tilltalet är viktigt för flera predikanter. Många av dem väljer att tilltala åskådaren med ”du” eller ”dig”. Predikant 4:1 säger till exempel ”Ett gott kyrkoår önskar jag dig.”⁴⁵ Predikant 5:1 talar om ett ”vi” men använder också ”dig”.⁴⁶ Ett exempel är ”Här i kyrkan i dag och hemma hos dig tänder vi våra ljus.”⁴⁷

En del predikanter väljer även att tydligt rikta sig till en eller flera grupper av åhörare under delar av predikan. Till exempel riktar sig predikant 10:1 vid ett tillfälle direkt till församlingens nya medlemmar och uttrycker en längtan efter att få träffa dem i kyrkorummet längre fram. Han använder också ett inkluderande språkbruk till exempel genom att tilltala åhörarna med ”du”. Vid ett tillfälle nämner han också alla körsångare som ”sitter hemma nu och tummar på sina noter”

under advents- och jultid som brukar innehålla mycket musik. Det är ett sätt att få körsångarna att känna sig sedda och inkluderade.⁴⁸

Flera predikanter talar om hur advent i kyrkan brukar vara. Några ger målande beskrivningar av fullsatta kyrkor och stämningsfull körsång. Det kan ge människor som brukar fira gudstjänst i kyrkan i samband med första söndagen i advent en känsla av igenkänning. De kan relatera till tidigare år. Predikant 10:1 använder sig även av formuleringar som ”det vet ju du” vilket kan tyda

41 1:1

42 3:1

43 3:1

44 8:1

45 4:1

46 3:1, 5:1

47 5:1

48 10:1

(16)

på att han vänder sig till mer vana gudstjänstfirare.⁴⁹ En annan predikant refererar till en äldre översättning av en psaltarpsalm som också utgör texten till en välkänd adventssång.⁵⁰

Samtidigt gör beskrivningarna av hur första söndagen i advent brukar firas att även att den som inte har varit på plats i kyrkorummet då tidigare år kan skapa sig en förhållandevis klar bild av hur det brukar vara. Predikant 6:1 beskriver till exempel också vad som menas med ”Messias”, vem Barabbas i evangelierna var samt vad ”Kyrie eleison” betyder.⁵¹ Det krävs därför ingen större förkunskap. Första söndagen i advent brukar fler mindre vana gudstjänstbesökare komma till kyrkan och flera predikanter anpassar predikan för att den ska passa även dem. Målgruppen för predikan förändras med andra ord inte av att gudstjänsten sänds digitalt.

Flera predikanter använder sig av frågor. ”Jag tänker så här. Hur tänker du?” undrar exempelvis predikant 10:1 vid ett tillfälle.⁵² Det är dels frågor riktade direkt till lyssnaren, dels frågor som predikanterna sedan svarar på och dels retoriska frågor utan något tydligt svar. Enligt Jarl Kerzar är frågor ett sätt att aktivera och engagera åhörarna eftersom de i många fall försöker komma fram till ett svar. Det kan bidra till att utveckla ämnet och uppmuntrar dem som lyssnar till reflektion.⁵³ Att aktivera åhörarna blir ännu viktigare när de inte befinner sig i samma rum och predikan som kommunikationsväg därför blir mer enkelriktad.

2.3.2 Kommentarsfält

Kommentarsfälten bidrar till något som kan liknas vid ett digitalt gudstjänstrum. De som tittar kan själva kommentera samt se vilka andra som har kommenterat och därmed kan antas tittat på gudstjänsten. Det är dock bara ett fåtal av dem som har sett gudstjänsterna som också kommenterar. Av kommentarerna är det få som berör predikan. Församling 6 är den av församlingarna som har fått flest antal kommentarer i samband med sin adventsgudstjänst. I de 56 kommentarerna har själva predikan bara kommenterats av tre personer.⁵⁴ För att få ett större material studerar jag därför gudstjänsternas samtliga kommentarer och inte enbart kommentarer med fokus på predikan.

Genom kommentarsfälten som finns tillgängliga i samband med sju av gudstjänsterna från första söndagen i advent är det möjligt för både de som tittar och de som sänder att kommentera.

Tre av de aktuella församlingarna och pastoraten har publicerat gudstjänsten på både Facebook och YouTube. Av de gudstjänster som enbart sändes via YouTube har tre inaktiverade kommentarsfält.⁵⁵ Det är därför inte möjligt för mig att i efterhand ta del av eventuella

49 10:1

50 8:1

51 6:1

52 10:1

53 Jarl Kerzar, Helena. 1999, s. 129-132.

54 6:1

55 1, 4 och 10

(17)

kommentarer till de sändningarna. Gudstjänsterna som sändes via Facebook har fått fler reaktioner och fler kommentarer än de som enbart sändes via YouTube.

Av tittarna som valt att kommentera gör flera det för att visa sin delaktighet, till exempel genom att skicka en emoji eller genom att tacka för gudstjänsten i slutet av sändningen. På så sätt skapas en digital gemenskap. Bland kommentarerna till gudstjänst 7:1 skriver till exempel två personer och tackar för gudstjänsten, en av dem har även lagt upp en bild på en tv där gudstjänsten visas.⁵⁶ Genom kommentarsfälten kan församlingarnas medarbetare även uppmuntra dem som tittar till interaktion och även ge dem information. Församling 8 och 9 har varit aktiva under sändning och bland annat skrivit ut psalmnummer i kommentarsfälten till sina adventsgudstjänster.⁵⁷ Församling 9 uppmanar genom kommentarerna också tittarna att tända ett ljus, skriver till vilket nummer kollekten kan swishas och annan information. Församling 4 har istället med sådan information i bild i sändningen.⁵⁸ I kommentarsfälten har medarbetare från församlingarna även möjlighet att besvara tittarnas kommentarer samt få respons på gudstjänsten och på tekniken. En tittare skriver att det känns i hjärtat att inte få sjunga tillsammans. En representant från församlingen svarar då att det kändes i deras hjärtan också och beskriver det som en sorg att så många röster saknades.⁵⁹ Denna möjlighet till kommunikation utnyttjas bara av ett fåtal.

I flera kommentersfält är det tydligt att musiken är viktig för tittarna. Psalmerna och sångerna är troligtvis något som många gudstjänstbesökare förknippar med adventstiden vilket ger musiken en stor betydelse. Gudstjänst 10:1 har kommenterats av fem personer varav tre skriver att det är vacker musik. En annan person skriver att det är första gången på cirka 20 år som hon inte är med och sjunger i kören första söndagen i advent.⁶⁰ Att musiken är viktig just denna söndag kommer också fram i flera av predikningarna.

Interaktionen tar sig andra uttryck i kommentarsfälten än vad den gör när gudstjänsten firas med alla deltagare närvarande i kyrkorummet. För predikantens del blir predikan till stor del en envägskommunikation då han eller hon inte ser åhörarna och först i efterhand kan ta del av eventuella reaktioner. Åhörarna kan däremot ha lättare att på olika sätt reagera på gudstjänsten i det digitala formatet. Få gudstjänstfirare skulle ställa sig upp i en fullsatt kyrka under pågående gudstjänst och säga att musiken var vacker. Personen skulle kunna säga det vid kyrkkaffet efteråt.

Kommentarsfälten gör det möjligt att skriva det direkt och snabbt kunna få svar från andra åhörare.

Första söndagen i advent 2020 hade gränsen med max åtta deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar precis trätt i kraft. För att se om och hur eventuella förändringar har skett över tid kommer härnäst de 10 predikningarna från tredje söndagen i påsktiden 2021 att studeras.

56 7:1

57 8:1, 9:1

58 9:1, 4:1

59 8:1

60 10:1

(18)

3. Tredje söndagen i påsktiden

På samma sätt som predikningarna från första söndagen i advent behandlades i föregående kapitel kommer nu predikningarna från tredje söndagen i påsktiden gås igenom. Efter de tre analysfrågorna avslutas denna del med en jämförelse mellan de svenskkyrkliga församlingarnas digitala arbete och pingstförsamlingarnas.

3.1 Hur påverkar situationen med pandemin och omställningen till digitala gudstjänster budskapet i predikan?

Temat för den tredje söndagen i påsktiden är Den gode herden. I evangelietexten⁶¹ liknas Jesus vid den gode herden och människorna beskrivs som hans får. Predikant 9:2 medger att bilden av fåren och herden nog var mer lättillgänglig då än vad den är för oss i dag.⁶² Även predikant 1:2 talar om att bilden av en fåraherde och får inte är helt lätt för människor i Sverige år 2021 att ta till sig.

Samtidigt är fåren och herdarna centrala genom bibelns texter. Det var till exempel herdarna som först fick veta att Jesus var född. Fåraherden använder sig själv som sköld och är beredd att dö för att skydda sin hjord. Jesus Kristus är en sådan herde som går i döden för att rädda sin människohjord.⁶³

”Gud gillar får.” konstaterar en annan predikant.⁶⁴ Samma predikant förknippar bilden av fåraherden och fåren med trygghet och fridfullhet och tycker därför att det blir komplicerat när Jesus i evangelietexten även beskrivs som en grind.⁶⁵ Flera predikanter medger att den bilden är svårare att ta till sig. Predikant 3:2 säger att det finns många stängsel i livet som människor kan ha svårt att ta sig förbi utan hjälp. Det handlar om förutfattade meningar, krav och annat som begränsar den enskilda individen och omgivningen. I och med grinden, Jesus, öppnas istället vägen till livet och kärleken. Grinden leder dels inåt mot ett liv med Gud och dels utåt mot en värld där vi får vara tillsammans med andra.⁶⁶

De som går in i hagen någon annanstans än genom grinden beskrivs som tjuvar och rövare. Då handlade det kanske om religiösa och politiska ledare som Jesus ville kritisera säger predikant 4:2.

Hon undrar sedan vilka som kan ses som vår tids tjuvar och rövare.⁶⁷

Predikant 5:2 reflekterar också över vad det är som försöker leda människorna bort från grinden.

Han talar om influensers och reklam i tv, radio och tidningar. Kritiken är tydlig. Det är sådant som försöker få människor att köpa saker och bejaka olika livsstilar. Det förleder människor. Han

61 Johannesevangeliet 10:1-10, Bibel 2000.

62 9:2

63 1:2

64 6:2

65 6:2

66 3:2

67 4:2

(19)

relaterar till åhörarnas samtid men utan att beröra vare sig den pågående pandemin eller att gudstjänsten firas digitalt. Det är viktigt hur man väljer att leva sitt liv och han återkommer till att varje människa behöver något konkret att bygga sitt liv på. Något som fyller livet med mening.

Värderingarna som kommer med en tro på Kristus kan fungera som en sådan bas menar han. Det kan vara till hjälp i sökandet efter en egen livsstil och bejakandet av den. Det ger en trygghet. Att välja livsstil beskriver predikanten som ett sätt att ”hitta grinden till sitt inre liv.”⁶⁸

Predikanterna tolkar evangelietextens bilder och beskriver utifrån dem en Gud som ser efter sin hjord, letar efter de bortsprungna och ger trygghet. Precis som vid första söndagen i advent beskriver predikanterna att Gud älskar varje människa och att Gud finns nära oavsett livssituation men de använder andra ord. Det kan vara ett indirekt sätt för predikanterna att försöka ge tröst och förmedla hopp i en tid som på grund av pandemin upplevs som orolig av många. På så sätt behöver de inte ta upp pandemin och dess följder varje predikan vilket skulle kunna upplevas som tjatigt.

I jämförelse med predikningarna från första söndagen i advent har varken pandemin eller det digitala formatet någon större inverkan på budskapet i predikan den tredje söndagen i påsktiden.

Sorgen att inte kunna samlas fysiskt i kyrkorummen är inte lika uttalad. De gudsbilder predikanterna använder påverkas inte heller av den rådande situationen i samma utsträckning som under första söndagen i advent. Situationen har blivit mer av ett normaltillstånd. Det märks också på att predikanterna som gör kopplingar till åhörarnas samtid i första hand inte nämner pandemin eller det digitala gudstjänstformatet. Predikant 6:1 undrar till exempel hur man kan höra Guds röst i ett ständigt brus av information och nya trender.⁶⁹

Till skillnad från första söndagen i advent nämner ingen predikant i större utsträckning att gudstjänsten firas digitalt. Två predikanter nämner det kort genom formuleringar som:

”…hemma vid datorn i dag.”⁷⁰ och ”…hemma hos dig…”.⁷¹ Även om predikanterna inte påtalar det digitala formatet har flera predikanterna blivit mer vana vid det. De är till exempel bättre på att se in i kameran under tredje söndagen i påsktiden än under första advent. Fler predikanter använder också tydligare handgester tredje söndagen i påsktiden. Som exempel drar predikant 4:2 ena handen över huvudet när hon säger ”Han smörjer mitt huvud med olja”. Vid ett annat tillfälle låtsas hon hålla i en herdestav för att sedan hålla upp handen med handflatan mot

68 5:2

69 6:2

70 9:2

71 7:2

(20)

kameran som ett stopptecken.⁷² Predikant 8:2 kramar om sig själv när han talar som hur Gud kärleksfullt drar människan till sig.⁷³ Genom rörelserna förstärker predikanten det han eller hon vill säga. Vissa mindre rörelser blir också tydligare när de som tittar ser predikanten digitalt och inte på långt avstånd i ett kyrkorum.

Att åhörarna på ett sätt kommer nära predikanterna i och med det digitala formatet kan vara en anledning till att samtliga observerade predikningar från tredje söndagen i påsktiden sker från ambo eller direkt från golvet. Detta trots att det finns predikstolar i flera av kyrkorummen. Även den predikant som första söndagen i advent predikade från predikstolen i samma kyrka väljer att tredje söndagen i påsktiden använda ambon direkt nedanför predikstolen.⁷⁴ Att de väljer att inte kliva upp i predikstolarna kan vara ett sätt att anpassa predikan till det digitala formatet. Dels ser åhörarna predikanten tydligt ändå och dels kan det vara svårare att filma predikanten i predikstolen.

3.3.1 Tilltal

Tilltalet är en viktig del i kommunikationen mellan predikant och åhörare. Predikant 7:2 vänder sig i slutet av predikan direkt till den enskilda åhöraren. Han säger att ”Jesus står där hemma hos dig och han ser på dig och på oss alla med en djup och varm och kärleksfull blick”.⁷⁵ Även predikant 8:2 ger en mänsklig och kärleksfull bild av Gud. Han beskriver det som att Gud drar människan till sig, håller henne mot sitt bröst och ger henne hjärtevärme.⁷⁶

Det personliga tilltalet fortsätter att vara viktigt precis som under första söndagen i advent. Flera gånger tilltalar predikanterna åhörarna med ”du”. Till exempel predikant 10:2 när hon säger ”Du har fel. Den gode herden dog för dig”.⁷⁷ Det är även fortsatt viktigt för predikanterna att aktivera åhörarna med hjälp av bland annat frågor.

Av de studerade predikningarna från tredje söndagen i påsktid förutsätter åtta av tio att de som tar del av gudstjänsten har en viss förkunskap om Bibeln och kristen tro. Till skillnad från första söndagen i advent relaterar flera predikanter på olika sätt till både nya- och gammaltestamentliga texter som inte lästs den aktuella söndagen. Till exempel säger en predikant ”Vi alla kommer ihåg berättelsen om Emmaus”.⁷⁸ Det tyder på att de vänder sig till vana gudstjänstfirare i större utsträckning än vad de gjorde första söndagen i advent som brukar firas även av mindre vana

72 4:2

73 8:2

74 1

75 7:2

76 8:2

77 10:2

78 8:2

(21)

gudstjänstsfirare. Predikanterna har således anpassat de två söndagarnas predikningar för lite olika målgrupper.

3.3.2 Kommentarsfält

Församlingarna har, med två undantag⁷⁹, fler visningar av gudstjänsterna från första söndagen i advent än av gudstjänsterna från tredje söndagen i påsktiden. Till exempel har gudstjänsten som församling 8 sände första söndagen i advent 571 visningar medan gudstjänsten tredje söndagen i påsktiden från samma församling har 210 visningar.⁸⁰ Även då det är möjligt att samlas i kyrkorummen deltar fler i gudstjänsten i första söndagen i advent. I relation till antalet visningar har gudstjänsterna från tredje söndagen i påsktiden däremot fått fler kommentarer. Att fler av de som tittar väljer att kommentera kan tyda på att de har blivit mer vana vid det digitala formatet och vid tekniken.

I en kommentar till gudstjänsten som församling 7 sände tredje söndagen i påsktiden skriver en tittare att hon tycker det är fint att kunna delta fast hon flyttat från församlingen.⁸¹ I en kommentar till gudstjänsten som församling 9 sände samma söndag skriver en annan person ”Hälsning och Guds välsignelse från Ukraina”.⁸² Det digitala formatet gör det möjligt för människor som befinner sig i andra delar av landet eller utomlands att ta del av gudstjänsten. Något som inte framkommer i kommentarerna i samband med gudstjänsterna första söndagen i advent.

Gudstjänsterna når genom det digitala formatet delvis ut till andra människor än annars. Det är dock ingenting predikanterna lägger någon vikt vid. Samtidigt är det av kommentarerna tydligt att det är uppskattat att kunna följa gudstjänsterna oavsett om man befinner sig inom församlingens geografiska område eller inte. Att kunna följa en gudstjänst från exempelvis sin konfirmationskyrka även om man flyttat från orten kan ge en känsla av igenkänning och samhörighet.

Församlingarna använder sig av kommentarsfälten på olika sätt. De tre församlingar som första söndagen i advent valde att inaktivera kommentarsfältet på YouTube har gjort så även tredje söndagen i påsktiden.⁸³ Församling 9 har istället medarbetare som är mycket aktiva i kommentarsfältet. De som ser gudstjänsten uppmuntras att kommentera och dela tankar och funderingar. En medarbetare har i sin tur svarat på kommentarerna men skriver inte ut psalmnummer och annan information som första söndagen i advent. Den informationen finns inte heller med i bild under sändningen.⁸⁴

De som sänder via Facebook har liksom första söndagen i advent fått fler kommentarer än de som sänt via YouTube. Genom att börja sända sina gudstjänster via Facebook, och inte enbart via

79 Församling 2 och 7

80 Antal visningar 2021-05-03

81 7:2

82 9:2

83 1, 4 och 10

84 9:2

(22)

YouTube, har församling 1 på så sätt också fått fler kommentarer. De har också en representant från församlingen som aktiv i kommentarsfältet. Bland annat önskar hon tittarna en god morgon och berättar att de installerat en ny kamera i kyrkan.⁸⁵ Även om de andra församlingarna inte är aktiva i kommentarsfälten är de öppna för dem som tittar och möjliggör viss interaktion. Åhörarna kan under pågående gudstjänst kommunicera med varandra via kommentarsfälten. De kan ställa frågor och på andra sätt reagera på gudstjänsten i realtid även om predikanten inte kan ta del av reaktionerna förrän i efterhand.

3.4 Det digitala formatets möjligheter

Flera församlingar har utvecklat sina gudstjänstsändningar mellan första söndagen i advent och tredje söndagen i påsktiden. Till exempel har församling 8 införskaffat nya kameror för att förbättra kvaliteten på sändningen precis som församling 1. Tredje söndagen i påsktiden har dessutom fyra av tio församlingar⁸⁶ lagt in psalmnummer och annan information i bild. Första söndagen i advent var den endast församling 4 som gjorde det.⁸⁷ Församling 10 har istället löst det med att ha papper med bland annat texter på som de visar i bild vid till exempel psalmsång.⁸⁸ Det har alltså skett en utveckling men flera församlingar har stora möjligheter att arbeta mer med sina sändningar.

För att få ytterligare perspektiv på de svenskkyrkliga församlingarnas digitala arbete är det intressant att jämföra dem med de två pingstförsamlingarna. De använder sig av det digitala formatets möjligheter i större utsträckning än de svenskkyrkliga. Det kan delvis bero på att det är stora i förhållande till flera av de svenskkyrkliga församlingarna i studien och därmed har andra resurser. Till exempel använder sig båda pingstförsamlingarna av flera olika kameror och utnyttjar flitigt möjligheten att lägga in text i sändningen. Under predikan lägger den ena församlingen även in predikans huvudpunkter i bildens nederkant vartefter de behandlas. Det tydliggör predikans budskap. Denna församling har däremot inte gjort några ytterligare anpassningar mellan de studerade söndagarna.

Den andra pingstförsamlingen har en lång erfarenhet av att sända gudstjänster digitalt. På deras YouTubekanal går det att se predikningar från 2013 och framåt. Efter första söndagen i advent har församlingen dock anpassat gudstjänstsändningarna till det digitala formatet ytterligare. Före och efter själva gudstjänsten sänder de från en studio där två personer fungerar som programledare.

Bland annat samtalar de om gudstjänsten och intervjuar gäster. Inramningen påminner därför om ett tv-program. Hur man arbetar med gudstjänstsändningarna skiljer sig därmed inte enbart åt mellan församlingarna utan även mellan samfunden vilket kan tyda på skillnader i synen på gudstjänsten.

85 1:2

86 2, 3, 4 och 6

87 4:2

88 10:2

(23)

Pingstförsamlingarna har en mer positiv syn på teknik och digitalisering jämfört med de svenskkyrkliga som inte använder teknikens möjligheter på samma sätt. Fahlgren skriver om pentekostal gudstjänst i Kristen gudstjänst – en introduktion och menar att den pentekostala liturgihistorien i väst i hög grad har influerats av nya kulturella strömningar och samhällstrender.

Det märks bland annat på att de i större utsträckning än exempelvis svenskkyrkliga församlingar projicerar texter på väggen.⁸⁹ Med denna inställning kan pingstförsamlingarna tänkas ha en större digital vana vilket underlättar omställningen till digitala gudstjänster och ger större möjligheter att utveckla sändningarna.

Kyrkorummens karaktär skiljer sig också åt mellan de svenskkyrkliga församlingarna och pingstförsamlingarna. De använder även rummen på olika sätt i gudstjänsten.

Pingstförsamlingarnas gudstjänster leds från en scen medan de svenskkyrkliga leds från kyrkornas kor. Det kan bidra till att rummen används på olika sätt även i samband med att gudstjänster sänds digitalt.

89 Fahlgren, Sune. 2018, s. 179.

(24)

4. Slutsatser

I denna avslutande del görs tydligare jämförelser mellan de två söndagarna och slutsatserna utvecklas utifrån tidigare kapitel. Analysfrågorna såväl som huvudfrågeställningen besvaras var för sig. Allra sist kommer en reflektion kring det digitala gudstjänstrummet.

4.1 Hur påverkar situationen med pandemin och omställning till digitala gudstjänster budskapet i predikan?

Det finns ett tydligt fokus på Jesu mänsklighet i bägge söndagarnas predikningar. Jesus beskrivs som kärleksfull och omvårdande. Gud är nära varje människa oavsett livssituation och även när det är svårt. Första söndagen i advent har predikningarna dock tydligare spår av lidande, sjukdom och ensamhet till följd av pandemin. Predikanterna vill knyta an till åhörarnas konkreta livssituation. Det är en utveckling som enligt Jarl Kerzar skedde gradvis under åren 1938-1984⁹⁰ och som verkar ha fortsatt.

I förhållande till pandemin och det digitala gudstjänstformatet sker en större anpassning av budskapet första söndagen i advent än tredje söndagen i påsktiden. Det speciella i situationen var mer påtagligt då skärpta restriktioner infördes i samband med den första söndagen i advent.

Predikanterna kanske därför kände sig manade att på ett eller annat sätt ta upp detta i predikan. De påtalar då i större utsträckning pandemin och dess konsekvenser. Flera tar också upp hur annorlunda det är att kyrkbänkarna står tomma just första söndagen i advent. Det finns en sorg i att inte kunna fira tillsammans i fullsatta kyrkor som tidigare år. Samtidigt som budskapet den söndagen färgas av pandemin poängterar flera predikanter att budskapet trots situationen i grunden är detsamma.

Tredje söndagen i påsktiden har såväl predikanter som åhörare blivit mer vana vid digitala gudstjänster och begräsningen till åtta personer. Pandemin får därför inte lika stor inverkan på predikans budskap. De predikanter som på ett tydligt sätt relaterar till åhörarnas samtid och situation väljer då att i stället ta upp andra aspekter. Pandemin påverkar fortfarande människor i vardagen men predikanterna har inte samma behov av att uppmärksamma vare sig det eller att gudstjänsten firas digitalt.

Predikanterna utnyttjar inte de digitala möjligheterna i någon större utsträckning. Tredje söndagen i påsktiden har predikanterna däremot blivit bättre på att till exempel se in kameran vilket tyder på att de fått en större vana.

90 Jarl Kerzar, Helena. 1999, s. 239.

(25)

Det digitala formatet gör det möjligt för fler att ta del av gudstjänsterna. En person som flyttat och som saknar att få fira gudstjänst tillsammans med sin före detta hemförsamling får kanske möjlighet att göra det digitalt. Någon vars hemförsamling inte börjat sända digitala gudstjänster kanske väljer att följa grannförsamlingens gudstjänster. Tillsammans med det stora utbudet av digitala gudstjänster gör det att gruppen som tar del av en specifik församlings gudstjänster kan förmodas skilja sig åt från söndag till söndag. När gudstjänster firas med alla deltagare på plats i kyrkorummet kan gruppen som firar huvudgudstjänsterna antas vara något mer konstant över tid.

Detta är ingenting som predikanterna i studien tar upp eller påverkas märkbart av.

När Fahlgren skriver om predikantskap i till exempel tv och radio visar han på att mediet förändrar situationen och förhållandet mellan åhörare och predikant. Trots det anpassas inte den hållna predikan i någon stor uträckning. Mediet kan däremot få predikanten att medvetet och omedvetet förändra sitt sätt att framföra budskapet på.⁹¹ Fahlgren tittar på ett historiskt material men denna studie visar att så är fallet även i dag och när predikningarna sänds via Facebook eller YouTube. När predikant och åhörare blivit vana vid digitala gudstjänster får det ingen större inverkan på predikan. I vissa fall kan dock en medveten eller omedveten förändring ha skett hos predikanten.

Predikanterna riktar sig i större utsträckning till rutinerade gudstjänstbesökare tredje söndagen i påsktiden än första söndagen i advent vilket är en söndag som innan pandemin lockade även mindre vana gudstjänstbesökare till kyrkorna. Flera predikanter verkar ha en förhoppning om att de mindre vana gudstjänstbesökarna ska ta del av adventsgudstjänsten även detta år.

Det är troligt att det personliga tilltalet blir viktigare i en tid av isolering och då möjligheterna att samlas i kyrkorummet för gudstjänst är begränsade. För predikanterna är det också viktigt att de som tittar på gudstjänsten känner sig delaktiga. Det märks genom att flera predikanter väljer att inkludera lyssnarna genom ordval som ”vi” och ”dig” men även genom att de aktiverar dem genom exempelvis frågor.

Åhörarna har med tiden har blivit allt mer vana vid det digitala formatet vilket märks genom att antalet kommenterer har ökat i förhållande till antalet visningar. Många kommentarer den tredje söndagen i påsktiden är korta och skrivna för att den som tittar vill visa sin delaktighet eller tacka för gudstjänsten. Kommentarerna blir tittarnas sätt att kommunicera med varandra och med dem som arbetar med sändningen. Det är också ett sätt för församlingens medarbetare att kommunicera med åhörarna och få respons.

91 Fahlgren, Sune. 2006, s. 339.

(26)

4.4 Hur påverkas predikomomentet av att gudstjänsten firas digitalt?

Predikomomentet påverkas på flera sätt av att åhörarna inte kan vara tillsammans med predikanten i kyrkorummet. Situationen är speciell vilket framgår extra tydligt första söndagen i advent då det precis införts nya restriktioner på grund av pandemin. Det framgår att det för predikanterna är en sorg att inte kunna fira första söndagen i advent som tidigare år. Tredje söndagen i påsktiden påverkas inte budskapet lika tydligt. Det finns dock en betoning på Jesus mänskliga sida i predikningarna från både första söndagen i advent och tredje söndagen i påsktiden vilket kan vara ett sätt för predikanterna att förmedla tröst och hopp till åhörarna.

Medan predikanterna i högre grad anpassar budskapet första söndagen i advent anpassar de framförandet till situationen i större utsträckning tredje söndagen i påsktiden. Det uppstår på så sätt ett motsatsförhållande vilket kan förklaras med att situationen har blivit mer vardag efter första söndagen i advent. Med tiden känner inte predikanterna samma behov av att påtala vare sig pandemin eller att gudstjänsten firas digitalt. De har även, liksom åhörarna, vant sig vid tekniken.

Gudstjänsterna firas i stort sätt som innan pandemin men inför en kamera. Möjligheten att interagera förändras dock av att alla inte befinner sig i kyrkorummet. Predikan blir i större utsträckning en envägskommunikation. Däremot uppstår en annan typ av gemenskap i det digitala gudstjänstrummet som är värd att analysera ytterligare.

4.5 Det digitala gudstjänstrummet

Även om det på grund av pandemin och rådande restriktioner inte går att samlas i kyrkorummet uppstår genom tekniken och dess möjligheter ett digitalt gudstjänstrum. I det digitala rummet skapas en form av gemenskap i och med att flera människor tar del av samma gudstjänst samtidigt trots att de befinner sig på olika platser. I de fall då det är möjligt att kommentera bidrar det också till viss interaktion som stärker känslan av gemenskap. För många av dem som kommenterar verkar gemenskapskänslan vara viktig. Samtidigt deltar åhörarna på sina egna villkor. De väljer själva var, när och hur de vill ta del i gudstjänsten, huruvida de kommenterar och så vidare.

Det digitala gudstjänstrummet kan ses som ett tillägg till Fahlgrens teori. I sin avhandling studerar han ett historiskt material som sträcker sig till och med 1960-talet. Det fanns under den för honom aktuella tidsperioden inte tekniska möjligheter att sända gudstjänster på det sätt som församlingarna och pastoraten i denna studie gör. Det finns både likheter och skillnader mellan den kassettkyrka som Fahlgren beskriver och den gemenskap som finns i de digitala gudstjänstrummen.⁹² Till skillnad från predikningar inspelade på kassettband sändes predikningarna i denna studie direkt. Det möjliggör för flera att ta del av dem i realtid även om det också går att ta

92 Fahlgren, Sune. 2006. 335-340.