Komfortvärme i svenska flerbostadshus –
Inställning och synpunkter hos hyresgäster
på LKF
Högskolan i Halmstad
Komfortvärme i svenska flerbostadshus – Inställning och synpunkter hos hyresgäster på LKF
Lehel Tusetic & Rickard Markefors
Förord
Denna rapport är ett examensarbete om 15 poäng på fastighetsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Vi har under en termin arbetat med rapporten. Vi vill tacka Mats Olsson på Lunds Kommunala Fastighetsbolag, för att ha gett oss möjligheten att kunna utföra studien och samtidigt tacka för hjälpen och synpunkterna under arbetets gång. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare på Högskolan i Halmstad, Gudrun Rundberg,
universitetsadjunkt i byggteknik, som har varit ett stort stöd under rapportskrivningen och gett oss god vägledning.
Slutligen vill vi tacka alla personer som har lagt ner dyrbar tid för intervjuer under vår studie, det har verkligen varit betydelsefullt för oss.
Halmstad, september, 2010
Abstract
Energy saving is today very important worldwide. In Sweden, apartments and premises stands for about 20 percent of the total energy consumption. Since Sweden is in the European Union, the country has to follow certain directives. One of these directives, the SAVE-directive, says that every country which has a membership in the EU has to introduce individual measuring of water and heat in apartment buildings. But Sweden has quite low emissions so any legislation hasn’t been introduced. Most of the apartment buildings are warmed up by long-distance heating. Even if individual measurement is not obligatory in Sweden for the moment, the Swedish government has to report every second year to the European commission about how the directive is handled.
This report will be about how tenants perceive the indoor climate in three buildings. These buildings belong to LKF, Lunds Communal Real Estate Company. Our collaboration has been with this property company. We will also look at energy statistics to see if there has been any energy savings in the houses.
The report is based on literature studies and four interviews. We interviewed three people from LKF and one from the Tenants Association. From the Rent Tribunal we got a case which involved a dispute between tenants and LKF.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.1.1 Värmemätning i Sverige ... 6 1.1.2 De första värmemätarna ... 6 1.1.3 EU – direktiv... 6 1.1.4 1970-talets energikriser... 61.1.5 Klimpbidrag under 2000-talet... 7
1.1.6 Mätföretagen intresserade av den svenska marknaden ... 7
2 Syfte och genomförande... 8
2.1 Syfte... 8
2.2 Genomförande ... 8
2.2.1 Enkäter ... 8
2.2.2 Intervju ... 8
2.2.3 Litteratur ... 8
3 Mätning och debitering ... 10
3.1 Mätmetoder... 10
3.1.1 Två huvudtyper av mätning ... 10
3.1.2 Komfortvärme... 10
3.1.3 Radiatorvärme... 10
3.1.4 För- och nackdelar med mätmetoderna... 10
3.1.5 Avläsning ... 11
3.1.6 Debitering vid komfortvärme ... 11
3.2 Funktion och uppbyggnad ... 11
3.2.1 Hemnod... 11
3.2.2 Givare och mätare ... 12
3.2.3 Datapresentationen... 12
3.2.4 Larm ... 13
4 Yttre och inre faktorer som påverkar individuell värmemätning ... 15
4.1 Inre faktorer ... 15
4.1.1 Intern värmeavgivning ... 15
4.2 Yttre faktorer ... 15
5 Lönsamhet vid individuell mätning i flerbostadshus ... 16
5.1 Blir det någon energibesparing... 16
5.1.1 Lönsamhet... 16
5.1.2 Installations-, avläsnings- och driftkostnader ... 16
5.1.3 Prisade mätsystem... 16
6 Enkätundersökning om komfortvärme... 18
6.1 Hyresgästernas upplevelse av inomhusklimatet ... 18
6.1.1 Undersökning av fastigheterna Jägaren, Regeringen och Clemens ... 18
6.1.2 Jägaren ... 18 6.1.3 Regeringen ... 19 6.1.4 Clemens... 19 6.2 Sammanfattning av enkätundersökning... 20 6.2.1 Jägaren ... 20 6.2.2 Clemens... 22 6.2.3 Regeringen ... 23 6.2.4 Vädringsvanorna i fastigheterna ... 24
7 Rättstvist mellan LKF och hyresgästerna... 26
7.1 Hyresgästerna vägrade släppa in montörerna ... 26
7.2 Hyresnämndens bedömning ... 26
8 Hyresgästföreningens inställning till individuell värmemätning ... 27
8.1 Positiv inställning ... 27
8.2 Kritik från hyresgästerna ... 27
9 Energirapport... 29
9.1 Energistatistik ... 29
9.2 Besparing ... 29
10 Resultat och Slutsatser ... 31
Bilaga 3... 38
Bilaga 4... 39
Bilaga 6... 41
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.1.1 Värmemätning i Sverige
Flera länder i Europa har sedan länge infört individuell värmemätning i flerbostadshusen. I Danmark gäller sedan år 1995 krav på mätning av el, gas och värme i de enskilda
lägenheterna. Detta har ännu inte blivit aktuellt i svenska flerbostadshus eftersom Sverige når upp till EU:s krav om koldioxidutsläppen. I nuläget är det upp till fastighetsägarna själva om de vill införa individuell mätning eller inte.
Idag har man vanligtvis egna el-abonnemang. Kostnaderna för uppvärmning, tappvarmvatten och tappkallvatten ingår i hyran till hyresvärden. Majoriteten av de svenska hyresgästerna har idag ingen möjlighet att påverka sina kostnader för värmen.
1.1.2 De första värmemätarna
Under 1950- och 60 talet installerades de första mätarna så kallade ”avdunstningsmätare” på radiatorer i omkring tvåhundratusen lägenheter. Detta gjordes i nyproduktion. Med hjälp av dessa mätare kunde man registrera yttemperaturen på värmekällorna. Byggherrarna fick tilläggslån från staten för att finansiera mätarinstallationerna. Lånevillkoren upphörde år 1959 för installation av värmemätare. Det var inte lönsamt att ha individuell värmemätning.
Kostnaderna för avläsning och administration var för höga. Värmedebiteringen var heller inte rättvis.
1.1.3 EU – direktiv
Sverige blev en medlemsstat i EU år 1995. Enligt artikel 3 i SAVE-direktivet, som handlar om att minska koldioxidutsläppen, måste medlemsstaterna införa individuell mätning och debitering av värme och varmvatten. Lagstiftning om detta har ännu inte införts i Sverige eftersom största andelen av flerbostadshusen i landet värms upp av fjärrvärme.
Koldioxidutsläppen skulle endast minska med 1% om individuell mätning blev obligatorisk. EU har därmed inte ställt några krav på att Sverige inför en lagstiftning, men regeringen måste rapportera till EU-kommissionen vart annat år om hur man hanterar direktivet.
1.1.4 1970-talets energikriser
De höga energipriserna på 1970-talet gjorde att man återigen började prata om individuell värmemätning i flerbostadshus. År 1975 kom bostadsfinansieringsförordningen som innebar att varje flerbostadshus som uppfördes med stöd enligt förordningen skulle utrustas med värme- och vattenmätare. Förordningen blev inaktuell redan fyra år senare för att man ansåg att det inte var ekonomiskt lönsamt att ha individuell mätning.
1.1.5 Klimpbidrag under 2000-talet
Staten började dela ut klimatpengar 2003. Syftet med detta var att stärka det lokala
klimatarbetet och för att Sverige ska uppnå klimatmålen. Hittills har cirka 1,1 miljarder delats ut till kommuner, landsting och företag. Lunds kommunala fastighetsbolag sökte klimpbidrag för både värmemätning och varmvattenmätning. Företaget ansökte i två omgångar till sitt projekt av komfortvärme. De beviljades bidrag för installation av båda mätarna, dock fick LKF klimp för varmvattenmätning endast i befintliga lägenheter. Idag har komfortvärme installerats i nästan 3000 lägenheter i LKFs fastighetsbestånd.
1.1.6 Mätföretagen intresserade av den svenska marknaden
Allt fler fastighetsägare och hyresgäster i Sverige har börjat visa intresse för värmemätning och debitering på lägenhetsnivå. Detta har medfört att företagen som tillverkar och säljer värmemätaranordningar har börjat få upp ögonen för den svenska marknaden. Sverige och de andra EU-länderna skapar stora marknader för mätföretagen. Dessa företag har även ett nära samarbete med EU. De jobbar aktivt för att SAVE-direktivet ska tillämpas i alla
medlemsstater.
2 Syfte och genomförande
2.1 Syfte
Syftet med vår rapport är att ta reda på hur hyresgästerna upplever klimatet i sina lägenheter efter installation av komfortvärme. Efter att ha läst flera artiklar i Sydsvenskan har vi insett att många hyresgäster varit missnöjda med individuell debitering av värme. Vår rapport kommer dock inte handla om rättviseaspekterna vid individuell mätning. Daniel Andersson från KTH har redan skrivit om detta i sitt examensarbete ”Individuell värmedebitering i svenska flerbostadshus – Rättvist eller inte?”. I vår rapport är det följande frågeställningar som ska behandlas:
• Vad tycker hyresgästerna om klimatet efter installation av komfortvärme? • Vilka klagomål förekommer?
• Hur har de blivit informerade och vad tyckte de om informationen? • Har det blivit någon energibesparing?
• Hur görs mätning, avläsning och debitering idag?
• Hyresnämndens inställning till individuell värmemätning? • Kostnader för installation av komfortvärmeanordning?
2.2 Genomförande
2.2.1 Enkäter
Vi blev tidigt tilldelade besvarade enkäter av vår handledare som vi skulle utvärdera. Dessa hade blivit utdelade i tre olika fastigheter i Lund. Enkäterna handlade om hyresgästernas upplevelse av inomhusklimatet i lägenheterna.
Efter utvärderingen gjorde vi stapeldiagram för att jämföra hyresgästernas åsikter om klimatet mellan de olika fastigheterna. Stapeldiagrammen finns tillgängliga i kapitel sex i vår rapport.
2.2.2 Intervju
Med vår handledare gjorde vi ett besök på Lunds kommunala fastighetsbolag. Där intervjuade vi ett antal personer som på olika sätt har varit delaktiga i komfortvärme projekten. På plats visade dem hur värmemätaranordningarna ser ut och berättade om deras funktion. Mats Olsson , vs-tekniker, gav oss en inblick i hans dagliga arbete genom en visning beträffande styrningen av undercentralerna från kontoret. Från Anna Ohlin, ekonom på LKF, fick vi statistik rörande värmeförbrukning i olika fastigheter.
2.2.3 Litteratur
Vi började med att läsa artiklar ur Sydsvenskan för att få en uppfattning om vad
komfortvärme egentligen handlade om och vad hyresgästernas hade för åsikter. Läsandet av artiklarna gav oss en bra grund, därefter började vi läsa forskningsstudier. Det fanns en mängd
olika rapporter skrivna om individuell mätning så det var bara att välja och vraka. Vid sökningarna av vetenskapliga artiklar använde vi oss av nyckelorden individuell värmemätning, individuell debitering, komfortvärme och radiatorvärme.
Vi hittade även mycket information på Internet. Hemsidorna står med i referenslistan.
3 Mätning och debitering
3.1 Mätmetoder
3.1.1 Två huvudtyper av mätning
Idag finns det två vanliga metoder vid individuell värmemätning. Den ena metoden går ut på att man mäter rumstemperaturen (värmekomforten) i enskilda lägenheter och den andra innebär att man mäter den värme som avges från radiatorerna.
3.1.2 Komfortvärme
Flera fastighetsbolag i Sverige mäter komfortvärme, den faktiska temperaturen i lägenheten, och debiterar utifrån den. Temperaturgivare finns placerade i rummen och information skickas via tråd till debiteringssystemet, för att undvika batteribyten. 21 grader ingår i hyran. Hyresgäster som skruvar ner temperaturen får tillbaka pengar. Detta gäller ner till 18 grader. De som har det kallare än 17 grader i lägenheten får betala lika mycket som om temperaturen varit 21 grader. Om man dessutom har kallare i lägenheten, under 16 grader, debiteras
hyresgästen som om denne haft 24 grader. Syftet med detta är att förhindra utkylning av lägenheterna. Innan man installerar komfortvärme i en fastighet, förbereds byggnaden genom en ordentlig injustering av värmekällorna och nya termostater tillkommer.
3.1.3 Radiatorvärme
Den andra vanliga metoden är som sagt att montera givare vid radiatorerna, så kallad
radiatorvärme. Det finns två typer av mätanordningar som mäter värmetillförseln. Det kan ske med en värmemängdsmätare, som mäter antalet kilowattimmar som tillförs lägenheten, eller med fördelningsmätare på varje radiator.
Vid användning av en värmemängdsmätare mäts vattenflödet och temperaturen på fram- och returledningen. När det gäller fördelningsmätare fördelas värmekostnaderna efter hur mycket värme som tillförs lägenheterna från respektive radiator.
3.1.4 För- och nackdelar med mätmetoderna
Fördelen med att mäta komfortvärme är bland annat att värmeströmmar mellan lägenheter inte påverkar värmekostnaden. Om man använder den andra metoden vid individuell mätning och mäter den värme som avges från radiatorerna, kan en hyresgäst som bor mitt i huskroppen dra ner sina termostater och utnyttja grannarnas värme. En annan nackdel med radiatorvärme är att i välisolerade flerbostadshus går mycket av värmeenergin till att värma upp
ventilationsluften. Hyresgästerna har kommit på att de kan sänka sina uppvärmningskostnader om de minskar luftväxlingen genom att ändra på inställningarna i ventilationsanläggningen. Detta kan orsaka fuktskador i byggnaden och hälsoproblem hos de boende. Det finns dock nackdelar med att mäta komfortvärme. En är att hyresgäster som använder många
hushållsapparater tillför mycket värme själva. Trots det får dem betala för uppmätt temperatur i lägenheten. När hyresgästen får mer värme än denne kan reglera bort är också ett dilemma.
3.1.5 Avläsning
Avläsning av mätarna kan ske både manuellt och automatiskt. Vid automatisk avläsning överförs mätvärdena från temperaturgivare, brandlarm och inbrottslarm via tråd till centralenheten ”hemnoden” som tar emot och skickar informationen vidare till fastighetsbolagets server via kabelnätet.
3.1.6 Debitering vid komfortvärme
Standardinställningen på termostaterna är 21 grader i lägenheterna. Hyresgäster som vill ha varmare än 21 grader får ta kontakt med fastighetsbolagets områdesexpedition. De justerar termostaterna så att de kan ge en inomhustemperatur på högst 24 grader. Detta är under förutsättning att systemet har tillräckligt med kapacitet för att klara av 24 grader.
Därefter är det enkelt att välja sin komfort, de boende behöver endast ändra på inställning på termostaten. För varje streck man vrider termostaten ska temperaturen antingen sjunka eller öka med två grader beroende på om man vrider ner eller upp.
3.2 Funktion och uppbyggnad
3.2.1 Hemnod
Hemnoden är systemets kontrollenhet som samlar in data från andra delar i systemet som sensorer och larmkomponenter med flera. Denna sköter även datapresentationen som sker via en display.
Hemnod
Hemnoden monteras i närheten av kabeltv-uttaget. Denna är utrustad med reservbatteri om ett strömavbrott skulle ske, så kan detta ta vid och systemet kan fortsätta som vanligt. Skulle datan dessutom inte vara möjlig att skickas vidare vid ett tillfälle, lagras informationen temporärt i hemnoden för att sedan skickas när kontakten är återställd. Ett modem finns installerat i hemnoden som har en unik ip-adress. Detta möjliggör identifiering av källan vid informationssändningen.
Mätarnoden är också en slags hemnod som innehåller i princip samma komponenter. Denna används då mätutrustning som vatten- eller elmätare finns i gemensamma lokaler.
Kommunikationen med servern sker genom kabel-tvnätet även här. På hemnoden finns en kraftig siren monterad som tjuter när ett larm utlöser.
3.2.2 Givare och mätare
För att mäta temperaturen både inomhus och utomhus används temperaturgivare. Dessa sitter ovanför dörrposten för att vara så osynlig som möjligt. Problemet med varm stigande
inomhusluft avhjälps genom en korrigering av inomhustemperaturen. Normalt ligger korrigeringen på minst på en grad nedåt, men beroende på om det är varmt eller kallt ute är denna korrigering högre respektive lägre. Den varma luften skulle annars påverka systemet med en högre inomhustemperatur än vad som egentligen råder och debitera hyresgästen felaktigt. Det blir ett medelvärde av respektive rums temperatur.
Mätningarna sker en gång var 15e minut för att löpande få värden om rådande temperaturer. Dessa värden skickas i sin tur till hemnoden. Likaså utomhusgivarna mäter i samma
tidsintervall och dessa är placerade
på den nordliga sidan av respektive fastighet, för att vara så skyddade från solen som möjligt.
Trådburen temperatursensor Batteridriven temperatursensor
3.2.3 Datapresentationen
Knappsats Alfanumerisk display
Presentationen av data sker via en knappsats och en alfanumerisk display
Genom dessa kan den boende läsa av information och även skriva meddelanden. Information som gårdagens medeltemperatur, värmeförbrukning samt kostnader går att ta del av.
Hyresgästen kan även skriva in felmeddelanden som denne vill att hyresvärden ska ta del av. Knappsatsen är monterad i hallen innanför ytterdörren i lägenheten. Här sker aktivering och avaktivering av inbrottslarmet.
3.2.4 Larm
Som nämnts tidigare är detta komfortvärmesystem kombinerat med olika larmtjänster som inbrott-, brand och inaktivitetslarm.
Dörrkontakten är en av de viktiga komponenterna i larmsystemet.
Stängd magnetkontakt Öppen magnetkontakt
Denna kontakt som regerar på magnetism registrerar om en otillåten passage sker och
förmedlar informationen till hemnoden. Kommunikationen sker kontinuerligt vid öppning och stängning och en kontroll görs en gång i timmen för att kontrollera att magnetkontakten är aktivDenna kontakt finns på ovansidan på dörren och i dörrposten.
Rörelsedetektor
De lägenheter på bottenvåningen i varje fastighet har dessutom rörelsedetektorer installerade. Dessa kan placeras på hemnoden eller separat på väggen. Känsligheten på detektorn kan justeras genom att man sätter ett filter på detektorlinsen. Rörelsedetektorn är extra nödvändig i dessa lägenheter eftersom altandörren utgör en större risk för inbrott. Rökdetektorer är installerade i alla lägenheter som piper högfrekvent när de utlöses. Röken upptäcks genom denna optiska brandvarnare.
Rökdetektor
Om brandvarnaren är aktiverad i mer än 90 sekunder utlöser även sirenen på hemnoden. Inaktivitetslarmet kan användas till äldre människor vid behov. Systemet kan vara uppbyggt som så, att den boende ska trycka på en speciell knapp på knappsatsen vid vissa tidpunkter annars skickas ett sms-larm om inaktivitet till en anhörig.
Hyresgästen har möjlighet att bli underrättad när larmet utlöser vare sig det är inbrotts-, brand eller inaktivitetslarm. Larmet kan kopplas till tre telefonnummer skickas informationen i form av sms. Övergripande information om larmtyp informeras också.
Värdena som systemets komponenter skickar till hemnoden, skickas vidare genom kabel-tvnätet till ComHems huvudcentral. Informationen skickas sedan vidare via internet till servern.
LKF har servrar i Polen som tar emot data som hemnodarna tar emot löpande. Denna
information skickas genom kabel-tvnätet. Mätningen ska ske under dagar som är varmare än 12 grader och det är även i dessa servrar som dagarna med lägre temperatur helt enkelt tas ur systemet och räknas inte med. Anledningen är att solljuset inte ska påverka
uppvärmningskostnaderna. Den justerade informationen skickas sedan till LKF. Den nämnda ip-adressen är då viktig för att se från vilken lägenhet som värdena kommer ifrån.
4 Yttre och inre faktorer som påverkar individuell värmemätning
4.1 Inre faktorer
4.1.1 Intern värmeavgivning
Idag har de flesta människor många hushållsapparater i sina bostäder. Omkring 70-80 % av hushållselen omvandlas till värme som bidrar till bostadens värmetillskott. Även vi människor avger värme. Värmeavgivningen ligger mellan 50-100 watt per person beroende på ålder och aktivitetsnivå. Hushållsarbeten som matlagning, strykning och tvättning kan också höja temperaturen i bostaden.
Som hyresgäst vill man naturligtvis bara betala för den värme som värmesystemet levererar och inte för gratisvärme. Mätarföretagen arbetar med att debiteringstemperaturen ska
motsvara den upplevda temperaturen. I inneklimatsammanhang brukar man prata om operativ temperatur, den upplevda temperaturen. Det är ett mått på upplevelsen av det termiska
klimatet. Operativ temperatur anges som medelvärde av luftens och omgivande ytors temperatur.
4.2 Yttre faktorer
4.2.1 Solinstrålning
Ett annat problem vid värmekostnadsfördelning efter rumstemperatur är att exempelvis solinstrålning och värme från oisolerade varmvattenledningar kan medföra höjd nivå på rumstemperaturen. Det har förekommit att en stamledning med värme och varmvatten gick i golvet, rätt genom en lägenhet. Hur mycket lägenhetsinnehavaren än skruvade ner termostaten på radiatorn gick det inte att få ner inomhustemperaturen. I det fallet fick fastighetsägaren och hyresgästen göra en överenskommelse, som innebär att hyresgästen inte ska betala för
oönskad värme. Detta är dock väldigt ovanligt. Av de 3000 lägenheter i LKF:s
fastighetsbestånd där det skett installation av komfortvärme, är det endast 7 som blivit bortkopplade från systemet. I några av fallen så ligger lägenheten ovanför en värmecentral, torkrum, kulvert, etc eller liknande.
I fastigheter där det finns värmemängdsmätare eller fördelningsmätare kan hyresgäster få betala mer om de har en lägenhet som kräver mer värme än andra lägenheter i byggnaden. Hyresgäster som innehar en hyresrätt eller bostadsrätt med soliga lägen får betala mindre. Detta är ett rättviseproblem vid kostnadsfördelning efter värmetillförsel i enskilda lägenheter. Vill man slippa dessa orättvisor kan kostnaderna fördelas efter rumstemperatur istället. I andra EU-länder bland annat Schweiz och Danmark korrigeras det. Vid korrigeringar tar man hänsyn till husets läge och om det finns oisolerade värmerör genom lägenheten som ger gratisvärme.
5 Lönsamhet vid individuell mätning i flerbostadshus
5.1 Blir det någon energibesparing
5.1.1 Lönsamhet
Flera utredningar har visat att det är svårt att få individuell värmemätning lönsam i
flerbostadshus. Framförallt i fastigheter där det redan finns ett väl injusterat värmesystem och bra värmereglering. Detta beskrivs närmare i utredningen ”Erfarenheter av individuell
mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus”. Det finns dock fördelar vid individuell mätning såsom att hyresgästerna kan påverka sina kostnader och lära sig att hushålla med energi.
Utredningen har gjorts av en grupp bestående av fastighetsägare, förvaltare, energiföretag samt Statens Energimyndighet. Lennart Berndtsson, HSB, som författat rapporten säger att endast i byggnader med dåligt injusterade värmesystem med brister i värmereglering och stort värmebehov som man kan vara säker på att individuell mätning blir lönsam. I flerbostadshus med väl injusterade värmesystem och bra värmereglering går det maximalt att spara 10 % av energianvändningen. Siffran bygger på en beräkning, där en lägenhet antas ha en
inomhustemperatur som är 1-2 grader högre än i ett småhus. Varje grads besparing i inomhustemperatur motsvarar en besparing på 5-6 % av värmebehovet.
I de fall värmesystemet inte är injusterat kan man anta att inomhustemperaturen kan uppgå till 24 grader under uppvärmningssäsongen. I dessa fall kan man åstadkomma besparingar på 20 procent med individuell värmemätning.
Fastighetsägarna tycker i första hand att den bästa metoden för att spara energi är att åtgärda värmesystemet istället för att installera ett mätsystem. För att individuell mätning ska fungera bra krävs kompetent driftpersonal och en aktiv fastighetsförvaltare.
5.1.2 Installations-, avläsnings- och driftkostnader
Att installera och avläsa värmemätare är inte gratis. Enligt innan nämnda utredningen ligger investeringskostnaden mellan 3000 och 8000 kronor per lägenhet vid stora entreprenader. Tillsammans med avläsnings- och driftkostnader handlar det om mellan 600 och 1000 kronor per år och lägenhet.
Även om man antar att det går göra energibesparingar upp till 20 % i flerbostadshus resulterar det endast i en minskning av svenska koldioxidutsläpp med en procent. Detta beroende på att fjärrvärme, som endast i en liten utsträckning är baserad på fossila bränslen, är det vanligaste sättet att värma svenska flerbostadshus.
5.1.3 Prisade mätsystem
Lokala investeringsprogrammet, LIP, i Stockholm höll år 1999 en tekniktävling. Man ville få fram nya system för individuell mätning och styrning av vatten, el, gas och värme. I tävlingen blev två mätsystem för individuell värmemätning belönade. Två företag blev tilldelade
tvåhundratusen kronor vardera för sina mätsystem. Det ena företaget var Birka BBI AB och det andra var Stigberget Driftteknik AB.
Det ställdes krav på mätsystemen. De skulle anpassas till ett mindre flerbostadshus med 20 stycken lägenheter samt tvättstuga, en butikslokal och en kontorslokal. De vinnande
företagens mätsystem arbetar med LonWork-standarden genom så kallade noder, det vill säga operativpunkter. Vid installation i flerbostadshus kopplas mätaranordningarna till ett separat ledningsnät och båda systemen kommunicerar enbart med nätverksvariabler standardiserade av LonMark. Varje lägenhet har sin egen kodade och skyddade kommunikationssfär. Som hyresgäst kan man inte gå in på nätet och spionera på grannarnas användande av energin. Däremot kan fastighetsägaren eller förvaltaren och hyresgästen kommunicera interaktivt. Systemen kan också användas för avläsnings- och styrändamål på distans. Det kan handla om kontroll av spis, larm, belysning, låsning och temperatur.
Ett av de prisade mätsystemen Climate View II som bygger på ett patent från Stigberget Driftteknik AB använder en metod som minskar kostnaderna vid värmemätning. Metoden går ut på att flöde och temperatur mäts i frånluftskanalen. Mätningen sker på vinden med en mätare som är oåtkomlig för de boende i fastigheten. För att mätningen ska fungera krävs det att frånluftskanalen är individuell. Är kanalerna gemensamma kvarstår behovet att mäta temperaturen inne i lägenheterna.
Birka BBI AB:s system kostade i sitt grundutförande cirka 6000-7000 kronor per styck. Priset på Climate View II började från 1500 kronor och uppåt, beroende på tilläggsfunktioner. Inklusive installation av mätarna hamnade priset mellan 5000 och 10000 kronor.
Återbetalningstiden för mätar- och installationskostnaderna låg mellan 1-4 år för en 90 kvadratmeter stor lägenhet. Prisskillnaden är beroende av fastighetens konstruktion och av köparnas önskemål och mervärden.
6 Enkätundersökning om komfortvärme
6.1 Hyresgästernas upplevelse av inomhusklimatet
6.1.1 Undersökning av fastigheterna Jägaren, Regeringen och Clemens Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på hyresgästernas upplevelse av
inomhusklimatet vid individuell värmemätning och debitering. Undersökningen genomfördes på tre av LKF:s flerbostadshus där det hade installerats komfortvärme.
Mats Olsson på LKF säger att företaget står för att hyresgästerna ska få den temperatur de önskar. Man ska ha en möjlighet att välja temperatur mellan 18-24 grader. En av
förutsättningarna är att det ska gå att ställa in olika temperaturer i olika rum. Hyresgästerna själva reglerar temperaturen med hjälp av termostatventiler på radiatorerna. Tanken bakom installationen av komfortvärme är att de boende ska hushålla med energi. Alla som bor i LKF:s fastigheter som blivit försedda med komfortvärme ska kunna påverka sina
värmekostnader som är en utav de större utgifterna i hushållet. 21 grader ingår i hyran. Vill man ha det varmare i lägenheten får hyresgästen ta kontakt med områdesexpeditionen. Därefter justeras radiatorerna in och termostatventiler med inställningar upp till 24 grader ersätter de gamla inställningarna på 21 grader. Detta görs endast i sovrum och vardagsrum om så blir fallet.
Komfortvärme har installerats i 3000 av LKF:s lägenheter och vår undersökning behandlade endast en bråkdel av dessa lägenheter. Svarsfrekvensen måste vara minst 50 % för att få en rättvis bild av hyresgästernas upplevelse av inomhusklimatet. I detta fall uppnåddes inte dessa kriterier. Enkätformuläret har utvecklats av vår handledare. De besvarades av hyresgästerna under år 2009. Formuläret bestod av 32 frågor. Frågorna i enkäten handlade om
hyresgästernas upplevelse av inomhusklimatet innan och efter installation av komfortvärme. Deras vanor om vädring, önskemål av temperatur i olika rum, lägenhetens placering och hur hyresgästerna hade blivit informerade om komfortvärme. Vad hyresgästerna tyckte om informeringen framgick också utav svaren. Det fullständiga enkätformuläret finns med i bilagorna.
I vår rapport ska vi beskriva utförligt hyresgästernas åsikter om inomhusklimatet och vad de tyckte om den information som de blev tilldelade av fastighetsägaren angående installation av komfortvärme.
6.1.2 Jägaren
Den första fastigheten som ska behandlas är Jägaren. Hyresgäster i 18 lägenheter hade
besvarat enkäten. Först ska en svarsfördelning redovisas på utvalda frågor. Eftersom frågorna 7 och 20 består av många olika punkter bestämde vi att endast ta med de punkter som
hyresgästerna klagade mest på. Svarsalternativen på fråga 7 och 20 var följande. ”Instämmer helt”, ”Instämmer delvis”, Instämmer inte alls” och ”Vet ej”. Enkäten bestod av
kryssfrågor.
Fråga sju i enkäten handlar om hyresgästernas egna upplevelser av inomhusklimatet innan installation av komfortvärme.
Flera hyresgäster upplevde att det var ofta kallt i lägenheten vintertid.
De svarande tyckte att det luktade instängt i bostaden på vintern. Det var även kallt på golvet. Luften var torr och det är inte bra eftersom torr luft kan torka ut och irritera hud och
slemhinnor.
Många kände också att det var drag i lägenheten. Framförallt drag från fönstren, men även ifrån balkongdörren. Slutligen besvärades några hyresgäster av varierande temperatur inomhus som berodde på förändringar av klimatet utomhus. På liknande sätt upplevde hyresgästerna inomhusklimatet efter installationen av komfortvärme. Det klagades på att det var kallt i lägenheten vintertid och på golvet. Lägenheten kändes kall på morgonen. Lite drag förekom fortfarande ifrån balkongdörren, men annars kunde man konstatera att
dragupplevelsen hade minskat. Det intressanta var dock att flera hyresgäster hade svårigheter med att påverka värmen i lägenheten. Detta trots att komfortvärme hade installerats. Då det känns för varmt i lägenheten ska det åtgärdas genom att hyresgästerna skruvar ner
termostaterna på radiatorerna. Huvudprincipen med systemet är att de boende själva ska reglera temperaturen inomhus. Även efter införandet av individuell mätning besvärades hyresgästerna av temperaturvariationer inomhus till följd av förändringar i utomhusklimatet. På våren klagades det en del på att det var för varmt i lägenheten. Orsaken till detta kan vara solvärmen. Soliga dagar värms lägenheterna upp och det kan bli svårt att reglera bort värmen. Diagram 6.1.1 och 6.1.2 i bilaga 2 och 3 visar hyresgästernas syn på inneklimatet i fastigheten Jägaren innan och efter installation av komfortvärme.
6.1.3 Regeringen
I flerbostadshuset Regeringen tyckte flera av de svarande att det var svårt att påverka värmen i lägenheten innan komfortvärmen hade installerats. Ett fåtal kände att det var ofta kallt på golvet i lägenheten. Många tyckte delvis att det var kyligt vintertid i bostaden. Lite drag upplevdes ifrån ventilerna där uteluften kom in.
Efter installationen av komfortvärme klagades det ungefär på samma saker som innan
införingen av individuell värmemätning. Dock upplevde några drag ifrån balkongdörren. Man kan säga att hyresgästerna på Regeringen inte påverkades särskilt mycket av det nya systemet. Några fler ansåg att de kunde reglera värmen bättre med den nya mätanordningen. Mer
detaljerat om hur hyresgästerna upplever inomhusklimatet före och efter installationen av komfortvärme redovisas i 6.1.3 och 6.1.4 i bilaga 4 och 5.
6.1.4 Clemens
På Clemens instämde mer än hälften av de svarande att det var delvis kallt i lägenheten på vintern. Ett annat problem som uppkom under vintertid var dålig luftväxling i lägenheterna. Det luktade ofta instängt, svarade hyresgästerna. Nästan hälften stördes av matos i denna fastighet. Luften kändes ofta torr i rummen, enligt de sju av sjutton som svarade. Allt det här förekom innan installation av komfortvärme.
Hyresgästerna var ännu mer kritiska till inomhusmiljön efter installationen av komfortvärme. De flesta instämde helt eller delvis på att de saknade möjlighet att påverka värmen i
lägenheten. Varierande temperatur inomhus på grund av temperaturförändringar utomhus besvärade hyresgästerna. Drygt hälften upplevde att så fort solen tittade fram på våren blev det för varmt. Problematiken med matos och dålig luft kvarstod. Flera hyresgäster medgav att inomhusluften var torr. Några instämde delvis att det var drag ifrån fönster och
ventilationsdon. Majoriteten av lägenhetsinnehavarna var missnöjda med temperaturen inomhus. De tyckte att lägenheten var kall på morgonen och under vinterperioden. Diagram
6.1.5 och 6.1.6 i bilaga 6 och 7 visar mer om hyresgästernas syn på inomhusklimatet innan och efter installationen av komfortvärme i fastigheten Clemens.
6.2 Sammanfattning av enkätundersökning
6.2.1 Jägaren
Av de besvarade enkäterna framgår det tydligt att hyresgästerna på Jägaren vill ha olika temperaturer i olika rum. De allra flesta, närmare bestämt 94% av de svarande vill ha en temperatur under 21 grader i sovrummet och endast 6% vill ha över 21 grader. I vardagsrum och badrum vill 71% av hyresgästerna ha lägre än 21 grader, medan resterande vill ha det varmare. 82% av lägenhetsinnehavarna önskar en temperatur under 21 grader i kök och 18% vill ha över 21 grader. Hyresgästerna fick även svara på om de kunde få dessa önskade temperaturer i lägenhetens olika rum. 72% svarade jakande på denna fråga medans 28 % inte höll med. Diagrammet 6.2.1 redogör för detta.
Kan den önskade temperaturen i respektive rum kan uppnås?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej % Clemens Regeringen Jägaren
6.2.1 Diagram över hyresgästernas förmåga att få önskad temperatur i enskilda rum
Lite mer än hälften av de svarande som hade besvarat enkäterna var positiva till individuell mätning och debitering av värme. Det förekom också att hyresgäster ifrågasatte metoden med debitering efter mätning. 25% av de svarande tyckte inte att individuell mätning är ett bra system. En minoritet på 17% hade inga synpunkter på komfortvärme.
För att fastighetsägarna ska övertyga hyresgästerna om att individuell mätning är ett bra system är det viktigt med bra information. Dessutom ska informationen vara lättbegriplig. Innan LKF började installera komfortvärme i sina lägenheter delade man ut informationsblad till hyresgästerna. Informationen handlade om hur man mäter och debiterar vid individuell värmemätning och även mätutrustningens uppbyggnad och funktion redovisades. Majoriteten av de svarande tyckte att den bästa informationskällan om komfortvärme var LKF:s
informationsblad. Diagram 6.2.2 visar hyresgästernas inställning till de olika
informationskällorna. Några enstaka hade varit på informationsträffar som LKF hade anordnat. En hyresgäst ansåg att montören vid installationen förklarade bäst hur individuell värmemätning fungerar.
Vilken var den bästa informationskällan inför installationen? 0 10 20 30 40 50 60 70 80
LKF:s info-blad LKF:s info-träffar Hyresgästföreningens info-träffar Montörens information vid installation Clemens Regeringen Jägaren
6.2.2 Olika informationskällor inför installationen av komfortvärme
Hyresgästerna ska kunna ställa in den temperatur de vill ha i ett rum med hjälp av
termostatventilerna. 77% av de svarande kan få den temperatur de vill ha. 23% tycker inte att de kan få önskad temperatur i rummen. Diagram 6.2.3 redogör för detta.
Upplever hyresgästerna att de kan ändra temperaturen genom att vrida på termostat? 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ja Nej % Clemens Regeringen Jägaren
6.2.3 Detta diagram visar om hyresgästerna hade möjlighet att ändra temperaturen genom att vrida på termostaten
Flera hyresgäster har fått för sig att om de vädrar mycket kommer de att få minskade värmekostnader. Det händer ofta att lägenhetsinnehavarna låter dörren stå på glänt under uppvärmningssäsongen. Att ha balkongdörrar och fönster öppna leder till en högre energiförbrukning. Problemet med energiförbrukningen går att lösa med hjälp av
komfortavräkningsmetoden. Hos Helsingborgshem AB används denna metod. Det är en teknik som har utvecklats med ventiltillverkaren Markaryds Metallarmatur AB. En givare känner av när balkongdörren är öppen och stoppar värmetillförseln till radiatorn med en ventil på returledningen.
6.2.2 Clemens
Det andra flerbostadshuset som vi tittade på var Clemens. Här hade också 18 hyresgäster besvarat enkäterna. På frågan om vilken temperatur de önskar sig i olika rum svarade hyresgästerna på följande sätt. 94% nöjde sig med en temperatur på under 21grader i sovrummet. De kvarvarande på 6% ville ha över 21grader. I vardagsrummet ville 65% av hyresgästerna ha under 21 grader och 35% över. 76% vill ha under 21 grader i kök och 24% över det. I badrum vill 59% ha en temperatur på under 21 grader, medan resterande på 41% vill ha det varmare.
De svarande på Clemens var betydligt mer kritiska till komfortvärmesystemet än de svarande på Jägaren. 60% tyckte inte att komfortvärmesystemet är ett bra system. En hyresgäst menar att det är svårt att få ner temperaturen i lägenheten trots att alla termostater är nerskruvade. Det är så många faktorer som påverkar temperaturen i bostaden, därför borde man debiteras efter uppmätt energitillförsel i de enskilda lägenheterna och inte efter uppmätt temperatur, förklarade hyresgästen på Clemens. 33% har en positiv inställning till komfortvärme. Övriga på 7% hade inga åsikter.
Större delen av de svarande anser att den bästa informationskällan var informationsbladet från LKF. Betydligt fler hyresgäster på Clemens var på LKFs informationsträffar för att lyssna på hur individuell mätning och debitering av värme sker. En hyresgäst deltog även på
hyresgästföreningens informationsträff. Man kan konstatera att de svarande på Clemens var mer nyfikna på komfortvärmesystemet än de svarande på Jägaren.
En målsättning för fastighetsägaren är att hyresgästerna ska förstå hur värmedebiteringen bestäms.
Har hyresgästerna förstått vad de ska betala för?
0 10 20 30 40 50 60
Ja allt Ja rätt så mycket Nej bara lite Nej inte alls
%
Clemens Regeringen Jägaren §
6.2.4 Här visas hur mycket av informationen som hyresgästerna har förstått angående debiteringen
18% av de svarande förstår precis hur kostnaden för värmen bestäms vid individuell mätning. 35% är ganska säkra på vad de betalar för och lika många är mindre säkra på vad de betalar för. De kvarvarande på 12% har ingen aning om hur värmedebiteringen bestäms. Detta visas mer ingående i diagram 6.2.4.
Mer än hälften, närmare bestämt 53%, av hyresgästerna svarade att de inte kan erhålla önskad
temperatur i sina rum. Detta bidrar säkert till varför de svarande är så kritiska till komfortvärmesystemet. 47% upplever att de kan få den temperatur de vill ha genom att skruva upp eller ner termostaten på radiatorn.
6.2.3 Regeringen
Den sista fastigheten vi undersökte var Regeringen. Antalet svarande uppgick till 13 stycken i denna byggnad. 92% av de svarande vill ha en temperatur på 21 grader eller under och 8% vill ha över 21 grader i sovrummet. Det framgår av svaren att 58% vill ha maximalt 21 grader i vardagsrummet, medan 42% vill ha det varmare. 73% önskar sig en temperatur på högst 21 grader i köket och 27% önskar en varmare klimat. Till sist upplevde 58% av hyresgästerna att en temperatur på högst 21 grader är behagligast i badrummet/duschen. Resterande 42% vill ha det varmare. Endast 38 % svarar att de kan få dessa önskade temperaturer i respektive rum. Även på Regeringen är många hyresgäster kritiska till komfortvärme. Hälften är missnöjda och vill inte ha individuell mätning i lägenheten.
Hur är hyresgästernas inställning till komfortvärme?
0 10 20 30 40 50 60 70
Bra Vet ej Dåligt
%
Clemens Regeringen Jägaren
6.2.5 Här visas hyresgästernas allmänna inställning till komfortvärme
En hyresgäst vågade till och med påstå att LKF bröt mot hyreskontraktet när de installerade komfortvärme. Hyresgästen menar att värmen ingår enligt hyreskontraktet i hyran. Vid införandet av individuell mätning får fastighetsägaren ytterligare inkomster utan att höja själva hyran, påpekar lägenhetsinnehavaren. En annan hyresgäst höll med om att man borde debiteras efter energitillförsel till de enskilda lägenheterna, d.v.s. radiatorvärme. Denne menade att spis, tv och stearinljus kan höja temperaturen i lägenheten och då får man betala extra för värmen.
Det är bättre att LKF lägger ner komfortvärme projektet och satsar istället på att informera lägenhetsinnehavarna om hur man kan dra ner på energiförbrukningen, säger hyresgästen. Eftersom dygnets 16 högsta temperaturvärdena inte räknas med i debiteringen, blir detta dock inte orättvist.
42% av de svarande är positiva till komfortvärme. De återstående på 8% har inga synpunkter på systemet. Detta visas i diagram 6.2.5.
På Regeringen har 38% av lägenhetsinnehavarna varit på LKF:s informationsträffar. Ännu en gång är LKF:s informationsblad den bästa informationskällan enligt hyresgästerna. En utav
lägenhetsinnehavarna deltog även i hyresgästföreningens informationsträff.
De allra flesta av de svarande på Regeringen är medvetna om hur värmedebiteringen fungerar. 54% av de svarande förstår allt om hur individuell debitering bestäms, medan 31% förstår rätt så mycket. Endast 15% förstår inte alls vad de ska betala för.
Komfortvärme innebär att om hyresgästen vill ha det lite varmare i lägenheten ska denne betala lite mer för värmen och lite mindre om temperaturen understiger 21 grader. Man ska kunna få det så varmt respektive kallt man vill ha genom inställning av termostatventilerna. När de svarande blev tillfrågade om de kan erhålla önskad temperatur i olika rum svarade 38% ja. 62% svarade att de inte kan få den temperatur de önskar i rummen.
De flesta upplever alltså att de inte kan få önskad temperatur i bostaden.
6.2.4 Vädringsvanorna i fastigheterna
Syftet med komfortvärmesystemet är att hyresgästen ska få mer ansvar angående
värmeförbrukningen. Genom belönings- och bestraffningsmetoder påverkas hyresgästens beteende att reducera sin värmeproduktion. Systemet ska uppmuntra hyresgästerna att bli mer måna om hur de vädrar för att minska onödig värmebortgång. Den bästa vädringsmetoden är att vädra rejält och under kort tid för att undvika att konstruktionen kyls ned.
Genom enkätundersökningen undersöks även hyresgästernas vädringsvanor före installationen som sedan jämförs med vanorna efter installationen. Diagram 6.2.6 speglar hyresgästernas vädringsvanor. Sista diagrammet, 6.2.7, visar skillnaderna av vädringsvanorna före och efter installationen.
Hur ser hyresgästernas vädringsvanor ut?
0 10 20 30 40 50 60 70 Fönster på glänt hela dagen eller natten
Fönster på glänt några timmar Tvärdrag några minuter Vädrar aldrig % Clemens Regeringen Jägaren
6.2.6 Diagrammet visar hyresgästernas vädringsvanor
Tittar man på hur hyresgästerna vädrade innan installationen ser man att majoriteten brukade ha korsdrag ett par minuter. Några hade fönstret på glänt ett par timmar. I värsta fall vädrade folk genom att ha öppet fönster hela natten eller under hela dagen.
I undersökningen visade det sig att hyresgästerna inte vädrar så mycket mindre än innan, som man kunde hoppas på. Bara 27 % av de svarande på Regeringen svarar att de vädrar mindre efter installationen av komfortvärme. 64 % vädrar ungefär lika mycket som innan, och 9 % vädrar till och med mer än innan.
60 % av hyresgästerna på Clemens menar att de vädrar mindre efter installationen. Ungefär samma resultat gäller för Jägaren där 57 % också svarade att de vädrar mindre. Ca 30 % av de två sistnämnda fastigheterna svarade att de vädrar lika mycket som innan.
Med tanke på att väldigt stor del av hyresgästerna vädrar dagligen spelar detta stor roll för värmeförlusterna.
Vid överskott av värme i lägenheten är det bekvämaste och snabbaste sättet att vädra bort den. Detta är knappast det mest ekonomiska alternativet eller bäst ur miljösynpunkt. Genom att vrida ner termostaten utnyttjar man värmen på ett bättre sätt, och det syns på
värmedebiteringen och inte minst på miljön i det långa loppet.
Man kan sammanfattningsvis säga att hyresgästerna i alla fastigheter har blivit mer medvetna om den ofrivilliga värmeförlusten som uppstår vid vädring och skapar högre
värmeförbrukning.
Skillnad i vädringsmönster Innan & Efter installation
0 10 20 30 40 50 60 70
Mer nu än före installation Mindre nu än före installation Lika mycket
%
Clemens Regeringen Jägaren
6.2.7 Här visas skillnaden av lägenhetsinnehavarnas vädringsvanor före och efter installationen av komfortvärme
7 Rättstvist mellan LKF och hyresgästerna
7.1 Hyresgästerna vägrade släppa in montörerna
År 2006 när komfortvärmesystemet började installeras i LKF:s fastigheter, var det några hyresgäster som vägrade att släppa in montörerna i sina lägenheter på området Solisten. Det hela ledde till en rättsprocess där hyresnämnden fick fatta ett beslut om ärendet.
Hyresgästerna tyckte att den planerade komfortvärmesystemet inte skulle leda till någon förtjänst för dem utan endast för LKF. Deras egna elektriska apparater skulle höja
temperaturen i lägenheten, vilket kunde innebära över 21 grader lägenhetstemperatur. För detta skulle de straffas genom högre värmekostnad, trots att man redan betalade för hushållselen, menade hyresgästerna.
En hyresgäst ansåg att värmemätningen hade stor inverkan på lägenhetens bruksvärde, även om höjningen endast var 300 per år. LKF:s åtgärder skulle medföra väsentlig ändring av bostadslägenheterna, tyckte hyresgästen. Samma hyresgäst menade att integriteten kommer att beröras genom att LKF kan följa upp deras levnadsvanor. Man hade känt sig övervakad var argumentet. Vidare tyckte de kärande att LKF saknade ett större intresse för att genomföra projektet. En annan hyresgäst instämde också i vad andra hyresgäster hade sagt och tillade att de planerade åtgärderna inte hade diskuterats med de boende på Solisten.
Till sitt försvar berättade LKF att det fanns ett uttalat stöd för systemet hos hyresgästerna. I de lägenheter där man hade genomfört installationerna kunde man konstatera att det blev
betydande energibesparingar. Vid tidpunkten för detta ärende hade LKF redan installerat komfortvärme i cirka 2500 lägenheter. Mätning och debitering sker inte under månaderna maj-september, endast under uppvärmningssäsongen. Är temperaturen +12 grader eller högre ute görs inga mätningar inomhus. Det minskar risken för att solljuset ska påverka
uppvärmningskostnaderna. LKF förklarade även att de har fått ett statligt bidrag till installationen av komfortvärmesystemet.
7.2 Hyresnämndens bedömning
Hyresgästerna åberopade en paragraf i Jordabalken där det framgick att hyresnämnden skall förbjuda en hyresvärd som påbörjar eller som av särskild anledning kan antas påbörja en förbättrings- eller ändringsåtgärd som avses i paragrafen utan godkännande eller tillstånd, att utföra åtgärden. Åtgärderna som beskrivs i paragrafen är av två slag. De gäller dels
standardhöjande åtgärder på fastigheten som har en inte obetydlig inverkan på en bostadslägenhets bruksvärde, dels åtgärder som medför en inte oväsentlig ändring av en bostadslägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten.
För att ett förbud ska komma i fråga så måste åtgärderna som avses, antingen vara av det första slaget eller av det andra slaget eller av båda slagen.
Hyresnämnden bedömde att genomförandet av de aktuella åtgärderna skulle leda till en hyreshöjning av 25 kr per månad för varje berörd bostadslägenhet. Hyresnämnden kom fram till att en sådan marginell höjning av hyran får endast en obetydlig inverkan på lägenhetens bruksvärde. Även installationen av den tekniska apparaturen bedömdes medföra en oväsentlig ändring av de berörda lägenheterna. Enligt hyresnämndens bedömning blev LKF den
vinnande parten. En av hyresgästerna överklagade till fastighetsdomstolen i Svea hovrätt som fastslog hyresnämndens beslut.
8 Hyresgästföreningens inställning till individuell värmemätning
8.1 Positiv inställning
Vid mötet med Stefan Bolin, jurist på hyresgästföreningen, berättade Stefan att de har en positiv inställning till individuell värmemätning. Hyresgästföreningen är en demokratisk organisation och det är medlemmarnas vilja som styr. I dagens läge så är de flesta medlemmar intresserade av individuell värmemätning, sade Stefan. När Stefan beskrev utifrån sin
synvinkel varför medlemmarna är intresserade av värmemätning, säger han att det beror på att de flesta svenskar vill ha millimeterrättvisa. Den enskilde tänker att om grannen har en sak så ska jag också ha det. Även miljöaspekten är viktig i detta sammanhang då minskandet av energiförbrukningen är ett mål för fastighetsbolagen.
Vidare klargjorde Stefan för oss att hyresgästföreningen är en nationell organisation. Med det menade han att de arbetar på olika plan när de förhandlar om t.ex. individuell mätning. Organisationen har anställda i Riksförbundet i Stockholm och de har möten med
riksdagspolitiker. Hyresgästföreningen jobbar även på lokal nivå och då förhandlas det med kommunpolitiker. Till sist förhandlar hyresgästföreningen med allmännyttiga och privata fastighetsägare. Skulle hyresgästföreningen i en förhandling med en fastighetsägare säga nej till individuell värmemätning, kan fastighetsägaren gå till hyresnämnden och begära
villkorsändring i hyreskontraktet. Vissa villkor står inte rakt ut i kontraktet. Stefan tog
exemplet med ett cykelförråd. Fastighetsägaren som har ett förråd får inte hyra ut det t.ex. till en målare utan det är enbart hyresgästen som har rätt till uthyrning. Detta står inte i
hyreskontraktet utan flyter in i kontraktet. Med hjälp av villkorsändring kan hyresnämnden ge tillåtelse till fastighetsägaren att börja mäta värme i fastigheten.
8.2 Kritik från hyresgästerna
Stefan talade om för oss att hyresgästföreningen har fått en del kritik från hyresgästerna när individuell värmemätning har införts i deras lägenheter. Det finns två former av
värmemätning. Det ena är radiatorvärme och det andra är komfortvärme. När man pratar om dessa system så kommer man alltid tillbaka till rättviseresonemanget, påpekade Stefan. Hyresgästerna brukar undra över vilket av de två systemen som är mest rättvist och om de är pålitliga.
Stefan berättade utifrån sin egen arbetslivserfarenhet att han vid ett tillfälle var på ett möte i flerbostadsområdet Lussebäcken utanför Helsingborg. Ett stort bostadsområde med cirka 400 lägenheter. Helsingborgs Hem införde vid den tidpunkten komfortvärme i sina lägenheter. Efter det blev hyresgästerna på området väldigt upprörda. Då kallade man in hyresgästerna till ett bostadsmöte. Det var just detta möte som Stefan medverkade i. Omkring hundra personer deltog. På detta möte fick hyresgästerna ställa sina frågor till honom. Hyresgästerna var vansinniga över det nyinstallerade komfortvärmesystemet och det var Stefan som blev
syndabocken på mötet. Lägenhetsinnehavarna ansåg att de hade blivit feldebiterade och tyckte att det fanns brister i den tekniska delen. När alla hyresgäster hade pratat av sig och lugnat ner sig talade Stefan om för hyresgästerna att han kan gå till Helsingborgs Hem och förhandla bort komfortvärmen. Han nämnde för hyresgästerna att det hade blivit en energibesparing på
20% sedan installationen av komfortvärmen. Avinstallationen skulle innebära en hyreshöjning på 20 kr per kvadratmeter bostadsyta. Efter det uttalandet från Stefan så var det bara en
hyresgäst som var emot införandet av komfortvärmen.
Vid ett annat tillfälle sammankallade Stefan dem han förhandlade med och bjöd in två personer som skulle prata om mätsystem. Ena personen kom från en firma som tillverkade komfortvärmesystem och den andra från en firma som producerade radiatorvärmesystem. Efter att de båda hade presenterat sina respektive mätsystem var alla på mötet eniga om att systemen är likvärdiga. Det ena systemet är inte bättre än det andra. Stefan sade att han upplever individuell värmemätning som en seriös genomarbetad satsning.
Slutligen betonade han vikten av informationsspridningen. Det är väldigt viktigt att fastighetsägaren informerar hyresgästerna i god tid om installation av individuell värmemätning. Då slipper man missförstånd mellan hyresgästen och fastighetsägaren, förklarade Stefan.
9 Energirapport
9.1 Energistatistik
Data som används i denna rapport är energianvändning för hela fastighetsområden under ett år. Vi har inte kunnat beräkna värmeanvändningen i varje enskild byggnad eftersom varje område har en undercentral som förser alla fastigheter med energi. Alla fastigheterna från respektive område har fått komfortvärme som mätsystem. Runt 2005-2006 installerades komfortvärmesystemet i Jägaren, Clemens och Regeringen. Om systemet hade inneburit en reducering av värmeanvändningen ser man detta först under statistiken för år 2006.
Minskningen av värmeförbrukningen märks tydligast för Jägaren. Här ser man en märkbar minskning av värmeförbrukningen. Förbrukningen har minskat från ca 180 kWh/m² till 150-160 kWh/m².
Från och med installationen rapporteras en reducering av värmeanvändningen. Då Jägaren är avsevärt mycket större än både Clemens och Regeringen kan man vänta sig en kortare avbetalningstid på systemet. Reducering av värmeanvändningen kan även ses för Clemens och Regeringen men är inte lika kraftiga.
9.2 Besparing
Om man använder 2002 som grund för att se vilken besparing som blir varje år och med ett ca:pris på 0,70kr/kWh kan lönsamheten beräknas.
För Jägaren var värmeförbrukning för 2002, 2924 MWh. Förbrukningen av värme för samma område 2007 uppmättes till 2428 MWh. Resultatet är en minskning med 496 MWh under dessa år. Detta medför att man sparade ca 347 000 kr endast i värmeförbrukningskostnader. Detta motsvarar en besparing på 22 kr/m². Årsmässigt blev besparingen 4,4 kWh/m²/år. För Clemens blir reduceringen av värmeförbrukning genom samma beräkning 102,4 MWh, vilket medför en besparing på drygt 72000 kr. Besparingen blir då 1,9 kWh/m²/år.
Regeringen redovisade en värmeförbrukning på 69,2 MWh som motsvarar ca 48000 kr och 1,5 kWh/m²/år.
Jägaren har helt klart den största reduceringen av värmeenergi med sina 4,4 kr per
kvadratmeter och år. Clemens och Regeringens resultat är lite blygsammare med sina 1,9 respektive 1,5kWh/m² och år. I diagram 9.2 redovisas fastigheternas värmeförbrukning. Om man dessutom jämför fastigheterna med och utan komfortvärme ser man en tydlig skillnad i värmeförbrukningen. Avgörande är ju också byggår och status.
2009 års statistik över LKF:s fastigheter utan komfortvärme, visar att förbrukningen av värme uppgick till 156 kwh/m² medan värmeförbrukningen i de fastigheter med komfortvärme låg på 143 kwh/m². Detta medför en 9 % lägre årlig förbrukning av värme där komfortvärme är installerat. Om man jämför före och efter installation så var förbrukningen år 2005, 151 kWh/m² och 2009 143 kWh/m². Det ger ca 6% lägre förbrukning. I samband med installation gjordes även injustering, termostatbyte och även datorisering av undercentraler. Alla angivna förbrukningar är graddagskorrigerade.
Värmeförbrukning 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Kw h /m 2 Clemens Jägaren Regeringen
9.2 Jämförelse mellan de olika fastigheternas värmeförbrukning
10 Resultat och Slutsatser
Vår huvuduppgift var att ta reda på hur hyresgästerna upplever inomhusklimatet på LKF. Genom en utvärdering av enkäter som vi hade fått från vår handledare, Gudrun Rundberg, kunde vi sammanställa hyresgästernas synpunkter på individuell värmemätning. Det var tre olika fastigheter som enkäterna var utdelade till. Det var intressant att jämföra svaren från hyresgästerna mellan de olika fastigheterna. Resultaten visade att det fanns märkbara skillnader på hyresgästernas inställning till komfortvärmesystemet.
Informeringen till lägenhetsinnehavarna angående installation av komfortvärme är väldigt viktigt. En fastighetsägare kan informera genom utdelning av broschyrer eller bostadsmöten. I vår rapport undersökte vi vilken informationskälla som de boende tyckte var bäst.
Hyresgästerna från de tre olika fastigheter var eniga om att den bästa informationskällan var informationsbladet som de hade fått hem. På andra plats kom bostadsmötena och på tredje plats informationsträffarna med hyresgästföreningen.
Texten i informationsbladet ska vara lättläst så att alla hyresgäster förstår hur man använder systemet och hur man blir debiterad efter individuell mätning. På frågan om hyresgästerna hade förstått vad de betalar för svarade dem enligt följande. De flesta av de svarande hade förstått rätt så mycket av hur debiteringen skedde. På Clemens hade hyresgästerna problem med att förstå hur debiteringen gick till, medan på Jägaren och Regeringen förstod de flesta informationen om detta. För att en fastighetsägare ska lyckas genomföra ett projekt med installering av individuell värmemätning är dialogen med hyresgästerna av stor vikt.
Idén med komfortvärmen är att man ska kunna ställa in den temperatur man önskar. Dessutom kan värmekällorna justeras in och termostaterna bytas ut så att en lägenhetstemperatur på 24 grader kan erhållas. På Jägaren och Regeringen upplevde 77% av de svarande att de kunde få önskad lägenhetstemperatur. 53% av de berörda på Clemens kunde inte få önskad temperatur. För att det ska vara rättvist ska alla hyresgäster kunna få de temperaturer som de önskar. Endast 33 % av lägenhetsinnehavarna på Clemens tyckte att mätsystemet fungerade tillfredsställande. 60 % var inte nöjda med komfortvärmen och 7 % hade inga åsikter om detta.
Regeringen hade något fler nöjda hyresgäster. 42 % var positiva till systemet, medan 50 % var negativa. 8 % stod neutrala till frågan.
På Jägaren tyckte mer än hälften, närmare bestämt 58 % av hyresgästerna att systemet fungerade bra. Endast 25 % var missnöjda och övriga 17 % av de svarande hade inga synpunkter.
Man kan konstatera att på Clemens och Regeringen var det alldeles för få hyresgäster som var belåtna med debiteringen och mätningen. Detta kan bero på att fastighetsägaren inte lyckades att informera de boende på ett tillräckligt bra sätt.
Den energistatistik som vi fick från Anna Ohlin, ekonom på LKF, kunde vi utläsa att det hade blivit energibesparing i de berörda fastigheterna efter att komfortvärme hade införts.
På Jägaren var denna reducering av värmeförbrukningen tydligast. Om vi tittar tillbaka till år 2002 så var värmeförbrukningen 183,6 kWh/m²/år. Efter att komfortvärmen installerades under 2005-2006 kunde vi 2007 registrera en sänkning till 152,4 kWh/m²/år.
På Regeringen var värmeförbrukningen för 2002 155 kWh/m²/år, som fem år senare hade sjunkit till 144,7 kWh/m²/år.
På Clemens blev det en minskning då värmeförbrukningen 2002 blev 107 kWh/m²/år, som sedan sjunkit till 93,6 kWh/m²/år 2007.
komfortvärmesystemet, har man däremot minskat på energiförbrukningen.
Huvudsyftet med individuell mätning är att ta hänsyn till miljön och LKF har visat att det går spara på energikostnaderna, både för andra fastighetsbolag i Sverige och även internationella företag.
11 Referenslista
Forskningsrapporter
Birgitta Nordquist (1999), ”De boendes inställning till system med individuell värmedebitering”, Lunds Tekniska Högskola
Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund (2003), ”Individuell värmemätning i svenska flerbostadshus – En lägesrapport”, Statens Energimyndighet
Daniel Andersson (2002), ”Individuell värmedebitering i svenska flerbostadshus – Rättvist eller inte”, Kungliga Tekniska Högskolan
Boverket (2005), ”Piska och morot – Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader”
Boverket (2006), ”Individuell mätning av värmeförbrukning i flerbostadshus i Tyskland – författningar, tekniker och erfarenheter”
Internetsidor
http://www.sydsvenskan.se/lund/article269552/LKF-omprovar-varmetillagg-pa-hyra.html http://www.sydsvenskan.se/lund/article266434/Hyresgaster-protesterar-mot-hojning.html http://www.sydsvenskan.se/lund/article214710/Komfortvarmesystemet-kritiserat-fran-starten.html http://www.sydsvenskan.se/lund/article113496/Framtida-komfortvarme-ger-hojd-hyra-nu.html http://www.sydsvenskan.se/lund/article82502/LKF-lagenheter-far-inbrottslarm.html http://www.compwell.biz/presentation/systemKS080505.pdfIntervjupersoner
Mats Olsson, vs-tekniker, Lunds Kommunala Fastighetsbolag Anna Ohlin, ekonom, Lunds Kommunala Fastighetsbolag Anna Svensson, Lunds Kommunala Fastighetsbolag Stefan Bolin, Hyresgästföreningen i Helsingborg
Telefonintervju
Lena Andersson, Hyresnämnden i Malmö
12 Appendix
Bilaga 1: Möte på LKF
Den 11 mars åkte vi ner till Lund för att träffa några intressanta personer på Lunds kommunala fastighetsbolag. Där fick vi kontakt med Mats Olsson, vs-tekniker, i bolaget. Mats visade oss hur komfortvärme utrustningen fungerar. Vi fick titta på hur tempsensorer och rörelsedetektorer ser ut. Både gamla och nyare varianter. Mats berättade att tempsensorer som är kombinerad med en rörelsedetektor installeras i balkongdörrar på bottenvåningar i hyresfastigheter. Syftet med rörelsedetektorn är att det ska förhindra inbrott. På övre våningarna installeras detektorerna i ytterdörrarna. De placeras i överkant av dörrarna och täcks över med en gummilist för att inte synas.
I komfortvärme utrustningen ingår det en display som man kan skicka meddelanden med. Temperaturönskemål eller klagomål kan man skicka med hjälp av apparaten. En hyresgäst kan till exempel skriva att denne vill ha 21 grader i sovrummet och 20 i vardagsrummet. Meddelandet går sedan till LKFs server. Numera ringer hyresgästerna FA i första hand som kan direkt åka ut på plats och justera termostaterna. FA står för fastighetsansvarig. Den fastighetsansvarige arbetar ute på ett bostadsområde och ansvarar för vaktmästarna och lokalvårdarna. Man kan jämföra en FA med en bovärd. Om inte han kan tillgodose hyresgästernas önskemål åker Mats Olsson till fastigheten och gör en injustering av värmekällorna. Mats tillägger att LKF står för att deras kunder ska få den temperatur de önskar. I alla områden där det har installerats komfortvärme har radiatorernas gamla termostater bytts ut med nya. Detta för att man ska kunna reglera temperaturen bättre i lägenheterna. I Mats dagliga arbete ingår det att styra och reglera temperaturen i
undercentralerna i LKFs fastigheter. Eftersom allting är datorstyrt har han möjlighet att göra ändringar från kontoret med hjälp av sin dator.
Tillsammans med professor Lars Jensen som sökt medel via CERBOF (Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning) pågår ett projekt som löper över 2 år med att reglera framledningstemperaturen och att då nå en önskad inomhus temperatur med hjälp av de rumstemperaturer som rumsgivarna registrerar. Information om medeltemperaturen i lägenheterna samlas in från tio olika områden. Informationen görs om till 0 till 10 volts signaler som i sin tur styr ställdonen. Det är även möjligt att sätta olika förstärkningar på systemet och på det viset reglera känsligheten. Börvärdet ligger på omkring 20,5-21 grader i de flesta områdena och hyresgästerna är nöjda. I vissa områden har man till och med dragit ner på börvärdet men i några få ligger vi på 22 grader påpekade Mats. Enligt Mats är mätning och reglering med hjälp av innetemperatur i lägenheter inget nytt i Sverige, men att just att göra det i en så stor omfattning som LKF är unikt. Han menar på att det handlar om cirka 1300 lägenheter och minst två rum i varje lägenhet. De 10 områdena ska jämföras med 10 andra områden med komfortvärme men med konventionell reglerteknik. Dvs en kurva som sätts efter en utomhustemperatur. Om försöket faller väl ut så kommer alla lägenheter med komfortvärme dvs över 3000 lägenheter att regleras på detta sättet.
På hösten kan det ibland vara varmt på dagen och kallt på natten. Då kan överskottsvärme som lagrats i byggnaden under dagen utnyttjas till att värma upp lägenheterna. Tack vare detta fenomen slipper man köra ut värme från undercentralen. Detta leder till en energibesparing. I hemnoden hamnar all information. Den innehåller ett batteri, modem och en transformator. Reservbatteri finns också tillgänglig. Skulle det bli strömavbrott så påverkas inte hemnoden av det. Temperaturvärdena ackumuleras i prylen. Mats nämnde att LKF har servrar i Polen.
Sammanlagt finns det fem servrar som varje dygn tar emot information från hemnoden. I informationen ingår bland annat vilken utetemperatur det har varit under dagen. Mätningar av temperaturen görs fyra gånger i timmen och de 16 högsta punkterna tas bort. Varje hemnod har en unik ip-adress, så hyresgästerna kan titta på vilken temperatur de hade i lägenheten dagen innan. Värmedebiteringen kan också läsas av på displayen. Sommartid står det ”ej mätning” på skärmen.
Apparaten har inbyggd inbrottslarm och brandlarm. Den kan kopplas till tre mobilnummer, men även till ett vaktbolag. Uppstår det en brand eller ett inbrott så bli hyresgästerna meddelade om det via sms. Det har förekommit att apparaten triggat igång själv och avgivit ett falsklarm, men Mats påpekade att det är mycket sällsynt. Sirenen börjar tjuta när
brandvarnaren varit igång i en och en halv minut. Sirenen är riktigt kraftfull, avslöjade Mats. När LKF började installera komfortvärme fick de ett klimpbidrag på 30 procent. Staten delade ut klimatpengar till kommunerna som i sin tur fördelade de på olika företag. LKF ansökte i två omgångar till sitt projekt av komfortvärme. Idag har komfortvärme installerats i nästan 3000 lägenheter i LKFs fastighetsbestånd. Installationen per lägenhet kostar mellan 3000-5000 kronor. Företaget har även slutit avtal som innefattar service av utrustningarna. Idag har LKF en anställd som jobbar deltid, vars uppgift är att åka ut på plats och serva komfortvärme apparaterna. I nyproduktion finns det även varmvattendebitering. Installation av både
komfortvärme och varmvatten mätare kostar runt 10000 kr. Mats Olsson tillade att för installation av komfortvärme i nyproduktion har LKF inte fått något klimpbidrag. Livslängden på de de innan nämnda installationerna är mellan 10-12 år.
LKF ställer sig frågan, blir det lönsamt att installera komfortvärme i nyproduktion? Mats menar att företaget som har kunskap om servrarna kanske inte finns kvar på marknaden en dag. Kommer man att kunna byta ut temperaturgivarna? Måste hela hemnoden bytas ut? Tekniken förändras snabbt idag, påpekade Mats. Uppdatering av mjukvarorna i hemnoden kommer med jämna mellanrum. Om till exempel en äldre rörelsedetektor ersätts med en nyare modell, kan det behövas en annan systemvara i hemnoden.
Blir det inte lönsamt att fortsätta med komfortvärme kommer LKF endast att satsa på varmvattendebitering.
I nyproduktion är det svårt att förutse hur stora besparingarna blir eftersom det inte finns något att jämföra med. Husets byggnadstekniska funktion har stor betydelse för
energibesparingen. När projektet drog igång hade professor Lars Jensen tankar på att använda komfortvärme utan debitering i lägenheterna. Syftet med detta var att undersöka
byggnadernas påverkan på systemet. Mats berättade att LKF har fått klimpbidrag för
varmvattenmätning också. Det fick dem för befintliga lägenheter, men inte för nyproduktion.
Bilaga 2
6.1.1 I detta diagram visas hyresgästernas upplevelse av olika faktorer i inomhusklimatet före installationen av komfortvärme i fastigheten Jägaren
Bilaga 3
6.1.2 I detta diagram visas hyresgästernas upplevelse av olika faktorer i inomhusklimatet efter installationen av komfortvärme i fastigheten Jägaren
Bilaga 4
6.1.3 I detta diagram visas hyresgästernas upplevelse av olika faktorer i inomhusklimatet före installationen av komfortvärme i fastigheten Regeringen
