Sophie Ullberg
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKG11X, VT2015 Grundnivå
Handledare: Ragnar Eneström Examinator: Vera Dahlqvist
Upplevelser av att leva med depression – en litteraturöversikt
Sammanfattning
Bakgrund: Depression är ett av världens största folkhälsoproblem. Trots att det finns kända effektiva behandlingar för depression, så är det mindre än hälften av de som drabbas i världen som får vård. För att kunna upptäcka sjukdomen och ge optimal omvårdnad är det viktigt att ha kunskaper om hur patienten själv upplever depression.
Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med depression.
Metod: Det här är en litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.
Resultat: Patienters upplevelser av att leva med depression kan delas in i tre olika faser som följer i kronologisk ordning. Dessa är upplevelser av ovisshet innan diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under återhämtningen. Under första fasen var personer ofta helt ovetande om att de hade depression innan de fick diagnosen, ibland under flera år. Under andra fasen var skuldkänslor vanliga bland de deprimerade, särskilt hos kvinnor. Patienterna upplevde betydande stigma bland familj, vänner och kollegor. Låg självkänsla, självförakt och skam var vanliga känslor under depressionen. De isolerade sig ofta och hade svårt att ha relationer med andra. Under tredje fasen använde de sig av olika strategier för att öka
begripligheten för sin sjukdom och kunna hantera den. Slutligen fick de successivt en ökad känsla av meningsfullhet under återhämtningsfasen, vilket kunde leda till nya insikter och personlig utveckling.
Diskussion: Diskussionen utgår från den teoretiska utgångspunkten känsla av
sammanhang (KASAM) som består av komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Abstract
Background: Major depression is one of the largest public health problems in the world.
Although there are known effective treatments for depression, less than half of those who suffer of depression in the world receive care. In order to detect the disease and provide optimal care it is important to have knowledge of how the patient experience depression.
Aim: The aim was to describe patients´ experiences of living with depression.
Method: This is a literature study based on eleven qualitative scientific articles selected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO.
Results: Patients´ experiences of living with depression can be divided into three
phases that follow in chronological order. These are experiences of uncertainty before the diagnosis is confirmed, experiences during the depression and experiences during recovery. During the first phase people were often completely unaware that they had depression before they were diagnosed, sometimes for several years. During the second phase self-blame was common among depressed individuals, especially in women. Patients experienced significant stigma among family, friends and colleagues. Low self-esteem, self-loathing and shame were common emotions during the depression. They isolated frequently and had difficulty in having
relationships with others. During the third phase they used various strategies to increase the understanding of their illness and how to handle it. Finally they got progressively a greater sense of meaningfulness during the
recovery phase, which could lead to new insights and personal development.
Discussions: The discussion expires from the theoretical point sense of coherence
(KASAM) which consists of the components comprehensibility, manageability and meaningfulness.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1DEPRESSION ...1
2.2SYMTOMVIDDEPRESSION ...2
2.3DIAGNOSTIKVIDDEPRESSION ...2
2.4OLIKASYMTOMVIDDEPRESSIONHOSKVINNOROCHMÄN ...3
2.5ORSAKERTILLDEPRESSION ...3
2.6BEHANDLINGVIDDEPRESSION...4
2.7OMVÅRDNADVIDDEPRESSION...5
2.8STIGMA ...6 2.9PROBLEMFORMULERING...6 3 SYFTE ...7 4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...7 4.1KÄNSLAAVSAMMANHANG ...7 4.2BEGREPPETHÄLSA ...8 5 METOD...8 5.1DATAINSAMLING ...8 5.2URVAL ...9 5.3ANALYS ...9 6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 10 7 RESULTAT... 10
7.1UPPLEVELSERAVOVISSHETINNANDIAGNOSENÄRFASTSTÄLLD ... 11
7.2UPPLEVELSERUNDERDEPRESSIONEN ... 11
7.2.1 Skuld ... 11
7.2.2 Stigmatiserad ... 12
7.2.3 Förändrad identitet ... 13
7.2.4 Isolering ... 14
7.3UPPLEVELSERUNDERÅTERHÄMTNINGEN ... 15
7.3.1 Begriplighet ... 15
7.3.2 Hanterbarhet ... 16
8.1METODDISKUSSION ... 17
8.2RESULTATDISKUSSION ... 19
8.3KLINISKA IMPLIKATIONER ... 22
8.4FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 22
9 SLUTSATS ... 22
10 REFERENSFÖRTECKNING ... 23
BILAGA 1. SÖKMATRIS ... 28
1. Inledning
Depression var det tredje största hälsoproblemet i världen år 2004 och förväntas bli det största år 2030 (World Federation for Mental Health, 2012). Ca 50 % av alla kvinnor och 20 % av alla män drabbas någon gång i livet av depression (Skärsäter, 2010). Trots att det finns kända effektiva behandlingar för depression, så är det mindre än hälften av de som drabbas i världen som får vård (World Health Organization [WHO], 2012). Hinder kan vara avsaknad av resurser, brist på utbildad vårdpersonal, felaktig bedömning och att mental ohälsa förknippas med stigmatisering.
Sjuksköterskor kan komma att möta patienter med depression oavsett vilken vårdenhet de arbetar på. För att kunna upptäcka sjukdomen och ge optimal omvårdnad är det viktigt att ha kunskaper om hur patienten själv upplever depression. Att Capio S:t Görans sjukhus har ”Patienters upplevelser av att leva med depression” som förslag på uppsatsämne, tyder på att det finns ett behov från vårdsektorn att få ökad kunskap i detta ämne.
2. Bakgrund
Depression kan orsaka ett stort lidande och personen kan få svårt att fungera i t ex familj, arbete eller skola (WHO, 2012). I värsta fall kan depression leda till självmord, och det uppskattas att ca 1 miljon människor dör i självmord årligen i världen. Arbetslivet har förändrats med ökade krav och vardagen har blivit allt mer pressad, vilket har lett till ökat antal sjukskrivningar pga. någon form av stressreaktion, t ex utbrändhet (Gustafsson, 2010). Samhällskostnaderna för depression fördubblades under 1997-2005, där merparten gick till sjukskrivningar och förtidspension (Sobocki, Lekander, Borgström, Ström & Runeson, 2007).
2.1 Depression
Depression beskrevs som ”melankoli” av Hippokrates och Aristoteles redan på 300-talet f.Kr. (Radden, 2000). Mot slutet av 1800-talet blev psykiatri en medicinsk vetenskap och
litteraturstudien handlar endast om egentlig depression, som framöver kommer att benämnas depression.
2.2 Symtom vid depression
Det dominerande symtomet vid depression är nedstämdhet (Wasserman, 2003). Även om det sker positiva händelser, så kvarstår det sänkta stämningsläget. Nedstämdheten är djup och varaktig. Depressionen kan ha en dygnsvariation och t ex upplevas som särskilt svår på morgonen och lätta framåt kvällen. Personen känner lustlöshet (anhedoni) och ingenting känns roligt längre. Det känns inte angeläget att utföra saker som man normalt brukar tycka om att göra. Enkla vardagssysslor kan kännas oöverstigliga, och man orkar inte upprätthålla relationer med andra människor. Känslor av rastlöshet eller irritation kan även förekomma. Att sluta bry sig om sitt utseende är också ett vanligt tecken. Deprimerade personer har ofta dålig aptit och går ner i vikt eller det motsatta, att de äter för mycket och går upp i vikt.
Sömnstörningar är vanliga, ofta med tidiga uppvaknanden och morgonångest (Ottosson & Ottosson, 2007). Brist på känsloreaktioner (apati) förekommer. Motoriken förändras och mimiken blir stel med långsamma rörelser. Man svarar ofta fåordigt och återkommande teman kan ältas. En del har däremot motorisk oro, agitation, t ex att de ständigt byter sittställning eller går av och an i rummet. De känner brist på energi och känner sig trötta, både fysiskt och psykiskt. Somliga blir hypokondriska och oroar sig för kroppsliga sjukdomar som inte finns.
Personer med depression har ofta låg självkänsla och känslor av otillräcklighet eller ovärdighet (Wasserman, 2003). Många har ett pessimistiskt synsätt och förväntar sig det värsta. Möjligheterna att klara av sin livssituation, i nuet eller framtiden, upplevs som negativa. En del kan känna att de bringar olycka, över sig själv och andra. Förmågan att koncentrera sig är nedsatt, likaså minnet. Tankar på döden och återkommande
självmordstankar kan finnas. Det sexuella intresset och förmågan försvinner ofta. Förhöjd ångest stundtals är vanligt, t ex på morgonen vid uppvaknandet. Den deprimerade kan även känna en överdriven misstänksamhet mot närstående, kollegor och myndigheter.
Depression kan visa sig med både fysiska och psykiska symtom. Exempel på fysiska besvär som kan framkomma vid depression är mag- och tarmproblematik, huvudvärk, yrsel och smärta (Andersson, 2012).
2.3 Diagnostik vid depression
med viktig information. Ett internationellt klassifikationssystem, t ex DSM-V (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) används för att fastställa diagnosen depression (National Alliance on Mental Illness, 2013). Minst fem av följande symtom ska upplevas under minst en tvåveckorsperiod: nedstämdhet, minskat intresse/glädje, viktförändring, sömnstörning, psykomotorisk agitation, brist på energi, värdelöshets- eller skuldkänslor, minskad koncentrationsförmåga och tankar om döden. Åtminstone ett av symtomen ska vara antingen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje.
2.4 Olika symtom vid depression hos kvinnor och män
Kvinnor drabbas i mycket större utsträckning av depression än män (Skärsäter, 2006). Symtomen på depression visar sig på skilda sätt hos män och kvinnor. Medan kvinnor
ofta får symtom som nedstämdhet, låg självkänsla och trötthet, så visar männen mer tecken på irritation och aggressivitet. Männens depression döljs i större utsträckning av alkoholmissbruk, våldsamhet och självmord (Wasserman, 2003). Manliga symtom är ofta bristande koncentrationsförmåga och att han fungerar dåligt professionellt. Depressioner hos män upptäcks ofta när de börjar prestera dåligt i yrkeslivet, hemmet eller på fritiden. Den kvinnliga depressionen har mer inslag av skuldkänslor, psykosomatiska besvär och olika slags smärtor. Danielsson och Johansson (2005) undersökte depression ur ett genusperspektiv i en svensk, kvalitativ studie. Symtomen varierade beroende på både kön och socioekonomisk status. Deltagarna ställde generellt höga krav på sig själva, men hemmet och arbetet hade olika prioritet. För kvinnor med lägre utbildning var familjen viktigast, under det att välutbildade män med hög lön hade fokus på arbetet. Välutbildade kvinnor och män med lägre inkomst liknande varandra genom att de kände engagemang till både familj och yrke. De höga kraven på sig själv och ev. dubbelarbete ledde till stress som kunde vara svår att hantera, vilket kunde leda till depression. Männen hade lättare för att prata om fysiska symtom än om känslor. Kvinnorna kunde verbalisera sina känslor bättre och talade ofta om skam och skuld. Männen hanterade ofta sin osäkerhet genom att överdriva tidigare
kompetens, medan kvinnorna var mer självutplånande.
2.5 Orsaker till depression
Uppkomsten av depression kan bero på biologiska, psykologiska och genetiska faktorer (Wasserman, 2003). De biologiska faktorerna grundar sig på centrala nervsystemets
och balansen mellan dessa har en viktig roll för att reglera sinnesstämningen.
Signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin påverkar uppkomsten av depression, och vanligen rör det sig om att det finns en brist på dessa. Många av symtomen vid depression beror på att hypotalamus funktion är ur balans. Hypotalamus är en region i hjärnan som sköter kontrollmekanismer för bl a ämnesomsättningen. Därav förklaringen att många deprimerade personer tappar matlusten eller inte känner törst.
Depression kan bero på psykologiska faktorer, förhållanden i personens psykologiska och sociala miljö, dvs. upplevelser av omvärlden (Ottosson & Ottosson, 2007). Det kan finnas spänningar inom personligheten som aktiveras av livshändelser eller så kan konflikter uppstå i förhållande till partner, föräldrar, barn, kollegor eller chefer. Likaså kan det finnas genetiska orsaker till depression (Wasserman, 2003). Människor föds med en biologisk utrustning som har olika grad av känslighet. De reagerar olika snabbt vid stressreaktioner och omsättningen av signalsubstanser skiljer sig åt mellan personer.
Budd, James och Hughes (2008) genomförde en kvantitativ studie, där patienter som haft depression själva fick rangordna orsaker till att depression kan uppstå bland olika bestämda svarsalternativ. Högt rankade orsaker till depression beskrevs vara sorg, t ex att en partner eller ett barn dött, obalans i hjärnans signalsubstanser och sexuella övergrepp. Stress ansågs också vara en viktig orsak till depression, t ex tidigare traumatiska upplevelser,
sociala/ekonomiska problem och interpersonella problem.
2.6 Behandling vid depression
Vid lindrig och måttligt svår depression anses psykoterapi vara den behandlingsform som i första hand ska väljas (Ottosson & Ottosson, 2007). Dess effekt anses likvärdig eller bättre än farmakologisk behandling. I den interpersonella psykoterapin är det fokus på störda relationer som kan utlösa depression, t ex förluster eller familje- och relationskonflikter. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett annat behandlingsalternativ som syftar till att patienten ska förändra sina negativa uppfattningar, tankar och minnen samt finna nya tankemönster. Farmakologisk behandling har god effekt vid svår depression. Antidepressiva läkemedel kan dock ha olika biverkningar som skiljer sig åt för olika läkemedel (Socialstyrelsen, 2010). Behandling med antidepressiva läkemedel ger symtomfrihet i ca 70-75 % av fallen (Wasserman, 2003). En studie av Parish, Peden och Staten (2008) visar att
Vid djup depression kan ECT (elektrokonvulsiv behandling) användas, som har god effekt på symtom och funktionsförmåga (Ottosson & Ottosson, 2007). Behandlingen består av att konvulsiv aktivitet (motoriska krampanfall) utlöses i hjärnan med elektrisk stimulering. En nackdel är att minnesluckor kan uppstå (Skärsäter, 2010). Forskning har visat att risken för återfall av depression efter ECT är stor, och vanligen får patienten en ny depression inom sex månader (Jelovac, Kolshus & McLoughlin, 2013). ECT i kombination med antidepressiva läkemedel kunde dock halvera risken får återfall under de första sex månaderna.
2.7 Omvårdnad vid depression
Schröder, Ahlström och Wilde Larsson (2006) genomförde en kvalitativ studie för att ta reda på vilken slags omvårdnad patienterna själva vill ha inom den psykiatriska vården. I sitt resultat kom de fram till fem olika kategorier. Den första handlar om att det är viktigt att patientens värdighet respekteras. Personalen ska vara kompetent, engagerad, känna empati och inge hopp. Det är av betydelse att patienten bekräftas, lyssnas på och blir sedd som en unik person. Patienten vill få hjälp med att minska skammen, avdramatisera mentala sjukdomar och bli sedd som vem som helst. Att personalen är förstående och inte dömer hjälper. Den andra kategorin tar upp patientens känsla av säkerhet gällande vården. Det ska vara lätt att snabbt komma i kontakt med vården, antingen genom besök eller via telefon, vilket ger en känsla av säkerhet. Sekretess och kontinuitet är viktigt, att få träffa samma personal och slippa dra sina problem flera gånger. Den tredje kategorin handlar om att patienten vill vara delaktig i vården. Det är centralt att patienten involveras i arbetet med att ta fram sin vårdplan och sätta upp framtida mål. Likaså ska patienten få tillräcklig information om sin hälsa, så att han/hon kan vara med och fatta rätt beslut avseende sin vård. Den fjärde kategorin tar upp patientens återhämtning. Denna kategori omfattar olika behandlingar, uppföljning efter utskrivning och vikten av meningsfull sysselsättning. Den sista kategorin handlar om patientens vårdmiljö. Det behövs en lugn atmosfär och små vårdenheter föredras, där patienterna ha likartad diagnos. För att förhindra incidenter och självmord ska saker tas bort, som patienten kan skada sig själv eller andra med. Det är betydelsefullt att ha ett eget utrymme för att skydda den personliga integriteten samt att miljön är estetisk och hemtrevlig.
Vid omvårdnad är det viktigt att ha en holistisk syn, dvs. ett helhetsperspektiv på
av kontroll över livet, ta fram strategier för att hantera sjukdomen, stödja egen utveckling och hantera känslor av meningslöshet (Skärsäter, 2009). Patienten kan t ex behöva stöd med att få en struktur i vardagen avseende kost, motion och sömn. Motion kan minska oro och stress vid lätt eller måttlig depression, eftersom det kan avleda från negativa tankar. Patienter kan få mer kunskap om depression genom patientutbildningar, som kan leda till bättre funktionsförmåga och minskat antal sjukskrivningar. Det finns även närståendeutbildningar som ger information om sjukdomen och hur följderna kan hanteras, vilket kan medföra bättre social funktionsförmåga i familjen.
2.8 Stigma
Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa, t ex depression, kan medföra att andra människor, pga. okunnighet och förutfattade meningar, undviker att umgås, leva, arbeta med eller anställa dessa personer (Socialpsykiatriskt Forum, 2015). Människor kan undvika att söka hjälp för sina problem för att de har skamkänslor. En kvantitativ studie visade att ca hälften av deltagarna, som var slumpmässigt utvalda, ansåg att söka hjälp för depression var förenat med stigma, och 44 % ansåg att de skulle känna sig generade över att söka en psykiater (Barney, Griffiths, Jorm & Christensen, 2006). Av en annan kvantitativ
undersökning om stigma framgår att personer med depression visade mer social tolerans mot personer med psykisk ohälsa. De som hade depression och som anlitat psykiatrisk mottagning kände mindre behov av social distans till personer med psykisk ohälsa än de som inte sökt hjälp (Aromaa, Tolvanen, Tuulari, Wahlbeck, 2011).
2.9 Problemformulering
3. Syfte
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med depression.
4. Teoretiska utgångspunkter
Den valda teoretiska utgångspunkten känsla av sammanhang (KASAM) och dess komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, används i såväl kommande resultat som i resultatdiskussionen.
4.1 Känsla av sammanhang
Antonovsky (2005) frågade sig varför en del människor klarar av svåra påfrestningar med fortsatt hälsa, medan andra blir sjuka. Enligt hans teori beror motståndskraften på i vilken omfattning vi upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull, dvs. graden av känsla av sammanhang (KASAM). Begriplighet handlar om i vilken utsträckning personen förstår händelser, i omgivningen eller som drabbar personen själv. Omvärlden kan uppfattas som förnuftsmässig och strukturerad eller otydlig och kaotisk. Hanterbarhet avspeglar i vilken grad personen hanterar olika händelser och har resurser för hanteringen. Resurserna kan t ex uppfattas vara tillräckliga eller att det är ödet som styr. Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning personen känner engagemang och motivation. Det kan finnas en utmaning i det som är påfrestande eller så kan allt kännas meningslöst. Meningsfullhet är den viktigaste komponenten. Om det inte finns en hög känsla av meningsfullhet, så blir det svårt att begripa eller hantera situationen. Ju mer begripligt, hanterbart och meningsfullt en person upplever sitt liv, desto högre KASAM har den personen. Vid hög grad av KASAM kan personen lättare hantera en påfrestande situation, vilket kan leda till bättre hälsa och livskvalitet.
Människor föds med relativt låg känsla av sammanhang, men den blir högre vartefter åren går för att stabiliseras vid 30-35 års ålder (Antonovsky, 2005). Barndom, tonårstid och tidigt vuxenliv är viktiga för hur KASAM utvecklas. Värdet på känsla av sammanhang kan
förändras temporärt när något genomgripande händer i livet, men större förändringar är mycket ovanliga i vuxen ålder (Langius-Eklöf, 2013). Personer med depression uppvisade en lägre grad av KASAM under sjukdomsperioden, men den ökade då patienterna hade
4.2 Begreppet hälsa
Hälsobegreppet kan övergripande förklaras utifrån två olika inriktningar (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Den ena är biomedicinsk, där hälsa definieras som frånvaro av sjukdom. Enligt den andra inriktningen ses hälsa ur ett humanistiskt perspektiv och har ett holistiskt synsätt. Människan ses i ett helhetsperspektiv som en enhet av kropp, själ och ande (Willman, 2009). Hälsa kan definieras på olika sätt inom den holistiska inriktningen, t ex som känsla av sammanhang (KASAM), välbefinnande, handlingsförmåga eller balans (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009).
Enligt Antonovsky (2005) uppstår hälsa när personen har en känsla av sammanhang, och den beror på personens förutsättningar att hantera påfrestande situationer. KASAM är en salutogen modell, där hälsa är i fokus (Langius-Eklöf, 2009). Vid ett salutogent perspektiv handlar det om att främja hälsan hos de som är sjuka och man är inriktad på människors egna upplevelser av hälsan. Vid det motsatta, ett patogenetiskt synsätt, är det centrala att bota eller lindra sjukdom.
En känsla av välbefinnande infinner sig vid hälsa och en obehagskänsla vid ohälsa
(Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Världshälsoorganisationen (WHO) definierade hälsa som välbefinnande i sin version från 1946. ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp”. Enligt Dahlberg och Segsten (2010) karaktäriseras hälsa som att man känner välbefinnande och har förmåga att fullfölja stora och små livsprojekt.
Nordenfelt (2004) beskriver hälsa som handlingsförmåga. Enligt honom definieras hälsa som en förmåga att, givet standardomständigheter, förverkliga alla sina vitala mål.
Hälsa kan även förstås som balans (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Vid hälsa ska det vara balans mellan inre och yttre faktorer, dvs. mellan personens förmåga och önskningar samt den yttre miljön.
5. Metod
För att besvara syftet har det utförts en litteraturöversikt med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar samt övrig litteratur som grund för resultatet. Med hjälp av en litteraturöversikt skapas det en översikt över kunskapsläget inom ett omvårdnadsrelaterat område (Friberg, 2012).
5.1 Datainsamling
experience, experiences, patient attitude och qualitative study. Kriterier för sökningarna var full text, peer reviewed, abstract available, English, åren 2003-2014, references available och all adults. Full text valdes för att få artiklar som fanns åtkomliga och peer reviewed för att endast få artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Avgränsningen gällande årtalen gjordes för att få fram relativt ny forskning. Två av artiklarna till resultatet hittades genom att granska referenslistor från andra artiklar. Det gjordes även en sökning på major depression och en specifik författare, eftersom personen skrivit många artiklar om egentlig depression, vilket resulterade i två artiklar. Begränsningar var att endast artiklar om egentlig depression togs med och att artiklar med samsjuklighet exkluderades. Artiklarna avsåg personer som var 18 år eller äldre. Ingen åldergräns uppåt, men artiklar som handlade om personer som bodde på äldreboende uteslöts. Artiklarna gällde västvärlden: Sverige, Storbritannien, U.S.A, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Anledningen till att endast västerländska länder togs med var att andra livsförhållanden kan tänkas påverka upplevelsen av depression.
5.2 Urval
I det första urvalet valdes artiklar som hade rubriker som verkade passa syftet. I det andra urvalet lästes sammanfattningarna (”abstracts” på engelska) i dessa artiklar för att få en förståelse för innehållet och kunna välja de som passade syftet. Valet av artiklar skedde även utifrån valda begränsningar. Därefter granskades studiernas kvalitet för att avgöra om de skulle finnas med i urvalet. Fribergs (2012) instruktioner vid kvalitetsgranskning vid kvalitativa studier följdes, där det bl a är viktigt att artiklarna är tydliga gällande problemformulering, syfte, metod, resultat och etiska resonemang. Elva kvalitativa artiklar valdes för att utgöra en grund för resultatarbetet. Kvalitativa studier beskriver erfarenhet och upplevelse kring en företeelse eller ett sammanhang (Olsson & Sörensen, 2011). I en sökmatris (bilaga 1) fylldes det i databas, sökord, antal träffar, begränsningar, antal lästa ”abstracts”, antal lästa artiklar och valda artiklar till resultatet.
5.3 Analys
Analysen skedde utifrån Fribergs (2012) olika steg. De valda artiklarna lästes igenom flera gånger för att förstå innehåll och sammanhang. I en matris (bilaga 2) över urvalet av artiklar till resultatet fylldes följande i för varje studie: författare, titel, ”år, land, tidskrift”, syfte, metod och resultat. Detta var till stort stöd i det fortsatta analysarbetet. Därefter lästes
subteman. Under dessa rubriker refererades det sedan till olika artiklar i en beskrivande presentation. Resultatet presenterade analysen av studiernas resultatdelar, vilket skedde i form av valda teman.
6. Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik finns till för att värna om människors lika värde, integritet och
självbestämmande vid framtagandet av ny forskning (Kjellström, 2012). Deltagarna i de vetenskapliga artiklarna ska få information om studien och medverkan är frivillig, vilket innebär att de kan när som helst avbryta sin delaktighet. Konfidentialitet ska även föreligga, så att obehöriga inte kan ta del av känsliga uppgifter.
Av de kvalitativa resultatartiklarna i denna uppsats var det nio av elva som var etiskt godkända. I de två övriga artiklarna stod det inte nämnt om de hade gjort några etiska överväganden. Innehållet pekade dock inte på något oetiskt förfarande.
Förförståelse syftar på att vi kan och vet mycket redan innan en studie påbörjas (Priebe & Landström, 2012). Det kan t ex handla om värderingar och erfarenheter som man har med sig från livet. Författarens förförståelse för ämnet har i största möjliga mån reducerats för att inte färga resultatet studien kommer fram till. Detta har skett genom att medvetandegöra att det finns en förförståelse och ta det i beaktande.
7. Resultat
Resultatet består av tre teman som belyser patienters upplevelser under olika faser av depressionen, som är beskrivna i kronologisk ordning. Dessa tre teman är upplevelser av ovisshet innan diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under återhämtningen. Dessa är därefter delvis uppdelade i olika subteman, som beskriver
7.1 Upplevelser av ovisshet innan diagnosen är fastställd
I en studie av Feely, Sines och Long (2007) framgår att flera personer var helt ovetande om att de hade depression innan de fick diagnosen. Deltagarna berättade att de kunde ha
symtomen under flera år, utan att veta att de led av depression. Varken de själva eller
människor i deras närhet förstod vad de led av. Att inte veta ledde till en daglig stress, där de försökte att förstå vad som hände inom dem. Deras ovetskap ledde till oro och känslor av obeslutsamhet, där de inte visste hur de skulle hantera det dagliga livet.
Även i en studie av Epstein et al. (2010) beskrev flera personer att de var omedvetna om sin depression, ibland under flera år. Det framgick att det fanns tre stadier som ledde till att patienterna sökte vård. Det första var att veta att något var fel, det andra att namnge det, dvs. att hitta ord för att beskriva sina svårigheter och slutligen att de försökte få besvären
förklarade. Flera deltagare berättade att deras personlighet kunde påverka vetskapen. Några beskrev att de alltid befann sig i ett mörker och var inåtvända. De var så vana vid att vara nedstämda att det var svårt att inse när de gick in i en depression. Personer som framställde sig som utåtriktade och ovana vid negativa känslor hade svårt att förena sin självbild med att vara deprimerad och förstod inte att de hade fått en depression. Personliga egenskaper hos de deprimerade gjorde det även svårare för familj och vänner att veta när de var deprimerade.
I en undersökning av Nunstedt, Nilsson, Skärsäter och Kylén (2012) visade det sig att symtomen och känslorna hos de deprimerade förändrades över tiden, men de förstod inte omedelbart att de led av depression. De som hade återkommande depressioner hade mindre förståelse för att de var deprimerade första gången de fick symtom. Personer som hade kunskap om depressiva symtom och behandling, men ingen egen erfarenhet, hade svårt att använda den kunskapen när de själva blev deprimerade.
7.2 Upplevelser under depressionen
Under andra fasen, upplevelser under depressionen, var känslor av skuld vanliga bland de deprimerade. Likaså kände de sig ofta stigmatiserade av familj, vänner och kollegor. En förändrad identitet var vanligt förekommande bland de deprimerade. De upplevde ofta isolering och hade svårt att ha relationer med andra.
7.2.1 Skuld
Kvinnorna trodde att deras depression berodde på interna faktorer som deras egen
personlighet eller sätt att hantera livet. De anklagade sig själva och såg sig som ansvariga för sin depression. Detta ledde till att kvinnorna kände skam och skuld. Kvinnorna talade ofta om sig själva i nedsättande termer och använde uttryck som ”jag är väl lat”, ”alltid trött” eller ”misslyckad”. Männen däremot beskrev att deras depression berodde på yttre faktorer som var utanför deras kontroll, t ex hård arbetsbörda och ekonomiska problem. Männen hade därför inte känslor av skuld på samma sätt som kvinnorna.
I en undersökning av Feely et al. (2007) var det många av deltagarna som såg sig själva som ansvariga för sin depression och som därför hade skuldkänslor. Detta påverkade deras relation till depressionen och möjligheten att överkomma sjukdomen. Allan och Dixon (2009) beskrev hur äldre kvinnor upplevde sin depression. Några av dem kände skuld för att de hade misslyckats gällande tidigare livshändelser, t ex äktenskap som lett till skilsmässa, vilket hade resulterat i depression. De hade känslor av självförakt och skam. Barney, Griffiths,
Christensen och Jorm (2009) visade i sin studie att utomstående ofta ansåg att deprimerade själva hade orsakat sin depression, vilket ledde till känslor av skuld. Enligt Stigsdotter Nyström och Nyström (2007) kunde även deprimerade känna skuld för att de, genom sin sjukdom, orsakade lidande för andra personer som stod dem nära.
7.2.2 Stigmatiserad
Barney et al. (2009) undersökte i en studie vilka erfarenheter deprimerade hade av
förenat med lika stor stigma att söka hjälp på en vårdcentral. Många av deltagarna ville inte att andra skulle få veta att de tog antidepressiva läkemedel.
I en undersökning av Allan och Dixon (2009) deltog äldre kvinnor som hade fått diagnosen depression. En av kvinnorna var osäker över om hon verkligen hade depression och om hon skulle fortsätta att ta antidepressiva läkemedel. Detta tycktes vara kopplat till samhällets negativa uppfattning av depression som hon hade internaliserat, vilket lett till att hon själv hade fått en stigmatiserad uppfattning. Deltagarnas egen förståelse av depression påverkade om de var mottagliga för diagnos och behandling.
Fernandez et al. (2012) tog fram en studie, där de identifierade och kategoriserade negativa åsikter om depression, som deprimerade kunde höra från familj och vänner. Deprimerade kunde känna sig ”märkta” av familjemedlemmar pga. sina symtom, och detta kunde kännas sårande. Deltagare beskrev hur rädslan för att bli ”märkt” kunde hämma framtida diskussioner med familjen. En kvinna kände sig inte bekväm med att prata om sin depression med familjen av rädsla för att bli ”märkt” som ”galen”. Deltagare tog även upp att de kunde känna sig bedömda av familj och vänner. En deprimerad kvinnas mamma frågade henne varför hon var olycklig och framhöll att hon borde vara glad, eftersom hon hade två barn och en trevlig man. Hon blev bedömd som att sakna anledning till att få en depression och fick inget stöd.
Anhöriga kunde även tillrättavisa de deprimerade. Deltagare hade t ex blivit tillsagda att de själva kunde kontrollera sina symtom, vilket var till föga hjälp. Slutligen så kunde
deprimerade även känna sig avvisade av familj och vänner när de försökte tala om sina depressiva symtom. Enligt en deltagare ansågs depression vara ett olämpligt ämne för familjediskussioner som anhöriga undvek att prata om.
7.2.3 Förändrad identitet
I Allans och Dixons (2009) studie beskrevs att depressionen hade stor inverkan på de äldre kvinnornas självuppfattning, vilket resulterade i självförakt. De hade låg självkänsla och beskrev att de kände sig oälskade, otillräckliga och skämdes. Negativa erfarenheter av tidigare livshändelser bekräftade deras känsla av misslyckande. Självföraktet ledde i sin tur till att de trodde att andra tyckte illa om dem. Även i studien av Stigsdotter Nyström och Nyström (2007) hade de deprimerade låg självkänsla och beskrev sig själva med motvilja. De trodde att andra människor tyckte att de var hemska och tog lätt illa vid sig. Sårbarheten gjorde det svårt att bygga upp en självkänsla och det fanns känslor av skam.
Det fanns även oro över att aldrig kunna bli bra igen. Känslorna överväldigade dem och dominerade varje vaken stund. Deltagarna talade även om kampen i tillvaron och hur de enklaste uppgifter kändes oöverstigliga att genomföra. De saknade fysisk energi och förblev mer eller mindre orörliga. Det var mycket svårt att fatta beslut, även mycket små sådana.
Stigsdotter Nyström och Nyström (2007) visade i sin undersökning att upplevelsen av depression var individuell och kunde skilja sig mellan personer. De flesta beskrev dock att de kände främlingskap inför sig själv och andra. Deltagare beskrev hur det välkända plötsligt upplevdes konstigt, och att de inte kände igen sig själva. Man upplevde sig ha svårt att förstå och att göra sig förstådd. Att vara inlåst i sig själv och utesluten från det vanliga livet var ett lidande som inte var synligt för andra. Det var ett outhärdligt lidande att inte känna sig som en hel människa, utan hopp om att bli frisk. Ibland sågs döden som enda vägen att komma ifrån lidandet. Anledningar till att inte begå självmord var att det skadade andra.
I en studie av Hedman Ahlström, Skärsäter och Danielson (2010) belystes upplevelsen av depression utifrån den sjuke förälderns perspektiv. Depressionen gav en allmän känsla av att ha blivit förändrad. Det var som att existera i ett mörker och att förvänta sig en framtid i mörker. Närvaron av självmordstankar var skrämmande men fanns i bakhuvudet som en väg ut. Föräldrarna upplevde en konstant trötthet, som inte avtog trots vila, och en avsaknad av styrka. De blev ineffektiva och kunde inte utföra enkla uppgifter. En oförmåga hos den deprimerade föräldern att handla, tänka, känna, visa tillgivenhet och kärlek påverkade familjen negativt.
7.2.4 Isolering
gjordes i studien av Stigsdotter Nyström och Nyström (2007), där patienter berättade att det kändes som att vara bakom en osynlig skärm av glas. Man hade en känsla av att vara inlåst i sig själv och utesluten från det vanliga livet. Det var svårt att upprätthålla relationer, vilket ledde till känslor av isolering. Oliffe et al. (2013) undersökte upplevelser i samband med depression och pensionering hos äldre män. För många män var arbetet centralt och att tvingas gå i pension ledde till sorg och ilska. Arbetet påverkade männens identitet starkt, och ekonomisk status var ett sätt att jämföra sig med andra män. Förlust av denna roll kunde leda till depression, ett nedvärderande av sig själv och isolering.
7.3 Upplevelser under återhämtningen
Under tredje fasen, upplevelser under återhämtningen, använde sig de deprimerade av olika strategier för att öka begripligheten för sin sjukdom och kunna hantera den. De fick stegvis en ökad känsla av meningsfullhet, som kunde leda till personlig tillväxt.
7.3.1 Begriplighet
Nunstedt et al. (2012) visade i sin studie att de deprimerade använde sig av olika strategier för att försöka förstå sin depression. Att jämföra sig med andra som hade depression var ett sätt att öka förståelsen, t ex att delta i en samtalsgrupp. Det var viktigt att inse att man inte var ensam och att kunna jämföra sina symtom och erfarenheter med andra. De deprimerade kunde även använda sig av andra jämförelser för att förstå sin depression. Ibland liknandes
depression vid en somatisk sjukdom, där den antidepressiva medicinen jämfördes med insulinbehandling vid diabetes. Deras förståelse av depressionen ökade också genom att de verbaliserade sina problem muntligt eller skriftligt. Genom att prata om sina erfarenheter så blev depressionen mer begriplig, både för de själva och andra. En del gick i psykoterapi, vilket ökade förståelsen. Somliga skrev dagbok för att uttrycka sina problem. Under depressionen reflekterade de deprimerade över sina erfarenheter för att öka förståelsen. De utvecklade en förmåga att känna igen tidiga tecken på depression, vilket var viktigt vid återfall. Likaså reflekterade de över möjliga orsaker till sin depression för förstå varför de hade insjuknat. De sökte även information på Internet och i böcker för att få en ökad
7.3.2 Hanterbarhet
I en studie beskrevs hur några kvinnor hanterade depressionen i det vardagliga livet (Skärsäter, Dencker, Bergbom, Häggström & Frilund, 2003). Kvinnorna skaffade egna strategier för att hantera sina depressiva symtom. Dessa skulle hjälpa dem att finna nya resurser inom sig själva och bidra till att de blev friska. De använde t ex massage, motion, hypnos, musik, läsning och målning. Kvinnorna kämpade med att behålla sina dagliga rutiner som ett sätt att återta kontrollen och hantera vardagen. Det var även viktigt att få komma ifrån hemmet regelbundet och att ha en meningsfull sysselsättning.
En annan viktig strategi var att samtala med vänner och vårdpersonal (Skärsäter et al., 2003). Det var viktigt att ha ett socialt stöd, någon att anförtro sig åt och prata om sina känslor med. På så sätt kände de sig avlastade, fick ökad kunskap om sig själva och sjukdomen och hur de skulle hantera den. Oliffe et al. (2013) visade i sin undersökning att pensionerade män som drabbats av depression gärna ville prata med andra om sina upplevelser. Det var däremot svårt att ta upp det med vänner, eftersom det ansågs att män inte ska tala om emotionella bördor. Av en studie av Fernandez et al. (2012) framgick att deprimerade kunde höra negativa och stigmatiserande åsikter om depression från familj och vänner. Dessa har således inte alltid en stödjande funktion, utan kan också påverka negativt.
Under tiden som kvinnorna tog sig igenom depressionen, så genomgick de en process av transition, dvs. övergång från ett tillstånd till ett annat (Nunstedt et al., 2012). Kvinnorna förändrade sin syn på sig själva och andra människor medan de lärde sig att hantera sin vardag och arbetade sig ur depressionen. De blev mer observanta på vad som var positivt och vad som var negativt för dem. Denna transition ledde till att de övergav gamla attityder och invanda roller för att hitta nya sätt att hantera det dagliga livet. Så småningom gav
transitionen dem en känsla av ökad självkontroll. Kvinnorna upplevde att de hade hittat en inre styrka, som hjälpte dem att förändra och gå vidare med livet. De upplevde att de tog ansvar för sin egen återhämtning och började sätta upp gränser för sig själv och andra. Att patienterna och deras familjer fick information om depression hjälpte dem och ökade också kunskapen om hur de skulle hantera situationen. Det bidrog även till att de kunde undvika känslor av skuld och skam för sjukdomen.
7.3.3 Meningsfullhet
sina erfarenheter av att vara deprimerad i ett större sammanhang, viket resulterade i en känsla av ökad mening i deras framtida liv. Detta ledde till personlig utveckling, gjorde det möjligt att möta framtiden med tillförsikt och att de hade strategier för hur de bäst kunde använda sina resurser i framtiden. Kvinnorna upplevde att deras liv var rikare efter att de hade återhämtat sig från depressionen än innan de blev sjuka.
Nunstedt et al. (2012) visade i sin studie att de som genomgått en depression fick nya perspektiv på sin situation. De hade förvärvat andra värderingar och kände sig mer kompletta som människor på grund av att de hade upplevt depressionen. Det arbete som behövdes för att övervinna sjukdomen gav dem en djupare insikt i, och förståelse för, dem själva. Efter
depressionen kände de större engagemang och mening i tillvaron. En del av deltagarna i studien beskrev dramatiska situationer som hade hänt under pågående depression som hade påverkat dem och ibland varit en vändpunkt i livet. De ansåg att depressionen hade hindrat deras förståelse för vad som hände då, men efter att ha gått igenom sjukdomen hade de fått nya insikter som gav en känsla av ökad mening.
I studien av Oliffe et al. (2013) om pensionerade män och depression framgick att
strukturen och rutinerna, som ett arbete innebar, skapade mening och hjälpte dem att hantera depressionen. Det betydde att de var sysselsatta och hade en anledning till att gå upp om morgnarna. Många av männen såg inte pensioneringen som en möjlighet, utan som förlust av rutiner och att livet saknade mening.
Hedman et al. (2010) beskrev i sin studie upplevelsen av depression från den sjuke
förälderns perspektiv. Föräldrarnas band till familjen var starka och ett skydd som hindrade dem från att begå självmord. De kunde trots sjukdomen delta i familjelivet på egna villkor. Familjen gav mening och struktur och de såg fram emot återhämtning och en ljusare framtid.
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
kring en företeelse och passade därför valt syfte (Olsson & Sörensen, 2011). Att endast använda kvalitativa artiklar ökade också resultatets trovärdighet.
Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2012) metod genom att bl a granska syfte, metod, undersökningspersoner, analys av data, resultat och etiska resonemang. Även om detta bedömningsverktyg användes finns det ändå risk för en subjektiv bedömning av artiklarnas kvalitet, vilket kan vara en svaghet.
En begränsning gällande årtal, 2003-2014, gjordes vid sökningen av artiklar för att få fram förhållandevis ny forskning. Eftersom det var relativt svårt att få fram artiklar som handlade om valt syfte, så kan det i efterhand tyckas ha varit bättre att inte ha någon avgränsning. Ytterligare en begränsning var att artiklarna avsåg personer som var 18 år eller äldre.
Ungdomar och barn under 18 år exkluderades, eftersom de inte berör allmänsjuksköterskans arbetsområde, utan istället specialistsjuksköterskans. Det är ett krav att allmänsjuksköterskans kunskapsområde ska behandlas i uppsatsen.
Efterhand som alla artiklars resultatdelar analyserades, så blev ett mönster tydligt. En del av artiklarna handlade om fasen innan diagnos, vissa omfattade upplevelser under depressionen och andra handlade om återhämtningsprocessen. Det blev därför naturligt att resultatet skulle ha tre teman som är i kronologisk ordning. Dessa tre teman är upplevelser av ovisshet innan diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under återhämtningen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med depression och detta belyses under olika faser av depressionen, eftersom upplevelserna inte är desamma hela tiden utan utvecklas under sjukdomsprocessen. Syftet anses ha blivit besvarat med hjälp av litteraturöversikten och det valda fenomenet är studerat utifrån olika stadier av depressionen, vilket ökar trovärdigheten.
Det tredje temat i resultatet upplevelser under återhämtning har följande subteman: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Författaren hade från början inte för avsikt att välja dessa subteman, trots att den teoretiska utgångspunkten var känsla av sammanhang (KASAM), där dessa termer ingår. Gradvis upptäckte dock författaren att dessa begrepp var mycket centrala och återkom ständigt i artiklarna som handlade om återhämtningsprocessen, även om begreppet KASAM inte nämndes. Det föll sig därför naturligt att välja dessa
begrepp. Författaren har varit medveten om sin förförståelse och diskuterade och reflekterade över valet av subteman med handledaren, eftersom det var samma begrepp som i den
Normalt bör det bestämmas tidigt vilken funktion en teoretisk referensram ska ha och hur den ska användas i arbetet (Henricson, 2012). Från början hade författaren tänkt använda den teoretiska referensramen som en induktiv ansats, dvs. som en avslutande reflektion, men det utvecklades efterhand till att bli en deduktiv ansats, att använda teorin som en ingång till studien. Slutligen har det utvecklats till att författaren använder teorin genom hela arbetet, sk. abduktion.
Språket i de vetenskapliga artiklarna var engelska, och översättningarna har gjorts med Google translate och Nordstedts ordbok för att minimera risken för feltolkning. Eftersom engelska inte är författarens modersmål kan felaktig återgivning av texten inte helt uteslutas.
Vid Ersta Sköndal högskola används grupphandledning vid skrivandet av C-uppsatser, vilket innebär att studiekamrater har läst författarens resultat och haft möjlighet att komma med kommentarer. Detta torde stärka såväl trovärdighet som pålitlighet.
Alla studier var genomförda i länder i västvärlden: Sverige, Storbritannien, U.S.A, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Fem av elva artiklar kom från Sverige. Resultatet bör därmed vara överförbart till andra västerländska länder och särskilt till Sverige, eftersom en hög andel artiklar var svenska. Det är dock tveksamt om resultatet är överförbart till andra länder utanför västvärlden, eftersom andra livsförhållanden kan tänkas påverka upplevelsen av depression.
8.2 Resultatdiskussion
Enligt Antonovsky (2005) har människor olika grad av känsla av sammanhang (KASAM), dvs. i vilken utsträckning de upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. En person kan lättare hantera en påfrestande situation vid en hög grad av KASAM, vilket leder till bättre hälsa. Människor med lägre värden på känsla av sammanhang kan därför antas ha lättare för att drabbas av depression än de som har högre värden. Värdet på KASAM förmodas vara relativt konstant under vuxenlivet, men kan sjunka vid en påfrestande situation (Antonovsky, 2005). Enligt en studie av Skärsäter et al. (2005) uppvisade personer med depression en lägre grad av KASAM under perioden de var sjuka, men den ökade då patienterna hade återhämtat sig. Studien undersökte känsla av sammanhang och socialt stöd hos personer ett år efter att de hade haft en depression. Resultaten visade att 71 % av
patienterna hade återhämtat sig vid uppföljningen. Patienterna som hade återhämtat sig hade fått en avsevärt högre känsla av sammanhang. Detta stärks av resultaten i denna uppsats, där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet visade sig vara betydelsefulla faktorer för att kunna återhämta sig från depression. I studien av Skärsäter et al. (2005) var dock graden av KASAM generellt sett låg jämfört med genomsnittsnivåer, även efter att patienterna hade tillfrisknat. Samma studie visade även på en signifikant ökning av det sociala stödet hos de patienter som hade återhämtat sig vid uppföljningen ett år efter depressionen. Resultatet i uppsatsen visade likaså att socialt stöd var centralt för att kunna hantera depressionen och återhämta sig.
Under den tredje fasen i resultatet, återhämtningsprocessen, framgick att patienterna reflekterade över sina erfarenheter och fick nya perspektiv. De kunde se sina erfarenheter i ett större sammanhang, vilket ledde till en ökad känsla av meningsfullhet. Personerna försökte se hur lidandet de genomgått kunde ge en mening till deras nuvarande liv. Deras mödosamma resa ledde till ökad självinsikt och personlig utveckling, och livet efter depressionen kunde kännas rikare än innan de blev sjuka. Enligt Antonovskys (2005) terminologi hade de fått en ökad känsla av sammanhang, vilket ledde till ökad hälsa och välbefinnande.
Meningsfullhet anses vara den viktigaste dimensionen i KASAM, och den visar i vilken omfattning personen känner engagemang och motivation i det som händer (Antonovsky, 2005). När det finns en hög känsla av meningsfullhet, så blir det enklare att begripa eller hantera situationen. Det finns även ett samband mellan begriplighet/förståelse och
depressionen. Inom omvårdnad är det viktigt att stödja en individs förståelse av depressionen och hur han/hon använder den kunskapen för att hantera sjukdomen.
I resultatet framgick att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var betydande faktorer för att kunna återhämta sig från depressionen. Sjuksköterskor kan stödja patienterna på olika sätt vid återhämtningen. Begripligheten kan t ex ökas genom att införa
samtalsgrupper och att sjuksköterskan förmedlar kunskap och information. Hanterbarheten kan underlättas genom socialt stöd och att patienten får stöd med att få en struktur i vardagen gällande sömn, kost och motion. Det framgick dock att deprimerade hade upplevt
stigmatiserande åsikter från familj och vänner, vilket innebär att dessa inte alltid har en stödjande funktion, utan även kan ha en negativ inverkan. Sjuksköterskan kan slutligen stödja patientens egen utveckling mot meningsfullhet, som kan leda till ökad kunskap och nya värderingar.
Sjuksköterskor är i en nyckelposition, där de kan identifiera patienter som riskerar att få depression. Vid omvårdnad av patienter kan de uppfatta hur hälsan kan främjas och vilka resurser patienterna har, så att stöd och insatser kan anpassas till varje individ (Langius-Eklöf, 2009). I och med att patienter har olika grad av känsla av sammanhang, har de därmed olika förmåga att hantera situationen. Att ha kännedom om patienters förmåga att förstå, hantera och se meningsfullhet i livet kan vara till hjälp i omvårdnadsarbetet för att ta fram en individuell omvårdnad. En patient med lägre KASAM behöver vanligen mer omfattande omvårdnad som försöker öka förståelsen för tillståndet, ge verktyg för att hantera situationen och stöd för att se meningsfullhet. Upplevelsen av depression är individuell och kan
skilja sig mellan personer. Av ovanstående resonemang framgår att det är av vikt att ha en patientfokuserad vård, där inriktningen är att anpassa omvårdnaden till den
enskilda patientens behov och förutsättningar (Fransson Sellgren, 2009). Vårdsituationen är unik för varje patient och måste också hanteras som sådan. Patientfokuserad vård innebär även att sjuksköterskan måste ta hänsyn till att patienten är en samarbetspartner och beslutsfattare gällande den egna vården.
8.3 Kliniska implikationer
Personer var ofta helt okunniga om att de hade depression innan diagnosen fastställdes, ibland under flera år. Det kan med andra ord ta tid innan personer söker vård och de kan söka vård utan att riktigt veta vad de lider av. För att som sjuksköterska kunna upptäcka sjukdomen är det viktigt att tänka på detta.
De deprimerade hade ofta upplevt stigma från familj, vänner och kollegor, och som sjuksköterska kan det vara till hjälp att försöka avdramatisera mentala sjukdomar och få patienterna att känna sig sedda som vem som helst.
I resultatet blev det tydligt att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var viktiga komponenter för att kunna återhämta sig från depressionen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se patienternas resurser och stödja dem på olika sätt vid återhämtningen. Exempel är att införa samtalsgrupper, ge kunskap och information, socialt stöd och hjälp med att få en struktur i vardagen gällande sömn, kost och motion.
8.4 Förslag till fortsatt forskning
Överlag skulle det behövas mer forskning om depression från patientens perspektiv. Ett intresseväckande ämne är att beskriva omvårdnad vid depression från patientens
synvinkel. Där finns olika omvårdnadsåtgärder som skulle kunna utvärderas för att förbättra kommande omvårdnadsinsatser gällande depression.
Det har framgått att symtomen vid depression kan vara olika för män och kvinnor.
Ett annat intressant område för forskning är därmed att beskriva hur upplevelser av depression skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
9. Slutsats
andra. Under tredje fasen, upplevelser under återhämtningen, använde sig de deprimerade av olika strategier för att öka begripligheten för sjukdomen och för att kunna hantera den, där t ex socialt stöd medverkade till att de blev friska. De fick gradvis en tilltagande känsla av meningsfullhet, vilket kunde leda till ökad självinsikt och att de utvecklades som personer. Livet kunde kännas mer innehållsrikt efter depressionen än innan.
Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var centrala faktorer för att kunna återhämta sig från en depression, där sjuksköterskan kan ge stöd på olika sätt vid återhämtningen.
Patienters upplevelser av depression är inte konstanta, utan ändras och utvecklas under sjukdomsprocessen. Att ge omvårdnad som är anpassad till var i processen den deprimerade befinner sig är en viktig uppgift för sjuksköterskor.
Personer har olika grad av känsla av sammanhang och därmed olika förmåga att hantera en svår situation som en depression, och upplevelsen av depression är individuell. Det är därför viktigt att ha en patientfokuserad vård, där målet är att uppfylla varje enskild patients behov.
Det framgick även att de deprimerade ville bli sedda och bekräftade som hela människor, inte som medicinska fall. Vid planering av omvårdnad är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt och utgå från ett helhetsperspektiv på patientens livssituation.
10. Referensförteckning
* = artiklar som använts i resultatet*Allan, J., & Dixon, A. (2009). Older women´s experiences of depression: a hermeneutic phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16, (10), 865-873. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01465.x
Andersson, G. (2012). Psykologisk behandling vid depression. Teorier, terapimetoder och forskning. Stockholm: Natur och kultur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Aromaa, E., Tolvanen, A., Tuulari, J., & Wahlbeck, K. (2011). Personal stigma and use of
mental health services among people with depression in a general population in Finland. BMC Psychiatry, 11, 1-6. doi:10.1186/1471-244X-11-52
Barney, L.J., Griffiths, K.M., Jorm, A.F., & Christensen, H. (2006). Stigma about depression and its impact on help-seeking intentions. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 40, (1), 51-54. doi:10.1111/j.1440-1614.2006.01741.x
*Barney, L.J., Griffiths, K.M., Christensen, H., & Jorm, A.F. (2009). Exploring the nature of stigmatising beliefs about depression and help-seeking: Implications for reducing stigma. BMC Public Health, 9, (61), 1-11. doi:10.1186/1471-2458-9-61.
analytic study. Clinical Psychology and Psychotherapy, 15, (1), 28-37. doi:10.1002/cpp.558
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
*Danielsson, U., Bengs, C., Lehti, A., Hammarström, A., & Johansson, E.E. (2009). Struck by lightning or slowly suffocating – gendered trajectories into depression. BMC Family Practice, 10, (11), 1-11. doi:10.1186/1471-2296-10-56
Danielsson, U., & Johansson, E.E. (2005). Beyond weeping and crying: a gender analysis of expressions of depression. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 23, (3), 171-177. doi:10.1080/02813430510031315
*Epstein, R.M., Duberstein, P.R., Feldman, M.D., Rochlen, A.B., Bell, R.A., Kravitz, R.L., Cipri, C., Becker, J.D., Bamonti, P.M., & Paterniti, D.A. (2010). I didn´t know what was wrong: how people with undiagnoses depression recognize, name and explain their distress. Journal of General Internal Medicine, 25, (9), 954-961.
doi:10.1007/s11606-010-1367-0.
*Feely, M., Sines, D., & Long, A. (2007). Early life experiences and their impact on our understanding of depression. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14, (4), 393-402. doi:10.1111/j.1365-2850.2007.01097.x
*Fernandez Y-Garcia, E., Duberstein, P., Paterniti, D.A., Cipri, C.S., Kravitz, R.L., & Epstein, R.M. (2012). Feeling labeled, judged, lectured and rejected by family and friends over depression: Cautionary results for primary care clinicians from a multi-centered, qualitative study. BMC Family Practice, 13, (1), 64-72.
doi:10.1186/1471-2296-13-64
Fransson Sellgren, S. (2009). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (s. 243 – 269). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.133-143). Lund:
Studentlitteratur.
Gustafsson, G. (2010). Stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s. 23-43). Lund: Studentlitteratur.
*Hedman Ahlström, B., Skärsäter, I., & Danielson, E. (2010). The meaning of major
depression in family life: the viewpoint of the ill parent. Journal of Clinical Nursing, 19, (1-2), 284-293. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02851.x
Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 53-66). Lund: Studentlitteratur.
Jelovac, A., Kolshus, E., & McLoughlin, DM. (2013). Relapse following successful electroconvulsive therapy for major depression: a meta-analysis.
Neuropsychopharmacology, 38, 2467-2474. doi:10.1038/npp.2013.149
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur. Langius-Eklöf, A. (2009). Känsla av sammanhang. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur. Langius-Eklöf, A. (2013). Salutogenes och känsla av sammanhang. I B. Klang Söderkvist
(Red.), Patientundervisning. (s. 85-109). Lund: Studentlitteratur.
National Alliance on Mental Illness. (2013). Criteria for major depressive episode: DSM-V. Hämtad 12 februari, 2015, från National Alliance on Mental Illness,
http://www2.nami.org/Content/NavigationMenu/Intranet/Homefront/Criteria_Major_ D_Episode.pdf
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. (2 uppl.). Linköping: Univ., Institutionen för hälsa och samhälle.
*Nunstedt, H., Nilsson, K., Skärsäter, I., & Kylén, S. (2012). Experiences of major depression: individuals´ perspectives on the ability to understand and handle the illness. Issues in Mental Health Nursing, 33, (5), 272-279.
doi:10.3109/01612840.2011.653038
*Oliffe, J.L., Rasmussen, B., Bottorff, J.L., Kelly, M.T., Galdas, P.M., Phinney, A., & Ogrodniczuk, J.S. (2013). Masculinities, work and retirement among older men who experience depression. Qualitative Health Research, 23, (12), 1626-1637.
doi:10.1177/1049732313509408
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3.uppl.). Stockholm: Liber.
Ottosson, H., & Ottosson, J.-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber.
Parish, E., Peden, A., & Staten, R. (2008). Strategies used by advanced practice psychiatric nurses in treating adults with depression. Perspectives in Psychiatric Care, 44, (4), 232-240. doi:10.1111/j.1744-6163.2008.00182.x
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.
Radden, J. (2000). The nature of melancholy: From Aristotle to Kristeva. New York: Oxford University Press.
Schröder, A., Ahlström, G., & Wilde Larsson, B. (2006). Patients´perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing, 15, (1), 93-102 doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x
*Skärsäter, I., Dencker, K., Bergbom, I., Häggström, L., & Frilund, B. (2003). Women´s conceptions of coping with major depression in daily life: a qualitative, salutogenic approach. Issues in Mental Health Nursing, 24, (4), 419-439.
doi:10.1080/01612840390212632
Skärsäter, I., Langius, A., Ågren, H., Häggström, L., & Dencker, K. (2005), Sense of coherence and social support in relation to recovery in first-episode patients with major depression: a one-year prospective study. International Journal of Mental Health Nursing, 14, (4), 258-264. doi:10.1111/j.1440-0979.2005.00390.x
Skärsäter, I. (2006). Återhämtning från depression. I B. Arvidsson & I. Skärsäter (Red.), Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer. (s. 101-122). Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 711-746). Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2010). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s. 67-93). Lund: Studentlitteratur.
Sobocki, P., Lekander, I., Borgström, F., Ström, O., & Runeson, B. (2007). The economic burden of depression in Sweden from 1997-2005. European psychiatry, 3, 146-152. doi: 10.1016/j.eurpsy.2006.10.006
Socialpsykiatriskt Forum. Stigmatisering av psykiskt sjuka – ett ouppmärksammat problem. Hämtad 22 februari, 2015, från Socialpsykiatriskt Forum,
http://www.socialpsykiatrisktforum.nu/konferenser_och_motesplatser/dokumentation_ fran_tidigare_konferenser_/stigmatisering
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, stöd för styrning och ledning. Hämtad 8 februari, 2015, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
*Stigsdotter Nyström, M.E., & Nyström, M. (2007). Patients´ experiences of recurrent depression. Issues in Mental Health Nursing, 28, (7), 673-690.
doi:10.1080/01612840701416064
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 27-43). Lund: Studentlitteratur. World Federation for Mental Health. (2012). Depression: a global crisis. Hämtad 8 februari,
2015, från World Health Organization,
http://www.who.int/mental_health/management/depression/wfmh_paper_depression_ wmhd_2012.pdf?ua=1
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Titlar Valda artiklar till resultat, se bilaga 2. PsycINFO major depression, nursing, qualitative study
91 linked full text,
peer reviewed, 2003-2014, references available, adult 18 7 Early life experiences and their impact on our understanding of depression. Feely, M., Sines, D., & Long, A. PsycINFO major depression, nursing, patient experience
79 linked full text,
peer reviewed, 2003-2014, references available, adult 15 1 Older women’s experience of depression: a hermeneutic phenomenological study.
Allan, J., & Dixon, A.
Cinahl depression
(MH), health-care, experiences
73 full text, peer
depression, qualitative study reviewed, abstract available, 2003-2014, English, all adult major depression in family life: the viewpoint of the ill parent.
B., Skärsäter, I., & Danielson, E. Cinahl major depression, Skärsäter 15 2003-2014 10 5 Women´s conceptions of coping with major depression in daily life: a qualitative, salutogenic approach. Experience of major depression: individuals´ perspectives on the ability to understand and handle the illness.
Skärsäter, I., Dencker, K., Bergbom, I., Häggström, L., & Frilund, B. Nunstedt, H., Nilsson, K.., Skärsäter, I., & Kylén, S. PubMed major depression, health-care, patient experience
114 abstract, free full
text, full text, 2003-2014, adult: 19+ 16 7 Struck by lightning or slowly suffocating – gendered trajectories into depression. Exploring the nature of stigmatising beliefs about depression and help-seeking: implications for reducing stigma. Danielsson, U., Bengs, C., Lehti, A., Hammarström, A., & Johansson, E. E.
referenser från andra artiklar har denna artikel hittats och valts ut.
was wrong. How people with undiagnosed depression recognize, name and explain their distress.
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod (Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Allan, J., & Dixon, A. Older women´s experiences of depression: a hermeneutic phenomenological study. 2009, Nya Zeeland, Journal of psychiatric and mental health nursing
Att undersöka hur äldre kvinnor upplevde sin depression.
Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urval/datainsamling:
Fyra äldre kvinnor (över 65 år) från psykiatrisk öppenvård som hade haft depression. Analys: Hermeneutisk fenomenologisk analys.
Depressionen hade stor inverkan på kvinnornas uppfattning om sig själva, vilket resulterade i självförakt och en känsla av misslyckande. Självföraktet ledde till att de trodde att andra tyckte illa om dem, vilket ledde till att de drog sig undan. Kvinnorna hade lättare att tala med andra när de möttes av förståelse. Viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens värld.
Barney, L. J., Griffiths, K. M., Christensen, H., & Jorm, A.F.
Exploring the nature of stigmatising beliefs about depression and help-seeking: Implications for reducing stigma 2009, Australien, BMC Public health Att undersöka stigmatiserande åsikter om depression bland personer med egen erfarenhet av depression.
Metod: Kvalitativ metod: Fokusgrupper.
Semistrukturerade frågor. Urval/datainsamling: 23 deltagare med personlig erfarenhet av depression. Analys: med hjälp av ett kvalitativt dataanalyserings-program (QDA Miner V1.0).
Deltagarna berättade att de upplevde betydande stigma. Depressionen uppfattades ofta som självförvållad av utomstående. Man var sedd som en svag människa om man led av en psykisk sjukdom.
Deprimerade ansågs inte önskvärda att umgås med och de kunde utgöra ett hot.
Att söka hjälp visade sig vara relaterat med ångest över vad utomstående personer skulle tycka. De uttryckte särskild oro med att söka hjälp för sina problem på arbetsplatsen eller hos en psykiater.
Danielsson, U., Bengs, C., Lehti, A., Hammarström, A., & Johansson, E. E. Struck by lightning or slowly suffocating – gendered trajectories into depression 2009, Sverige, BMC Family practice
Att undersöka hur primärvårdspatienter upplever, förstår och förklarar sin depression utifrån genusperspektiv.
Metod: Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer. Urval/datainsamling: 20 deltagare med diagnosen depression (tio män och tio kvinnor).
Analys: Grundad teori.
Männen i studien beskrev att uppkomsten av deras depression berodde på yttre faktorer, såsom hård arbetsbörda och ekonomiska problem.
