C-UPPSATS
2006:160
PETER UVÉN
Ska basen alltid driva?
En undersökning av frågan om basister alltid ska ligga före taktslaget i rock och blues
MUSIK C
Luleå tekniska universitet MUSIKHÖGSKOLAN
Musik och medier
Ska basen alltid driva?
En undersökning av frågan om basister alltid ska ligga före taktslaget i rock och blues
Peter Uvén
C-uppsats
Musikhögskolan i Piteå Luleå Tekniska Universitet
2006
Abstrakt
Syftet med denna uppsats var att undersöka påståendet att “basisten ska driva“ i ett rock-/bluessammanhang, ett påstående de flesta basister inom genren nog har hört någon gång. I undersökningen spelade jag in en blues- shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen; i övrigt var de
identiska. Inspelningarna användes i ett lyssningstest med en jury på sex personer, två professionella basister, två professionella musiker och två ickeprofessionella musiker. Under lyssningstestet fick informanterna fylla i en enkät. Försökstillfället spelades också in med en mp3-spelare. Jag
genomförde även en intervju med den meriterade basisten Fredrik Jonsson.
Undersökningen gav inte stöd för antagandet att det finns en generell sanning i påståendet att basisten ska driva i ett blues-/rocksammanhang. I stället betonade intervjupersonerna att det mer handlar om ett gemensamt ansvarstagande musikerna emellan, att olika genrer kräver olika grooves och time samt att olika låtar inom en genre kräver olika time beroende på stil.
Man kommer dessutom att låta väldigt stressig som basist om man alltid driver oavsett vad låten kräver.
FÖRORD ABSTRAKT
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND... 1
INLEDNING... 1
TIDIGARE FORSKNING... 1
KOMMENTARER TILL NÅGRA GRUNDBEGREPP... 2
METOD... 3
KONSTRUKTION AV MUSIKEXEMPEL... 3
URVAL AV JURY FÖR LYSSNINGSTEST... 3
Grupp 1... 4
Grupp 2... 4
Grupp 3... 4
RESULTAT ... 6
LYSSNINGSTEST... 6
ENKÄTFRÅGORNAS RESULTAT... 6
INTERVJU MED FREDRIK JONSSON... 7
DISKUSSION ... 10
TILLFÖRLITLIGHET... 10
RESULTATDISKUSSION... 10
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 11
REFERENSER ... 12
Bakgrund
Inledning
”Man ska driva som basist i rock och blues!”. Det är något som jag fått höra själv många gånger under alla år jag utövat musik. Som man nog kan gissa är jag basist själv. Jag har varit aktiv som musiker i över tio år. Jag har studerat på musikestetiskt gymnasium, folkhögskola och nu på musikhögskola. Jag har även frilansat en hel del som musiker och medverkat på ett antal studioalbum med både egna band samt som inhyrd basist. Jag är även mycket ute och spelar; att få spela live är ändå varför jag började spela musik en gång i tiden. Jag har nog provat på de flesta stilar och genrer; att söka nya utmaningar tycker jag inte bara är utvecklande utan även riktigt roligt!
Mitt främsta gebit är dock rock och blues, det är det jag har i blodet kan man säga. Det är i dessa sammanhang som jag fått höra ”spela drivigt”, ”basen ska alltid vara drivande i rock och blues”, ”bra driv du har” och så vidare. Jag har även diskuterat detta påstående med andra basister och musiker och alla som i alla fall jag har pratat med har känt av den här attityden. Kan det finnas någon sanning bakom den eller är det bara något man tycker utan att egentligen veta vad man pratar om? Är det helt enkelt en vedertagen myt? Jag kände mig tveksam till att påståendet skulle kunna stämma, det kändes lite för svart och vitt för att det skulle kunna finnas en generell sanning bakom påståendet. Därför beslöt jag mig för att pröva det i en undersökning. Syftet med uppsatsen är att undersöka påståendet att en basist ska ”driva” i ett rock-/bluessammanhang.
Denna undersökning är troligen mest av intresse för basister och musiker i övrigt inom rock och blues, som ett sätt att kunna möta påståenden med fakta angående sväng och timing inom dessa genrer.
Tidigare forskning
Det finns inte mycket forskning kring elbas och basister överhuvudtaget. I Timing: Att vara på rätt plats vid exakt rätt tillfälle (J Olofsson, 1996) finns en intervju med basisten Lars Danielsson där han förklarar hur han ser på timing och hur viktig del han anser detta vara. I Vad är viktigt att kunna som elbasist?: Fyra elbaslärares uppfattning om vad deras elever bör lära sig (P Starefeldt, 2004) och Vad pysslar basisten med? En studie i skillnader/likheter mellan bassolon i pop/rock och jazz (R Olovsson, 2005) går man mer in på djupet om spelteknik, basisters roll i ensembler, improvisation och så vidare, men man kan även hitta lite om just sväng och timing för basisten. Om sväng och timing i största allmänhet finns det desto mera forskning, bl. a. Freedom and constraints in timing and ornamentation (R Timmers, 2002), On the beat: human movement and timing in the production and perception of music (S Dahl, 2005) och Drumming performance with and
2 without clicktrack (G Madison, 1991) Dessa arbeten går in djupare in på vad exakt ett taktslag är, vad är timing och så vidare.
Kommentarer till några grundbegrepp
R Olovsson förklarar driv/rakt/häng med ”att spela med driv eller häng handlar om en basists förmåga att kontrollera var på taktslaget tonen kommer. Man kan antingen spela bakom slaget, (häng), på slaget (rakt) eller framför slaget (driv). Vi pratar om
millisekunder i tid, men ändå tillräckligt för att det ska höras skillnad” (R Olovsson 2005:
s 19). Detta har inget med speciella notvärden eller att spela synkoperat att göra, det vill säga spel mellan betonade taktdelar. Istället handlar det om små förändringar i hur man förhåller sig till taktslaget.
1 och 3 samt 2 och 4 är benämningar på markerade taktslag. I 1 och 3 låter man taktslag 1 och 3 tydligt låta mera än de andra taktslagen. Som basist spelar man lite hårdare med sin plockhand (den hand man slår an strängen med) när man markerar taktslag. Man kan lika gärna markera andra taktslag om det skulle krävas (till exempel taktslag 1 och 4 eller 3 och 4 och så vidare), eller inget, men i denna undersökning har jag använt mig av de två vanliga markeringarna i genren som är 1 och 3 samt 2 och 4. I jazz till exempel har man oftast betoning på 2 och 4, i rock och latin oftast på 1 och 3.
Metod
Konstruktion av musikexempel
Fem inspelade musikexempel avlyssnades och bedömdes av en jury på sex personer med hjälp av ett frågeformulär. Jag spelade in en egen komponerad blues-shuffle i fyra fjärdedels takt i fem versioner med inspelningsprogrammet Cubase. Tonarten var A, formen en vanlig 12 takters bluesvända med tre ackord: A7-D7-E7. Min ljudtekniker var Jonathan Carlsson, som även hade hand om trumprogrammering, produktion, editering och mixning. Gitarrerna hanterades av Per Eriksson, komp och melodi; själv spelade jag basen på inspelningen. Vi var väldigt noga med att allt skulle vara så exakt som möjligt.
Eftersom det är viktigt med tydliga ljudexempel till lyssningstestet petade vi på varenda ton; antingen spelade vi om eller editerade via Cubase. Tagningarna är identiska i alla fem versionerna, endast basen förändras. De fem olika basspåren är:
Rakt (ingen förskjutning; inga accenter)
Driv (10 millisekunder före slaget; inga accenter) Häng (10 millisekunder efter slaget; inga accenter)
1 och 3 (ingen förskjutning; accenter på första och tredje taktslaget) 2 och 4 (ingen förskjutning; accenter på andra och fjärde taktslaget)
Basgången jag använde mig av är en vanlig blues-shuffle walking figur. Detta för att den spelas i fjärdedelar i ett och samma mönster, vilket gör den perfekt till ändamålet.
Inspelningen fick sedan godkännas av min konstnärlige handledare Arne Hagström innan jag gick vidare till lyssningstestet. Detta för att inspelningarna skulle vara så tydliga som möjligt i den bemärkelse jag redogjort för och för att de skulle bli så bra för syftet som jag kunde göra dem, inspelningsmässigt och speltekniskt.
Urval av jury för lyssningstest
För lyssningstest av musikexemplen handplockade jag sex jurymedlemmar med tanke på deras bakgrund, två professionella basister, två andra professionella musiker och två ickeprofessionella musiker. Jag ville ha med två professionella basister som har varit ute och spelat och undervisat under lång tid. Jag visste att de hade koll på hur de spelar och varför, plus en väldigt bra uppfattning om time.
De två andra professionella musikerna, en gitarrist och en sångerska, valde jag efter samma kriterier. De två ickeprofessionella musikerna valde jag för att de har erfarenhet av att vara ute och spela, men inte kan förväntas ha en bra uppfattning om vad timing är, utan de spelar bara och ”svänger det så svänger det”. Jag ville ha enbart musiker till juryn eftersom min undersökning handlar om ett begrepp som man kan anta bara förekommer bland musiker. Grupp 1 består av de professionella basisterna, grupp 2 av de andra professionella musikerna och grupp 3 av de ickeprofessionella musikerna.
4 Grupp 1
Hanna, basist.
Hon har varit uppträdande musiker i över 20 år. Spelat in skivor och medverkat i tv och radio vid ett flertal tillfällen. Undervisar på musikhögskola samt med clinics med sitt band. Hon är utbildad sångpedagog.
Sven, basist.
Han har spelat instrument sedan sju års ålder. Över 20 års erfarenhet som musiker. Jobbar som musiklärare på kommunala musikskolan och på folkhögskola och musikhögskola.
Han har förutom musiklärarexamen en fil.kand i musikpedagogik.
Grupp 2
Inga, sångare.
Hon har varit ute och spelat och turnerat sedan tonåren. Över 20 års erfarenhet som musiker. Hon är utbildad i jazz/improvisation på folkhögskola och musikhögskola och via fri verksamhet. Just nu arbetar hon som sångpedagog vid en musikhögskola.
Knut, gitarrist.
Han har spelat och turnerat med olika band sedan 1980. Undervisar i elgitarr och ensemble med blues och rockinriktning på en musikhögskola. Han har ingen formell musikutbildning.
Grupp 3
Anders, trummis.
Han har spelat trummor i olika band i tio års tid. Musikgymnasium är enda formella musikutbildningen. Han utövar musik på fritiden så ofta som möjligt.
Bertil, gitarrist.
Han har spelat gitarr i över tio års tid i olika band och konstellationer. Han har studerat musik på gymnasiet och på folkhögskola. Sitter mest hemma och spelar låt idéer för tillfället.
Under lyssningstestet fick juryn fylla i en enkät och svara på följande frågor:
Berätta lite om din musikaliska bakgrund samt nuvarande förhållande till musiken.
Vilken version tyckte du svängde mest?
Motivera varför.
Vilken version tyckte du svängde minst?
Motivera varför.
Har du hört talas om påståendet att ”basisten ska driva” i ett rock-/blues sammanhang eller upplevt det själv?
Tycker du att det ligger någon sanning i det påståendet?
Lyssningstesterna gjordes ett och ett vid skilda tillfällen. Varje tillfälle dokumenterades även med en mp3-spelare utifall något väsentligt skulle bli sagt under testet som kunde ha betydelse för resultatet. Ingen i juryn visste i förväg om vilken version som var vilken.
För hälften av juryn vände jag även på uppspelningsordningen; spår nr 5 blev nr 1 och så vidare. Jag genomförde även en intervju med den meriterade basisten Fredrik Jonsson via e-mail. Intervjun hade jag tänkt att använda för att få veta hur en professionell basist ser på saken, men svaren var så pass bra att den fick betydelse för tolkningen av resultaten.
Detta material har jag sedan sammanställt och analyserat för att få fram ett resultat som belyser frågan: ska basisten driva i ett rock- och bluessammanhang?
6
Resultat
Lyssningstest
Tabell
Grupp 1. Vilken version svängde mest? Vilken version svängde minst?
Hanna Häng 2 och 4 Sven 1 och 3 Rakt Grupp 2
Knut Driv 1 och 3 Inga Häng Rakt Grupp 3
Anders Häng 2 och 4 Bertil Driv 1 och 3
Enkätfrågornas resultat
Vilken version tyckte du svängde mest?
Två av informanterna anser att den driviga versionen är den svängigaste. De andra fyra tycker mer att känslan är rätt. Bland annat kommenterar Inga sitt svar med: ”Skulle kunna sjunga till det utan att behöva kompensera.” Tre av dem anser att den hängiga versionen är den svängigaste. Anders motiverar sitt svar med: ”Basen låter drivig och
medryckande.” Sven är den enda som anser att 1 och 3 är den svängigaste versionen. Han tycker att det är bra flyt i basen och markerat på rätt ställen.
Vilken version tyckte du svängde minst?
Samtliga i juryn väljer raka versioner som de osvängigaste. Två har svarat 1 och 3, två väljer den raka och två har svarat 2 och 4. Osvängigt, statiskt och släpigt, så kan motiveringarna sammanfattas. Hanna kommenterar: ”Med svagare ett och tre tappar basen sin funktion.” Inga kommenterar: ”Om jag skulle sjunga till skulle jag få koncentrera mig på fel saker.”
Har du hört påståendet att ”basisten ska driva i ett rock-/blues sammanhang?
Samtliga sex i juryn svarar ja på frågan. Sven och Hanna tillägger samtidigt att svänget är allas ansvar, inte bara basistens. Anders kommenterar: ”Ja, men även trummisen bör driva på, om inte mer, i rock- och blues sammanhang.”
Tycker du att det ligger någon sanning i det påståendet?
Här svarar tre i juryn ja på frågan men samtliga betonar att det är allas ansvar. Hanna kommenterar: ”Svänget är allas ansvar och helt beroende på basspel och genrer.
Grundprincipen för mig är att 1 och 3 är de drivande taktslagen, 2 och 4 de hängiga.”
Anders kommenterar: ”Alla bör ha ett drivande sound, speciellt i rock och blues.” Två av de övriga anser att det beror helt på hur de andra spelar. En (Sven) svarar bestämt nej på frågan och kommenterar: ”Jag tycker att man som basist alltid ska hänga mot trummisens hi-hat, cymbaler eller baskagge.”
Intervju med Fredrik Jonsson
Berätta lite om dig själv, och din musikaliska bakgrund samt vad du gör för närvarande.
Jag är 32 år gammal. Jag kommer från Vilhelmina och har spelat bas sedan jag var åtta år. Gick på kommunala musikskolan fram tills jag började på musikgymnasiet i
Skellefteå. Pluggade ett år där för att sedan gå ett år på Framnäs följt av två år på Musikhögskolan i Piteå. Flyttade sedan till Stockholm för att gå Musikerutbildningen fyra år på Musikhögskolan.
Det har alltid varit min dröm att jobba som musiker och från och med tredje och fjärde året på "Ackis" kunde jag försörja mig på mitt basspel.
Av de jag spelar/spelat med kan nämnas Lisa Nilsson, Jojje Wadenius,
Magnus Lindgren, Tommy Körberg, James Ingram, Louise Hoffsten och Janne Schaffer.
Har du hört påståendet att "basisten ska driva" i ett rock-/blues sammanhang eller upplevt det själv?
Ja, jag har hört folk säga det.
8 Tycker du att det ligger någon sanning i det påståendet?
Jag anser att det är en fråga som faktiskt inte går att svara på.
Det går inte att generellt att säga att basen ska driva eftersom det
helt beror på en massa saker. Om jag spelar en snabb shuffleblues med walkingliknande komp kommer jag förmodligen naturligt att ligga längre fram på beatet än om jag spelar en långsam låt med D´Angelo liknande R & B groove. Om någon ber mig att driva mer kan man ju börja undra vad roten till detta är. Det kan förstås vara att jag vaknade för tio minuter sedan och inte har fått mitt morgonkaffe och är allmänt seg och efter alla andra på alla slag i takten. Då kan jag förstå att någon ber mig att driva mer.
Men om någon ber mig att driva mer på grund av att tempot går ner eller att
låten känns stillastående eller att det inte "händer" något i låten tycker jag att det är fel väg att gå. Vad tjänar syftet att basisten ska ligga före alla andra och låta som om han ätit LSD till frukost? Jag har ju alltid längtat efter att spela TILLSAMMANS med andra musiker, inte lite INNAN andra musiker.
Det är allas, och då menar jag allas, ansvar att se till att en låt känns bra, har driv, om det är det man vill åt och har ett stadigt
tempo. Vad hjälper det att jag driver om någon annan släpar efter? Och hur mår man efter ett gig där man släpat 840 kg orkester efter sig?
Det finns ju ett sätt att få folk att tro att man driver tempot och det är att spela basgångar eller riff som leder framåt tydligt. Då upplevs det ofta som om man driver fast det egentligen inte är så.
Hur ser du på att "hänga", "driva" eller vara "på" som basist? Är det något du tänker på?
Ja, det händer att jag tänker på det, oftast när jag spelar med musiker (trummisar) som jag har svårt att "klona" mig med.
Om allt känns bra mellan mig och trummis behöver jag aldrig tänka på att driva eller hänga om vi inte vill åt en effekt till exempel ett trumkomp med "loopkänsla" (Statiskt, programmerat) och en riktigt fet, seg bas.
Men om jag känner att en trummis har en tendens att luta sig mycket framåt kan jag tvingas att lägga mig i en mer tillbakalutad position.
Annars skulle vi förmodligen öka i tempo. Jag försöker alltid att prata med medmusiker om det är något som känns mysko.
Jag anser att skillnaden på att hänga, ligga mitt i och driva ska vara väldigt liten om den ska ha någon musikalisk funktion. Om man
överdriver sådana saker kommer det inte att låta som om man har samma
uppfattning om tempot på låten. I vissa sammanhang till exempel när man kompar en symfoniorkester eller ett storband kan det räcka med att hålla tempot för att det ska kännas och låta som om man driver eftersom sådana stora orkestrar i regel alltid sackar.
Hur viktigt tycker du att bra timing är för en basist?
Det beror på vad man menar med timing. Jag skulle säga att timing är att kunna spela avslappnat i alla tempon och att de rytmer man vill spela blir som man tänkt. Till exempel om jag vill spela åttondelsfraser i ett solo på en jazzlåt ska det bli just åttondelsfraser som går i
samma tempo som låten. Eller om jag vill spela ett sextondelsgroove a´la Gary Willis eller Rocko Prestia ska jag kunna göra det
avslappnat och sextondelarna ska vara jämna och fina och komma där jag
vill ha dem. Det tycker jag är enormt viktigt för en basist likväl för alla andra som sysslar med musik. En annan viktig sak som man ibland glömmer att tala om då man tänker på timing är frasering. Man kan ju frasera på enormt olika sätt och det är ofta på fraseringen man kan skilja en musiker från en annan. Kanske är det att timing är den statiska klockan som tickar i
kroppen, tekniken som gör att vi kan få ut timingen på våra instrument
och fraseringen som gör att det låter musikaliskt. Timing är inte bara viktigt för basister och andra musiker utan timing är viktigt för alla människor anser jag. Det kan handla om att säga saker på rätt sätt och vid rätt tillfälle.
Tror det var Herbie Hancock som sa att timing är någonting som existerar inget man har.
Är timing något du övat på?
Jag har övat enormt mycket på att spela olika övningar, skalor, etyder, walking och grooves till metronom. Det har bidragit till att min "klocka" blivit hyfsat stabil och min teknik tillräckligt bra för att kunna spela ungefär som jag vill. Kan fortfarande känna mig begränsad på kontrabas men det kan ju inte bero på sämre timing utan snarare att det är ett stort och ganska svårbemästrat instrument
tekniskt.
10
Diskussion
Tillförlitlighet
Jag känner att jag uppnått en god reliabilitet när jag behandlat frågeställningen. Jag har försökt vara så objektiv som jag kan i mitt val av jury, i enkätfrågorna och i arbetet med lyssningstestet. Själva inspelningen får man ju ta för vad den är. Den kan aldrig simulera verkligheten som sådan eftersom den är så exakt gjord. Men detta är samtidigt poängen, den måste göras helt entydig för att få fram det väsentliga i lyssningsexemplen. Varenda avvikelse i själva musiken skulle förorena testerna och göra dem oanvändbara. Ett exempel markerat på taktslag 1 och 3 måste vara tydligt markerat på just 1 och 3 samt vara så exakt och rakt på taktslaget som möjligt. Sedan är alla versioner likadana förutom basen, vilket gör att jag minimerat risken för avvikelser som kunde förorena testet. Den noggranna metod som använts för att få fram lyssningstesterna tycker jag har gjort dem så tillförlitliga som möjligt (se under rubriken metod). Jag har försökt att vara objektiv i möjligaste mån och jag har gjort mitt bästa för att inte påverka mina informanter och deras svar. Ingen av dem har på förhand vetat om vilka frågor som ingick i enkäten, i vilken ordning lyssningsexemplen spelades upp eller varför jag valt just dem till min jury.
Det är dock ett litet material som jag har använt mig av, och det finns risk för att mina åsikter påverkat resultatet. Sedan finns ju alltid risken att någon av informanterna hört talas om testen i förväg men jag tror inte detta har kunnat påverka resultatet nämnvärt.
Efter de förutsättningar som jag haft att utgå ifrån tycker jag att undersökningen har blivit så tillförlitlig som det är möjligt.
Resultatdiskussion
Ska basisten driva i rock och blues?
Resultatet ger inget stöd till denna tes. Min åsikt var att det inte finns någon generell sanning i påståendet att en basist alltid ska driva i rock och blues. Att det snarare är något man säger, en vedertagen generell attityd, utan någon egentlig grund. Påståendet är mer myt än sanning.
Resultatet är inte entydigt; många svar är motsägelsefulla. Anders, som förespråkade att påståendet var en generell sanning, tyckte att versionen med häng var den svängigaste, fast han motiverade sitt svar med att exemplet han valde var ”drivigt och medryckande”..
Bertil, som också ansåg att det fanns en sanning i myten valde däremot den driviga versionen. Enligt tre av informanterna var den hängiga versionen den svängigaste. I den version man tyckte var osvängigast var det dött lopp mellan 1 och 3, 2 och 4 samt den raka versionen. Det intressanta blir ju då att majoriteten helt klart ansåg att de raka exemplen var de osvängigaste och endast Sven svarade att ett rakt exempel var det svängigaste. En annan intressant sak som kom fram var att båda gitarristerna tyckte att den driviga versionen var den svängigaste. Och min fördom innan var att just gitarrister
är de som brukar påpeka att man ska driva som basist. Om detta är en tillfällighet eller inte lämnar jag osagt. Märkligt nog var det ingen som kommenterade att det var för odrivigt. Skulle det vara så att basen ska driva borde det väl vara enklast att ta det exempel som driver minst, eftersom det exempel som driver mest då borde vara det som svänger mest.
Min tolkning blir då att det inte finns någon generell sanning i att basisten alltid ska driva i rock och blues, det är under allas ansvar vilket också betonats av juryn. Det handlar om ett mänskligt och musikaliskt samspel. Man kan varken driva eller hänga genom en hel låt helt systematiskt, utan man måste lyssna och samspela med de andra musikerna. Som musiker lyssnar man på varandra, man använder i viss mån även kroppsspråk för att kommunicera musikaliskt. Det är ett givande och tagande. Det sätt som till exempel en trummis spelar på kommer att påverka hur de andra musikerna spelar. Är man fyra personer i orkestern kommer var och en att påverka de övriga. Är man trött och seg kommer man antagligen att spela ganska segt, i alla fall kommer man att uppleva det så.
De andra i orkestern kommer då att påverkas av det, antingen genom att driva eller genom att falla in i det sega och spela ganska slött, ett slags kedjereaktion. Sedan låter man mer drivig som basist om man spelar basgångar och riff som leder framåt på ett tydligt sätt, och därmed blir mer framträdande. Precis som Fredrik Jonsson påpekar i intervjun bör skillnaden mellan att hänga, ligga rakt på och driva vara väldigt liten om den ska ha någon musikalisk funktion. Annars kommer det att slita och det kommer att kännas som att man har olika uppfattning om tempot på låten.
Sen kan ju en musikers frasering påverka mycket. Om man exempelvis spelar mycket korta toner, staccato, kommer det att kännas ganska hetsigt. Om man däremot spelar vilt och med mycket energi kommer det också att kännas drivande. Som de flesta i juryn kommenterat är det allas ansvar att det svänger, inte bara basistens. Jag avslutar med ett citat av Fredrik Jonsson som jag tycker är mycket träffsäkert. ”Vad tjänar syftet till att basisten ska ligga före alla andra och låta som han ätit LSD till frukost? Jag har ju alltid längtat efter att spela TILLSAMMANS med andra musiker, inte lite INNAN andra musiker.”
Förslag till fortsatt forskning
Elbas är ett område som det finns ganska lite forskning om, och forskningen runt sväng och timing för elbasister är nästan obefintlig. Där har man verkligen ett stort område att täcka upp, och detta är något jag hade velat forska om lite mera. Andra möjligheter skulle kunna vara att göra samma typ av jämförande undersökning med bara rock- och
bluesgitarrister eller med professionella och ickeprofessionella musiker. Man skulle även kunna göra en liknande undersökning med ickemusiker Det skulle även vara intressant att forska i om denna attityd existerar i andra genrer också. I ett samtal med en lärare inom den klassiska musiken fick jag veta att påståendet att basisten ska driva även förekommer i symfoniorkestrar och liknande. Detta hade varit intressant att forska vidare och se om det stämmer och vilka orsakerna i så fall är.
12
Referenser
Dahl, Sofia (2005). On the beat: human movement and timing in the production and perception of music. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Institutionen för tal, musik och hörsel, 2005: 5. ISBN 91-7178-134-X
Madison, Guy (1991). Drumming performance with and without clicktrack. C-uppsats Uppsala universitet, psykologiska institutionen.
Olofsson, Jonas (1996.) Timing: att vara på rätt plats vid absolut rätt tillfälle.
Examensarbete från musikhögskolan i Piteå, 1996:16. ISSN 1401-2057
Olovsson, Robert (2005). Vad pysslar basisten med? En studie i skillnader/likheter mellan bassolon i Pop/Rock och Jazz. Examensarbete från musikhögskolan i Piteå, 2005:082. ISSN 1402-1773
Starefeldt, Peter (2004). Vad är viktigt att kunna som elbasist?: Fyra elbaslärares uppfattning om vad deras elever bör lära sig. Examensarbete från musikhögskolan i Piteå, 2004:21. ISSN 1402-182X
Timmers, Renee (2002). Freedom and constraints in timing and ornamentation.
Maastricht: Shaker. ISBN 90-423-0194-5
