Gränslösa Klanger, Japan-India-Sweden. Information
Hösten 2017 inleddes samarbetet mellan japanska kotospelaren och sångerskan Karin Nakagawa, indiska tablaspelaren Suranjana Ghosh och svenske flöjtisten Anders Hagberg.
Karin spelar 25-strängad koto vilken är en utvecklad variant av den traditionella koton.
Instrumentet, som Karin är en av få solister på ger stora klangliga och harmoniska
möjligheter. Karaktären med de fritt svängande strängarna skapar en kvalitet av den japanska musikens klangvärld med ett definierat modus. De två indiska trummorna som utgör tabla är centrala i den nordindiska klassiska musiken som ackompanjemang till ett melodiskt
instrument. Det används sedan flera decennier i många sammanhang och genrer och har en närmast ikonisk kvalitet som kännetecken för indisk musik. I april 2018 var vi inbjudna att göra två konserter i Helsingborg och på Göteborgs konserthus. Det var mycket givande att ses igen efter en paus på ett knappt halvår, det var som om vårt gemensamma uttryck hade landat ytterligare. Under repetitionerna processade vi repertoaren och lade till några nya
kompositioner och arrangerade om andra.
Gränsöverskridande möten mellan olika kulturer och klanger.
När jag reflekterar över vad det är som attraherar mig i gränsöverskridande samarbeten så utkristalliserar sig två spår; möten mellan olika kulturer och uttryckssätt och instrumentala klangkombinationer. När jag spelar med någon som har en annan musikalisk bakgrund än min egen så uppstår ofta en särskild, ömsesidig nyfikenhet och ett intensivt lyssnande. Jag menar, att det är mer som förenar oss människor än som skiljer oss åt och att musikens språk kan vara en bro för kontakt. Detta kräver naturligtvis djup respekt och kunskap för att verkligen kunna mötas. Genom att ställas inför andra traditioner och musikaliska språk än mitt eget så lär jag mig, inte bara om min kollegas musik utan även om mig själv, då mötet också fungerar som en spegling där jag tydligare får syn på mina egna val och min egen estetik.
Det som också lockar mig är en nyfikenhet på vad som uppstår ur klangmötena mellan instrument som mer sällan hörs tillsammans och en lust att undersöka vad som händer med musiken och mitt spel när mina blåsinstrument blandas eller står i relief mot instrument som koto och tabla. Det finns då inte en norm på hur man ska arrangera musiken utan man måste hitta nya lösningar.
Konstnärligt utvecklingsarbete
Under samma period som jag spelade med Karin och Suranjana (2017 - 18) arbetade jag med ett konstnärligt utvecklingsprojekt vid Högskolan för Scen & Musik (Göteborgs Universitet) som uppehöll sig kring frågeställningar om inre rum av klang och sinne och hur musiken manifesteras i ett musikaliskt yttre rum. Jag har använt två huvudlinjer för att undersöka frågeställningarna.
1. För arbetet med klang och närvaro har övningarna i Suizen, meditation över ljud som utvecklats av Zen-buddhistiska munkar i Japan varit ett centralt verktyg.
2. Den musikaliska begränsningen har bestått av olika modi som jag undersökt under improvisationer och övningar.
Suizen
Under Tang Dynastin på 800-talet i Kina använde munken Fuke en shakuhachi-flöjt som ett verktyg för meditation, som blev känt som en handling i ”blåsande Zen”1. Hans mål var att nå insikt och upplysning genom meditation över ljud. Övningarna i Suizen är nio olika
instruktioner att kontemplera över när man spelar en ton eller en fras. Exempelvis; ”Lyssna hur tonen börjar och hur den slutar. Betrakta tystnaden mellan tonerna som en egen ton. Följ din andning när du börjar en ton och när du slutar den.”
Suizens nio instruktioner
1. Listen to how the note begins and finishes.
2. Consider any/all silence before or after as music, as a “note.”
3. Listen to the texture of the note and the dynamic shape.
4. Listen to what happens to the sound.
5. Follow the breath as you begin/end the sound.
6. Listen to the quality and “shape” of the silence before/after sounding.
7. Listen to what arises out of any and all silence.
8. Breathe as if the breathing is part of the sound/note.
9. Let your breath slowly become the music. 2 Modalitet
En viktig del i projektet är användandet av olika modi (tonförråd) som tonala tillstånd. Ett modus med en grundton och ett tonförråd skapar en särskild stämning. I den antika musiken gavs olika modi olika egenskaper, något som är i högsta grad levande i den arabiska klassiska musiken, maqam, och den indiska klassiska musikens raga. Begränsningen till ett definierat tonförråd tillåter att man under lång tid kan undersöka och vila i dess karaktär. Den
definierade grundtonen och tonförrådets karaktär förstärker också en meditativ kvalitet i musiken. I princip kan man använda vilket tonförråd som helst som man vill utforska. Jag har använt grund-modi som är vanliga i västerländsk musik som kyrkotonarter, melodisk och harmonisk moll (i sju grader) samt några av Messiaens modi (t.ex. Mode 2, Mode 3). I tillägg till dessa har jag valt några av den nordindiska musikens tonförråd, That3 som är ett sätt att systematisera ragor och arbetat med dem på samma sätt.
Musikexempel
Som framgår har alltså mitt projekt mycket nära kopplingar till såväl den japanska Zen- buddhistiska traditionen och till den indiska klassiska musiken vilket gjorde samarbetet med Karin och Suranjana extra intressant. Jag samtalade mycket med Karin om Zenbuddhism och hur den genomsyrar det japanska samhället. Angående tystnad så finns det ett japanskt ord,
”Ma” som betyder tomt fast inte tomt. Ett mellanrum, en tystnad som är fylld med innehåll och som ger helheten en mening. 4 Jag uppfattar att denna kvalitet finns närvarande i Karins spel och den inspirerade mitt eget. Vår musik baserades på olika modi och vi gjorde bl.a. en
1 Matousek, Vlastislav. Suizen –”Blowing Zen”: Spirituality as Music and Music as Spirituality. 3(22), Estetyka i Krytyka, Instytut Filozofii - Uniwersytet Jagielloński, 2011, 61
2 Schnee, Daniel. Suizen, 2015. danielpaulschnee.wordpress.com 3 Courtney, David. That – The Indian Modes, 1998 – 2018.
http://chandrakantha.com/articles/indian_music/that.html
4 Ma (negative space). Wikipedia, 2018. https://en.wikipedia.org/wiki/Ma_(negative_space)
version av en mycket känd raga ur från den nordindiska klassiska musiken, Raga
Hamsadwhani som är baserad på ett pentatoniskt modus (D, E, F#, A C#). Den inleds med en frirytmisk presentation av ragan, en s.k. alap som jag spelar på altflöjt med koton som ger en klanglig fond att förhålla sig till. Mitt eget arbete med musikalisk närvaro och konstnärligt reflekterande över klang och tystnad tycker jag kan uppfattas i detta parti.
VIDEO: Live på Göteborgs konserthus 27/4 – 18 Raga Hamsadwhani.
Kokiriko Banfora Reflektion
Efter ett framträdande kom en kvinna fram till mig och beskrev sin upplevelse med orden:
”När du som musiker finner ditt eget inre rum i sinne och klang så kommunicerar det med lyssnarens inre rum, om hon är mottaglig för det”.
Så jag tänker på Gunnar Ekelöfs strof ur dikten ”Jag tror”, ”Det som är botten i dig är botten också i andra.”5 Om jag genom musiken får kontakt med min djupaste källa, det innersta självet som några kallar Gud, andra kallar Sufi eller Zen berör jag kanske något existentiellt som andra människor kan känna igen? Mycket av den musik som brukar beskrivas som andlig är modal till sin karaktär. Där finns en gravitation som strävar mot sin grundton, en
gravitation mot jorden, Tellus som är den största delen av universum som vi människor har kontakt med. Och vår andning, kropp, närvaro och rumslighet hjälper oss att anknyta till Jorden, en bro mellan något både djupt personligt och allmänmänskligt universellt.
Medverkande:
Anders Hagberg – C-flöjt, altflöjt, kontrabasflöjt, sopransaxofon.
Karin Nakagawa – 25-strängad koto, sång.
Suranjana Ghosh - tabla, bols.
Repertoar:
Zawinul (Hagberg)
Alrang (trad.arr. Nakagawa) Biera Maret (trad. arr. Hagberg) Koto (Nakagawa)
Hamsadwhani (Ghosh, Nakagawa, Hagberg) Gi∂∂a (trad. arr. Hagberg)
Kokiriko (Nakagawa) Hope (Ghosh)
Solo for Contrabass Flute (Hagberg) Tabla (Ghosh)
Boat song (Nakagawa) Banfora (Hagberg)
5 Ekelöf, Gunnar. Samlade dikter, Färjesång 1941. Albert Bonniers förlag, 2007.
Ali Khan (Hagberg)
https://www.gso.se/program
