KANDID
A
T
UPPSA
TS
Tillit till polisen
Individuella, Sociala eller Institutionella
förklaringsfaktorer i de nordiska länderna och EU's
medlemsländer
Victor Andersson
Statsvetenskap 15 hp
Tillit till Polisen
Individuella, Sociala eller Institutionella förklaringsfaktorer i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer Kandidatuppsats Victor Andersson 900504-5910 Statsvetenskap 61-90 (SK5002) Halmstad Högskola Handledare: Mikael SandbergSammanfattning
Polisen är den organisation som i fredstider har mandat att upprätthålla ordningen i samhället. Vad som påverkar tilliten till polisen är viktigt att veta eftersom ökad tillit ger polisen ökade möjligheter att bekämpa brott. Den ökade globaliseringen och ett mer transnationellt samhälle kräver samarbete mellan olika länders polis för bekämpning av brott. Denna studie är kvantitativ och undersöker individuella, sociala och institutionella faktorer som påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Studien visar att tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer till stor del påverkas av de politiska systemfaktorerna ”grad av demokrati” och ”det politiska systemets möjligheter till effektiva och tillförlitliga statliga institutioner”. De nordiska länderna och EU’s medlemsländer bör därför värna om den demokratiska utvecklingen samt se till att det politiska systemet möjliggör att statliga institutioner bedrivs effektivt och tillförlitligt för att öka tilliten till polisen.Abstract
The police are the organization who has the mandate to maintain order in society. What affects trust in the police is important to know because increased trust gives the police increased possibilities to fight crime. The increased globalization and a more transnational society require cooperation between different countries' policies to fight crime. This study investigates individual, social and institutional factors that affect the confidence in the police in the Nordic countries and EU member states. The study shows that trust in the police in the Nordic countries and EU member states are largely influenced by the political system factors "level of democracy" and "governance". The Nordic countries and EU member states should therefore continue democratic development and ensure that the political system enables state institutions to be conducted efficiently and reliably to increase trust in the police.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 5 1.1 Problematisering ... 5 1.2 Syfte ... 6 1.3 Frågeställningar ... 6 2 Teori ... 7 2.1 Teoretisk anknytning ... 7 3 Tidigare Forskning ... 8 3.1 Forskning om tillit till polisen ... 8 3.2 Följder av ett friare Europa ... 8 3.3 Forskning om tillit ... 9 3.4 Tillit till institutioner ... 9 3.5 Faktorer som påverkar tillit till institutioner ... 10 3.5.1 Individanpassade förklaringsfaktorer till institutionell tillit till polisen ... 11 Sociala faktorer och Politiska system faktorer ... 11 3.5.2 Sociala och kulturella förklaringsfaktorer till institutionell tillit till polisen 12 3.5.3 Politiska system förklaringsfaktorer till institutionell tillit till polisen ... 13 4 Operationalisering ... 15 4.1 Metod ... 15 4.2 Avgränsningar ... 15 4.3 Genomförande ... 15 4.4 Data ... 17 4.5 Faktorer ... 18 4.5.1 Beroende faktor: ... 18 4.5.2 Oberoende faktorer ... 18 5 Resultat och analys ... 19 5.1 Bivariata samband ... 19 5.1.1 Individuella faktorerna ... 19 5.1.2 De sociala och kulturella faktorerna ... 20 5.1.3 Politiska systemfaktorer ... 23 5.2 Problem med studien ... 28 5.2.1 Multikollinearitet ... 28 5.2.2 Avvikande fall ... 28 5.3 Politiska systemfaktorer som förklaring till tillit till polisen ... 30 6 Diskussion ... 33 7 Referenser ... 36 8 Bilagor ... 42 8.1 Bilaga 1, Kön ... 43 8.2 Bilaga 2, Etnicitet ... 44 8.3 Bilaga 3, Rädsla för brott ... 45 8.4 Bilaga 4, Rädsla för brott (logaritmerad) ... 46 8.5 Bilaga 5, Utbildning ... 47 8.6 Bilaga 6, Boendetyp ... 48 8.7 Bilaga 7, Grad av demokrati ... 49 8.8 Bilaga 8, Korruption ... 50
institutioner ... 51 8.10 Bilaga 10, Diskriminering ... 52 8.11 Bilaga 11, Medial Frihet ... 53 8.12 Bilaga 12, Effektivitet i bekämpning av brott ... 54 8.13 Bilaga 13, Tid av nuvarande regim ... 55 8.14 Bilaga 14, Tid av nuvarande regim (logaritmerad) ... 56 8.15 Bilaga 15, Korrelationsmatris (1) ... 57 8.16 Bilaga 16, Kontroll av avvikande fall och inbördes påverkan (1) ... 58 8.17 Bilaga 17, Korrelationsmatris (2, Utan Slovakien) ... 61 8.18 Bilaga 18, Kontroll av avvikande fall och inbördes påverkan (2) ... 62 8.19 Bilaga 19, Modell 1 ... 65 8.20 Bilaga 20, Modell 2 ... 67 8.21 Bilaga 21, Modell 3 ... 69 8.22 Bilaga 22 Tillit till polisen ... 71
1 Introduktion
1.1 Problematisering Polisens förmåga att bekämpa brott reduceras i samhällen där de har lägre tillit bland medborgarna. När polisen har en lägre tillit i samhället är färre beredda att vittna, samt i övrigt samarbeta med polisen (Moravcova 2016, Lobnikar 2015, Tyler 2005). Man kan se det som, att i samhällen där polisen har lägre tillit, är färre beredda att ge upp lite av sin sociala frihet för att bidra till de gemensamma lagarna (Jackson 2015). I Sverige ser vi exempelvis att människor i förorter inte vill vittna eller ge upplysningar för att hjälpa polisen klara upp grova våldsbrott av rädsla för att själva utsättas för brott. Tilliten till polisen är således inte hög nog för att människor exempelvis ska våga vittna och på det viset bidra till ökad uppklarning av brott och således ett bättre fungerande samhälle. Detta är på intet sätt enbart ett svenskt problem. Följer man nyhetsrapportering ser man att saker som t ex sker i svenska förorter som exempelvis Rosengård, Biskopsgården och Rinkeby även sker i andra delar av världen. I en allt mer globaliserad värld är våra länder mer beroende av varandra än någonsin. Förhållanden i ett land påverkar ett annat. I Europa har territorialstaterna lämnat över lite av sin makt till den Europeiska unionen och dess arbete präglar idag stora delar av Europa inom en rad olika områden. Precis som inom andra områden bidrar den ökade interaktionen mellan länder till att tilliten till polisen, och kopplingen till dess möjligheter att utföra sitt arbete, inte endast bör vara av intresse för varje enskilt land. Våra länders ökade interaktion och gemensamma problem med organiserad brottslighet och transnationell terrorism medför att polisen i olika länder är mer beroende av varandra nu än tidigare (Kennedy 2015). Därför är det viktigt att visa på vilka faktorer som förklarar tilliten till polisen inom hela Europa. Forskning om tillit till polisen har hittills mest analyserat individuell data på individer inom länder. Inte mycket forskning har fokuserat på att hitta faktorer som har ett samband med tillit till polisen, med aggregerad data, mellan länder. Med aggregerad data menar somliga forskare att man kan urskilja tydligare mönster om faktorer som påverkar tillit tillaggregerade data, undersöka om det är individuella, sociala eller politiska systemfaktorer som påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. På så vis kan man urskilja vilka åtgärder som ska göras och därigenom mer koncentrerat arbeta för att öka tilliten till polisen i hela Europa. Detta kan i sin tur leda till effektivare bekämpning av organiserad brottslighet och terrorism. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att pröva om och i vilken grad individuella, sociala och politiska systemfaktorer påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna samt EU’s medlemsländer. 1.3 Frågeställningar 1. Finns det ett samband mellan de individuella faktorerna kön och etnicitet, och den institutionella tilliten till polisen, i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer? 2. Finns det ett samband mellan de sociala och kulturella faktorerna rädsla för brott, boendetyp och utbildning, och den institutionella tilliten till polisen, i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer? 3. Finns det ett samband mellan faktorer i det politiska systemet som grad av demokrati, korruption, möjligheter till effektivitet och tillförlitlighet hos statliga institutioner, diskriminering, medial frihet, effektivitet i brottsbekämpning, tid av nuvarande regim samt medlemskap i Schengensamarbetet och den institutionella tilliten till polisen, i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer?
2 Teori
2.1 Teoretisk anknytning Kenneth Newton och Pippa Norris har i sin studie ”Confidence in public institutions, faith, culture or performance?” (2000) prövat tre förklaringsmodellers samband med tillit till institutioner. Den första av dessa kallar de, social-psykologiska -eller individuella förklaringsfaktorerna, och handlar om grundläggande personlighetsdrag. En följd av den individuella förklaringsmodellen är att tillit är densamma oavsett till vad. Den andra förklaringsmodellen, sociala och kulturella förklaringsfaktorerna, syftar till personers sociala och kulturella sammanhang. Det finns ett ömsesidigt utbyte mellan tillitsfulla människor och skapandet av starka och effektiva institutioner. Den tredje förklaringsmodellen, den prestationsbaserade förklaringsmodellen, syftar på att människor är rationella och agerar efter hur de anser att institutionen presterar. Förklaringsmodellen har tre implikationer. Först menar man här att institutioners tillit är ett bra mått på hur bra politiska systemet fungerar. Den andra syftar till hur man svarar på tillit. Politiska ledare kan här antingen sänka folks förväntningar på institutionen eller förbättra institutionens prestation. Den tredje implikationen är att det finns en koppling mellan institutionell tillit och social tillit. Hög institutionell tillit bidrar till en högre social tillit och vice versa. Ingen personlighetstyp är immun mot påverkan av korruption, bristande demokrati eller ineffektiva institutioner (Newton et al 2000).3 Tidigare Forskning
3.1 Forskning om tillit till polisen I ett demokratiskt samhälle utgör polisen en nödvändig institution. Polisen är den institution som har mandat att under fredstid upprätthålla lag och ordning i samhället. Polisens förmåga att fullfölja sin uppgift reduceras i samhällen där de saknar medborgarnas tillit (Moravcova 2016, Lobnikar 2015, Tyler 2005). En högre tillit till polisen gör dock att fler kan tänka sig vittna och på andra sätt samarbeta för att förenkla polisens arbete. Tidigare forskning på individer har visat på faktorer som påverkar vilken tillit människor har till polisen. En del menar t ex att kontakten med polisen är viktig (Van Damme 2017, Ren et al 2005). Annan forskning pekar på att ju mer informerade individen är om polisens arbete, desto högre tillit har den till polisen (Mason et al 2014). Denna forskning inriktar sig på individer i liknande samhällen. Man kan få ut tydligare mönster och samband om vad som påverkar tillit till olika institutioner med aggregerade resultat på nationell nivå (Newton et al 2000). En logisk följd av detta är att man tydligare kan undersöka om skillnader i det politiska systemet påverkar tilliten till polisen. Få sådana studier har gjorts som visar på faktorer som påverkar tillit till polisen mellan ett flertal länder. 3.2 Följder av ett friare Europa Organiserad brottslighet och terrorism är i dagens samhälle mer internationell och rör sig över landsgränser på ett annat sätt än tidigare. Ett gemensamt mål för de flesta av världens länder är att bekämpa denna brottslighet och terrorism. Bekämpning kräver en förmåga till samarbete mellan länder, och förmågan att bekämpa detta i ett land, påverkar möjligheten i ett annat. Ett exempel på våra länders ökade interaktion är Schengensamarbetet (EU-Upplysningen 2016) som innebär avsaknad av gränskontroller innanför Schengenområdets gränser. Medborgare i länder som är med i Schengen kan röra sig mer fritt över gränserna. Samarbetets och de fria gränserna haröppnat upp möjligheter för många av medlemsländernas invånare som kan röra sig friare i stora delar av EU. De fria gränserna har dock även öppnat upp möjligheter för organiserad brottslighet och terrorism (Kennedy 2015, Zubrzycki 2015, Stefan 2012, Jucan 2011, Durmaz et al 2005, Cobain 2002). För ett lyckat arbete mot organiserad brottslighet och terrorism krävs samarbete mellan länderna i Europa och dess polismyndigheter (Yakhlef 2015). Tilliten till polisen i olika länder påverkar förmågan att bekämpa och förebygga brott i hela Europa. 3.3 Forskning om tillit I forskning definieras tillit som förmågan att låta sig vara sårbar mot en person, en grupp eller en organisation (Bornstein et al 2012, Mayer et al 1995). En lång rad forskning visar på att tillit är en viktig komponent till ett politiskt och socialt stabilt samhälle. Tillit kan delas in i två nivåer. Det är radien av de som tilliten inkluderar och styrkan på tilliten (Newton et al 2011). Radien delas i forskning upp i två typer. De två typerna är vad forskare kallar ”thin trust” och ”thick trust”. ”Thin trust” är den tillit vi har till vår absoluta närhet. ”Thick trust” är tillit vi har till vår omgivning, men inte nödvändigtvis i vår närhet. ”Thick trust” är således en typ av generaliserad tillit vi känner för vår omgivning (Freitag and Traunmiiller 2009, Welch et al. 2005). Inom våra territorialgränser är det eftersträvansvärt och relevant att styrkan på vår ”thick trust” är hög (Rothstein et al 2008). Styrkan på denna tillit kan variera men forskare menar att hög generaliserad tillit fungerar som ett socialt kapital och bidrar till ett bättre fungerande samhälle med högre politisk och social stabilitet (Uslaner 2002, Putnam 1995, Coleman 1990). 3.4 Tillit till institutioner Går man in på polisen för att anmäla ett brott stöter man på två former av denna generaliserade tillit. Dels möter man en person som är representant för polisen och dels möter man en polis som representerar en institution (Bornstein et al 2012). Detta innebär att du möter två former av tillit, mellanmänsklig tillit och tillit till polisen som
åsikter om. En del forskning menar att välfungerande samhällen genererar hög tillit. Detta innebär att det kausala sambandet går från tillit till institutioner till mellanmänsklig tillit. När människor litar på sina institutioner, litar de även i högre grad på andra människor. Tillit till institutioner är således en förutsättning för att medborgare ska ha mellanmänsklig tillit. Litar exempelvis människor inte på polisen som institution litar de inte heller på rikspolischefen (Sonderskov 2015, Delhey et al 2011 et al, Rothstein et al 2008). Att människor har tillit till institutioner är således viktigare för att nå långsiktig politisk och social stabilitet än människors tillit till andra människor och politiker. Människors tillit till institutioner är stabilare och mindre rörlig än mellanmänsklig tillit. Folk utvärderar t ex en statsministers arbete och kan sedan välja om de vill ge förnyat förtroende. Institutioner är stora och breda och förändringar i tillit till institutioner sker mycket långsammare än förändringar i tillit till människor. Forskare menar att förändringar i tillit till institutioner tydligare visar på tillståndet för den politiska och sociala stabiliteten i det demokratiska samhället (Newton et al 2000). Annan forskning menar att det mycket väl kan vara så att tillit till institutioner finns i samhällen som redan präglas av en hög grad av mellanmänsklig tillit (Rosenberg 1957). Oavsett det kausala sambandet, ger hög tillit till institutioner och mellanmänsklig tillit, ett bättre fungerande samhälle med smidigare och effektivare nyttjande av kollektiva nyttigheter som sjukvård, rättsväsen och skola (Holmberg et al 2016, Rothstein 2008). Att människor litar på individer, grupper och organisationer i samhället man lever i har visat sig vara en viktig komponent till ett politiskt och socialt stabilt samhälle (Mayer et al 2005, Uslaner et al 2005, Newton et al 2000). Därför finns det anledning att mer djupgående studera vilka faktorer som påverkar tilliten till samhällens institutioner. 3.5 Faktorer som påverkar tillit till institutioner Faktorer kommer att delas in i de tre förklaringsmodeller om institutionell tillit som Newton et als (2000) använder i sin studie för att undersöka faktorer som påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Förklaringsmodellerna innebär faktorer på individuell nivå, sociala faktorer samt politiska systemfaktorer. De individuella faktorerna är sådant som är medfött t ex kön
och etnicitet. De sociala går tillbaka till John Stuart Mill och syftar till faktorer som livserfarenhet och livssituation, exempelvis utbildning. Politiska systemfaktorer syftar till institutioners förmåga att utföra sitt uppdrag. Tilliten till institutioner bygger i denna grupp av förklaringsfaktorer således på arbetet samhällets institutioner utför. Presterar institutioner bra får de ökad tillit (Newton et al 2000, Rothstein et al 2008, Tyler 2005, Rosenberg 1957). 3.5.1 Individanpassade förklaringsfaktorer till institutionell tillit till polisen Forskning på individnivå inom länder visar på relevanta faktorer som kan tänkas påverka tillit till polisen. I Sverige publicerar Brottsförebyggande rådet sedan 2006 årligen den Nationella Trygghetsundersökningen (Brottsförebyggande rådet 2016) som ämnar undersöka vilket förtroende olika instanser inom rättsväsendet, däribland polisen, har hos allmänheten. För polismyndigheten ska detta fungera som ett komplement till den brottsstatistik som under längre tid utgjort fundamentet i mätningen av polisens effektivitet. I den senaste rapporten nämndes faktorer som kan vara relevant att inkludera i en studie även mellan länder. Faktorer som inkluderas i NTU är bland annat skillnader i tillit till polisen mellan män och kvinnor. Kvinnor har i NTU 2016 klart högre tillit till polisen än män. Samma rapport visade att personer med en eller två utrikes födda föräldrar, eller som själva är utrikes födda, hade lägre tillit till polisen än personer som endast hade inrikes födda föräldrar. Ytterligare studier (Piatkowska 2014, Tyler 2005) visar även de att etnicitet påverkar tillit till polisen. I de studierna visade sig områden med högre andel minoritetsbefolkning ha lägre tillit till polisen. Sociala faktorer och Politiska system faktorer Cao et al (2012) och Jang et al (2010) har i omfattande kvantitativa flernivåstudier med aggregerade data, försökt undersöka faktorer, som påverkar tillit till polisen på nationell nivå. Totalt undersöker Jang et al (2010) data från 15 länder, och Cao et al (2012) utvecklar denna studie med data från 50 länder, i en flernivåanalys.
demokrati, det politiska systemets möjligheter till effektiva och tillförlitliga institutioner (governance index), rädsla för brott samt längd av nuvarande regim. 3.5.2 Sociala och kulturella förklaringsfaktorer till institutionell tillit till polisen Rädsla för brott visade sig i båda studierna ha negativ påverkan på tillit till polisen. Rädsla för brott mättes i båda studierna genom ett lands mordkvot (mord/medborgare). En mexikansk studie (Blanco 2013) visar att rädsla att drabbas av brott påverkar tilliten till institutioner, främst de institutioner som arbetar med problemet. Då många brott som anses vara allvarliga i vissa länder, kan vara mindre allvarliga i andra länder, anses mord globalt vara ett grovt brott som alltid rapporteras och lämpligt att mäta rädsla för brott med (Cakar 2015, Cao 2012). En studie mellan England och Norge rörande två liknande brott visade dock att medias rapportering om ett brott har oerhört stor påverkan på den folkliga opinionen och uppfattningen om brott (Barry et al 2012). Olika typer av media är även olika bra på att ge en objektiv bild av hur verkligheten ser ut (Pollack 2001). I studierna hade dock människor som bodde i ett land med högre mordkvot generellt sett lägre tillit till polisen. Resultatet i studierna kan tänkas visa att ökad rädsla att utsättas för brott påverkar tilliten till polisen negativt. Ytterligare faktorer som i NTU (Brottsförebyggande rådet 2016) visade sig påverka tilliten till polisen i Sverige är utbildningsnivå samt boende ort. Personer med eftergymnasial utbildning hade högre tillit till polisen än de som inte hade eftergymnasial utbildning. Dessutom visar den att personer boende i storstadsregioner hade högre tillit till polisen än personer bosatta utanför storstadsregioner. I Danmark har forskning (Graner 2014) visat sig att centraliseringen av polisen fått negativa konsekvenser för landsbygden. I storstadsregionerna finns polisen nära medan man på landsbygden har längre till polisen. Detta bidrar till att landsbygden känner sig bortglömd och den känsla av trygghet som den lokala polisstationen gav finns inte längre.
3.5.3 Politiska system förklaringsfaktorer till institutionell tillit till polisen I både Jang et al (2010) och Cao et al (2012) studier mellan länder visade sig grad av demokrati ha ett signifikant positivt samband med tillit till polisen. Det politiska systemets möjligheter till effektivitet hos statliga institutioner visade sig i den senare studien ha ett positiv samband till människors tillit till polisen mellan länderna. Forskning visar även att när polisens effektivitet är hög bidrar detta till lägre brottslighet och ökad vilja till samarbete med polisen (Mesko et al 2015). Detta för att en kriminell handling inte är värd risken att åka fast. Detta går att koppla till det faktum att forskning visar att höjda straff för brott inte skulle minska brottsligheten i samhället. En potentiellt kriminal handling avstyrs inte med hjälp av höjda straff utan för att det finns en rädsla att åka fast. Därför är polisens effektivitet och förmåga att ta fast så många som möjligt av de som begår en kriminell handling, tillsammans med dess förebyggande arbete, viktigast (Jackson 2015). Längd av nuvarande regim hade även det ett positivt samband med tillit till polisen (Cao et al 2012). Där visade sig att långvariga hårt kontrollerade auktoritära länder samt långvariga välfungerade demokratier hade högst tillit till polisen. Att hårt kontrollerade auktoritära länder hade högre tillit till polisen än en del mindre fungerande demokratier menar forskarna delvis hade att göra med den auktoritära statens hårdare kontrollerade medier. De menar att medierapporteringen i hårt kontrollerade auktoritära länder inte är lika kritisk mot polisen som friare medier i demokratier. Värt att nämna är att variablerna GINI-index (index på ekonomisk jämlikhet) och korruption undersöktes inom ramen för studierna men visade sig få icke signifikanta resultat. En studie mellan länder av Piatkowska (2014) visade att tillit till polisen även går att koppla till hur stor politisk diskriminering det finns i ett land. I studien hade länder med en högre grad av politisk diskriminering lägre tillit till polisen. Tidigare hade Kääriäinen (2007) undersökt korruptions påverkan på tillit till polisen. Hans studie inkluderade 16 Europeiska länder och undersökte om ett lands korruptionsnivå hade påverkan på tillit till polisen. Han fann till skillnad från Jang et al (2010) att korruption hade negativ påverkan på tillit till polisen. Hans studie går i linje med mycket forskning om tillit till institutioner. Många forskare menar att hög korruption har negativ påverkan på människors tillit till institutioner (Rothstein et al 2009, Sandberg 2005,
institutioner som har ett ansvar för allmänna medel. Till dessa institutioner hör polisen, men som exempel även sjukvården och militären.
4 Operationalisering
4.1 Metod Studien är kvantitativ och bygger på aggregerad data insamlad vid Quality of Government Institute i Göteborg. Genom tidigare forskning har faktorer definierats som ska inkluderas i undersökningen. Först kommer studien visa på de enskilda faktorernas samband med tillit till polisen genom grafer och regressionsanalyser. Avslutningsvis kommer regressionsanalyser med flera faktorer i samma modell göras. Detta för att ta hänsyn till faktorernas inbördes påverkan. Den modell som bäst förklarar vilka faktorer som påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer kommer sedan att presenteras och motiveras. 4.2 Avgränsningar Studien kommer nästan uteslutande inkludera faktorer som tidigare definierats i forskning om tillit till polisen. Att ta hänsyn till alla potentiellt möjliga individuella, sociala samt politiska systemfaktorer skulle vara omöjligt. Dock kommer modellerna att inkludera en icke tidigare undersökt faktor som kommer visa på om ett medlemskap i Schengen samarbetet påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Detta för att se om det finns ett samband mellan områdets fria gränser och tillit till polisen. De fria gränserna mellan länderna medför att de vanliga territorialgränsernas funktion förminskas. Därför kan det vara intressant att se hur samarbetet påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. 4.3 Genomförande Studien kommer utföras enligt följande: 1. Bivariata Samband Först kommer variabler testas i bivariata samband och regressioner för att se faktorns eventuella samband med tillit till polisen. Detta görs för samtliga faktorer förutom Schengen. Schengen inkluderas inte eftersom sambandet endastrelevanta enskilda samband i denna studie. 2. Risk för samvariation Variablerna som i de bivariata regressionerna visat sig vara relevanta för fortsatta studier testas i en korrelationsmatris för att se att de inte korrelerar för väl med de andra. Detta kan i så fall bero på att de delvis mäter samma sak. Genom att studera korrelationsmatrisen kan vi se var det är risk för multikollinearitet. Multikollinearitet försvårar och ger en missvisande tolkning av resultaten. Därför är det önskvärt att studien inte innehåller multikollinearitet. 3. Samvariation Om korrelationsmatrisen visar att det finns risk för multikollinearitet testas variablernas respektive VIF-värden (variance inflation factor) i en regression. Variablerna med för höga VIF-värden exkluderas från studien eftersom det finns för hög risk att deras effekter påverkas av varandra. 4. Avvikande fall Om ett land avviker för markant från de övriga länderna i analysen finns det ingen anledning att inkludera landet i studien. Landet kommer inte att bidra till förståelsen av vad som påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer då dess mönster inte följer de övriga ländernas. Därför bör potentiellt för avvikande fall studeras i en separat studie men inkluderas inte i denna. 5. Flera variablers påverkan De fortsatt relevanta variablerna kommer sedan att inkluderas i en multipel regressionsanalys. Fördelen med en multipel regression är att den bidrar till att förklara variablers varians med kontroll för varandra. På så sätt kan man se vilka, och hur mycket, de olika faktorerna påverkar tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. I denna del av analysen kommer även den
binära variabeln Schengen inkluderas för att se om ett medlemskap i Schengen har något samband med tillit till polisen. Avslutningsvis handlar det om att hitta den modell som bäst förklarar tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer och se om tillit till polisen förklaras av individuella, sociala eller politiska system relaterade faktorer. På så vis kan man utreda vilka åtgärder som ska vara i fokus i arbetet mot en högre tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. 4.4 Data Data är insamlad vid Quality of Government Institute i Göteborg. Metoden för insamling av data är sig lik i alla länder och är statistisk relevanta. Data samlas in i flera länder och skapar ett medelvärde för varje nation (Quality of Government Institute 2017, Teorell et al 2017). Länder som är med i undersökningen (Länder som är med i Schengensamarbetet efterföljs med *) Österrike* Belgien* Tjeckien* Danmark* Estland* Finland* Frankrike* Tyskland* Grekland* Ungern* Island* Italien* Litauen* Nederländerna* Norge* Polen* Portugal* Slovakien* Slovenien* Spanien* Sverige* Schweiz* Bulgarien Kroatien Cypern Irland Storbritannien
4.5 Faktorer 4.5.1 Beroende faktor: European social survey gör årligen undersökningar som samlas i QoG’s cross country data (Quality of Government Institute 2017). För att undersöka folks tillit till polisen lästes följande påstående upp: ” Please tell me on a score of 0-10 how much you personally trust each of the institutions I read out. 0 means you do not trust an institution at all, and 10 means you have complete trust. The Police” (Teorell et al 2017, sid 190). 4.5.2 Oberoende faktorer Tidigare forskning ovan har visat på totalt tolv faktorer som i tidigare studier visat sig ha ett samband med tillit till polisen. De delas i denna studie in i de individuella faktorerna, de sociala faktorerna och de politiska systemfaktorerna. De individuella faktorerna blir kön och etnicitet. De sociala faktorerna blir rädsla för brott, utbildningsnivå och boendetyp. De politiska systemfaktorerna blir grad av demokrati, korruption, det politiska systemets möjligheter till effektivitet och tillförlitlighet hos statliga institutioner (governance), diskriminering, medial frihet, effektivitet i brottsbekämpning samt tid av nuvarande regim i landet (Brottsföreyggande rådet 2016, Mesko et al 2015, Piatkowska 2014, Cao et al 2012, Jang et al 2010, Kääriäninen 2007, Newton et al 2000). Utöver dessa tolv kommer variabeln Schengen, i den multipla analysen, placeras i de politiska systemfaktorerna.
5 Resultat och analys
5.1 Bivariata samband 5.1.1 Individuella faktorerna I de bivariata sambanden visade sig de två individuella faktorerna inte ha något samband med tillit till polisen. Länder med högre andel kvinnlig befolkning (Teorell et al 2017, sid 667) har inte en högre tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Tabell 1 (bilaga 1) visar att variabeln andel kvinnlig befolkning förklarar 3,3 procent av variationen i tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer och är inte signifikant på 0,05 signifikansnivå (bilaga 1, tabell 2). Kön har i tidigare studier visat sig påverka tilliten till polisen. Den forskningen har dock mest handlat om att hitta förklaringar för tillit till polisen inom länder (Brottsförebyggande rådet 2016, Tyler 2005). I denna studie med aggregerade data mellan länder visar sig köns påverkan på tillit till polisen inte följa något speciellt mönster och således kan man inte påvisa att kön påverkar den institutionella tilliten till polisen. Figur 1 (bilaga 2) visar inget samband mellan grad av mångkulturellt samhälle (Teorell et al sid 278) och tillit till polisen. Piatkowskas (2014) tidigare studie mellan länder visade att etnisk bakgrund hade ett samband med tillit till polisen. Hon menar i sin forskning att områden med högre etnisk mångfald har en lägre tillit till polisen. Etnicitet visar i denna studie inom de nordiska länderna och EU’s medlemsländer inte något samband med tillit till polisen (bilaga 2, tabell 1 & 2). Tanken att etnicitet skulle spela någon roll för tillit till polisen beror troligtvis inte på vilken etnicitet man har. Det handlar snarare mer om att vissa samhällen är etniskt diskriminerande mot minoritetsgrupper. Detta leder till att de samhällena visar en lägre tillit till polisen än samhällen med mindre etnisk mångfald. I många länder kan polisen ses som en del av den dominerande gruppen i samhället vilket gör att tilliten hos andra grupper är lägre. Sammanfattningsvis visar sig ingen av de individuella faktorerna i min studie, påverka tilliten till polisen, i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer.5.1.2 De sociala och kulturella faktorerna De sociala faktorerna, visar sig i de bivariata sambanden, endast ha ett väldigt svagt samband med tillit till polisen. Rädsla för brott mäts i studien genom ett lands mordkvot (Teorell et al 2017, sid 643). Måttet har använts i tidigare studier mellan länder (Cao et al 2012, Jang et al 2010), och då visat på ett samband med tillit till polisen. I denna studie visar rädsla för brott, inom de nordiska länderna och EU’s medlemsländer, inget samband med tillit till polisen (bilaga 3 & 4, figur 1, tabell 1 & 2). I figur 1 (bilaga 3) ser vi att de höga värdena för Litauen och Estland gör modellen skev. Figur 1 (bilaga 4) visar mordkvoten logaritmerad. Att logaritmera variabeln gör att den oproportionerligt höga mordkvoten för Lituaen och Estland får mindre påverkan på modellen. Som vi ser på figur 1 (bilaga 4) visar den logaritmerade mordkvoten inte heller något samband med tillit till polisen. Ett lands mordkvot visar inget speciellt samband med tilliten till polisen. Detta innebär att rädsla och utsatthet för brott, i denna studie, inte visar sig påverka tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. På individnivå kan människor säkert påverkas av brott som sker i dess närhet. En mexikansk studie (Blanco 2013) visar att människor som känner en ökad rädsla för brott hyser lägre tillit till institutioner. Ökad rädsla för brott i närområden minskar även tilliten mellan människor i områden (Intravia 2016). Varför detta samband inte visar sig i denna studie beror troligtvis på ett för lågt antal länder med relativt lika förutsättningar. Grafen (Bilaga 3, Figur 1) visar att det endast är tre länder (Litauen, Estland och Ungern) som har en högre mordkvot än 2. Resten av länderna ligger under 2 i mordkvot. Det går även att ifrågasätta användandet av mordkvot som mätmetod för rädsla för brott. Cao et al (2012) menar att mordkvot är en bra mätmetod eftersom de flesta mord rapporteras. Jag menar att det inte alls behöver vara en bra mätmetod för rädsla för brott mellan olika länder. Mycket i brottsrapporteringen handlar inte om, utan hur, mord rapporteras. Medier kan genom sitt sätt att rapportera påverka människors uppfattning om hur mycket brott som sker i ens närhet. En studie mellan England och Norge rörande två liknande brott visade att medias rapportering om ett brott har oerhört stor påverkan på den folkliga opinionen och uppfattningen om brott (Barry et al
2012). Olika typer av media är även olika bra på att ge en objektiv bild av hur verkligheten ser ut (Pollack 2001). Sammanfattningsvis tror jag att rädsla för brott är en faktor som spelar roll för människors tillit till polisen. Dock kan man ifrågasätta mätmetoden. Kanske innehåller min studie för lika och för få länder för att skillnaden ska bli märkbar. Även om skillnaden skulle bli märkbar tror jag mätmetoden ”mordkvot mellan länder” inte skulle ge ett rättvist resultat. Mätmetoden påverkas av alldeles för många andra faktorer för att ge en rättvis bild av rädsla för brott i olika länder. Utbildning (Teorell et al 2017, sid 89) visar heller inget samband med tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer (bilaga 5, figur 1, tabell 1 & 2). I Figur 1 (bilaga 5) ser man inget samband mellan ett lands eftergymnasiala utbildningsgrad och tillit till polisen. Inom länder kan det säkert visa sig att högre utbildning leder till mer förståelse och tillit till polisen. Människor med vidareutbildning kan tänkas vara mer välbärgade och bo i lugnare områden. Länderna i denna studie visar inget särskilt mönster när det gäller eftergymnasial utbildning. Ett land som Cypern, med lägre tillit till polisen, har nästan en lika hög eftergymnasial utbildningsgrad som Sverige. Att den isolerade effekten av ökad utbildning påverkar tilliten till polisen är inte troligt. Däremot kan positiva effekter av utbildning som högre social klass bidra till mindre benägenhet att utsättas för brott. Detta leder i sin tur till minskad rädsla att utsättas för brott. Denna minskade rädsla för brott kan i sin tur påverka tilliten till polisen positivt. Av de sociala och kulturella förklaringsfaktorerna är det endast boendetyp som i de bivariata sambanden visar ett samband med tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU. Sambandet visar att folk som bor i närheten av städer (Teorell et al 2017, sid 668) har en högre tillit till polisen än människor som bor på landet (Bilaga 6, Figur 1). Sambandet är svagt och boendetyp förklarar inte mer än 16,6 % (bilaga 6, tabell 1) av tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Konstanten visar att ett land utan någon som bor i urbana områden har 3,428* i tillit till polisen. För varje procentenhets ökning av folk som lever i urbana områden ökar tilliten till polisen med 0,04* (bilaga 6, tabell 2). I brottsförebyggande rådets NTU (Brottsförebyggande rådet 2016) visade det sig att personer boende i storstadsmiljö generellt har en högre tillit till polisen. I Danmark har forskning (Graner 2014) visat sig att centraliseringen av polisen fått negativa
trygghet som den lokala polisstationen gav finns inte längre. I storstadsregionerna är polisen nära att finnas till hands om så behövs. Att sambandet även visar sig i denna studie med aggregerade data mellan länder i Europa är troligtvis mer en fråga om att demokratiskt mer utvecklade länder har en mer urban befolkning. Detta visade sig även senare i kontrollen av multikollinearitet mellan variablerna innan analysen med flera faktorer. Sambandet mellan boendetyp och tillit till polisen i Europa beror mycket på den demokratiska utvecklingen i länderna. När man kontrollerat för multikollinearitet mellan variablerna visar sig inte boendetyp ha något samband med tillit till polisen (bilaga 19, tabell 4).
5.1.3 Politiska systemfaktorer Figur A Källa: Quality of Government Institute 2017 (bilaga 7, figur 1) I figur A ovan (bilaga 7, figur 1) ser man att det finns ett tydligt positivt bivariat samband mellan grad av demokrati (Teorell et al 2017, sid 293) och tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Tabell 1 (bilaga 7) visar att grad av demokrati förklarar 48,2% av variationen i tillit till polisen. Det finns starka skäl att tro att grad av demokrati i ett land påverkar tilliten till polisen. För varje ökad enhet av grad av demokrati (Freedom House 2016), ökar tilliten till polisen med 2,75** steg på den 10 gradiga skalan av tillit till polisen. Konstanten ligger på -20,701** vilket i detta fall är nonsens. Det skulle betyda att ett land som helt saknar demokrati skulle ha värdet -20,701 i tillit till polisen (bilaga 7, tabell 2). Negativa värden som detta finns inte definierat i den beroende variabeln där minsta möjliga värde är 0. Att konstanten är nonsens medför att denna bivariata modell endast fungerar inom ett visst intervall. I Figur A (bilaga 7) ser vi även att det endast är Bulgarien som i modellen har ett demokratiindex under 9. Däremot är intervallet på spridningen klart större i den
medan Danmark har Europas högsta tillit till polisen (8). Däremot har Bulgarien ett ganska högt värde (8,9) i demokrati index medens Danmark har högsta möjliga (10) (bilaga 7, Figur 1). Skillnaden i grad av demokrati är alltså klart mindre än skillnaden i tillit till polisen. I de bivariata sambanden visade sig korruption enskilt vara en av de faktorer som bäst förklarade tillit till polisen. Corruption Perception Index (Teorell et al 2017, sid 560) visar hur affärsmänniskor, analytiker och allmänheten ser på korruptionen i länderna. Skalan går från 10 (väldigt korrupt) till 0 (fritt från korruption). Korruption definieras här efter hur mycket politiker och offentligt anställda använder offentliga medel för privat vinning. Rothstein och Stolle (2008) menar att korruption är den enskilda faktor som tydligast påverkar institutionell tillit. Att människor litar på varandra och institutioner är en förutsättning för ett politiskt och socialt stabilt samhälle. Figur 1 (bilaga 8) visar att grad av korruption har ett starkt negativt samband med tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. I grafen (bilaga 8, figur 1) betyder höga värden i korruption att landet har lägre grad av korruption och låga värden betyder att landet har högre grad av korruption. Tabell 1 (bilaga 8) visar att grad av korruption förklarar 57,3 % av tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Ett land med en högre grad av korruption har en lägre tillit till polisen och ett land med lägre grad av korruption har en högre tillit till polisen. Bulgarien och Grekland har den högsta, medens Danmark och Finland har den lägsta, graden av korruption i Europa. Bulgarien och Grekland har relativt låg tillit till polisen medens Danmark och Finland har bland de högsta. Mycket forskning menar även att det är just korruption som till största del förklarar den institutionella tilliten i samhället (Rothstein et al 2009, Sandberg 2005, Uslaner et al 2005).
Figur B Källa: Quality of Government Institute 2017 (bilaga 9,figur 1) Figur B ovan (bilaga 9, figur 1) visar ett tydligt positivt samband mellan möjligheter i det politiska systemet till effektivitet och tillförlitlighet hos statliga institutioner och tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Faktorn förklarar 63,7 procent av variationen i tillit till polisen (bilaga 9, tabell 1). Det politiska systemets möjligheter till effektiv och tillförlitlig styrning mäts med indexet governance. Indexet är en sammanslagning av 37 kvalitativa indikatorer som mäter ett lands statliga institutioners kapacitet att styra i form av exekutiv kapacitet och tillförlitlighet. Indexet tar hänsyn till målen social utveckling, långsiktigt arbete till förmån för framtida generationer samt förutsättningar för social förändring. Indexet visar hur effektivt och tillförlitligt stater riktar och implementerar policy’s i riktning mot de tre målen (Teorell et al 2017, sid 544). De nordiska ländernas politiska system ger möjligheter till de mest effektiva och tillförlitliga institutionerna. Länderna har dessutom en generellt sett hög tillit till polisen. Cypern, Kroatien och Grekland har sämst möjligheter till effektiva och tillförlitliga institutioner och har även en jämförelsevis låg tillit till polisen. Detta går i linje med vad Cao et al (2012) tidigare visat i sin forskning.
polisen. Resultaten i denna studie visar även här att det finns ett samband mellan det politiska systemets möjligheter till effektiva och tillförlitliga institutioner och tillit till polisen även inom de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. I de bivariata sambanden visar det sig även att graden av diskriminering (Teorell et al 2017, sid 104) har ett starkt samband med tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. I skalan av grad av diskriminering är höga värden lika med lägre grad av diskriminering och låga värden lika med högre grad av diskriminering. Figur 1 (bilaga 10) visar att hög grad av diskriminering bidrar till lägre tillit till polisen och låg grad av diskriminering bidrar till högre tillit. Tabell 1 (bilaga 10) visar att grad av diskriminering förklarar 57,8 % av variationen i tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Konstanten visar att ett land med maximal diskriminering (värdet 0 på x-axeln) har värdet 1,791* i tillit till polisen (bilaga 10, tabell 2). För varje ökad enhet på x-axel (lägre diskriminering) ökar tilliten till polisen med 0,744** enheter. Högre grad av medial frihet (Teorell et al 2017, sid 483) har positiv påverkan på tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Tabell 1 (bilaga 11) visar att variabeln grad av medial frihet förklarar 45,2 procent av variationen i tillit till polisen. Höga värden i den oberoende variabeln betyder lägre grad av medial frihet. Konstanten i tabell 2 (bilaga 11) visar att länder med total medial frihet har tillit 7,975** i tillit till polisen. För varje enhets ökning i medial frihet minskar tilliten till polisen med 0,107**. Cao et al (2012) forskning visar att hårt kontrollerade auktoritära stater har högre tillit till polisen än vissa hyffsat fungerande demokratier. Detta menar de kan bero på de auktoritära ländernas ofta hårdare kontroll av medierna. Det innebär att medierna inte rapporterar lika kritiskt om polisen vilket i sin tur leder till att tilliten inte påverkas negativt. Polisen är den institutionen som har mandat att under fredstider förebygga och bekämpa brott. Effektiviteten i bekämpning av brott visade i den bivariata regressionen ett positivt samband med tillit till polisen i de nordiska länderna och EU. Tabell 1 (bilaga 12) visar att variabeln förklarar 19,8 % av tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Forskning menar att en effektiv polis bidrar till en ökad tillit till polisen. När polisens effektivitet är hög bidrar detta till lägre brottslighet och ökad vilja
till samarbete med polisen (Mesko et al 2015). Detta kan bero på att en kriminell handling inte är värd risken att åka fast och går att koppla till det faktum att höjda straff för brott inte skulle minska brottsligheten i samhället. En potentiellt kriminell handling avstyrs inte med hjälp av höjda straff utan för att det finns en rädsla att åka fast. Därför är polisens effektivitet och förmåga att ta fast så många som möjligt av de som begår en kriminell handling, tillsammans med dess förebyggande arbete, viktigast (Jackson 2015). Ser man på figur 1 (bilaga 12) ser man att den brittiska polisen är absolut bäst enligt indexet på att bekämpa brott av polisen i studiens länder. Man ser dock att den brittiska polisen endast placerar sig i mitten när det kommer till tillit till polisen. Återigen placerar sig de nordiska länderna Norge och Finland högt medens ett annat nordiskt land (Island) placerar sig i botten av indexet tillsammans med Bulgarien och Grekland. Därför kan man konstatera att sambandet mellan effektivitet i bekämpning av brott och tillit till polisen, om det finns, är svagt i denna studie i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Sambandet försvann även tillsammans med de andra institutionella förklaringsvariablerna innan den multipla regressionen (se bilaga 18, tabell 4). Här fanns det dock inte någon speciellt stor risk för multikollinearitet utan i den avslutande modellen visade sig faktorn inte bli signifikant. Figur 1 (bilaga 13) visar även att tid av nuvarande regim i den bivariata regressionen har ett positivt samband med tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Schweiz har längre än de andra länderna haft nuvarande regim och avviker lite från mönstret. För att få bort Schweiz oproportionerligt stora påverkan på modellen logaritmeras variabeln. Bilaga 14 visar sambandet för tid av nuvarande regim (logaritmerad) och tillit till polisen. Faktorn förklarar 23,4 % av tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Det man kan konstatera är att de öst-Europeiska länderna generellt sett är unga länder tillsammans med länder i Balkanområdet. Sambandet mellan tid av nuvarande regim och tillit till polisen visar sig vara svagt positivt. Dock toppar de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge tillit till polisen men har varit självständiga kortare tid än t ex Sverige och England. Litauen, Estland och Tyskland är samtidigt ganska unga länder som har likvärdig tillit till polisen som Sverige och England. Därmed finns det skäl att tro att faktorn enskilt, egentligen inte förklarar så mycket, av tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer.
5.2 Problem med studien 5.2.1 Multikollinearitet Om variabler samvarierar för väl kan deras effekter påverka varandras och förstöra studien. Tabellen (bilaga 15, tabell 1) visar att det finns risk för multikollinearitet. Tabell 4 (bilaga 16) visar att variablerna korruption och diskriminering samvarierar för väl med de andra faktorerna. I de bivarita regressionerna visade sig korruption och diskriminering ha ett signifikant samband med tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Indexet grad av demokrati inkluderar dock ett ganska stort spann av olika mätningar. Freedom House demokratiindex (Freedom House 2016) var den mätning av demokrati som Cao et al (2012) menade var bäst för att mäta graden av demokrati. Organisationen mäter årligen flera tydliga indikationer som är kopplade till demokrati. Indexet består av en sammanslagning av resultat från 10 olika mätningar rörande rättigheter i det politiska systemet och 15 civila rättigheter i landet. Bland dessa finns det mätningar som inkluderar indikationer om korruption och diskriminering i länder. Därför inkluderas faktorerna inte vidare i analysen. Det finns dock fortfarande starka skäl att tro att korruption och diskriminering är förklaringsfaktorer till tillit till institutioner generellt, och tillit till polisen, i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. 5.2.2 Avvikande fall I figur 2 (bilaga 16) ser vi att Slovakien kraftigt avviker från de övriga ländernas mönster. Detta kan bero på att trots att Slovakien enligt mätningen för grad av demokrati har näst intill perfekt demokrati, har landet klart lägre tillit till polisen, än de övriga länderna med näst intill perfekt demokrati (bilaga 16, figur 1 & 2). Det forna sovjetiska styret kan ha bidragit till en skepticism och misstänksamhet mot polisen vilket tar tid att förändra (Piatkowska 2014, Maravcova 2012, Cao et al 2012). Ser man i figur 1 (bilaga 7) på övriga forna öst-europeiska stater som Ungern och Tjeckien ligger de inte lika högt i grad av demokrati som Slovakien vilket gör att de bättre passar in i modellen. Dock har Slovakien, trots det, en anmärkningsvärt låg tillit till polisen. Varför
de har det skulle det vara intressant att undersöka i en framtida studie men eftersom Slovakien avviker från de övriga ländernas mönster, och inte skulle bidra till förståelse i en multipel regressionsanalys, exkluderas landet från studien.
5.3 Politiska systemfaktorer som förklaring till tillit till polisen Samtliga av de politiska systemfaktorerna visade sig i de bivariata regressionanalyserna ha ett samband med tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. När man kontrollerat för multikollinearitet visade sig effekten av påverkan för tillit till polisen påverkas av främst tre faktorer. Dessa är ett lands grad av demokrati, det politiska systemet förutsättningar till effektiv och tillförlitlig styrning av statliga institutioner samt ett medlemskap i Schengen samarbetet. Tabell A Källa: Quality of Government Institute 2017 (bilaga 20, tabell 4) Tabell 1 (se bilaga 21) visar att grad av demokrati och det politiska systemets möjligheter till effektiva och tillförlitliga statliga institutioner förklarar 86,5 procent av tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. För att se om Schengen samarbetet har en påverkan på tillit till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer läggs faktorn till i den avslutande analysen. Tabell 1(bilaga 20) visar att grad av demokrati, det politiska systemet förutsättningar till effektiv och tillförlitlig styrning av statliga institutioner samt medlemskap i Schengen förklarar 90,9 % av tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Tabell A ovan visar att för varje enhets ökning i grad av demokrati ökar tilliten till polisen med 1,813**. Resultatet visar att de länder som ligger lågt i tillit till polisen delvis är forna kommuniststater i Östeuropa (bilaga 22, figur 1). Under åren av kommunistiskt styre sågs polisen mest som ett maktmedel av det styrande politiska
partiet i landet. En av dess främsta uppgift var att värna om den socialistiska medvetenheten och försvara den kommunistiska ideologin. Det forna kommunistiska styret och avsaknaden av transparens mellan polisen och befolkningen lever kvar i medvetandet i de forna öst-europeiska staterna (Piatkowska 2014, Moravcova 2012). De bivariata regressionerna och tidigare forskning (Cao et al 2012) visar att tiden av nuvarande regim har ett visst samband med tillit till polisen. I denna studie var sambandet svagt (bilaga 13) och troligtvis är det andra faktorer i länders historia, än hur länge man haft en stabil och legitim regim, som bidrar till en lägre tillit till institutioner. De forna sovjetländerna, är dels unga länder men med en tidigare problematisk historia präglad av förtryck. Detsamma gäller länder i Balkan som dels är unga länder men även ganska nyligen har präglats av oroligheter. För varje ökat steg i det politiska systemets möjligheter till effektiva och tillförlitliga statliga institutioner ökar tilliten till polisen med 0,449** (bilaga 20, tabell 4/tabell A ovan). I studien visade sig det politiska systemet förutsättningar till effektiv och tillförlitlig styrning av statliga institutioner ha ett starkt samband med tillit till polisen. Det går inte att blunda för det faktum att de nordiska länderna placerar sig i topp i både den beroende faktorn samt den oberoende. En förklaring till detta kan vara vårt välfärdssystem. Enligt Esping-Andersen (Esping-Andersen 1990) innebär den socialdemokratiska välfärdsmodellen att högre skatter men mer universella rättigheter för samtliga medborgare. Denna välfärdsregim är den bärande i de nordiska länderna även om man kan argumentera för att utvecklingen går åt annat håll. Denna mer universella välfärdsregim kan bidra till att institutioner, däribland polisen, uppfattas mer som en representant för hela befolkningen än andra mindre universella välfärdsregimer. Tidigare studier har även visat att polisen, i vissa samhällen, mer kan ses som en representant av den dominerande gruppen i samhället (Piatkowska 2014). Mycket av sambandet mellan det politiska systemets möjligheter till effektiv och tillförlitlig styrning av statliga institutioner och tillit till polisen går nog att härleda till de bärande faktorerna i Esping-Andersens definierade välfärdsregimer. De nordiska ländernas socialdemokratiska välfärdsregim verkar helt enkelt vara bättre på att styra institutionerna mot målen social utveckling, långsiktigt arbete till förmån för framtida generationer samt förutsättningar för social förändring. Den exakta förklaringen till tillit till polisen inom indexet (Teorell et al 2017, sid 544) skulle vara intressant att
Ett medlemskap i Schengen visar sig betyda en ökad tillit till polisen. Ett europeiskt land som är med i Schengensamarbetet har 0,628* (bilaga 20, tabell 4/tabell A ovan) högre tillit än ett europeiskt land som inte är med i Schengensamarbetet. Resultatet i denna studie visar att ett medlemskap i Schengensamarbetet innebär en ökad tillit till polisen. Att som i Schengensamarbetet ha mindre kontroll över gränserna förenklar brottslingars och terroristers möjligheter att nå sina mål (Kennedy 2015, Durmaz 2012). Man har dock inom Schengenregelverket olika hjälpmedel mot detta som regleras under Schengenregelverket (EU-Upplysningen 2016). Ett exempel på detta är efterlysningssystemet SIS som används av medlemsländernas poliser för att kontrollera om en person är efterlyst (OmEU 2016). En stor gemensam faktor med dessa hjälpmedel är att de bygger på samarbete mellan ländernas polismyndigheter. Om de bidrar till en ökad tillit till polisen går inte att utesluta. Dock tror jag inte att Schengensamarbetet i sig är en förklaringsfaktor för tillit till polisen. Grad av demokrati och det politiska systemets möjlighet till effektivitet och tillförlitlighet hos de statliga institutionerna är nog snarare förklaringsfaktorer till om man får vara med i Schengensamarbetet. Det är troligtvis så att länder som inte lever upp till kraven inom Schengensamarbetet inte får vara med. I min studie inkluderas endast fem länder som icke Schengen länder. Tre av dessa länder är Bulgarien, Cypern och Kroatien som visar sig ha bland de lägsta värdena av det politiska systemets möjligheter att bedriva effektiva statliga institutioner. Kroatien och Bulgarien har dessutom bland de lägsta i grad av demokrati av samtliga undersökningsländer. Dessa faktorer förklarar troligtvis varför faktorn Schengen visade sig få signifikanta resultat i modellen.
6 Diskussion
Varken de individuella (social-psykologiska) eller de sociala och kulturella förklaringsfaktorerna visade sig ha ett samband med tilliten till polisen, med aggregerade data, i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Resultatet i denna studie visar tydligt att det är det endast är de politiska systemfaktorerna (institutionella prestationsfaktorerna) som förklarar tillit till polisen. Detta går i linje med tidigare forskning som visar att människor som litar på det politiska systemet och att institutioner sköts på ett legitimt och effektivt sätt har en ökad tillit till polisen. Forskning visar att människor som litar på att polisen behandlar dem med respekt, är neutrala och tillförlitliga känner en högre tillit till polisen och en känsla av att ”försvara” lagen. När den institutionella tilliten till polisen i ett samhälle är hög bidrar detta till att många medborgare ger upp lite av sin sociala frihet för att följa de gemensamma lagarna, men om tilliten till polisen är låg, är människor mindre beredda att ge upp lite av sin sociala frihet (Jackson 2015). Prestationerna av samhällets demokratiska, politiska och statliga institutioner verkar således vara de förklaringsfaktorer som förklarar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Avslutningsvis menar jag att det är de politiska systemfaktorerna grad av demokrati och det politiska systemets möjlighet till effektiva och tillförlitliga institutioner som bäst Tabell Bmodell 3). Efter kontroll av multikollinearitet visade sig dessa faktorer, tillsammans med Schengen vara signifikanta. Jag menar dock att Schengensamarbetet mer är en effekt utav de två tidigare förklaringsfaktorerna och inte en förklaringsfaktor. Tabell B ovan visar att varje ökad grad av demokrati ger 1,945** i ökad tillit till polisen. För varje ökad enhet i ett lands politiska systems möjligheter till effektiva och tillförlitliga institutioner (governance) ökar tilliten till polisen med 0,517**. Konstanten på -15, 998** är åter igen nonsens men behövs i modellen och medför att modellen endast fungerar inom ett visst intervall av länder inom kategorierna grad av demokrati och det politiska systemets möjligheter till effektiva och tillförlitliga institutioner. Min studie visar att de nordiska länderna och EU’s medlemsländer bör satsa på den demokratiska utvecklingen genom civila och politiska rättigheter och se till att det politiska systemet ger möjligheter till att statliga institutioner bedrivs effektivt och tillförlitligt mot de tre målen social utveckling, långsiktigt arbete till förmån för framtida generationer samt förutsättningar för social förändring. Många länder i Europa har redan väldigt höga värden i grad av demokrati. Andra bör arbeta mot det. Det samtliga länder borde göra är att utveckla det politiska systemet så att statliga institutioner blir så effektiva och tillförlitliga som det bara går. De nordiska länderna har generellt sett en hög tillit till polisen och placerar sig även bra inom många andra områden. Man kan se en tydlig koppling mellan tillit till polisen och den socialdemokratiska välfärdsregimen. Detta kan bero på att den socialdemokratiska välfärdsmodellen är mer universellt inkluderande än övriga välfärdsregimer. Detta kan i sin tur bidra till att polisen mer kan ses som att representera samtliga gruppers intresse i samhället. Denna koppling skulle vara intressant att undersöka i en framtida studie. Studien har bidragit till en förståelse över vilken typ av faktorer det är som påverkar tilliten till polisen i de nordiska länderna och EU’s medlemsländer. Det finns oerhört mycket data i QoG’s databas och det svåraste i studien har varit att välja ut faktorer som kan tänkas påverka tillit till polisen inom de olika förklaringskategorierna. Tidigare forskning har guidat mig till vilka faktorer som inkluderats i studien. Efter studien kan man tydligt se att de politiska systemfaktorerna är de som förklarar tillit till polisen bäst. Svårigheter har dock funnits i att definiera var de olika faktorerna bör placeras. Etnicitet är en faktor som beroende på mätmetod mycket väl kan inkluderas i
de sociala förklaringsfaktorerna. I denna studie tillhör den de individuella förklaringsfaktorerna. Anledningen att jag valde att placera dem där var att mätningen som användes endast mätte hur mångkulturellt samhället var. Det gjordes i mätningen inte någon koppling till hur utsatta människor varit för rasism eller övrigt diskriminerande bemötande av institutioner eller samhället i övrigt. Problemet att placera variabler inom rätt faktors område har varit återkommande i studien. Diskriminering kan vara en social faktor men blev i denna studie en politisk systemfaktor. Detta för att mätningen relaterade till samhällets och dess institutioners arbete mot socialt utanförskap och diskriminering. Ytterligare ett problem i studien har varit bredden på de politiska system faktorerna jag valt. I efterhand kan man konstatera att grad av demokrati inkluderar åtminstone tre av de andra politiska system faktorerna. Bredden av indexet gör att det blir svårare att se vad det exakt är inom måttet grad av demokrati som påverkar tillit till polisen. Genom att inte inkludera indexet hade det varit möjligt att se mer isolerade effekter som korruption, diskriminering och medial frihet påverkan på tillit till polisen. Samtidigt är detta faktorer som jag tror ofta har en inbördes påverkan. Därför kanske det ändå är så att grad av demokrati (Freedom house 2016) är det bästa indexet att använda och framförallt är enkelt att generalisera över flera länder. Den sociala förklaringsfaktorn rädsla för brott tror jag är en faktor som starkt påverkar tilliten till polisen. Detta har även andra tidigare studier visat (Intravia 2016, Bekir 2015, Blanco 2013). Dock är det svårt att med aggregerade data mellan länder mäta en så omfattande faktor som rädsla för brott på ett liknade sätt. Mordkvot fungerar inte som mätinstrument när så mycket annat påverkar ens uppfattning om brott i ens närhet. Inom länder kan man tydligare se skillnader mellan olika områden i rädsla för brott. Många länder har dock troligtvis en liknande komposition av oroliga områden, vanliga områden och säkra områden oavsett hur den generella brottsstatistiken ser ut. Däremot skiljer sig troligtvis länders rapportering om brott markant. Eftersom länder rör sig på så olika skalor blir det svårt, att med användandet av mordkvot som mätinstrument, generalisera faktorn rädsla för brott över flera olika länder. Att ökad rädsla för brott, mätt på ett tillförlitligt sätt, för individen betyder en lägre tillit till polisen, anser jag dock vara troligt.
7 Referenser
Barry, M., Leonardsen, D. 2012. ”Inequality and Punitivism in Late Modern Societies: Scandinavian Exceptionalism Revisited”. European Journal of Probation. Vol 4. Nr 2. Bekir, Ç 2015, ”Factors affecting trust in police in Turkey”, International Journal Of Human Sciences, Vol 12, Iss 1, Pp 1381-1393 (2015), 1, p. 1381, Directory of Open Access Journals, EBSCOhost, viewed 3 March 2017. Bornstein, Brian H & Tomkins, Alan J. 2012 ”Motivating Cooperation and Compliance with Authority: The Role of Institutional Trust”. Nebraska Symposium of Motivation. Volume 62. Brottsförebyggande rådet. 2016. ”Nationella trygghetsundersökningen” 2016 - Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2017-03-03, Från: http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2017-01-10-nationella-trygghetsundersokningen-2016.html Cobain, Audrey, 2002/03 ”Behind the Curve: Globalization and International Terrorism” International Security Winter 2002/03, Vol. 27, No. 3, Pages: 30-58 Cao, Lai & Zhao, 2012. ”Shades of blue: Confidence in the police in the world”. Journal of Criminal Justice, 40(1), pp.40–49. Coleman, James 1990. ”Foundation of Social Theory”. Cambridge, MA: Harvard University Pres Delhey, Jan & Newton, Kenneth & Welzel, Christian. 2011 ”How General Is Trust in "MostPeople"? Solving the Radius of Trust Problem”. American Sociological Review, Vol. 76, No. 5, pp. 786-807 Durmaz, H. & Liederbach, John, 2005. ”International police cooperation as a response to transnational organized crime in Europe: Improvements in extradition”. International police cooperation as a response to transnational organized crime in Europe: Improvements in extradition, pp.ProQuest Dissertations and Theses. Esping-Andersen, G 1990, ”The Three Worlds of Welfare Capitalism”, Cambridge: Polity Press 1990 EU-Upplysningen 2016, ”Schengen och fri rörlighet för personer”. (Hämtad 6 april): http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ (Om EU) EU-Upplysningen 2016. ”Brott och Straff inom EU”. (Hämtad 6 april) http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Brott-och-straff-inom-EU/Terrorismbekampning/ Freedom House 2016 ”Freedom World Report” Freedomhouse. (Hämtad 1 april): https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2016 Freitag, Markus & Traunermuller, Richard 2009. ”Spheres of trust: An empirical Analysis of the Foundations of Particuliarized and Generalised Trust”. European Journal of Political Research 48. Sid 782-803 Graner, Rolf 2014. ”Resumé av den femte Nordiska polisforskningskonferensen”. Nordisk politiforskning, vol. 1, Nr. 2/2014 s. 171–179 Guzy, Nathalie & Hirtenlehner, Helmut 2015. ”Trust in the German Police: Determinants and Consequences for Reporting Behavior” In: Trust and Legitimacy in Criminal JusticeEuropean Perspectives. Editors: Mesˇko, Gorazd & Tankebe, Justice. Springer
Holmberg, Sören. 2006 ”Förtroendet för rättsväsendet”. SOM Institutet. Holmberg, Sören & Rothstein, Bo. 2016. ”Mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen”. SOM-institutet. Intravia, Jonathan & Stewart, Eric A. & Warren, Patricia Y. & Wolff, Kevin T. 2016. "Neighborhood disorder and generalized trust: A multilevel mediation examination of social mechanisms”. Journal of Criminal Justice 46 (2016) 148–158 Jacksson, J 2015 ”The Dual Motivational force of legitimate authority” in Bornstein, Brian H & Tomkins, Alan J. 2015 ”Motivating Cooperation and Compliance with Authority: The Role of Institutional Trust”. Nebraska Symposium of Motivation. Volume 62. Jang, H., Joo, H.-J. & Zhao, J., 2010. ”Determinants of public confidence in police: An international perspective”. Journal of Criminal Justice, 38(1), p.57. Jucan, C. S., & Georgia, C. S. 2011. ”THE CHALLENGE OF TERRORISM AND TRANSNATIONAL ORGANIZED CRIME IN THE CONTEXT OF GLOBALIZATION”. Cogito, 3(3), 1-12. Retrieved from https://search-proquest-com.ezproxy.ub.gu.se/docview/1115477120?accountid=11162 Kennedy, Lindsay H 2015 ”Homeward Bound: The European Union’s freedom of movement in an age of transnational terrorism” Georgetown Law Korsell, L.; Larsson, P. 2011. ”Organized Crime the Nordic Way. Crime and Justice:” Review of Research 40, 519-554 Lobnikar, Branko & Sotlar, Andrej & Modic, Maja 2015. ”Do We Trust Them? Public Opinion on Police Work in Plural Policing Environments in Central and Eastern Europé” In: Trust and Legitimacy in Criminal JusticeEuropean Perspectives. Editors: Mesˇko, Gorazd & Tankebe, Justice. Springer
Mason, D, Hillenbrand, C, & Money, K 2014, ”Are Informed Citizens More Trusting? Transparency of Performance Data and Trust Towards a British Police Force”, Journal Of Business Ethics, 2, p. 321, Academic OneFile, EBSCOhost, viewed 3 March 2017. Mayer, R. C., Davis, J. H., & Schoorman, F. D. 1995. ”An integrative model of organizational trust”. Academy of Management Review, 20, 709–734 Mesko, Gorazd & Eman, Katja. 2015. ”Legitimacy of Policing in Central and Eastern Europe: Results from a Cross-National Law Student Survey”. In: Trust and Legitimacy in Criminal JusticeEuropean Perspectives. Editors: Mesˇko, Gorazd & Tankebe, Justice. Springer Milt, Kristina. 2017. ”Polissamarbete”. Europarlamentet (Hämtad 6 april): http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_5.12.7.ht ml Moravcová, E 2016, ”Willingness to Cooperate with the Police in Four Central European Countries”, European Journal On Criminal Policy & Research, 22, 1, p. 171, Publisher Provided Full Text Searching File, EBSCOhost, viewed 3 March 2017. Newton, Ken, and Pippa Norris, 2000, "Confidence in public institutions." Disaffected democracies. What's troubling the trilateral countries”. Harvard University. Retrived from https://www.hks.harvard.edu/fs/pnorris/Acrobat/NEWTON.PDF Oscarsson, Henrik & Holmberg, Sören 2013, ”Nya svenska väljare” Nordstedts Juridik Piatkowska, S.J., 2014. ”Immigrants’ confidence in police: do country-level characteristics matter?” International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice, pp.1–30.
Pollack, E 2001 ”En studie i medier och brott”, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Stockholms universitet, Stockholm Putnam, Robert D, 1995 ”Bowling Alone: Americas Declining Social Capital” Journal of Democracy 6. Sid 65-78. Quality of Government Institute (QoG) 2017. Quality of Government Institute, The QoG Cross-Section Data (version January 2017) retrived from http://qog.pol.gu.se/data Ren, Ling, et al. 2005. "Linking confidence in the police with the performance of the police: Community policing can make a difference." Journal of Criminal Justice 33.1 (2005): 55-66. Rosenberg, Morris 1957. ”Misantrophy and attitudes towards international affairs”. Journal of Conflict Resolution 1. Sid 340-345. Rothstein, Bo & Eek, Daniel, 2009. ”Political Corruption and Social Trust - An Experimental Approach”. Rationality and Society. Vol 21, Issue 1, pp. 81 – 112 Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind, 2008. ”The State and Social Capital: An Institutional Theory of Generalized Trust”. Comparative Politics. Vol. 40, No. 4 (Jul., 2008), pp. 441-459 Sandgren, Claes 2005. ”Korruption: Orsaker, effekter och strategier för bekämpning”. Tidsskrift for Rettsvitenskap, 118(03), pp.265–293. Sonderskov, K.M. & Dinesen, P.T., 2015. ”Trusting the State, Trusting Each Other? The Effect of Institutional Trust on Social Trust”. Political Behavior, 38(1), p.179. Stefan, C., PhD. 2012. ”EUROPEAN LEGAL SYSTEM OF POLICE COOPERATION IN THE FIGHT AGAINST TERRORISM AND ORGANIZED CRIME”. Journal of Criminal
