Örebro universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
Konstruktionen av en våldtäktsman
Maskulinitetsideal och dess betydelse för förståelsen av det nya
brottet oaktsam våldtäkt
Sociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp
Ht 2019
Författare: Hanna Nyvell, Mikael Dahl Handledare: Sverre Wide
Förord
Vi vill ägna ett stort tack till vår handledare Sverre Wide som med ett enastående engagemang och glädje har gjort handledningen till en fröjd. Din vägledning och hjälp var ovärderlig.
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay 15 hp, Autumn 2019
Title: Konstruktionen av en våldtäktsman - Maskulinitetsideal och dess betydelse för förståelsen av det nya brottet oaktsam våldtäkt
Author: Hanna Nyvell, Mikael Dahl
Abstract
Since July 1, 2018 Sweden has a sexual crime legislation based on consent. A new criminal classification was added, negligent rape, which means that a person can be convicted of rape even though he or she has committed the crime without intent. Men are statistically
overrepresented as perpetrators of sexual crimes and the purpose of this study is therefore to investigate the role of masculine ideals in the understanding of the new crime negligent rape. The study uses discourse analysis to examine judgments with the new criminal classification. The results are analyzed using Connell´s masculinity theory and Gagnon and Simon´s sexual
script theory, both of which are based on the notion that sexuality is a social construct.
Previous research show that men and women perceive consent differently and that men and women often navigate in sexual situations through gender stereotyped roles. The results of this study show that not only does masculine ideals seem to have an impact on the
perpetrators behavior, it also impacts how they interpret the complainant’s response to their sexual approach. The conclusion is that the fact that the perpetrators often interpret the complainant’s passivity as consent may be a consequence of masculinity ideals which attributes women to opposite characteristic’s compared to men. For example, masculinity ideals dictate that men should be driven, dominant and authoritarian, which attributes traits such as being passive and submissive to women.
Keywords: consent, sexual crimes, hegemonic masculinity, masculine ideals, norms, negligent
Sammanfattning
Sverige har sedan den 1 juli 2018 en sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet, en s.k. samtyckeslag. Med den tillkom en ny brottsrubricering, oaktsam våldtäkt, vilket innebär att en person kan dömas för våldtäkt trots att han eller hon har begått brottet utan uppsåt. Män är statistiskt sett överrepresenterade som gärningsmän vid sexualbrott och syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse maskulinitetsideal har för förståelsen av det nya brottet oaktsam våldtäkt. I studien används en diskursanalytisk metod för att undersöka fällande domar med den nya brottsrubriceringen. Resultaten analyseras utifrån Connells
maskulinitetsteori samt Gagnon och Simons sexual script theory, vilka båda utgår från att
sexualitet är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visat att män och kvinnor uppfattar samtycke på olika sätt och att män och kvinnor ofta navigerar i sexuella situationer genom könstereotypa roller. Resultatet i denna studie visar att maskulinitetsideal inte enbart tycks ha betydelse för gärningsmännens beteende utan att det framförallt har betydelse för deras tolkning av målsägandenas respons till deras sexuella närmande. Av detta dras slutsatsen att det faktum att målsägandens passivitet ofta tolkas som samtycke av gärningsmännen kan vara en konsekvens av att kvinnor tillskrivs motsatta egenskaper jämfört med män.
Maskulinitetsideal föreskriver exempelvis att män bör vara drivande, dominanta och auktoritära vilket även tillskriver kvinnor egenskaper som att vara passiva och undergivna.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Innebörden av den nya sexualbrottslagstiftningen ... 2
1.2 Lagstiftning och samhället ... 3
1.3 Avgränsningar ... 4
1.4 Disposition ... 4
2. Sexuell aggression och förståelsen av samtycke... 4
2.1 Samtycke ... 5
2.2 Mäns attityder kring sexuell aggression ... 5
2.3 Feministisk teori i interventioner mot sexualbrott i Sverige ... 6
3. Socialkonstruktivistiskt teoretiskt ramverk ... 7
3.1 Connells maskulinitetsteori ... 7
3.2 Sexual script theory ... 9
4. Metod och material ... 10
4.1 Vad är diskurs och diskursanalys? ... 10
4.2 Diskursanalytisk metod ... 11
4.3 Material ... 12
4.3.1 Urval ... 12
4.4 Kodning och systematik ... 13
4.5 Tillförlitlighet och äkthet ... 13
4.5.1 Tillförlitlighet ... 14
4.5.2 Äkthet ... 15
4.6 Etiska överväganden ... 15
5. Analys och resultat ... 16
5.1 Samtycke ... 16
5.1.1 Passivitet som samtycke ... 16
5.1.2 Andra faktorer som uppfattas som samtycke ... 20
5.1.3 Spelar maskulinitetsideal en roll i vad som uppfattas som samtycke? ... 22
5.2 Normer kring sexuellt beteende ... 22
5.2.1 Gärningsmännens pushande ... 23
5.2.2 ”Han vet vad våldtäkt är” ... 23
5.2.3 Maskulinitetsideal och sexuella skript – en kidnappad sexualitet ... 24
5.3 Slutsatser ... 25
1
1. Inledning
Den 1 juli 2018 trädde en ny sexualbrottslagstiftning i kraft, en lag som kom att kallas
samtyckeslagen (SFS 1962:700). Syftet med lagstiftningsreformen var tydlig; förutom att
täcka de juridiska luckor som upplevdes med den tidigare lagstiftningen ville man även få en normativ verkan (Prop: 2017/18:177, s. 22–23). En ny brottsrubricering tillkom i och med reformen, oaktsam våldtäkt, och straffbestämmelsen har tillämpats i flera rättsfall, fall där gärningsmännen inte hade kunnat dömas enligt den förra lagstiftningen (Herzog, 2019, 7 juli). Juridiskt sett har samtyckeslagen fått effekt, men hur kan man förstå den önskade normativa effekten som lagstiftarna vill uppnå? Vilka normer är det som lagstiftningen tar sikte på? Detta framgår inte helt tydligt i propositionen. Den nya svenska sexualbrottslagstiftningen betraktas som en av de mest progressiva i världen och kan därför utgöra ett nytt och intressant forskningsfält. Trots detta verkar det än så länge inte finnas någon sociologisk forskning kring reformen.
Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse maskulinitetsideal har för förståelsen av det nya sexualbrottet oaktsam våldtäkt i fällande domar där den nya
straffbestämmelsen tillämpas. Studien har för avsikt att vidga förståelsen för denna typ av sexualbrott genom att problematisera samspelet mellan lagstiftning och normer.
Studien utgår från det faktum att även om det är den enskilda individen som är ytterst ansvarig för sina handlingar så går det att se strukturella mönster kring sexualbrott. Statistik från brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att 97 % av de personer som var misstänkta för sexualbrott under 2018 var män och 93 % av brotten begicks mot en kvinna/flicka (BRÅ, 2019). I en jämförelse mellan misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen 2014 konstateras att gärningspersoner oftast utsätter någon av motsatt kön för sexualbrott och eftersom majoriteten av gärningspersonerna är män innebär detta att andelen kvinnliga utsatta är hög (BRÅ, 2014). Varje dag anmäls mellan 20–22 våldtäkter i Sverige och mörkertalet beräknas vara stort, man räknar med att mellan 10–20 % av våldtäkterna anmäls. I denna statistik är inte anmälningar om oaktsam våldtäkt inkluderade då det under 2018 inte anmäldes något brott med denna rubricering som förstahandsyrkande (BRÅ, 2019). Det är dock troligt att den nya brottsrubriceringen kommer resultera i fler våldtäktsanmälningar framöver (Prop: 2017/18:177, s. 73). Enligt Nationella trygghetsundersökningen 2019 uppger 9,9 % av Sveriges kvinnor mellan 16-84 år att de utsattes för någon form av sexualbrott under
2 2018, alltså nästan 1 av 10 kvinnor (BRÅ, 2019). Omfattningen av sexualbrott vittnar om att det finns mycket kvar att undersöka kring orsakerna till dem.
Män är således överrepresenterade som gärningsmän och man har i tidigare studier undersökt och hittat kopplingar mellan maskulina normer och sexuell våldsutövning (Locke & Mahalik, 2005). Att män är de som till största del begår sexualbrott och att det finns kopplingar mellan maskulinitet och sexuell våldsutövning gör att maskulinitetsideal troligen kan ha relevans även i förståelsen av oaktsamma våldtäkter. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk förståelse av sexualitet med avsikt att undersöka gärningsmännens beteenden som ett
samhällsstrukturellt problem. Genom att analysera sexuella handlingar i dessa brottsmål är vår ambition att visa att dessa sexualbrott inte enbart eller fullt ut kan förklaras med individuella förklaringsmodeller.
1.1 Innebörden av den nya sexualbrottslagstiftningen
Den nya lagstiftningen (SFS 1962:700) benämns som en frivillighetsbaserad
sexualbrottslagstiftning som förväntas kunna skydda individers sexuella integritet på ett bättre sätt än tidigare. Ett av motiven till att införa en frivillighetsbaserad lagstiftning var att det på så sätt blir mer naturligt att resonera kring vad som ska krävas i form av personligt ansvar för den som vill ha sexuellt umgänge med någon annan. Här framhålls att om en person förhåller sig passiv eller ger dubbeltydiga signaler måste den som vill genomföra den sexuella
handlingen ta reda på vad den andra vill (Prop: 2017/18:177, s. 23).
I huvudsak skiljer sig den nya lagstiftningen åt på två sätt jämfört med den tidigare. För det första har det tillkommit två nya brottsrubriceringar, oaktsam våldtäkt samt oaktsamt sexuellt övergrepp. För det andra har våldtäktsrubriceringen fått en förändrad innebörd. Syftet med reformen är att de två nya brottsrubriceringarna straffbelägger handlingar där gärningsmannen saknat uppsåt men där han eller hon likväl genom grov oaktsamhet har handlat på ett sätt som har kränkt en annan människas sexuella integritet. Att förstå hur uppsåt bedöms är centralt för att förstå hur den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt skiljer sig från våldtäkt. För att dömas för ett uppsåtligt brott krävs att gärningsmannen handlar med likgiltighetsuppsåt som täcker samtliga gärningsmoment (Prop: 2017/18:177, s. 83). Likgiltighetsuppsåt prövas i sin tur i två led. Det första ledet innebär att det ska stå klart att gärningsmannen misstänkt, eller borde ha misstänkt, att den andra personen inte deltar frivilligt men trots det genomfört den sexuella handlingen. Det innebär att den som utför den sexuella handlingen har misstänkt att den andra personen inte deltar frivilligt men har saknat insikt i att så verkligen är fallet. Visar
3 det sig att endast det första ledet är uppfyllt döms gärningsmannen för oaktsam våldtäkt (Prop: 2017/18:177, s. 85).
I det andra ledet prövar domstolen om gärningsmannen, trots insikten om att personen inte deltar frivilligt, är likgiltig inför effekten av handlandet. Är även detta led uppfyllt döms gärningsmannen för våldtäkt (Prop: 2017/18:177, s. 83).
Vidare har innebörden i våldtäktsrubriceringen ändrats från att ett samlag enligt den tidigare lydelsen måste ha framtvingats genom våld eller hot om våld till att nu istället betona frivilligheten i deltagandet och hur frivilligheten har kommit till uttryck. Detta, menar
lagstiftaren, tar hänsyn till att personer kan reagera på ett ofrivilligt sexuellt närmande med till exempel ”frozen fright” vilket innebär att personen blir lamslagen och oförmögen att visa någon reaktion. Gärningsmannen behöver då inte använda våld för att samlaget ändå ska betraktas som ofrivilligt (Prop: 2017/18:177, s 17, 32). I Brottsbalkens 6 kap. 1 § står följande lydelse sedan 1 juli 2018: ”Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag […] döms för våldtäkt […]. Vid bedömningen om ett deltagande är frivilligt eller inte
ska det särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt” (SFS 1962:700). Detta står att jämföra med den tidigare lydelsen: ”Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag […]” (Prop: 2017/18:177, s. 6).
1.2 Lagstiftning och samhället
En sexualbrottslagstiftning reglerar acceptabelt beteende i en mycket intim sfär av det sociala livet och kan därför utgöra ett exempel på hur social reglering kan påverka de mer personliga föreställningarna hos människor. En lagstiftningsreform kan innebära att människor förändrar sin uppfattning om moral, acceptabelt beteende och i slutändan den sociala världens
beskaffenhet (MacKinnon, 2005, s. 163). Lagstiftning betraktas ofta som en viktig faktor i normskapande vilket exemplifieras genom Beckers (2006) analys av hur den sociala
verkligheten förändrades för personer som använde marijuana före och efter kriminaliseringen av marijuana i USA på 1950-talet. Analysen låg till grund för hans teori om utanförskap och beskriver hur individers avvikande beteende endast kan betraktas som avvikande i relation till de sociala regler och normer som majoriteten inom en grupp ansluter sig till (Becker, 2006, s. 18–19). I och med att en lagstiftning träder i kraft så förändras även den sociala verkligheten och beteenden kan från en dag till en annan få en förändrad innebörd. Perspektivet belyser att en lagstiftningsreform kan innebära stora förändringar för människor vars beteende börjar
4 betraktas som avvikande. Vid sexualbrott innebär en reform inte bara att gärningsmännen utan även offren kan komma att få en förändrad bild av händelserna.
1.3 Avgränsningar
Sexualbrott begås inte enbart av män och det är inte heller enbart kvinnor som faller offer för sexualbrott. Statistiskt sett är som visat män överrepresenterade som gärningsmän och kvinnor är överrepresenterade som offer för sexualbrott. Av den anledningen avgränsas studien till att undersöka mäns sexualbrott mot kvinnor. Därtill har samtliga tilltalade i de fällande domarna med straffbestämmelsen oaktsam våldtäkt varit män och samtliga målsäganden kvinnor.
Vidare bör det förtydligas att forskningsöversikten i denna studie inte utger sig för att vara uttömmande inom ämnen som samtycke och sexuell aggression. De representerar istället ett urval baserat på den forskningen som har gjorts i en kulturell kontext likt den svenska. Detta bedömdes vara viktigt för att forskningsresultaten skulle vara relevanta i en studie som behandlar tillämpandet av svensk lagstiftning.
1.4 Disposition
Denna studies disposition är organiserad på följande sätt. I kapitel två presenteras forskning kring samtycke, sexuell aggression samt preventivt arbete mot sexualbrott i Sverige. I kapitel tre beskrivs det teoretiska ramverk som används i analysen av domarna. Analysen bygger på Raewyn Connells maskulinitetsteori samt John H. Gagnon och William Simons sexual script
theory. I kapitel fyra beskrivs sedan den diskursanalytiska metod som undersökningen bygger
på. I detta kapitel presenteras även studiens material, hur urvalet har gått till, hur materialet har kodats, etiska överväganden samt en diskussion kring studiens tillförlitlighet. I kapitel fem presenteras sedan resultatet och analysen med ett avslutande avsnitt som sammanfattar
studiens slutsatser. I kapitel sex, som utgör det avslutande kapitlet, diskuteras resultatet med utgångspunkt i forskningsfrågorna.
2. Sexuell aggression och förståelsen av samtycke
I detta kapitel presenteras tidigare forskning kring sexuellt samtycke och mäns attityder kring sexuell aggression. Studierna har genomgående fokus på maskulina normer och ideal. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om hur feministisk teori används vid preventivt arbete mot sexuellt våld i Sverige.
5
2.1 Samtycke
Brist på samtycke är den avgörande faktorn vid sexuella övergrepp. Det är därför av vikt att förstå vilka faktorer som påverkar människor att ingå i en samtyckande sexuell interaktion för att förebygga sexuella övergrepp (Beres, 2007). Jozkowski, Peterson, Sanders, Dennis, & Reece (2014) fann att könsstereotypa roller föreskriver att män ska förväntas vilja bedriva sexuell aktivitet, medan kvinnor ska förhålla sig tveksamma till sex och därmed hålls ansvariga för att ge eller neka tillstånd.
Jozkowskis et al. (2014) upptäckte även signifikanta skillnader i hur män och kvinnor förmedlar sitt eget samtycke och icke-samtycke där kvinnor visade sig ha mer verbala strategier och män mer icke-verbala strategier. De upptäckte också skillnader i hur män och kvinnor tolkade sin partners samtycke och icke-samtycke och även där förlitade sig män mer på icke-verbala indikatorer för samtycke än kvinnor. Forskningen kring samtycke visar således att män och kvinnor uppfattar och uttrycker samtycke på olika sätt. Detta är
grundläggande för att förstå hur män och kvinnor skiljer sig åt gällande vilka förväntningar som finns för respektive kön i en sexuell interaktion.
2.2 Mäns attityder kring sexuell aggression
Det finns flera studier som intresserar sig för vad som påverkar mäns inställning till sexuell aggression och vilja att söka efter samtycke. Det har exempelvis konstaterats att män påverkas starkare av sina uppfattningar om manliga kamraters attityder kring sexuell aggression än sina egna personliga attityder (Brown & Messman-Moore, 2010). Hermann, Liang, & DeSipio (2018) undersökte även relationen mellan hur män skattade sitt förhållningssätt till
maskulinitetsideal och hur villiga de var att söka samtycke vid en sexuell interaktion. De fann att män som skattade sig högt på skalan, exempelvis de som var mer benägna att acceptera våldsanvändning, även var mindre benägna att söka efter samtycke i sexuella interaktioner. Hermanns et al. (2018) slutsats var att män med värderingar som överensstämde mer med ”fientlig maskulinitet” hade en lägre vilja att söka samtycke, vilket i sin tur troligen påverkar hur de navigerar i sexuella situationer.
Ytterligare aspekter av hur sexuell aggression förstås presenteras av Gottzén (2019) som uppmärksammar att framställningen i media av en ”våldtäktsman” ofta tar sikte på idén om att sexualbrott begås av män från etniska minoritetsgrupper. Genom denna åskådning ses den ”etiskt svenska mannen” nästintill oförmögen att begå sexualbrott om denna inte har
6 kring sitt eget sexuella beteende och hur sexuell aggression förstås. Gottzén (2012) har även i en tidigare studie konstaterat att män har svårt att betrakta sig själva som kvinnomisshandlare eller våldtäktsmän eftersom detta anses som något av det värsta du kan vara som man. Studien baserades på intervjuer med män som ingick i ett behandlingsprogram efter att de hade utsatt sina partners för våld och det framkom att flera män upplevde att det till och med kan anses vara bättre att vara en mördare än en kvinnomisshandlare. Gottzén (2012) menar att detta bland annat kan bero på att det finns hierarkier för våldsutövning där någon med mer makt eller högre maktposition inte bör utöva våld mot de som anses befinna sig på en lägre position. En man, enligt samhälleliga maskulinitetsnormer, förväntas skydda kvinnor och barn. Våld mot andra män kan anses som legitimt medan övergrepp mot kvinnor ses på med förakt. Dessa kontraster i våldsutövande och bilden av vem som är en våldtäktsman eller kvinnomisshandlare skapar en konflikt för män och de har därför ofta svårt att acceptera sig själva som våldsutövare (Gottzén, 2012).
Gottzén (2019) belyser ännu en aspekt av varför män kan ha svårt att identifiera sig som våldtäktsmän genom en analys av hur skam används av män som har begått sexuella övergrepp. Analysen är baserad på inskickade historier från män som berättar om sitt eget eller andras sexuella beteende genom en feministisk kampanj - Fatta Man. Exempelvis uppvisar flera män skam över händelser långt bak i tiden, ofta utförda i deras ungdom. Flera av männen uttrycker att deras beteende berodde på ung ålder och att de i dag skäms över sitt beteende. Gottzén (2019) drar slutsatsen att männen på detta sätt kan distansera sig från händelserna utan någon egentlig skuld och att skam fungerar som ett sätt att lägga händelsen bakom sig utan att egentligen behöva göra någonting.
2.3 Feministisk teori i interventioner mot sexualbrott i Sverige
Preventivt arbete mot sexualbrott i Sverige bedrivs vanligtvis genom utbildningar och andra interventioner som tar sikte på normer. Interventionerna är ofta förankrade i feministisk teori och kan bygga på specifika element av hegemonisk maskulinitet (se Connells
maskulinitetsteori i avsnitt 3.2). Problemområden kan på så sätt kan angripas genom
förståelsen av den sociala konstruktionen av maskulinitet (Jewkes, Morrell, Hearn, Lundqvist, Blackbeard, Lindegger, Quayle, Sikweyiya, & Gottzén, 2015).
Jewkes et al. (2015) konstaterar att det finns en relativt lång tradition av jämställdhetsarbete i Sverige, både genom politiska och sociala policys. De påpekar dock att det i huvudsak är NGO:s, non-governmental organizations, som genomför interventioner riktade mot män och
7 att organisationerna oftast arbetar i mer kortsiktiga projekt. Trots att interventionerna uppvisar goda resultat i att förändra enskilda individers attityder har de svårt att få genomslag på en övergripande samhällsnivå. Jewkes et al. (2015) menar att eftersom problematiken med sexualbrott bottnar i en rådande maktobalans mellan män och kvinnor skulle ett normkritiskt förhållningssätt behövas på samhällsnivå för att åstadkomma en förändring.
3. Socialkonstruktivistiskt teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenteras de teorier som används i studien och på vilket sätt de bedöms vara relevanta för undersökningsområdet. Mest centralt i denna studie är Raewyn Connells (1995)
maskulinitetsteori. Teorin utgår från att maskulinitet är socialt konstruerat och att samhället är
organiserat utifrån idén om ett högt värderat maskulinitetsideal, hegemonisk maskulinitet. Därtill används John Gagnon och William Simons (1973) sexual script theory (sexuella skript) för att ytterligare förstå sexualiteten som en social konstruktion.
3.1 Connells maskulinitetsteori
Raewyn Connells (1995) maskulinitetsteori grundar sig i förståelsen av att maskulinitet är socialt konstruerat. Maskulinitet är således inte biologiskt men det är samtidigt kopplat till förväntningar kring våra kroppar. En aspekt av detta menar Connell (1995, s. 112) är att sexuell åtrå betraktas som något naturligt vilket därmed undantas från sociala teorier. Denna förståelse av sexualitet och sexuell åtrå bortser från att olika praktiker formar och påverkar vad som ska väcka åtrå. Praktikerna utgör en aspekt av genusordningen och föreskriver att män och kvinnor ska förhålla sig olika till relationerna mellan gemenskap – tvång, eller ömsesidig njutning – ensidig njutning. Denna relation kallar Connell för katexis. Män åtnjuter flera fördelar genom denna sociala organisering, exempelvis prioriteras mäns tillfredställelse i såväl relationer som i sexualiserade massmedier (1995, s. 112, 252).
Perspektivet framstår som intressant för denna studie eftersom gärningsmännens beteenden skulle kunna vara ett uttryck för katexis. Framförallt kan perspektivet bidra med en
samhällelig förklaring till varför mäns sexualitet ofta betraktas som mer ”naturlig” och att kvinnor betraktas som objekt för mäns åtrå och tillfredställelse. Häri ryms även värderingar om vad som ska väcka åtrå hos män vilket kan komma att förklara varför vissa beteenden från målsäganden uppfattas av gärningsmännen som inviter eller uttryck för frivillighet.
Vidare menar Connell (1995, s. 109) att det går att särskilja olika maskulinitetstyper utifrån olika kategorier och se vad de har för funktion, hur de opererar och hur de kan förändras. Det
8 finns en mängd olika maskuliniteter men den maskulinitetstyp som ses som det högst
värderade idealet i samhället är hegemonisk maskulinitet. För att uppnå detta ideal ska du vara man, vit, muskulös, auktoritär, känslokall, beskyddande, dominant, drivande samt ha god ekonomi. Idealet skapar förväntningar och normer kring hur män ska vara maskulina. Eftersom idealet värderas högre än andra former av maskulinitet innebär det att män som lever upp till idealet får ta del av privilegier som andra män inte får (Connell, 1995, s. 120). Connell (1995, s. 109) poängterar dock att den hegemoniska maskuliniteten inte ser exakt likadan ut överallt. Även om idealet är beroende av kontexten, är ett gemensamt drag att den som lever upp till idealet ofta ges stor makt över andra. Idealet existerar eftersom samhället är konstruerat utifrån idén om att mäns överordning är legitim. Att männens överordning
betraktas som legitim förklaras genom kulturella och historiska processer där genusstruktureringen, könsmaktsordningen, har accepterats som sanning.
En viktig poäng av Connell (1995, s. 112–113) är att maskulinitet alltid bör förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att andra strukturer som etnicitet och klass också påverkar varför vissa individer ligger närmare idealet än andra. Det maskulina idealet kräver att andra män positionerar sig i relation till idealet (Connell & Messerschmidt, 2005). Idén om den hegemoniska maskuliniteten är beroende av att det finns inbördes relationer mellan maskuliniteter. Relationerna benämns som underordnande, delaktighet och marginalisering. Idén om underordnande bygger på att det finns en dominans och underordning mellan olika grupper av män, där allt som anses vara feminint betraktas som negativt. Här handlar det främst om heterosexuella mäns dominans och homosexuella mäns underordning, men även underordnande av heterosexuella män om de uppvisar feminina attribut (Connell, 1995, s. 116). Delaktighet syftar på att män generellt inte motarbetar denna ordning utan blir en del av den. Även om det är få män som lever upp till det hegemoniska maskulinitetsidealet är det desto fler som drar nytta av de privilegier de får på grund av den. Män får många fördelar till följd av kvinnors underordning och detta kan förklara varför denna struktur kan reproduceras (Connell, 1995, s. 117). Slutligen beskriver Connell (1995, s. 118) att marginalisering
förhåller sig till relationerna mellan maskuliniteter i dominanta och underordnade klasser eller etiska grupper. För att auktorisera den hegemoniska maskuliniteten som högst stående
behöver alltså andra betraktas som lägre stående.
Ur denna genusrelation menar Connell (1995, s. 122) att två typer av våld föds. Den första typen av våld är den privilegierade gruppens upprätthållande av sin dominans i form av att
9 förtrycka kvinnor och därigenom visa mannens överlägsenhet gentemot kvinnor. Den andra typen består av våldsyttringar mellan män i olika maskulina grupper som försöker hävda sin maskulinitet gentemot andra män. De två typerna av våld kan komma till uttryck genom till exempel fysiskt våld mot andra män och/eller sexuellt våld mot kvinnor (Connell, 1995, s. 122).
Connell beskriver att könsmaktsordningen på flera sätt går att studeras genom idén om ett hegemoniskt maskulinitetsideal, något som gör att perspektivet är ett naturligt val i denna studie. Eftersom sexualbrott i huvudsak begås av män borde det gå att finna vissa förklaringar till dessa brott genom att fokusera på vad det innebär att vara man i en specifik kontext. För att kunna inta detta perspektiv måste man dock förstå kön som socialt konstruerat. Connells teori erbjuder verktyg för att studera hur maskulinitet produceras och reproduceras och vilka konsekvenser som följer av detta.
3.2 Sexual script theory
John H. Gagnon och William Simons (1973) teori om sexuella skript, sexual script theory, bygger likt Connells maskulinitetsteori på ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt till sexualitet. Teorin har sin utgångspunkt i att sexualitet inte är något biologiskt utan en social konstruktion. Vad som anses vara sexuellt och hur sexualitet betraktas beror på att vi har valt att uppfatta vissa beteenden och handlingar som sexuella. Själva handlingen, beteendet eller kroppsdelen är således inte sexuella i sig (Gagnon & Simon, 1973, s. 198).
Gagnon och Simon (1973, s. 12) menar att förståelsen för ett sexuellt beteende eller sexuella handlingar bör utgå från att människor följer ett skript eller ett manus. Skriptet blir
konstruerande för sexualiteten eftersom det där ingår vem eller vilka som deltar i en sexuell aktivitet, i vilken kontext som detta sker och hur det ska gå till. Utan rätt inslag av detta skript som definierar situationen som sexuell blir inte situationen sexuell (Gagnon & Simon. 1973, s. 13). Vi lär oss dessa skript i samspel med andra och vi reproducerar sedan samhällets syn på sexuellt beteende. Människor antas agera utifrån de socialt inlärda strukturerna och
förväntade normer kring sex och sexualitet. Gagnon och Simon (1984, s. 52) påpekar även att sex och sexualitet uttrycks olika beroende på hur exempelvis juridik, religion och politik är utformat. Kulturen kring sex reglerar vad som anses vara den sexuella normen i samhället, exempelvis hur vi förväntas bete oss i vissa sammanhang och gentemot vissa personer. Genom att inkludera sexual script theory i förståelsen av sexualbrottet oaktsam våldtäkt ges förutsättningarna för att undersöka hur sexualitet är baserat på sociala föreställningar om en
10 sexuell interaktion. Sexualitet kan på detta sätt förstås som något som är föränderligt vilket är en förutsättning för att kunna förstå varför lagstiftaren menar att syftet är att
lagstiftningsreformen ska få en normativ verkan. Idén om ett socialt konstruerat skript som män och kvinnor utgår från vid en sexuell interaktion visar att ett sexuellt beteende inte kan betraktas som enbart ett uttryck för individuella värderingar eller preferenser.
4. Metod och material
I detta kapitel presenteras studiens metod, diskursanalys, samt vilket material som inhämtats och hur urvalet gått till. En beskrivning följer sedan av hur materialet har kodats för att övergå till en diskussion kring studiens tillförlitlighet. Sist redogörs för de etiska överväganden som har gjorts.
4.1 Vad är diskurs och diskursanalys?
Hur diskurs ska definieras är omtvistad fråga. Gemensamt för samtliga definitioner är dock att språket är centralt för att förstå hur den sociala verkligheten konstrueras. Nya definitioner uppstår kontinuerligt men följande definition beskriver en syn på diskurs som, förutom språket, även innefattar sociala praktiker:
En diskurs är ett system för skapande av en uppsättning utsagor och praktiker som, genom att få fotfäste inom olika institutioner, kan framstå som mer eller mindre normala. Systemet är verklighetskonstituerande för sina bärare och uppvisar en viss ordning i sitt mönster av sociala relationer. (Neumann 2003, s. 17)
Centralt här är förståelsen av språket som ett socialt system, en egen logik, som inte endast är ett begreppssystem utan som formar människors verklighet (Neumann, 2003, s. 18). Hur vi talar om saker kommer således producera och reproducera vår verklighet. Att studera
diskurser innebär att studera hur mening uppstår genom språket. Diskursanalysen vilar således på en socialkonstruktivistisk grund vilken framförallt bygger på ett kritiskt förhållningssätt till självklar kunskap (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s. 11). Winther Jørgensen & Philips (2000, s. 12) beskriver att människor bygger upp kunskap och gemensamma sanningar genom social interaktion, vilket får konsekvenser för vilka handlingar som bedöms som naturliga eller otänkbara.
Inom diskursanalys, främst inom diskursteori, används begreppen hegemoni och antagonism för att beskriva fixering samt uppbrytning av diskurser (Bergström & Ekström, 2018, s. 260). Hegemoni syftar i detta sammanhang på när diskurser är stabiliserade och motsättning mellan olika tolkningar har upphört. Antagonism syftar i motsats på när det uppstår en konflikt i
11 meningsskapandet och den rådande diskursen utsätts för påtryckningar att förändras. Båda tillstånden i en diskurs går att studera genom diskursanalys. Antingen kan en rådande
hegemonisk diskurs undersökas, exempelvis vilka konsekvenser en fixering av diskursen har. Alternativt kan en diskurs i ett tillstånd av antagonism undersökas i syfte att se vilka
påtryckningar som eventuellt förändrar diskursen. Det går på så sätt att se hur processen av meningsskapande går till.
Denna studies undersökningsområde kan utgöra ett exempel på när en diskurs befinner sig i ett antagonistiskt tillstånd. Den meningsskapande konflikt som pågår kring vad som ska betraktas som acceptabelt sexuellt beteende kan ge en bild av hur konflikter inom diskurser går till. Förståelsen för diskurser är således centralt eftersom aktörernas olika utsagor i den rättsliga prövningen representerar denna konflikt. Språket i en lagstiftning får även en särskild mening i det sociala livet eftersom det sammankopplas med praktiker som samtliga
medborgare i ett land är underkastade oberoende av deras personliga värderingar.
4.2 Diskursanalytisk metod
Diskursanalytisk metod inom samhällsvetenskapen kan oftast inte sägas följa helt konkreta metodmallar utan utgörs snarare av att man använder vissa steg i analysen (Bergström & Ekström, 2018, s. 275). Detta kan betraktas som en svaghet då det innebär att metoden kan tillämpas på olika sätt och det kan vara svårt att bedöma om forskaren har använt metoden på ett tillfredställande sätt. Vi redogör därför så detaljerat som möjligt för metoden samt hur den tillämpas i studien med avsikt att skapa transparens i tillvägagångssättet.
Vi har utgått från Neumanns (2003, s. 52) beskrivning av hur diskursanalysen kan struktureras med hjälp av tre steg. Det första steget innebär att forskaren avgränsar vilken diskurs denna är intresserad av och hur detta ska kunna studeras. I vårt fall har vi avgränsat oss till att
undersöka den diskurs kring sexuellt beteende som går att analysera genom rättstillämpningen av straffbestämmelsen oaktsam våldtäkt. Valet av denna avgränsning motiveras av att
argumentationen i domarna kan ses som uttryck för motsättningar inom en och samma diskurs.
Det andra steget som beskrivs av Neumann (2003, s. 56) handlar om att kartlägga
representationer i materialet. Representationer är i sammanhanget ett begrepp som är
synonymt med ”verkligheter” och man förutsätter att det finns konflikter mellan olika representationer inom en och samma diskurs. Detta steg återknyter till motivet för vår
12 domarna. Neumann (2003, s. 58) föreslår här att forskaren urskiljer ett fåtal meningsmönsters grundläggande drag och variationer för att kunna se vad som förenar eller särskiljer olika positioner. Exempelvis kan eventuella likheter i gärningsmännens utsagor betraktas som ett gemensamt meningsmönster och de kan därför tillsammans sägas utgöra en representation. I det tredje steget undersöker forskaren om samtliga representationer är lika beständiga. Här är det framförallt intressant att visa vilken representation som är svårast att förändra
(Neumann, 2003, s. 59). Poängen med detta är att visa att vissa beståndsdelar av en diskurs kan vara av mer eller mindre materiella slag där det som betraktas som konkreta ”fakta” är svårare att förändra eller ”förklara bort” än sådant som är mer uppenbart socialt konstruerat. Denna ingång till materialet kan aktualiseras i denna studie genom att exempelvis undersöka om vissa representationer betraktas som biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Dessa skulle i så fall kunna framstå som svårare att förändra och på så sätt påverka diskursen mer än sådant som framstår som en social konstruktion.
4.3 Material
Det fanns svårigheter med att få fram en översikt över hur många åtal som har väckts gällande oaktsam våldtäkt. En sammanställning gjordes senast 9 juli 2019 av nyhetsbyrån Siren där oaktsam våldtäkt fanns med som första- eller andrahandsyrkande i totalt 84 åtal. Sex män hade vid denna tidpunkt dömts för brottet (Pålsson, 2019, 9 juli). I ett flertal av de fällande domarna har dock gärningsmannen fällts för oaktsam våldtäkt i hovrätten efter att ha överklagat en fällande dom för våldtäkt i tingsrätten. Det är således en fråga om en
straffsänkning och inte ett förstahandsyrkande gällande oaktsam våldtäkt. Frågan om oaktsam våldtäkt har även prövats i Högsta domstolen och den 11 juli 2019 avkunnades en
prejudicerande dom (B 1200–19) vilken har inkluderats i studien. Eftersom yrkande på oaktsam våldtäkt, i alla fall än så länge, tycks tillämpas som något av ett ”andrahands-alternativ” är det svårt att få fram någon översikt i dagsläget gällande i hur många fall som frågan har prövats. Översikten försvåras ytterligare av att var och en av domarna begärs ut från den enskilda domstol som har prövat fallet. Eftersom paragrafen är relativt ny så finns inte heller statistik från domstolsverket att tillgå än.
4.3.1 Urval
Domar lyder under offentlighetsprincipen och är handlingar som allmänheten får ta del av. Dock så måste dessa begäras ut från de olika domstolarna i Sverige. Domstolarna har inte kategoriserat domar efter brottsrubricering och den som begär ut domar måste således veta i
13 förväg vilken dom som ska begäras ut. Vi tog reda på vilka domstolar som har prövat frågan om oaktsam våldtäkt genom Lexnova som skriver om juridiska ärenden. Därefter begärde vi ut domar från Stockholms tingsrätt, Svea Hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige samt
Hovrätten för övre Norrland.
Vi har begärt ut sammanlagt 19 domar som behandlar oaktsam våldtäkt som första- eller andrahandsyrkande utifrån de uppgifter som fanns att tillgå i Lexnova. Av de 19 domarna som behandlar straffbestämmelsen oaktsam våldtäkt valdes endast fällande domar ut, friande domar valdes bort. Dock valdes även en fällande dom bort då den prövar ett fall av oaktsam våldtäkt vid köp av sexuella tjänster vilket inte ansågs representera syftet med denna studie. Totalt resulterade tillämpningen av urvalskriterierna i att sju fällande domar kvarstod, varav en är den prejudicerande domen från Högsta domstolen. För tydlighetens skull bör det nämnas att sex av de sju domarna är överklagade domar. Frågan som prövas i samtliga överklaganden är den om gärningsmannen haft uppsåt vid genomförandet av våldtäkten eller inte. Hovrätten grundar sitt domslut på samma underlag som tingsrätten.
Domarna kommer i resultatkapitlet att benämnas som dom 1, dom 2, dom 3 osv. Den prejudicerande domen från Högsta domstolen benämns som ”Högsta domstolen”. Se
referenslista för samtliga målsnummer samt vid vilka domstolar som domarna har avkunnats.
4.4 Kodning och systematik
Vi arbetade med materialet utifrån ett kodningsschema för att systematiskt analysera materialet från tre perspektiv; gärningsmannen, målsäganden samt domstolen. Två
huvudteman, samtycke och accepterad norm, valdes för kodningen av domarna. Utöver dessa huvudteman hade vi inte några på förhand valda kategorier utan lät kategorier framträda genom innehållet i domarna. Under temat samtycke visade det sig att den mest framträdande kategorin var en som vi kallar ”passivitet”, något som såväl gärningsmännen, offren samt domstolen resonerar kring. Under temat accepterad norm kunde vi se att de olika aktörerna skiljde sig mer åt gällande vilka kategorier som var vanligast förekommande i utsagorna. Offren berättar ofta om att gärningsmännen har varit ”dominanta/pushande” även innan de sexuella handlingarna inleddes. För gärningsmännen framträder istället kategorier som exempelvis att de ”vet vad våldtäkt är”.
4.5 Tillförlitlighet och äkthet
Bryman (2018, s. 465) framhåller att många forskare anser att kvalitativa studier ska bedömas utifrån andra kvalitetskriterier än kvantitativa studier. Anledningen till detta är att mätning
14 inte är det som är av intresse vilket gör att validitet och reliabilitet inte lämpar sig som
begrepp. De begrepp som istället föreslås är tillförlitlighet och äkthet (Bryman, 2018, s. 467). Begreppen tillförlitlighet och äkthet ersätter därför reliabilitet och validitet i denna studie. Att en studie är tillförlitlig bedöms utifrån fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera. För att bedöma äktheten i en studie granskas kvalitetskriterierna: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet samt taktisk autenticitet (Bryman, 2018, s. 467 – 470).
4.5.1 Tillförlitlighet
Trovärdigheten i en studie bedöms utifrån hur den sociala verkligheten beskrivs och presenteras. Eftersom det kan finnas flera uppfattningar om den sociala verkligenheten innebär det att forskarens resultat ska spegla en accepterad verklighet i andra människors ögon (Bryman, 2018, s. 467). I denna studie presenterar vi utdrag av olika parters uppfattning av samma situation vilket ger en inblick i hur olika personer upplevt det som inträffat.
Beskrivningarna är de inblandades egna utsagor och vi försöker i möjligast mån presentera samtliga parters perspektiv för att skapa transparens i de tolkningar vi gör. Vi tar även hänsyn till tidigare forskning och försöker på så sätt säkerställa trovärdigheten för studiens resultat. Att en studie är överförbar betyder att det ska gå att bedöma huruvida resultaten går att applicera på andra kontexter. Detta anses uppfyllt om resultatet innehåller fylliga och detaljerade beskrivningar som hjälper läsaren att bedöma om resultatet är överförbart
(Bryman, 2018, s. 468). Genom att vi använder citat från domarna och beskriver så detaljerat som möjligt för hur studien har gått till bedöms studien vara tillräckligt transparent för att det ska gå att bedöma om resultatet går att applicera på andra kontexter.
För att en studie ska vara pålitlig ska ett granskande synsätt ha genomsyrat processen
(Bryman, 2018, s. 468). Vi har kontinuerligt reflekterat över metodval, insamling av material samt lämpligheten av studiens design för att kunna uppfylla syftet med studien och samtliga delar i processen redogörs för. Vi har även haft kontinuerlig kontakt med vår handledare som granskat och varit delaktig i processen.
Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att forskarna försäkrar sig om att de agerar i god tro utifrån insikten att det inte går att säkerställa att samhällsvetenskaplig forskning är fullständigt objektiv (Bryman, 2018, s. 470). Vi har varit medvetna om att vi troligen inte är fullt ut objektiva i det vi uppfattar som verkligheten. För att minimera ett subjektivt inflytande på tolkningsprocessen har vi läst samtliga domslut ett flertal gånger och diskuterat innehållet
15 utifrån olika infallsvinklar. Vi har framförallt tagit hänsyn till att vi, eftersom vi är av motsatt kön, positionerar oss olika i förhållande till materialet. Vi anser dock att detta har varit en fördel eftersom vi har kunnat diskuterat materialet utifrån de olika erfarenheter som följer av att ha levt som kvinna eller man.
4.5.2 Äkthet
För att uppnå äkthet i en studie menar Bryman (2018, s. 470) att studien ska ge en så rättvis bild som möjligt av de olika uppfattningarna som finns i gruppen människor som studeras. Vi har valt att presentera resultaten utifrån de olika grupperna målsägande, gärningsmän och domstolen för att ge en rättvisande bild av domsluten. Vi är uppmärksamma på variationer i utsagorna och är noga med att återge dessa variationer.
De ytterligare kriterierna för att uppnå äkthet: ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet samt taktisk autenticitet avser huruvida studien har hjälpt de som deltagit i studien att förstå sin sociala miljö bättre, om de fått en bättre bild av hur andra personer upplever situationer samt om studien har lett till att de kan förändra sin situation nu och/eller om de fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs (Bryman, 2018, s. 470). Detta är svårt att ta hänsyn till i vårt fall då materialet är en sekundärkälla. Vi har inte
inhämtat materialet från aktiva deltagare och det är därför inte möjligt för oss att säkerställa att deltagarna i studien kan ta del av resultatet.
4.6 Etiska överväganden
Att använda domslut kring sexualbrott är något som krävt eftertanke med hänsyn till de inblandade. Domsluten redogör för känsliga uppgifter både genom att de innehåller
detaljerade redogörelse av brottet samt att de i vissa fall även anger känsliga uppgifter som namn, personnummer och adress på de inblandade. Domslut är offentliga handlingar och även om det enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inte krävs samtycke eller
informationskrav till att uppgifterna används (Vetenskapsrådet, 2002) så har vi valt att behandla handlingarna med stor eftertänksamhet av hänsyn och respekt till de inblandade. Vi har även tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) princip gällande konfidentialitet genom att inte ange namn, platser eller liknande som kan kopplas till de inblandade. Vi har tagit i beaktande att om det är uppenbart vilka som omnämns i domsluten hade det kunnat orsaka skada eller obehag för de inblandade eller deras närstående.
16
5. Analys och resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av analysen av domarna och hur de kan förstås utifrån Connells maskulinitetsteori samt Gagnon och Simons sexual script theory, eller sexuella skript som det kommer benämnas framöver. Inledningsvis diskuteras vad som framkommer om samtycke i domarna där huvudtemat är passivitet som samtycke. Efter det redogörs för andra aspekter av samtycke vilket åtföljs av en diskussion kring maskulinitetsidealets
betydelse för vad som uppfattas som samtycke. Därefter följer ett avsnitt som behandlar mer generella normer, exempelvis hur målsäganden uppfattade gärningsmännens beteende innan våldtäkten. Kapitlet avslutas med slutsatserna av analysen.
5.1 Samtycke
Bristen på samtycke, eller bristande frivillighet, är det som gör att en sexuell handling bedöms som ett sexualbrott. Därför är det naturligt att inleda analysen genom att undersöka hur synen på samtycke ser ut i domarna genom de olika perspektiven från gärningsmännen,
målsäganden samt domstolen. Det finns i huvudsak ett övergripande argument från gärningsmännen till varför de inte uppfattade att de sexuella handlingarna var ofrivilliga. Detta är avsaknaden av ett nej, eller målsägandens passivitet. Det framkommer även andra argumentet, om än inte lika vanligt förekommande. Ett av dessa är att gärningsmannen och målsäganden i vissa fall hade haft sex vid tidigare tillfällen och att gärningsmännen därför trott att det fanns ett underförstått samtycke även vid senare tillfällen. Inledningsvis diskuteras passivitet som samtycke, därefter följer en redogörelse för andra argument.
5.1.1 Passivitet som samtycke
I fem av de sju domarna beskriver gärningsmännen att målsäganden har bemött det sexuella närmandet med passivitet, alternativt subtila (otydliga) fysiska indikationer, men att
passiviteten har betraktats av gärningsmannen som ett uttryck för samtycke. Ett exempel på detta ses i följande citat:
Eftersom tjejer aldrig säger när de vill ha sex tog han sedan av hennes trosor och tog utanpå hennes könsorgan samt penetrerade hennes slida med ett finger. Han tänkte inte på att fråga henne om hon ville men hon protesterade inte. Om en tjej inte säger något vill hon ha sex. (Dom 1, s. 7)
Denna inställning till samtycke utgör den vanligast förekommande beskrivningen i de granskade domarna och gärningsmännen uttrycker saker som att: “Han har inte svårt att uppfatta signaler och han hade förstått om hon hade sagt att hon inte ville ha sex.” (Dom 6, s. 8), samt: “Han tänkte inte så mycket på vad hon ville just då. [...]. Eftersom han inte fick ett
17 nej så fortsatte han.” (Högsta domstolen, s. 6). Gärningsmännens syn på samtycke tycks utgå från att de haft rätt till kvinnans kropp om hon inte visat motstånd. Gärningsmännens
argument kan betraktas som ett uttryck för det som Connell kallar katexis, att samhället är organiserat utifrån mäns ensidiga njutning och tillfredställelse. Målsäganden, kvinnan, tycks betraktas som ett objekt som är till för gärningsmannen, dessutom ett objekt i den mening att hon inte riktigt förväntas vara aktivt deltagande i handlingarna. Detta bör förstås i relation till hur målsäganden beskriver att de har uppfattat situationen. En målsägande säger: “Hon blev som förstelnad och kunde inte säga eller göra något. [...]. Hon har inte kysst tillbaka eller tagit på honom på något sätt” (Dom 6, s. 5). En annan målsägande uttrycker: “Hon tänkte “nej, nej, nej” och att hon skulle ställa sig upp men hon kunde och vågade inte.” (Dom 1, s. 6). Dessa reaktioner brukar kallas för frozen fright och är en vanlig reaktion vid ofrivilliga sexuella närmanden. Här framträder en diskrepans mellan gärningsmännens världsbild och en mycket vanlig psykologisk reaktion hos offer för sexualbrott. De två är helt oförenliga och resulterar uppenbarligen i en mycket problematisk tolkningssituation.
Utsagor från både gärningsmännen och målsäganden vittnar således om att männen är de som är aktiva i de sexuella handlingarna medan kvinnorna är passiva och förväntas ”ta emot” utan att egentligen delta. Eftersom gärningsmännen inte tvingar målsäganden genom våld eller annat tvång har gärningsmännen ofta svårt att förstå varför målsäganden har uppfattat handlingarna som ofrivilliga. Flera gärningsmän uttrycker förvåning eftersom de menar att målsäganden inte har visat motstånd. I dessa fall har domstolarna framhållit att det inte heller finns något i gärningsmännens utsagor som tyder på att frivillighet har kommit till uttryck. Hovrätten uttrycker exempelvis: “Det är därmed utrett att målsäganden från att [...] och under hela det följande händelseförloppet varken genom fysisk respons eller i övrigt agerat på ett sätt som gett intryck av att hon var sexuellt intresserad av honom.” (Dom 1, s. 5).
Lagreformen innebär här en stor skillnad för domstolarna att kunna döma gärningsmän som inte har tagit hänsyn till målsägandens reaktion under de sexuella handlingarna men som inte har utövat våld eller tvång.
Att passivitet tolkas som samtycke tycks även inrymma gärningsmännens föreställning om att samtycke skulle finnas trots att målsägaren sover. I fyra av de sju granskade domarna inleds nämligen samlaget eller andra sexuella handlingar när målsäganden sover eller håller på att somna vilket beskrivs av en av gärningsmännen på följande sätt:
18 Han vet inte om hon var vaken men han upplevde det som att hon ville ha sex. […]. De sa ingenting och målsäganden var helt passiv, men han uppfattade det som att hon var med på det som skedde. (Högsta domstolen, s. 6).
I de domar där gärningsmannen har påbörjat de sexuella handlingarna med en sovande person bedömer domstolen alltid att det objektivt sett är en våldtäkt eftersom målsäganden på grund av sömn befinner sig i en särskilt utsatt situation (6 kap. § 1 Brottsbalken). Dock prövas alltid frågan om uppsåt vilket innebär att gärningsmännen istället kan dömas för oaktsam våldtäkt om gärningen begåtts utan uppsåt. Domstolarna har i de fall som tas upp här bedömt att gärningsmännen har misstänkt, eller borde ha misstänkt, att målsäganden inte deltog frivilligt eftersom denna sov. Det har däremot inte stått klart att gärningsmännen haft insikt gällande det faktum att en sovande person omöjligen kan lämna samtycke till sexuella handlingar. Det betyder att domstolarna har bedömt att gärningsmännens intentioner inte var att genomföra en ofrivillig sexuell handling utan att gärningsmännen trodde, eller i alla fall hoppades, att
målsäganden ”var med på det”. Att målsäganden är passiv på grund av sömn är således inte en ovanlig omständighet i de fall där gärningsmän döms för oaktsam våldtäkt.
Det förefaller vara avgörande för domstolen att förstå gärningsmännens tolkning av
situationen genom att utreda hur det kom sig att parterna sov bredvid varandra och hur detta sovande ”gick till”. I ett fall menar gärningsmannen att målsäganden som låg framför honom och höll på att somna rörde sin rumpa mot honom och att det uppfattades som en invit till sex:
[Gärningsmannen] och de andra killarna hade lovat varandra att inte göra något sexuellt med tjejerna och han var inte heller intresserad av det utan ville bara sova. Han sov bakom [målsäganden] som låg framför honom i soffan med ryggen mot honom. Hon rörde sig fram och tillbaka framför honom och han förstod då att hon ville ha någonting. (Dom 1, s. 6)
Om detta resonemang uttalar tingsrätten följande:
[Gärningsmannens] berättelse går ut på att han ”förstod att [målsäganden] ville ha något” på grund av att hennes rumpa rörde sig mot honom när han låg bakom henne, att han då rörde hennes bröst, rumpa och midja men inte fick någon reaktion
överhuvudtaget från henne, vare sig genom ord, kroppsspråk eller ögonkontakt. Av detta påstår han sig ha dragit slutsatsen att hon ville ha penetrerande sex med honom. Den slutsatsen är helt orimlig. (Dom 1, s. 11)
De två olika ståndpunkterna är intressanta av flera anledningar. För det första säger
gärningsmannen att han inte var intresserad av att göra något sexuellt med tjejerna men att han, direkt när han uppfattade en ”invit” från målsäganden gjorde ett sexuellt närmande. Detta tyder på att hans sexualitet inte enbart styrs av hans egen vilja till sexuellt umgänge. Snarare verkan han utgå från en förväntan på att han bör ”ta chansen” till sexuellt umgänge om
19 chansen verkar finnas, något som kan vara en konsekvens av normer kring sexualitet som föreskriver att män ska förväntas vilja bedriva sexuell aktivitet.
För det andra är domstolen mycket skeptisk till hur gärningsmannen har tolkat denna ”invit” och uttrycker till och med att ”slutsatsen är helt orimlig”. Men är slutsatsen orimlig utifrån samhällsnormer? Jozkowski et al. (2014) konstaterade exempelvis att män i huvudsak förlitar sig på icke-verbala indikationer för samtycke. Därtill föreskriver ett hegemoniskt
maskulinitetsideal att män ska vara drivande och dominanta och eftersom kvinnor utgör motpolen till en hegemonisk maskulinitet borde det rimligtvis innebära att kvinnor förväntas vara icke-drivande och icke-dominanta, möjligtvis ett annat ord för passiva? En ytterligare faktor är hur det tolkas att de två parterna sover bredvid varandra vilket ska utredas närmare. Att gärningsmannen sover bredvid målsägaren tycks sexualisera situationen och det finns liknande utsagor i flera domar. En annan gärningsman säger exempelvis:
Hans förklaring till att han trodde detta är bl.a. att hon rullat emot honom och att han uppfattat detta som ett tecken på att hon kunde vara intresserad av sexuellt umgänge [...]. Han har samtidigt gett uttryck för att hon var passiv och att han, när hon vände sig mot honom, var osäker på om hon sov. (Högsta domstolen, s. 14)
Att sova bredvid varandra tycks alltså vara ett incitament till gärningsmännens handlande. Varför detta föranleder att de uppfattar situationen som sexuell kan bero på att situationen har blivit tillskriven en sexuell laddning genom kulturella normer. Idén om att situationen innebär samtycke för ett sexuellt umgänge verkar inte heller vara beroende av om målsäganden är avklädd eller inte utan i de fall målsäganden haft kläder på sig har situationen ändå uppfattats som samtyckande. Kan detta betraktas som ett uttryck för att det finns ett sexuellt skript som tillskriver situationen en sexuell laddning? Både ja och nej. Situationen kan nämligen ha uppfattats helt annorlunda av målsäganden vilket i så fall tyder på att män och kvinnor har olika uppfattningar av vad som konstituerar sexuella skript. En målsägande säger:
De har inte kyssts under kvällen och i lägenheten gick hon bara och la sig. Hon har inte fattat att det skulle kunna framstå som en underförstådd överenskommelse. Han har säkert kunnat tolka det så men måste ha förstått att hon inte orkade eftersom hon skrev till honom att hon var berusad och hade migrän. Hon la sig ju bara utan att säga ett ord till honom. (Dom 4, s. 6)
Dock kan det noteras att målsäganden, även om hon själv inte tyckte att det fanns en underförstådd överenskommelse, förstår att han ”säkert kunde tolka det så”. Härtill kan tilläggas att Högsta domstolen lägger stor vikt vid att den prejudicerade domen klargör följande: “Inledningsvis kan konstateras att det faktum att målsäganden och
20 [gärningsmannen] var ense om att ligga i samma säng och att de var klädda i enbart
underkläder inte innebär att målsäganden deltog frivilligt också i de sexuella handlingarna.” (Högsta domstolen, s. 12). Det här ställningstagandet skulle kunna träffa de normer som lagstiftningsreformen tar sikte på, alltså att inga andra omständigheter i situationen räknas som samtycke i sig självt. Uttalandet från Högsta domstolen, där de menar att dela säng inte innebär samtycke även till sexuella handlingar, kan förstås som att detta tidigare har varit en accepterad norm när två parter sover bredvid varandra men att man från lagstiftarens håll vill ändra på detta.
Vidare är domstolarnas ställningstagande i de fall där målsäganden svarat med passivitet att detta inte kan godtas som samtycke. Domstolarna menar i dessa fall att gärningsmännens tolkningar av situationerna har varit klandervärda på så sätt att den andra personens passivitet borde ha gjort att gärningsmännen på något sätt försäkrar sig om den andras frivillighet.
5.1.2 Andra faktorer som uppfattas som samtycke
I tre av domarna framkommer att målsäganden och gärningsmannen har haft sexuellt umgänge tidigare och att detta har påverkat gärningsmannens tolkning av situationen. I framförallt ett fall tycks detta ligga helt till grund för att gärningsmannen har förväntat sig att samtycke har funnits. Samlaget inleds här medan målsäganden sover. Gärningsmannen
uttrycker stor förvåning över att målsäganden menar att han begick en våldtäkt. Han har bland annat sagt: ”[Gärningsmannen] var överraskad och tyckte han blivit lurad, han var stressad. Det var ju [målsäganden] som hade bett honom komma [hem till henne].” (Dom 4, s. 10). Gärningsmannens huvudsakliga argument är att de aldrig brukar skriva till varandra och fråga om de ska ha sex utan att de bara brukar fråga om de ska ses och att detta är underförstått för sex. Gärningsmannen verkar mena att målsäganden gett samtycke genom att det var hon som bjudit hem honom till sig. Han har även uttryckt till sin vän att han ”främst framhållit att han var förvånad och kände sig lurad, eftersom de haft samlag flera gånger tidigare.” (Dom 4, s. 6).
Målsäganden beskriver att hon hade sagt till gärningsmannen att hon var full och hade migrän och hon gick och lade sig med kläderna på. Hon beskriver sin upplevelse såhär:
Sen vaknade hon lite senare och då var han inne i henne och fick utlösning i henne, han ”tryckte till” i samband med det. Det var de små sekunderna hon minns. Hennes kropp kändes avstängd. Hon fattade inte. […]. Hon kände en trygghet med honom och fattade inte att han hade haft sex med henne när hon sov. […]. Hon hade ju litat på honom och släppt in honom i lägenheten. (Dom 4, s. 5)
21 Det finns tydliga likheter i de två målsägandenas utsagor som haft en tidigare sexuell relation med gärningsmännen. I det andra fallet påbörjas också samlaget när målsäganden sover. Hon beskriver att hon drabbas av en reaktion som är mycket lik den reaktion som målsäganden i det ovanstående fallet drabbas av, hon förstår inte vad som händer och blir avstängd:
[...] sedan vaknade hon upp igen och märkte då att [gärningsmannen] låg ovanpå henne och hade sex med henne. [...]. Hon blev helt handlingsförlamad och förstod först inte vad som hände utan vred bara undan huvudet och började gråta. Hon förstod inte riktigt vad som hände, hon hade ju sagt nej till honom. (Dom 2, s. 5)
I detta fall menar gärningsmannen att han utfört oralsex på målsäganden och att hon ”rörde på höfterna” vilket han uppfattade som samtycke. Gärningsmannens uppfattning ligger i linje med forskning kring samtycke som visar att män är mer benägna att uppfatta icke-verbala indikationer som samtycke. Det är även intressant att fundera kring varför tidigare sexuellt umgänge mellan parterna skulle innebära samtycke även i situationer framöver. Kan detta inrymma en idé om att målsägandens kropp inte bara ses som ett objekt utan även som en form av ägodel i och med att gärningsmannen har fått tillträde till den förut? Tar man hänsyn till att våldtäkt inom äktenskap kriminaliserades så sent som år 1965 i Sverige så skulle synsättet kunna betraktas som ett resultat av historiska processer. På så sätt är det inte helt främmande att tänka att normer kring sexuella interaktioner bygger på att det är ”mer okej” att inte inhämta samtycke från en person som tidigare har ingått i sexuellt umgänge frivilligt. En dom som sticker ut i jämförelse med de andra är ett fall i vilken gärningsmannen uppfattar målsägandens uttryck för motstånd som samtycke. I denna dom beskriver gärningsmannen således en helt motsatt inställning till samtycke jämfört med de andra gärningsmännen. För att grovt sammanfatta domen beskriver målsäganden att hon under hela händelseförloppet kände att hon behövde kämpa för sitt liv, bland annat eftersom gärningsmannen tar två hårda
strupgrepp på henne. Målsäganden och gärningsmannen är i stort ense om händelseförloppet förutom att de beskriver händelserna från ett helt olika perspektiv. Gärningsmannen säger exempelvis att: ”Han kysste henne på brösten och [målsäganden] började brottas på ett lekfullt sätt. […]. Han trodde de lekte och att det var ett förspel.” (Dom 3, s. 9). Målsäganden beskrivning av situation ser mycket annorlunda ut. Hon säger:
[…] hon var livrädd och tänkte slåss för sitt liv. [Gärningsmannen] kom in i henne till slut, lade sig över henne med sin kroppstyngd och pumpade på med kraft. […]. Hon blev lealös och slutade ge motstånd varpå [gärningsmannen] slutade. (Dom 3, s. 8) Det anmärkningsvärda i denna dom är att gärningsmannens reaktion skiljer sig från de andra gärningsmännen på så sätt att han uppfattade målsägandens passivitet som ett tecken på att
22 hon inte (längre) deltog frivilligt. I detta fall reagerade inte målsäganden inledningsvis med passivitet utan försökte på olika sätt hantera situationen genom att inte göra gärningsmannen upprörd eftersom hon fruktade för sitt liv.
5.1.3 Spelar maskulinitetsideal en roll i vad som uppfattas som samtycke?
Det mesta tyder på att gärningsmännen har agerat i tron om att det sexuella umgänget har varit ”normalt” och att de först efter målsägandens reaktion börjat känna oro för att de har gjort något fel. Det verkar finnas en gemensam idé hos flera gärningsmän om att kvinnor inte förväntas delta i sexuellt umgänge utan att de snarare utgör passiva kroppar. Gärningsmännen tycks även förkroppsliga en maskulinitetstyp som är dominant, drivande och i många fall känslokall inför målsägandens reaktion i de sexuella situationerna. Det är således två element som samspelar. För det första att männen är drivande och dominanta vilket skulle kunna vara en konsekvens av ett hegemoniskt maskulinitetsideal som premierar mäns pådrivande
mentalitet. Inte bara män socialiseras till att uppfatta dessa egenskaper som positiva, kvinnor socialiseras också till att uppfatta dessa som positiva då det är ett ideal som alla i samhället måste förhålla sig till. Det dominanta beteendet kan således ha gett positiva effekter i andra sociala sammanhang vilket skulle kunna göra att det är svårt för gärningsmännen att förstå att en sexuell interaktion skulle kräva en annan typ av beteende.
För det andra så verkar en förklaring till att dessa situationer uppstår bero på männens bild av hur kvinnor ska bete sig vid en sexuell interaktion. Problematiken verkar således inte enbart bero på att männen agerar utifrån ett maskulinitetsideal som förskriver ett visst beteende för män, utan snarare att idealet föreskriver att kvinnor ska agera på motsatt sätt. Kvinnorna tycks, utifrån gärningsmännens världsbild, utgöra motpoler för det hegemoniska
maskulinitetsidealet vilket på så sätt föreskriver att det är ”normalt” för kvinnor att vara passiva. Detta skulle kunna förklara varför gärningsmännen har ytterst låga förväntningar på att kvinnor skulle vara drivande, eller överhuvudtaget aktiva, i sexuella interaktioner.
5.2 Normer kring sexuellt beteende
Det finns vissa aspekter av parternas utsagor som bedöms vara intressanta men som är aspekter av mer generell karaktär än de som redovisades tidigare. Exempelvis är
målsägandenas beskrivningar av händelser som inträffade innan våldtäkten ofta präglade av att gärningsmännen har ”pushat” dem till att låta dem sova över hos målsäganden eller liknande. Gärningsmännen beskriver istället saker som att ”de vet vad våldtäkt är” och hur de i allmänhet tror att tjejer agerar kring sex.
23
5.2.1 Gärningsmännens pushande
Ett flertal målsäganden vittnar om att gärningsmännen på olika sätt pushat eller ”varit på” målsäganden under samma kväll som våldtäkten skedde. I en del fall verkar detta vara skamfyllt för målsäganden eftersom de inte själva riktigt kan förklara varför de lät
gärningsmännen följa med dem. Det kan tolkas som att målsägandena till viss del upplever att det var de själva som bar ansvaret för att inte bli våldtagna men att de ignorerade
varningssignaler. I ett fall vittnar exempelvis en vän till målsäganden om att målsäganden låtit gärningsmannen sova över för att han hade tjatat på henne, hon hade egentligen försökt
undvika honom. Målsäganden berättar följande om gärningsmannens beteende under kvällen: [Gärningsmannen] hade varit framme och hälsat på henne och hon upplevde det som att han höll sig i närheten av henne under kvällen. [Gärningsmannen] frågade om han kunde få en kyss av henne men hon avvärjde det. (Dom 4, s. 4)
Ett flertal målsäganden vittnar om liknande beteenden från gärningsmännen som i citatet ovan. En annan målsägande säger exempelvis: “Hon kände att han var närgången; han hade armen om henne och hon försökte backa undan.” (Dom 6, s. 4). Gärningsmännens pushande och tjatande vittnar om en mentalitet som tycks vara präglat av det som Jozkowskis et al. (2014) beskriver om att män förväntas vilja bedriva sexuell aktivitet och kvinnor förväntas vara tveksamma till sex. Gärningsmännens beteenden verkar utgå från att målsägandens motstånd är ett motstånd som går att brytas ner genom tjat och enträgna sexuella närmanden. Det finns även här, i likhet med uppfattningen om samtycke, en bild av att kvinnor inte
förväntas ta initiativ till någon form av sexuell aktivitet med männen. Gärningsmännen verkar inte uppleva att de utövar någon form av tryck eller makt genom deras agerande utan att det är på detta sätt som ett ”uppvaktande” går till. Målsägandens utsagor vittnar istället om att de upplever gärningsmännens beteende som pushande, tjatande eller dominerande och att deras ointresserade inte respekteras av gärningsmännen.
5.2.2 ”Han vet vad våldtäkt är”
“Han erkände för henne att han kom två gånger, men han har inte erkänt att han våldtagit henne, han vet vad våldtäkt är.” (Dom 4, s. 7). Detta säger en gärningsman som hade sex med en målsägande när hon sov. Hon vaknade av att han fick utlösning i henne. Vad
gärningsmännen anser att en våldtäkt är framgår inte helt tydligt men de är alla säkra på att det som de gjorde inte var en våldtäkt. En gärningsman förklarar exempelvis:
“[Gärningsmannen] hörde henne smågråta och blev nervös och stressad. Han förstod då att hon inte velat eller att hon ångrat sig vilket tjejer brukar göra.” (Dom 1, s. 7). Vissa av gärningsmännen verkar ha en inställning om att sex är något vitt skiljt för män och kvinnor.
24 Samma gärningsman säger även: ”På tåget hem sedan sa han till [sina vänner] att han haft sex med [målsäganden]. Det sa han för att få status bland killarna.” (Dom 1, s. 7). Enligt hans perspektiv verkar det vanligt att tjejer ångrar sig efter de haft sex till skillnad från killar som använder det som något statushöjande. En vän till en annan gärningsman antyder också i sitt vittnesmål att det är statushöjande för killar att ha sex: ” [Vännen] har berättat att han träffade [gärningsmannen] utanför toaletterna och att denne då verkade glad och berättade att han hade haft sex.” (Dom 6, s. 14).
Det finns i två av domarna vissa våldsamma inslag. Gärningsmännen verkar dock inte uppleva det som våld utan som ”vanligt” eller accepterat beteende vid sexuellt umgänge. En gärningsman, som under samlaget försöker stoppa in sin knutna näve i målsägandens
underliv, säger dagen efter: “När de pratade om vad som hänt på natten förklarade
[gärningsmannen] att han sett på porrfilm och ville prova.” (Dom 5, s. 6). I den andra domen tar gärningsmannen vid två tillfällen strupgrepp på målsäganden. Målsäganden beskriver:
Därefter tog [gärningsmannen] ett avsiktligt strupgrepp med en hand. Strupgreppet var med rak arm och väldigt hårt. Hon knep ihop ögonen och munnen, fick ingen luft och svarade med att sätta sin hand på hans hand. Efter ca fem sekunder släppte
[gärningsmannen] greppet av egen vilja och skrattade. (Dom 3, s. 6)
Det bör poängteras att dessa två domar är de enda av de totalt sju domarna där målsäganden inte har reagerat med passivitet. Innebär detta att kvinnor betraktas som mer positivt inställda till våldsamma inslag om de är mer aktivt deltagande vid en sexuell interaktion? Det är inte möjligt att dra några slutsatser om detta utifrån dessa sju domar men det framstår som
anmärkningsvärt att det endast förekommer våld i de fall där målsägandena var aktiva (om än visade motstånd mot vissa sexuella handlingar).
5.2.3 Maskulinitetsideal och sexuella skript – en kidnappad sexualitet
Det finns sådant i gärningsmännens utsagor som tycks vara format minst lika mycket av samhällsidéer som av deras egna värderingar eller föreställningar. Det tydligaste exemplet är det där gärningsmannen själv säger att ”han såg det i en porrfilm och ville prova”. Det finns andra mer subtila uttryck för hur gärningsmännen anser att kvinnor och män ska bete sig i olika sexuella sammanhang. Exempelvis förväntas målsägandenas motstånd mot
gärningsmännens närmanden kunna brytas ner med övertalning och tjat. Denna förståelse för hur en sexuell interaktion ska inledas kan ha historiska präglingar som har resulterat i att övertalning ses som naturligt och som en accepterad beståndsdel i sexuella skript.
